<p>Diskussionen om Svenska kyrkans beslut att välsigna homosexuella partnerskap satte fart på den kyrkliga debatten. Syftet med denna uppsats är att förstå den debatten. Handlar det om fundamentalism eller homofobi? Eller är det början på en förändring för Kyrkan och för människan? Jag har granskat relevanta bakgrundsfaktorer, satt mig in i debatten angående samlevnadsfrågor och genom enkäter intervjuat präster som ska hantera beslutet.</p><p>Den metod jag har använt mig av för att få svar på mina frågor är en kvalitativ enkät. Resultatet tyder på att det ytterst handlar om en kyrka i förvandling, en kyrka som sätter fokus på den lilla människan, hon som tidigare saknat röst. Undersökningen har bidragit till att jag personligen fått en annan syn på de homosexuellas situation i samhället. Jag tror att beslutet att välsigna dem som registrerat sitt partnerskap var ett nödvändigt beslut. Ytterst handlar det om människor av kött och blod, människor som förtjänar att tas på största allvar. Den tiden är förbi då en grupp tyst och utan protest låter sig marginaliseras. Vi ska vara tacksamma för en sådan utveckling. Annat vore ovärdigt för en demokrati. Likaledes ska Kyrkan välkomna alla, oavsett kön, hudfärg eller sexuell läggning.</p>

Diskussionen om Svenska kyrkans beslut att välsigna homosexuella partnerskap satte fart på den kyrkliga debatten. Syftet med denna uppsats är att förstå den debatten. Handlar det om fundamentalism eller homofobi? Eller är det början på en förändring för Kyrkan och för människan? Jag har granskat relevanta bakgrundsfaktorer, satt mig in i debatten angående samlevnadsfrågor och genom enkäter intervjuat präster som ska hantera beslutet. Den metod jag har använt mig av för att få svar på mina frågor är en kvalitativ enkät. Resultatet tyder på att det ytterst handlar om en kyrka i förvandling, en kyrka som sätter fokus på den lilla människan, hon som tidigare saknat röst. Undersökningen har bidragit till att jag personligen fått en annan syn på de homosexuellas situation i samhället. Jag tror att beslutet att välsigna dem som registrerat sitt partnerskap var ett nödvändigt beslut. Ytterst handlar det om människor av kött och blod, människor som förtjänar att tas på största allvar. Den tiden är förbi då en grupp tyst och utan protest låter sig marginaliseras. Vi ska vara tacksamma för en sådan utveckling. Annat vore ovärdigt för en demokrati. Likaledes ska Kyrkan välkomna alla, oavsett kön, hudfärg eller sexuell läggning.

Partnering as a collaborative procurement procedure has gained a lot of attention during the recent years in construction, and has been associated with many positive outcomes in the industry. However, previous research indicates that it has generally failed to reach its full potential in the form of strategic partnering and has stopped at the project level. A critical moment for the successful shifting from project to strategic, long-term partnerships is the completion of the first project, since it has to create momentum for subsequent projects to be awarded. This study proposes a general strategy, with focus on this critical moment. After the relationship between the two main partners, client and main contractor is consolidated, further integration of the supply chain is necessary. Therefore, a new mindset has to be adopted and the focus should be shifted from temporary to developing long-term relationships. Furthermore, the traditional adversarial relationships will have to give way to relational trust among actors that promotes collaboration. Loosening the couplings on the temporary, project network and at the same time tightening the couplings on the permanent network is essential. Finally, since the partnering endeavors are won on the interpersonal level, the main focus should be shifted from procedures to strengthening interpersonal relationships between the people that represent the actors in the partnership. / Partnerskap som ett samarbetsupphandlingsförfarande har fått stor uppmärksamhet under de senaste åren inom byggindustrin och har förknippats med många positiva resultat i branschen. Tidigare forskning tyder dock på att det i allmänhet inte har nått sin fulla potential i form av strategiskt partnerskap och har stannat på projektnivå. Ett kritiskt steg för en framgångsrik övergång från projekt till långsiktig strategisk partnerskap är slutförandet av det första projektet, eftersom det måste skapa fart för efterföljande projekt att tilldelas. Denna studie föreslår en generell strategi, med fokus på detta kritiska steget. Efter att relationen mellan de två huvudpartnerna beställare och huvudentreprenör har förstärkts, är ytterligare integrering av leverantörskedja nödvändig. Därför måste ett nytt tänkesätt antas och fokus bör flyttas från tillfälliga relationer till att utveckla långsiktiga relationer. Vidare kommer de traditionella motstridiga relationerna att behöva ge vika för relationellt förtroende mellan aktörer som främjar samarbete. Att lossa kopplingarna på det tillfälliga projektnätverket och samtidigt dra åt kopplingarna på det permanenta nätet är viktigt. Slutligen, eftersom partnerskapssträvandena vinner på den mellanmänskliga nivån, bör huvudfokus flyttas från procedurer till att stärka mellanmänskliga relationer mellan de personer som representerar aktörerna i partnerskapet.

