Organisationer har i decennier nyttjat affärssystem för att planera och övervaka samtliga delar av sina verksamheter. Sättet på vilket dessa system har körts har länge varit lokalt, på servrar hos den organisation som nyttjar systemet. Det har inneburit stora investeringar i hårdvara och höga underhållskostnader. Med de tekniska framsteg som har gjorts under 2000-talet har det som nämns vid molntjänster möjliggjorts, och mjukvara går nu att abonnera på, detta gäller även för affärssystem. Försäljning och implementation av affärssystem utförs i regel av konsultbolag i partnerskap med det bolag som utvecklar systemen. Syftet med studien har varit att undersöka hur ett av de säljande konsultbolagens affärsmodell påverkas när allt fler affärssystem säljs som molntjänst. För att ta reda på det har konsultbolaget Softronic och deras affärsmodell undersökts genom att intervjua representanter från deras affärssystemsverksamhet. Studien kom fram till att det uppstår stora skillnader i framförallt intäktsströmmarna, vilka kompetenser som krävs samt hur erbjudandet till kunderna ser ut. Vidare beskrivs det hur Softronic genom att i en övergångsfas nyttja parallella affärsmodeller lättare kan hantera skiftet / For decades, organizations have used enterprise resource planning systems to plan and monitor all parts of their operations. The way in which these systems have operated has traditionally been on locals servers of the organization that uses the system. This way of operating has resulted in major investments in hardware and high maintenance costs. With the technical advancements made during the 2000s, the concept of cloud services has been made possible. Software can now be delivered as a service. This change is also applicable to enterprise resource planning systems. Sales and implementation of enterprise resource planning systems are usually carried out by consulting companies in partnership with the company that develops the systems. The purpose of the study was to investigate how one of the selling consulting companies' business model is affected when a larger proportion of the enterprise resource planning systems are sold as cloud services. In order to get an understanding of this, the consulting company Softronic and their business model were studied by interviewing representatives from their enterprise resource planning systems unit. The study found that there are major differences, in particular, the revenue streams, the capabilities required and how the offer to the customers differs. Furthermore, it is described how Softronic more easily can handle the shift in a transition phase by using parallel business models.

I denna uppsats försöker vi visa på hur förskollärare förstår och arbetar med att förverkliga ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen, genom hur de bygger upp relationer med vårdnadshavare. Studiens resultat utgår ifrån åtta kvalitativa, halvstrukturerade, intervjuer med förskollärare från en och samma kommun i Sverige. Resultatet visar på att förskollärare lägger stor vikt vid att försöka utveckla en nära relation med vårdnadshavare för att skapa förutsättningar för ett samarbete som bygger på gemensamt engagemang, inte bara för det enskilda barnet utan även för det övergripande pedagogiska syftet med verksamheten i förskolan. Relationsbyggande pågår hela tiden och leds av förskollärarna. I vår studie kan vi urskilja en form av systematik som förskollärarna tillämpar vilken vi benämner som en trestegsraket där förskollärarna först bjuder in och öppnar upp genom att delge information. Genom olika former för informationsspridning och fysiska möten ser förskollärarna till att upprätthålla en kontinuerlig kontakt med respektive vårdnadshavare för att bibehålla trygghet och tillit. Förskollärarna beskriver detta som avgörande för att vårdnadshavarna i sin tur ska öppna upp och delge kunskap om sitt barn. Övervägande beskrivs vikten av att man har ett stort intresse av vårdnadshavarnas, tankar och idéer kring barnet och dess utveckling. Att initialt skapa en sådan trygg relation för förskolan uppfattas av förskollärarna som avgörande för att få till ett mer ömsesidigt informationsutbyte rörande utbildningens övergripande syfte och inriktning. I vår studie såg vi hur förskollärarna var uppfinningsrika kring vilka informationskanaler, kontaktytor och mötesformer man utvecklade i syfte att komma nära och därmed få till ett gott samarbete med vårdnadshavarna,

