Mot bakgrund av de utmaningar som välfärdsstaten ställs inför i form av globaliseringen, internationaliseringen och minskande offentliga resurser måste nya sätt att främja tillväxt hittas. Därmed är statens och offentliga aktörer s möjligheter att främja näringslivsutveckling och tillväxt av intresse, liksom vilka konsekvenser de olika möjligheterna medför. I och med utvecklingen från government och governance har lösare former av samarbeten fått ett allt större utrymme i svensk politik. Detta poängterar bland andra Vedung (2006), som ser en stark trend mot samverkan i nätverk och partnerskap. Vilka effekter som detta får ur demokrati- och effektivitetsperspektiv kan dock diskuteras. Peter Gorpe, svensk analytiker och utredare, konstaterar dessutom att partnerskap som begrepp är ”luddigt”, vilket inte underlättar slutsatser kring partnerskapens effektivitet och demokratiska förankring. Denna studie fokuserar på Strukturfondspartnerskapet i Östra Mellansverige, vilket utgör ett av åtta regionala svenska partnerskap som ansvarar för att prioritera mellan ansökningar för regionalfondsmedel. Dessa partnerskap består av en majoritet folkvalda politiker samt ledamöter som nominerats av länsarbetsnämnderna, länsstyrelserna, olika arbetsmarknadsorganisationer samt ideella föreningar och organisationer. Sammansättningen av ledamöter utgör tillsammans med förekomsten av informella snarare än formella strukturer Strukturfondspartnerskapet till ett intressant fenomen att studera ur ett statsvetenskapligt perspektiv. Därför kommer denna studie fokusera på Strukturfondspartnerskapet i Östra Mellansverige och dess ledamöters roller fungerar i praktiken och vilka konsekvenser detta får ur effektivitets- och demokratiperspektiv.

Utbildning, karriär och idealt partnerskap. Detta är tre faktorer som anses avgörande för när universitetsstudenter i Sverige vill bilda familj. Att det finns en senareläggning av familjebildning bland studenter i Sverige är ett faktum och dessa tre faktorer har en inverkan på fenomenet. Syftet med denna kandidatuppsats är därför att undersöka varför svenska universitetsstudenter utgör den grupp i samhället, inom vilken familjebildning vanligtvis senareläggs. Syftet är även att undersöka vad som anses vara grundläggande förutsättningar för att vilja skaffa barn och hur dessa varierar mellan olika sociokulturella faktorer. Genom att använda kvantitativ metod, konstruerade vi en enkät som publicerades på olika universitets Facebookgrupper. Anledningen till att använda denna metod va att nå ut till så många studenter som möjligt. Vårt mål var att få svar som gav en övergripande och omfattande bild, med hög svarsfrekvens, snarare än några fåtal svar med djupare förståelse. Teorierna som används i denna uppsats är främst Anthony Giddens teori kring ontologisk trygghet, rutinisering och identitet, men även Martha McMahon’s teori om kvinnlig identitet. Vi har även analyserat våra resultat utifrån en självkonstruerad definition av konceptet stabilitet. Våra respondenter ville främst skaffa 1-2 barn och de flesta uppskattade att detta skulle ske inom sju år. Studenterna i studien värderade utbildning och karriärmöjligheter högt, vilket visade att en senareläggning av barnafödande kunde vara nödvändigt för att hinna bygga en stadigt fundament i sitt yrkesliv innan de ingick i föräldraskap. Stabilitet i partnerskap och ekonomisk stabilitet hade inte någon signifikant inverkan på senareläggning av barnafödande, vilket innebar att dessa faktorer inte var lika  avgörande för när våra respondenter ville skaffa barn. / Education, career and the ideal partnership. These are three factors that tend to be crucial for when university students in Sweden wants to form a family. The postponement of childbirth among students in Sweden is a fact, and these three factors tend to have an impact of the phenomenon. By using a quantitative method, we constructed a survey which we published in different university groups on Facebook. We chose this method since our aim was to reach out to as many students as possible. We sought for comprehensive answers with a high response rate, rather than a few ones with a deeper understanding. The purpose of this bachelor thesis is to explore why Swedish university students constitute the group in society that postpone family formation and childbirth the furthest. We also want to examine which factors students consider as important to achieve before entering parenthood and if it differs depending on socio-cultural factors. The theories used in this thesis are primarily Anthony Giddens interpretation of ontological security, routine and identity, but also Martha McMahon´s theory of female identity. We have also theorized our results through a selfconstructed definition of the concept stability. Our respondents mainly wished for 1-2 children and most of them expected this to happen in about seven years. The students in this study valued education and career opportunities highly, which showed that a postponement of childbirth could be relevant for them to establish a solid foundation in their profession before entering parenthood. Stability in partnership and economics did not turn out statistic significant, which tells us that these factors are not crucial for if and when our respondents want to have children.