No description available.

Uppsatsens syfte är att genom diskursanalys identifiera hur begreppet “partnerskap” tillskrivs mening genom olika diskurser inom ramen för hållbar global utveckling, med särskilt fokus på privatoffentliga partnerskap (POP). Genom att tillämpa diskursiva begrepp från Laclau och Mouffes diskursteori har tre huvudsakliga diskurser och tillhörande nodalpunkter identifierats: globalisering, governance och solidaritet. Dessa olika men delvis överlappande diskurser tillskriver olika meningar till partnerskapsbegreppet, likväl som olika roller och identiteter till privat respektive offentlig sektor. Partnerskap är konstruerat som en nödvändighet för att lösa globala problem, en ideal samverkansform för hållbar utveckling samt som ett uttryck för global solidaritet. Vidare framkommer att privat sektor tillskrivs en mer aktiv roll, medan offentlig sektor ges en mer passiv och stöttande roll. / By applying discourse analysis, the purpose of this essay is to identify how different meanings are assigned to the term “partnership” through competing discourses in the context of global Sustainable Development, with special attention devoted to Public-Private Partnerships (PPP). Using concepts from Laclau and Mouffe’s discourse theory, three main discourses and corresponding nodal points have been identified: globalization, governance and solidarity. These different albeit somewhat overlapping discourses apply different meanings to the term partnership, and also attribute different roles and identities to the public and private sector respectively. Partnerships are constructed as a necessity for solving global issues, an ideal form of governance for sustainable development and as a natural expression for global solidarity. Furthermore, the results point towards a more active role appointed to the private sector, whilst public institutions are assigned a more passive and supportive role.

In this case study a partnership between a first-tier supplier and a focal company in a Supply Chain has been examined. The focal company has a function as a wholesaler in the mechanical industry. An issue with communication and obstructions in the information flow between the two partners had caused problems in the material flow, which encompasses late deliveries and problems with the distribution between both partners has been treated in this case. These observations have resulted in recommendations for how employees in the focal company can work proactively with these issues linked to the first-tier supplier. The suggestions include application of Vendor managed inventory VMI between the customer and supplier company, including introduction of Lean methods in the focal company's operational activities. This to implement standardized routines for cleaning with 5S and Kaizen, with the purpose to handle the problems with late deliveries and reduce the risks of intermediate storage outcome in the inventory. At last another proposal for supplementation of the supplier base is formed, regarding the specific product group of strategic items where an acquisition risk prevails. / I denna fallstudie har ett partnerskapsförhållande mellan en primärleverantör och en fokalfirma – med funktion som grossist inom maskinindustrin utvärderats. Problematik med kommunikation och bristande informationsflöde som förorsakat ett bristande materialflöde i form av sena leveranser i distributionen mellan parterna har behandlats. Dessa observationer har i senare led resulterat i rekommendationer och tillvägagångssätt för hur ansvariga i fokalfirman kan arbeta proaktivt kring detta och återkoppla till primärleverantören. Därefter har en rad förslag till förbättringsåtgärder framställts.Förslagen innefattar införande av VMI-styrning mellan kund- och leverantörsföretaget för att åstadkomma en starkare integration i informationsflödet mellan parterna. Detta i kombination med införande av Lean metoder i fokalfirmans operativa aktiviteter på lagret, för att introducera standardiserade rutiner kring städning med 5S och Kaizen-moral. På så sätt ska sena inleveranser på lagret effektivare kunna behandlas och risken för uppkomst av mellanlager på verkstadsgolv reduceras. Slutligen har ett ytterligare förslag tagits fram som en alternativ lösning och det är att uttöka leverantörsbasen. Genom uttökningen underbyggs anskaffningsrisken gällande en specifik produktgrupp med strategiska artiklar ur företagets produktsortiment.