Jakobsson, E & Nordström, M. Kvinnans upplevelse av att leva med cervixcancer. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2009.En cervixcancerdiagnos innebär ofta ett starkt hot mot kvinnans tillvaro och kan försätta henne i en psykisk kris. Många gånger inger behandlingen hopp och stor tilltro sätts därför till vårdpersonalen. Syftet med studien var att belysa kvinnans upplevelse av att leva med diagnosen cervixcancer. Metoden var en litteraturstudie som är baserad på tio vetenskapliga artiklar. Analysen resulterade i fem teman: sjukdomens psykiska inverkan, sjukdomens fysiska inverkan, sjukdomens inverkan på det sociala livet, sjukdomens inverkan på sexualitet och partnerskap och vårdpersonalens roll. Resultat visar att upplevelsen av cervixcancer är mycket individuell. Biverkningar av behandlingen kan få en förödande effekt på kvinnans livskvalitet medans att överleva en cervixcancer kan ge en ny styrka och syn på livet. Slutord: Livet förändras för många kvinnor efter en cervixcancer och många blir invalidiserade. Det är därför önskvärt att vårdpersonal kan föra en dialog med kvinnan och hennes anhöriga under hela sjukdomsperioden om behandling, biverkningar, sexuella problem och det dagliga livet. / Jakobsson, E & Nordström, M. Women´s experience of living with cervical cancer. Degree Project, 15 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2009.A cervical cancer diagnosis is a strong threat to a woman's life which can put her in to a mental crisis. The treatment inspires hope and great confidence is set to the staff. The aim of this study was to highlight women's experience of living with the diagnosis of cervical cancer. The method was a literature review that is based on ten scientific articles. The analysis resulted in five themes: the psychological impact, the physical impact, the impact on social life, the impact on sexuality and partnerships and the role of healthcare professionals. The Results showed that the experience of living with cervical cancer was very individual. Side effects of treatment may have a devastating effect on the woman's quality of life while to survive a cervical cancer may give a new strength and a new vision of life. Conclusion: Life is changing for many women after they recieve a cervical cancer diagnosis, and many become incapacitated. It is desirable that healthcare professionals can have a dialogue with the woman and her family during the entire disease period about treatment, side effects, sexual problems and daily living.

Idea-born – public partnership (IPP) is a state-initiated form of cooperation that are supposed to make it easier for civil society to cooperate with the public sector to solve complex social problems. The study explores how municipalities organize collaboration through IPP and examine opportunities and obstacles with the form of collaboration. Theoretically, the study is guided by concepts from Emerson et al' (2012) model of collaborative governance. The study adopts a qualitative research strategy, and the material was collected from semi-structured interviews with people who work in both the public and idea-based sectors. The results of the study show that the interaction through IPP is complex. There is no predetermined template – IPP becomes what the parties make it. Since there is no uniform definition, there is also no given organization. The parties establish the organization deemed necessary to achieve the purpose of the collaboration. IPP can be preceded by time- and resource consuming processes or be a fast track to collaboration. Likewise, the IPP organization differs in terms of incentives for collaboration, number of participating parties, duration, steering groups, meeting frequency, meeting constellations and personnel administration. The study also shows that the respondents experience following opportunities with IOP; the actors complement each other; share and maximize resources and that the municipality can employ coordinators who are responsible for the IPP work. The obstacles appear to be inadequate procedural and institutional arrangements; lack of knowledge; insufficient dialogue and that trust is damaged by the voice function of civil society.