Det senaste decenniet har fokus riktats mot hur vi med gemensamma åtaganden kan bidra till ett mer hållbart samhälle. En del i utvecklingen handlar om att främja mer hållbara konsumtionsmönster, där det nationella programmet Sharing Cities Sweden finansierar olika delningsprojekt som ska hjälpa invånarna dela mer och konsumera mindre. Inom Sharing Cities Sweden har konceptet Smarta Kartan utvecklats genom ett idéburet offentligt partnerskap mellan den ideella föreningen Kollaborativ Ekonomi Göteborg och Göteborgs stad. Smarta Kartan är en digital tjänst som visualiserar delningsinitiativ i en stad, där målet är att öka deltagandet i delningsekonomin och främja en växande delningskultur. Umeå är en av testbäddarna inom Sharing Cities Sweden som under 2020 planerar att lansera sin egen version av kartan. Med Coompanion Nord som huvudansvarig vill Umeå identifiera hur olika aktörer kan organiseras och samverka för kartan. Denna uppsats skrivs därför på uppdrag av Coompanion Nord. Studiens huvudsakliga syfte är att ge förslag på hur den digitala delningstjänsten Smarta Kartan bör organiseras i Umeå genom samverkan mellan olika aktörer. Genom att kartlägga olika aktörers förväntningar, attityder samt behov ska studien presentera konkreta förslag på hur delningstjänsten kan drivas. Studien ska även bidra till ökade insikter för hur Umeå Kommun kan främja arbetet med delningsekonomi baserat på olika aktörers involvering och roller. Vidare är syftet att skapa en förståelse över hur andra städer arbetat med Smarta Kartan och ge vägledning inför framtiden. Med detta som utgångspunkt har studien utgått från följande centrala frågeställning: Hur kan Smarta Kartan organiseras för att bli framgångsrik? Den teoretiska referensramen inkluderar studier på partnerskap, motivation, plattformar, nätverk, ekosystem och roller. Baserat på tidigare forskning skapades tre teman som har varit vägledande för vår studie: (1) Partnerskap & samverkan, (2) Rollfördelning & ansvar samt (3) Potential till att stimulera delning i en stad. Vi har utgått från en kvalitativ ansats där åtta semistrukturerade intervjuer genomförts med representanter från Umeå, Göteborg, Malmö, Karlstad och Sjuhärad, som alla är i olika faser i arbetet med kartan. Det empiriska materialet bidrar med förväntningar, lärdomar och erfarenheter och beskriver hur städerna arbetat med kartan på olika sätt. Därtill identifieras gemensamma möjligheter och utmaningar som berör tid, finansiering, motivation och engagemang. Våra slutsatser visar att organiseringen av arbetet med kartan måste baseras på en stads lokala förutsättningar. Därtill behöver kunskap och kännedom om delningsekonomi och Smarta Kartan öka i samhället. För Umeå innebär detta att kommunen bör ta en aktiv roll för att engagera ideella krafter och identifiera potentiella individer eller organisationer som vill överta en del av arbetet med kartan. Med våra rekommendationer som vägledning finns utsikter för att kartan blir framgångsrik, vilket leder till att kommunen i ett senare skede kan anamma en mer stöttande roll.