Partneravtal är ett växande fenomen i världen, inte enbart i kommersiella sammanhang. Det är en term som har funnits i många år för skilda ändamål och i denna uppsats riktas blicken till partneravtal inom affärsvärlden, som en möjlig associationsform. Partnerskap inleds som en samarbetsform mellan två eller flera företag för att tillsammans uppnå ett gemensamt mål. Det konkreta syftet specificeras i ett partneravtal och utifrån avtalet sker utbyten, såsom kunskap och resurser, mellan parterna i en slags samverkan. I förhållande till andra ”etablerade” samarbetsformer är den främsta skillnaden vid ett partneravtal att sådan avtalsform inte avser att gemensamt bilda ett nytt bolag.    Problem uppstår dock på grund av att det saknas en juridisk definition av partneravtal. Avsaknaden medför att partneravtal ingås med anledning av olika syften, i varierande former och särskilda krav. Saknaden av juridisk definition medför att partneravtal i dagsläget endast utgör ett avtal utan särskild tillhörighet till en associationsform. Utifrån uppsatsens analys har det dock framkommit att enkla bolag är en associationsform som torde motsvara partneravtalets innebörd, främst avseende de bolagsrekvisit som förutsätts i ett enkelt bolag. Sådana rekvisit kan ses i jämförande utsträckning för partneravtal. Eftersom partneravtal inte torde utgöra en egen associationsform enligt lag, kan i praktiken ett samarbete genom partnerskap leda till att ett enkelt bolag bildas. Likt tanken om att enkla bolag är en ”fri” associationsform, är partnerskapet likaså med anledning av att sådan ”bolagsform” saknar lagreglering och därmed förutbestämda krav. Enkla bolag är dock en lagreglerad associationsform men utgör ett bolagsavtal med viss frihet, eftersom lagbestämmelserna inte är lika omfattande som reglerna för andra associationsformer. Det medför att valfrihet föreligger för enkla bolag, för bildandet och genomförandet, av såsom passivt deltagande och ingen registreringsskyldighet. Med andra ord finns inte ett behov av att partneravtalet ska utgöra en egen associationsform, partneravtalet kan istället definieras som ett bolagsavtal för enkla bolag.    En jämförelse mellan partneravtal och enkla bolag är förhållandevis inte enkel. Saknaden av definition för partneravtal, i samband med att det är svårt att finna tillämplig innebörd och bolagsrekvisit för enkla bolag, talar för att en tydligare lagstiftning vore önskvärt. Ett förtydligande av enkla bolagets innebörd och bolagsrekvisit skulle minimera tolkningsmöjligheterna och därmed utforma en allmän accepterad definition. Enkla bolag anses utgöra en sorts slask-bolagsform, ändock är enkla bolag en populär associationsform, därför torde det finnas behov av ytterligare utredning av sådant bolagsavtal. En utredning som kanske skulle kunna upptäcka fler samarbetsformer som faller inom associationsformen, enkla bolag.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att ge företag som vill utvinna maximal effekt av ett samarbete med en influencer, information om hur konsumenten ser på samarbetens utformning. Forskningsfrågor: Vad kännetecknar ett lyckat samarbete mellan en influencer och ett företag enligt konsumenten? Hur tätt bör ett lyckat samarbete vara mellan en influencer och ett företag enligt konsumenten? Teori: Huvudteorin för denna studie är influencer marketing, vilket kompletteras med relevanta teorier om electronic word of mouth, innebörden och betydelsen av goda affärsrelationer och slutligen deras gemensamma samarbeten på Instagram för att attrahera konsumenten. Metod: Studien innehåller en kvalitativ forskningsmetod och intervjuer användes för att bättre förstå konsumenternas tankar och åsikter om samarbeten på Instagram. Studien bestod av 20 intervjuer med kvinnor och män i åldern 21–27 år. För att stödja den primärdata som sammanställts utifrån intervjuerna tillämpas tidigare forskning och teorier inom området. Slutsats: Efter genomförd studie kan vi konstatera att konsumenten anser att långvariga relationer är direkt avgörande för att man ska anse att samarbeten på Instagram är trovärdiga. Vi har kommit fram till tre parametrar som konsumenten anser är de viktigaste för att samarbeten ska vara trovärdiga vilka är: återkommande samarbeten mellan båda parterna, samarbeten sker inte med liknande aktörer samt att båda parternas värderingar går hand i hand. Konsumenten anser dessutom att täta samarbeten mellan företag och influencers är viktiga för att båda parternas expertis och kunskap tydligt ska avspeglas i samarbetet.