Bakgrund: Globalt uppskattas 55 miljoner vara i behov av palliativ vård. I Sverige erhåller cirka 60 000 människor palliativ vård. Syftet med den palliativa vården är att symtomlindra och bibehålla god livskvalitet. Det är av vikt att sjuksköterskan undersöker närståendes upplevelser av palliativ vård för att kunna bemöta och ge ett gott stöd. Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av palliativ vård i livets slutskede. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats där 14 artiklar analyserades till resultatet. Resultat: Två teman och sex subteman identifierades. Temat behov av att känna trygghet med tillhörande subteman; Att få tillräcklig information, att ha en god relation till vårdteamet och att befinna sig i en trygg miljö. Temat behov av att känna stöd med tillhörande subteman; att känna sig trygg i vårdarrollen, att få vara inkluderad, att få stöd i att hantera dödens närvaro.    Slutsats: Närstående upplevde vikten av att känna trygghet och att få stöd. En meningsfull relation och tillräcklig information ansågs vara avgörande för att skapa känslan av trygghet. Behovet av att erhålla stöd från vårdpersonalen upplevdes vara viktigt för att få möjligheten att vara involverad och att ha ett inflytande inom vårdförloppet. Familjecentrerad vård återspeglades i resultatet genom att de centrala aspekterna framkom i sjuksköterskans och vårdteamets bemötande med närstående. / Background: Globally 55 million people are estimated to be in need of palliative care. In Sweden, approximately 60,000 people receive palliative care. The purpose of palliative care is to relieve symptoms and maintain a good quality of life. It is important that the nurse examines relatives' experiences of palliative care in order to be able to encounter relatives and provide good support. Aim: The aim was to describe relatives' experiences of palliative care at the end of life. Method: A qualitative literature review with an inductive approach where 14 articles were analyzed for the result. Result: Two themes and six subthemes were identified. The theme of need to feel secure with associated subthemes; to receive sufficient information, to have a good relationship with the care team and to be in a safe environment. The theme of need to feel supported with associated subthemes; to feel safe in the caregiver role, to be included and to be supported in dealing with the presence of death.  Conclusion: Relatives experienced the importance of feeling safe and receiving support. A meaningful relationship and sufficient information were considered crucial to creating a sense of security. The need to receive support from the care staff was felt to be important in order to have the opportunity to be involved and to have an influence within the care process. Family-centered care was reflected in the results by the fact that the central aspects emerged in the nurse’s and care team’s encounter with relatives.

Startups need various resources to survive and scale, while large corporations have vast resources but search for innovations and take startups as a valuable source (Wymer and Regan, 2005). Corporate accelerators are an emerging trendy phenomenon that large organizations are adopting to collaborate with startups. Corporate accelerators take startups either from a specific industry or from all industries (Cohen and Hochberg, 2014), and achieve economic benefit either by financial returns or innovation integration (Deloitte, 2019). The types of partnerships between startups and large corporations can be classified into exploitation, exploration, or the hybrid. The exploitative partnership focus on utilizing existing capabilities from both parties, the explorative partnership aims at building new competitive advantages for involved companies, and the hybrid focus on both sides (Koza and Lewin, 2000). Therefore, the purpose of this study is to explore strategies for startups to select suitable corporate accelerators and partner with large organizations. This research used the explorative method and gathered knowledge from the literature review on startups, strategic partnership and corporate accelerator and thoughts from startups via semistructured qualitative interviews. The author compared the startups’ experience and outcome in different corporate accelerators. The findings show that early-stage startups need a framework to guide their process in building partnerships with large corporations. Also, corporate accelerators were found to be a good tool that brings startups with network, corporate resources, and future customers. Moreover, the key success factors in startup-corporation partnerships are trust, clear objectives, and partner compatibility. A partnership framework was developed to facilitate startups to build partnerships with large corporations through corporate accelerators. / Startups behöver olika resurser för att överleva och växa, medan stora företag har stora resurser men söker efter innovationer och ser startups som en värdefull källa (Wymer och Regan, 2005). Företagsacceleratorer är ett trendigt fenomen som stora organisationer använder för att samarbeta med startups. Företagens acceleratorer tar startups antingen från en specifik bransch eller från alla branscher (Cohen och Hochberg, 2014) och uppnår ekonomisk fördel antingen genom finansiell avkastning eller innovationsintegration (Deloitte, 2019). De typer av partnerskap mellan nystartade företag och stora företag kan klassificeras i exploatering, utforskning eller en hybrid. Det exploaterande partnerskapet fokuserar på att utnyttja befintliga kapaciteter från båda parter, det efterforskande partnerskapet syfte är att bygga nya konkurrensfördelar för involverade företag och hybridens fokus ligger på båda sidorna (Koza och Lewin, 2000). Därför är syftet med denna studie att utforska strategier för nystartade företag för att välja lämpliga företagsacceleratorer och samarbeta med stora organisationer. Utforskande metoden och samlade in kunskap från litteraturöversikt om startups, strategiska partnerskap och företagens acceleratorer och tankar från startups via semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Författaren jämförde startups upplevelser och resultat i olika företagsacceleratorer. Resultaten visar att startups i tidigt skede behöver ett ramverk för att styra deras process för att skapa samarbeten med stora företag. Även företagens acceleratorer visade sig vara ett bra verktyg som ger startups nätverk, företagsresurser och framtida kunder. Vidare så är de viktigaste framgångsfaktorerna i partnerskap mellan startups förtroende, tydliga mål och parternas kompatibilitet. Ett ramverk för partnerskap utvecklades för att underlätta för startups att skapa samarbeten med stora företag genom företagsacceleratorer.