Syfte - Syftet med studien är att kartlägga hantering av information mellan original equipment manufacturer (OEM) och kontraktstillverkare. Syftet har brutits ner i tre frågeställningar: Vilken information skickas mellan OEM och kontraktstillverkare? Hur skickas information mellan OEM och kontraktstillverkare? Vilka faktorer påverkar informationsutbytet mellan OEM och kontraktstillverkare? Metod – En förstudie genomfördes för att formulera en problemformulering, vilket låg till grund för utformandet av studiens syfte samt frågeställningar. Fallstudien genomfördes parallellt med en kompletterande litteraturgenomgång för att skapa studiens teoretiska ramverk. Studiens syfte samt frågeställningar besvarades genom fallstudien och teorier. Slutsatser – Brister identifierades under studien gång och har en direkt påverkan på informationsutbytet mellan parterna. Det finns flera faktorer som kan påverka informationsutbytet, den främsta påverkande faktorn är kommunikationen inom företaget, vilket ligger till grund för ett väl fungerande informationsflöde. Ett tillverkande företag bör finna en balans mellan tillgång och användning av nödvändiga resurser för att integrera informationsflödet mellan parter och minska möjliga informationsgap. Det existerar svårigheter i att koordinera ett informationsflöde på bästa sätt vid användning av multipla tillverkningskanaler. Genom att identifiera slöseri i företagets administrativa processer kan de elimineras för att minska onödigt höga kostnader för företaget. Implikationer – Studien kan fungera som en vägledning hur företag ska hantera sitt informationsflöde vid användning av multipla tillverkningskanaler. Organisationer inom tillverkningsbranschen kan med fördel ta del av studien för erhållande av förståelse beträffande kommunikation, informationsutbyte, partnerskap samt framgångsfaktorer vid användning av lean i det administrativa flödet. Begränsningar – Då två enheter studerades, kan en relativt hög reliabilitet antas. Dock hade det varit fördelaktigt att studera fler företag med liknande tillverkningsprocess för att stärka studiens reliabilitet ytterligare. / Purpose – The purpose of the thesis is to map the handling of information between original equipment manufacturer (OEM) and contract manufacturers. The purpose has been broken down into three research questions: What information is sent between OEM and contract manufacturers? How is information sent between OEM and contract manufacturers? What factors affect the exchange of information between OEM and contract manufacturers? Method – A case study was conducted to formulate a problem formulation, which formed the basis for the design of the study's purpose and issues. The case study was conducted in parallel with a supplementary literature review to create the theoretical framework of the study. The purpose of the study and the three research questions were answered through the case study and theories. Findings – The study identified several deficiencies that have a direct impact on the exchange of information between parties. There are several factors that can influence the exchange of information, the main influencing factor being the communication within the company that forms the basis for a well-functioning information flow. A manufacturing company should find a balance between access and use of the necessary resources to integrate information flow between parties and reduce possible information gaps. There are difficulties in coordinating an information flow in the best possible way using multiple manufacturing channels. By identifying waste in the company's administrative processes, they can be eliminated to reduce ultimately unnecessarily high costs for the company. Implications – The study can serve as a guide for companies to manage their information flow when using multiple manufacturing channels. Manufacturing organizations can benefit from the study to gain an understanding of communication, information exchange, partnership and success factors when using lean in the administrative flow. Limitations – When two units were studied, a relatively high reliability can be assumed. Yet, it would have been advantageous to study more companies with similar manufacturing processes to further strengthen the study’s reliability.