Biståndsorganisationer brottas alltid med problem kring hur relationer ska etableras mellan dem själva och mottagarländerna. Samtidigt som relationen ska vara jämlik brottas biståndsorganisationerna även med problemen kring hur fördelningen av biståndsresurser ska bli så rättvis som möjligt. Denna studie är en kritisk diskursanalys av sju årsredovisningar utgivna av den statliga svenska biståndsorganisationen SIDA/Sida åren 1976/77 till 2005. I dessa årsredovisningar har jag letat efter olika beskrivningar av bistånd och biståndspolitik. I analysen av det empiriska materialet har framkommit att SIDA/Sida beskriver bistånd i fyra olika diskurser. Dessa är Bistånd som samarbete, Bistånd på grund av fattigdom, Bistånd som uppgift och Bistånd och rättvis fördelning. De beskrivningar SIDA/Sida gör bidrar till upprätthållandet av en postkolonial biståndsdiskurs där stereotyper kring biståndsgivare och –tagare är mycket tydligt. I min analys har jag använt postkoloniala teorier som Ania Loomba och Maria Eriksson Baaz beskriver och använder sig av dem. Jag har även använt teorier om rättvisa med utgångspunkt i John Rawls och Michael Walzers teorier.

Syftet med denna uppsats var att undersöka välfärdsmodellens förändring i form av privatisering genom kommunal upphandling och nya konstellationer av offentlig och privat verksamhet. Frågeställningarna besvaras utifrån en fallstudie gjord på den upphandlade ungdomsverksamheten Blå Huset i Tensta (Stockholm) och den metodologiska utgångspunkten bottnar i de kvalitativa sätten, mer specifikt Burawoys Extended Case Method. Genom att kombinera organisationsteoretiska begrepp och utgångspunkter med urbansociologiska perspektiv har resultatet fått ett djup och en bredd som visar på offentlig - privata partnerskaps relationers komplexitet vad gäller legitimitet och dess inverkan i den urbana kontexten. Resultatet visar på strategier som sammankopplar rationaliserande myter med kognitiva institutioner exempelvis i form av nyliberala initiativ inom den urbana kontexten. / The purpose of this paper was to get a deeper understanding of the transformations in the Swedish welfare model, which includes privatization through contracting out and new combinations of public and private actors. A case study was done on the youth centre Blå Huset in the suburb Tensta (Stockholm) using qualitative methods, and more specifically Burawoys Extended Case Method. Through combining organizational concepts with urban sociological perspectives the results showed both depth and width in illustrating the complexity of public - private partnerships in terms of legitimacy and effects on the urban context. The results showed strategies connecting rationalized myths with cognitive institutions such as neoliberal initiatives in the urban context.