I denna uppsats undersöks hur statens föreställningar om civilsamhällets roller i välfärden avspeglas i en offentlig utredning om idéburet offentliga partnerskap (IOP). Detta är särskilt intressant givet hur den tidigare civilsamhällesforskningen pekar på att staten alltmer värderar organisationer i det civila samhället likt aktörer på en marknad samtidigt som välfärdssystemen utvecklats på ett sätt som ignorerar organisationernas särart. IOP togs fram som ett försök att avhjälpa problematiken med en felriggad välfärdsmarknad och inramningen i Idéburen välfärd (SOU 2019:56) ger insyn i hur denna problematik förhandlas om i förslag för organisationernas ökade deltagande i välfärdsproduktionen. I en kritiskt granskande ansats kombineras Carol Bacchis policymetod What’s the Problem Represented to be (WPR) med en analytisk modell av statens föreställningar om civilsamhället. Angreppsättet låter undersöka statliga förhållningssätt till civilsamhällets inflytande i välfärdsproduktionen. Studien visar att civilsamhällets organisationer anses ha en avsaknad på inflytande i allt från behovsanalys till de premisser som välfärdstjänster utförs på. Den idéburna partens särart antas komma till rätta i IOP och spelar in i önskan om att främja deltagande på mer ömsesidiga grunder. För detta framstår dock vikten av att vara på rätt sida juridiken som avgörande. I den tvetydiga bedömningen av lagrummet för IOP identifieras en diskrepans mellan utredningens föreställningar och lösningsförslag. Det resulterar i ett förhållningssätt som värdesätter idéburnas särart men undgår att föreslå regleringar som förändrar möjligheten till inflytande i eller genom IOP.

Uppsatsen, Från sponsorskap till Partnerskap, grundar sig i relationen mellan rättshavare och sponsor. Den berör de motiv och faktorer som kan göra ett sponsorskap mer attraktivt, både ur rättshavare och sponsors perspektiv, samt hur man kan öka effekten av relationen.Idrottsrelaterade sponsorinvesteringar har ökat markant i Sverige under senare år. Samtidigt har sponsorskapet blivit allt mer komplext och kommit till en punkt där rättshavare har svårt att möta sponsorns behov. Allt fler företag ställer högre krav på avkastning och efterfrågar också andra värden i sponsorskapet. Transaktionen, pengar mot exponering, som tidigare definierat sponsring har förändrats och är nu inne i ett paradigmskifte. Företag har identifierat andra värden, motiv och potential i sponsorskapet vilket har medfört ett allt mer relationsbaserat fokus där engagemang, förtroende och kommunikation blivit centrala delar för att skapa en starkare attraktionskraft. Denna förändring har också medfört att rättshavarens medvetenhet och förståelse kring företagens sponsormotiv samt effektkrav ställts på prov. Organisatoriska och verktygsmässiga förändringar hos rättshavare krävs för att kunna stärka attraktionskraften gentemot andra rättshavare, idrotter och marknadskanaler, detta genom en övergång från renodlat sponsorskap till en partnerverksamhet.Denna uppsats syftar därför till att undersöka vilka behov företag har av sponsring samt identifiera en struktur för partnerskapet. Uppsatsen syftar även till att skapa en djupare förståelse för företags behov samt vikten av att rättshavare paketerar och profilerar sin verksamhet på ett gynnsamt sätt. Utifrån litteraturen och empirin har vi definierat sponsorskapets fundament vilket också kan appliceras som grunden i ett partnerskap. Uppsatsen tar upp de grundläggande motiv för sponsring samt de parametrar och värden som särskiljer begreppen sponsorskap och partnerskap. En annan central del som har identifierats i denna uppsats, och som stöds både i litteraturen och empirin, är vikten av ett ökat samhällsengagemang. CSR-arbetet (corporate social responsibility) har blivit ett starkt växande verksamhetsområde hos de Allsvenska fotbollsklubbarna och är i många fall direkt avgörande för verksamhetens sponsorintäkter. / Whilst sport sponsorship investments has increased rapidly in Sweden over the past years, it has also reached a point of where the right holders have difficulties to meet the sponsors demand for more articulated outcomes. More and more companies view the sponsorship as more than a mere communication platform of mixed communication activities such as PR, direct on-sales and exposure. Sponsors now start to see the true potential of sponsorship, whereas the relationship could bring more to the company than the sponsorship