This study is an initial attempt to investigate the relationship between banks and developers in Stockholm and its regions. It gives a good impression about the field of construction and project developments in terms of the finance and the negotiations associated with these types of projects. Main actors of the Stockholm’s construction financing market were of major interest for this study. On this regard, the relationships and ramifications of this group were investigated by using a qualitative and quantitative research method. The aim of the study was to analyze the attitudes of banks and developers, their partnerships and individual expectations. This empirical study was conducted between January and April 2015. In order to give a brief overview of the construction market in Stockholm, the study starts with an explanation of different characteristics and unique features of the real estate and construction field. Based on this, the study continues with a detailed presentation of the financing process with its loan terms, negotiations and regulations. In a subsequent chapter, the risk part within construction will be emphasized and explained. The theory part of the study closes with an exposition of the transaction cost theory and strategy as well as with a portrayal of the decision-making process of banks and developers in a construction project, the different types of partnerships and the according advantages and disadvantages. While keeping the above listed aspects in mind, all study participants were asked for their opinion on partnerships between banks and developers. In general, the study results prove the existence of a significant interest in partnerships between banks and developers. For both parties, a close relationship provides many benefits like a lower time-consumption or smoother loan negotiations. However, the following analysis also shows that due to reserved attitudes and a low interest of banks to change their investment strategies in construction and development projects, it seems very difficult to meet the full expectations of both parties on a level where both sides would agree on entering a strategic partnership. / Den här studien är ett inledande försök i att undersöka förhållandet mellan banker och byggföretag i Stockholm och dess tillhörande närområden. Den ger en god överblick i byggande och byggprojekt, framförallt när det kommer till finansiering och förhandlingar associerade med byggprojekt. Huvudintressenterna i studien var de största aktörerna på Stockholms bygg- och finansieringsområde. Dessa grupper undersöktes med hjälp av både en kvalitativ och en kvantitativ metod med mål att analysera deras attityder, partnerskap och individuella förväntningar på närmare sammarbeten. För att ge en bra överblick av byggbranschen i Stockholm så inleds studien med en förklaring av karaktärsdrag hos fastigheter och byggande. Studien fortsätter sedan med en mer detaljerad redovisning av finansieringsprocessen och dess lånevillkor, förhandlingar och regelverk. Sedan i följande avsnitt så presenteras och förklaras de risker som kan kopplas till byggande. Teoridelen av studien avslutas med en utläggning av en teori kring transaktionskostnader, relevanta strategier, en skildring av beslutsfattande av banker och byggföretag samt olika sorter av partnerskap och dess tillhörande för- och nackdelar. Med teorin i bakhuvudet så ställdes aktörer på marknaden frågor om vad de anser kring partnerskap mellan banker och byggföretag. Sammanfattningsvis, studiens resultat visar på ett tydligt intresse av partnerskap mellan banker och byggföretag. För både banker och byggföretag så genererar ett nära sammarbete många fördelar så som kortare projekt med smidigare förhandlingar. Dock så visar analysen att på grund av återhållsamma attityder och ett begränsat intresse från banker att ändra på sin investeringsstrategi kopplat till byggprojekt så verkar det svårt att uppfylla de förväntningar som de båda parterna har på ett partnerskap dem emellan.

This essay studies the Nato initiative Partnership for peace that Sweden joined in 1994. The initiative was about strengthening the control in Europe and to increase the interoperability between European states in military aspects. The analysis looks at Sweden’s view on problem and solution before and after the initiative was known, and shows that when Sweden joined Partnership for peace, that was an effort to solve the problems that the cold war left after it ended. Sweden’s view on these problems and the solution to said problems were the same as what the partnership gave at the time. Nothing indicated that joining Partnership for peacewas about anything else than trying to solve the problems that existed in Europe after the cold war. As method a qualitative text analysis is used with elements from theory consumption by the Multiple stream’s framework. According to this framework policy change happens for two reasons. One of the reasons is that a policy can change or be implemented without a specific purpose, and the other reason a policy changes is because there is a need to solve a real problem.

Idéburet offentligt partnerskap (IOP) togs fram av intresseorganisationen Forum - idéburna organisationer med social inriktning 2010 som en partnerskapsmodell mellan idéburen ochoffentlig sektor. Partnerskapsmodellen bygger på en idé kring ömsesidig samverkan mellan den idéburna och offentliga organisationen. Syftet med uppsatsen är att utveckla forskningen kring relationen mellan de idéburna och offentliga aktörerna inom IOP. Forskningen kring denna partnerskapsrelation har hittills baserats på ett enskilt fall och har fokuserat på relationen i förhållande till upphandling. I uppsatsen undersöks relationen utifrån de teoretiska infallsvinklarna: institutionella logiker, makt och gränser, vilka har visat sig relevanta i samband med insamlingen av det empiriska materialet. Uppsatsen ämnar bidra till att utveckla en djupare förståelse för den specifika partnerskapsrelation som uppstår inom IOP och besvara frågeställningen hur samverkan mellan idéburna och offentliga aktörer möjliggörs ur ett relationellt perspektiv inom idéburet offentligt partnerskap. Resultatet i uppsatsen visar på att i den idéburna-offentliga relationen inom IOP-samverkan uppstår ett gränsland där det finns utrymme för samverkan och dialog kring målgruppen och verksamheten men även runt själva IOP-avtalet, som i sig utgör ett gränsobjekt som främjar gemensamt handlande. / Civil Society Public Partnership (CPP) was developed by Forum - idea-based organisations with a social focus in 2010 as a partnership model between the idea-based and the public sector.The partnership model is based on an idea of mutual collaboration between the idea-driven and public organization. The purpose of the thesis is to develop research on the relationship between the idea-driven and public actors within CPP. The research on this partnership relationship has so far been based on an individual case and has focused on the relationship in relation to procurement. The thesis examines the relationship based on the theoretical approaches: institutional logics, power and boundaries, which have proved relevant in connection with the collection of the empirical material. The thesis aims to help develop a deeper understanding of the specific partnership relationship that arises within CPP and answer the question of how collaboration between idea-driven and public actors is made possible from a relational perspective within idea-based public partnership. The results of the thesis show that in the idea driven public relationship within CPP collaboration, a borderland arises where there is room for collaboration and dialogue around the target group and the activity but also around the CPP agreement itself, which in itself constitutes a border object that promotes joint action.