offer; money in exchange for commercial access. In order to meet this demand the property organizations (in this paper, mostly referred to as the football clubs) have to look for reconstruction of their operations. A turn from the expression “sponsor”, to “partner” can be seen throughout the Swedish football world, though has little actual operational change been set to practice. This paper seeks to examine the new demands set from sponsors as well as identify the true nature of the partnership structure. We believe that with a deeper understanding of sponsor demands the property organizations can create a conceptualized and attractive profile, as well as add structural change into the operations, which could be beneficial for both parties.With help from literature we define sponsorship, which will be viewed as the fundamentals of partnership. Relevant B2B-relationship theories, such as commitment, trust and communication will be applied as cornerstones to a successful partner relationship. The empirical studies, showing that there is a demand for more communicative CSR-activities in the clubs, will be combined with earlier research on the subject of CRSS, cause-related sport sponsorship to highlight the importance of profiling.

Praktisering av brukermedvirkning krever at sykepleierne ser på brukerne som likeverdige partnere. Det bryter med det tradisjonelle sykepleier–pasientforholdet og krever andre arbeidsmetoder og holdninger. For å kunne få til en slik endring forutsetter det at sykepleierne har nødvendig kunnskap og forståelse for brukermedvirkning og den bakenforliggende ideologien. Hensikt: Hensikten med studiet var å studere sykepleiernes teoretiske forståelse av begrepet brukermedvirkning og kartlegge hvordan sykepleierne selv opplever at de praktiserte brukermedvirkning i kommunens omsorgstjeneste. Metode: Det har blitt gjennomført en kvalitativ studie med halvstrukturerte intervjuer. Analysemetode var meningsfortettning og meningskategorisering etter beskrivelse av Kvale. Studien har 20 respondentern fra sykehjem og hjemmetjenesten i en stor norsk kommune. Resultater: Sykepleiernes kunnskap om brukermedvirkning var i stor grad situasjonsbestemt. Den ble beskrevet ut fra pasientene de selv arbeider med, situasjonene og konteksten. Det ble knyttet usikkerhet til den teoretiske forståelse av begrepet. Brukermedvirkning blir i hovedsak beskrevet som samråd og må forstås som symbolsk deltagelse der pasientenes deltar og gir uttrykker behov eller gir råd uten at de har reell innflytelse eller myndighet. Langt færre beskrev brukermedvirkning som brukerinnflytelse i form av partnerskap der pasienten gis anledning til å ta avgjørelse og oppleve kontroll.I hvilken grad brukermedvirkning praktiseres avhenger av avveininger i tjenesteutforming, institusjonelle forhold og strukturelle rammer. Sykepleiere opplevde ved håndtering av meningsforskjeller mellom pasient og pårørende en lojalitet overfor pasienten samtidig som de viser forståelse overfor pårørende. Konklusjon: Sykepleiernes forståelse av brukermedvirkning handler i stor grad om symbolsk deltagelse fordi de gis mulighet til å uttrykke ønsker men ikke fatte endelig avgjørelse. Implementering av brukermedvirkning på systemnivå og en kombinasjonen av teoretisk kunnskap og refleksjon over praksis, vil kunne styrke bevisstheten og vektleggingen av brukermedvirkning. / The practice of user participation requires nurses to regard users as equal partners. It breaks with the traditional nurse-patient relationship and demands different working methods and attitudes. Achieving such a change requires nurses to have the necessary knowledge and understanding of user participation and the ideology behind it. Objective: This study aimed to investigate nurses’ understanding and practice of user participation in the municipal care service. Method: We implemented a qualitative study by conducting semi-structured interviews with 20 respondents from nursing homes and home care services in a major Norwegian municipality.Analysis involved consolidating and categorizing the subjects’ intent, as described by Kvale. Results: The nurses’ knowledge of user participation was situational (i.e., they based their descriptions on current patients, situations, and context). Their theoretical understanding of the concept was uncertain. Most described user participation as a consultation that must be understood as symbolic participation, where the