Rapporten syftar till att beskriva och problematisera kvalitet i idéburen, social välfärd. Ansatsen är att utmana antagandet att idéburen verksamhet drivs av goda intentioner och därför levererar omsorgstjänster av god kvalitet. Resultatet visar att idéburna organisationer erbjuds en särställning i välfärden tack vare sina särdrag. Genom Idéburna Offentliga Partnerskap (IOP) kan de undgå ordinarie kvalitetskrav, samtidigt som det saknas empiriska belägg för att särdragen leder till kvalitet. Idéburen omsorg är av god kvalitet enligt människors uppfattningar, men inte alltid enligt dess faktiska kvalitetsarbete. Rapporten är en teoretisk dokumentstudie och behandlar tidigare forskning, politiska skrivelser och partnerskapsdokument från IOP i en kommun. Resultatet har analyserats med stöd av Webers idealtyper. Författaren utgår från en kritisk rationalistisk grund och rapporten har två inriktningar. Dels är den en förberedande undersökning om kvalitet i idéburen välfärd, och dels är den en vetenskapsteoretisk reflektion och modellutveckling av Webers idealtyper. Rapporten kan därför läsas utifrån ett intresse för idéburen välfärdsverksamhet men även utifrån ett intresse för vetenskapsteori och metodologi.

Gotlands geografiska läge gör att många behöver ta sig till och från fastlandet med båt eller flyg. För åkerinäringen som kör gods till och från Gotland är färjan det enda alternativet. Destination Gotland är den enda aktör som främjar resor till och från fastlandet. Den senaste tiden har Destination Gotland haft plötsliga prishöjningar som i sin tur har väckt starka reaktioner bland företag, politiker och gemene man.  Syftet med studien är att undersöka hur åkerinäringen på Gotland hanterar plötsliga prisförändringar. Hur de arbetar för att vara resilienta och hur de arbetar med att bibehålla relationerna när det uppstår en kris/plötslig händelse. Vidare söker studien svar på hur åkerinäringen arbetar för att vara resilienta.  Denna studie genomfördes med en kvalitativ metod baserad på semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har tillhandahållits av sju intervjuer från sju olika företag på Gotland. De sju företagen varier, vad gäller storlek, antal anställda och Intervjuerna genomfördes med chefer och VD:ar från respektive företag.  Resiliens som begrepp, strategier om förhandlingsteknik, anpassningar, risk-hanteringen och teorin om social-utbytesteori utgör det teoretiska ramverket för denna studie.  Resultatet visar att åkeriföretagen i första hand försöker förhandla utifrån ett relationsperspektiv, där de önskar att samtliga parter blir nöjda, och att detta främjar långsiktigt företagsamheten. Företagen arbetar med anpassningar när någon plötslig händelse inträffar och kan anpassa verksamheten till viss mån. Det har framkommit att anpassningsförmågan varierar beroende på företagens storlek, resurser och tidigare erfarenheter. Genom att teckna rörliga priser i avtalet och införandet av ett ”båttillägg” blir de större företagen mer försäkrade att klara av den plötsliga prisförändringen från Destination Gotland än de små företagen.  Uppföljning, förtroende och kommunikation är tre nyckelord som framkom frekvent i det empiriska datamaterialet. Åkeriföretagen genomför uppföljningar för att säkerställa att kundernas förväntningar har uppfyllts. Företagen i studien engagerar sig i händelser som är av betydelse för företaget och kunderna och strävar efter att vara transparenta i sitt arbete. Förtroende är en central aspekt för företagen och de strävar efter att etablera ökat förtroende samt att bygga och bevara hållbara kundrelationer. / The geographical location of Gotland means that many people need to get to and from the mainland by boat or plane. For the haulage industry that haul goods to and from Gotland, the ferry is the only option to get to the mainland. Sudden price increases from Destination Gotland as an actor to provide travel to and from the mainland have caused many strong reactions among companies, politicians, and ordinary people.  