patients express their needs or give advice without having any real influence or authority. Far fewer nurses described user participation as user influence in the form of a partnership, where patients are given the opportunity to make decisions and experience control. The extent to which nurses practice user participation depends on trade-offs among services, institutional situations, and structural frameworks. When faced with differing opinions between patients and their relatives, nurses experienced loyalty toward their patients and simultaneously showed empathy for the relatives. Conclusion: Nurses’ understanding of user participation largely deals with symbolic participation because it enables patients to express desires without making any final decisions. Implementing user participation at the system level and combining theoretical knowledge and reflection in practice would strengthen awareness and focus attention on user participation / <p>ISBN 978-91-85721-73-3</p>

Bakgrund: Forskning tyder på att en vård som bygger på en personcentrerad grund bidrar till en högre kvalitet av vården och har en positiv påverkan på patienter samt hälso- och sjukvårdsprofessionen. Samtidigt pekar studier på att hälso- och sjukvården står inför en mängd utmaningar för att kunna införa ett personcentrerat förhållningssätt i den dagliga vården. Syfte: Att beskriva vilka barriärer som hindrar sjuksköterskan att arbeta personcentrerat i mötet med patienten. Metod: Studien har genomförts som en litteraturöversikt, där resultatet är baserat på 16 vetenskapliga artiklar. Resultat: Flera faktorer som kan utgöra svårigheter för sjuksköterskan att arbeta personcentrerat i vårdmötet med patienten identifierades och genererade fyra kategorier: Samarbete och teamwork, Attityd och kultur, Tid och resurser samt Kommunikation och Patient berättelsen. Resultatet tyder på samarbetssvårigheter mellan olika professioner inom hälso- och sjukvården, motsträvande attityder samt rutiner som inte vilar på vetenskaplig grund. Brist på utbildningsmöjligheter och bristande kunskap kring vad personcentrerad vård innebär och hur ett personcentrerat förhållningssätt kan tillämpas i klinisk praxis. Hög arbetsbelastning och brist på tid påverkade sjuksköterskans möjlighet till att skapa en relation till patienten, samt var en bidragande faktor till stress och känslor av otillräcklighet. Konklusion: Sammantaget tyder litteraturöversikten på att det finns ett flertal barriärer som försvårar för sjuksköterskan att arbeta personcentrerat i mötet med patienten. För att ett personcentrerat förhållningssätt ska praktiseras krävs aktivt arbete individuellt och kollektivt på olika nivåer inom en organisation för att bli en del av den dagliga praktiken. / Background: Research suggests that care based on a person-centered basis contributes to a higher quality of care, and has a positive impact on the patients and the healthcare profession. At the same time, studies point out that health care is facing a variety of challenges in order to introduce a person-centered approach into daily care. Aim: To describe which barriers prevent the nurse to work person-centered in the healthcare meeting with the patient. Methods: The study was conducted as a literature review, the result is based on 16 scientific articles. Results: Several factors that may constitute difficulties for the nurse to work personcentered in the healthcare meeting with the patient were identified and generated four categories: Collaboration and Teamwork, Attitude and Culture, Time and Resources, and Communication and The patient Narrative. The result indicates cooperation difficulties between different health care professions, contradictory attitudes and routines that not lie on a scientific basis. Lack of educational opportunities and knowledge about what person centered care means and how a person-centered approach should be applied in clinical practice. High workload and lack of time affected the nurse's ability to establish a relationship with the patient, and contributed to stress and feelings of inadequacy. Conclusion: Summary the literature study indicates that there are several barriers that make it difficult for the nurse to work person-centered in the meeting with the patient. In order for a person-centered approach to be practiced, active work is required individually and collectively at different levels within an organization to become part of the daily practice.