The purpose of the study is to investigate how the trucking industry on Gotland handles sudden price changes. How they work to be resilient but also how they work to maintain relationships when a crisis/sudden event occurs. Furthermore, the study seeks answers to how the trucking industry works to be resilient.  A qualitative survey with semi-structured interviews is chosen for the implementation of this study. The empirical material consists of seven interviews from seven different companies on Gotland. The seven companies are of different sizes in terms of the number of employees and the interviewees are managers and CEOs of the company.  Resilience as a concept, strategies on negotiation techniques, adaptations, risk management and the theory of social exchange theory constitute the theoretical framework for this study.  The result shows that the haulage companies always try to negotiate from a relational perspective where they want all parties to be satisfied, because they believe that this promotes business in the long run. Companies work with adaptations when something sudden happens and companies can adapt operations to a certain extent when something unexpected happens. It has emerged that the ability to adapt varies depending on size, resources, and previous experiences. With agreements on variable prices, which in this case are called boat supplements, the larger companies are more insured to cope with the sudden price change from Destination Gotland.  Follow-ups, trust, and communication are three keywords that appeared many times in the empirical data material. The haulage companies do follow-ups to ensure that expectations have been met. The companies in the study constantly communicate what happened and try to be transparent in their work. Trust that they built over time and creating increased trust is something that the company strives to maintain continued sustainable relationships.

Denna fallstudie har syftat till att undersöka hur samverkan mellan region och kommuner i framtagandet av en regional utvecklingsstrategi kan uppnås och främjas. Studiens syfte är också att undersöka hur kvalitetsteknikens teorier kring kund- och leverantörssamverkan samt teorier kring partnerskap kan användas för att förstå relationen mellan region och kommun i arbetet med den regionala utvecklingsstrategin. Studien undersöker arbetet med att ta fram en ny regional utvecklingsstrategi för Gävleborgs län. Datainsamlingen består av kvalitativa intervjuer med kommunala politiker och tjänstepersoner med ett övergripande ansvar för kommunernas verksamhet. Resultatet visar att Region Gävleborg har skapat förutsättningar för kommunerna att påverka arbetet med och utformningen av den regionala utvecklingsstrategin. Upplevd otydlighet kring ansvar och förväntningar på deltagande har gjort att kommunernas organisation av och deltagande i arbetet med den regionala utvecklingsstrategin inte har varit optimal. Det gör att arbetet inte når upp till de krav som ställs på samverkan utifrån de teorier som presenterats. Genom att använda sig av modeller för partnerskap och leverantörssamverkan skulle regioner kunna åstadkomma en bättre samverkan inom det regionala utvecklingsarbetet i allmänhet och arbetet med att ta fram en ny regional utvecklingsstrategi i synnerhet. / This case study aims to examine how a fruitful cooperation between county councils and municipalities can be achieved and promoted when they set out to develop a regional development strategy. This case study also explores how theories concerning customer- and supplier cooperation within quality management can be used to understand the relationship between county councils and municipalities in relation to regional development. The case study concerns the creation of a new regional development strategy for Gävleborg County. Data collection consists of qualitative interviews with politicians and officials from municipalities in Gävleborg County with an overall responsibility for within the municipalities. The results show that Gävleborg County has managed to create the prerequisites needed for the municipalities to influence both the process and the regional development strategy. Ambiguity concerning roles and responsibilities led to a less efficient organization and participation from the municipalities’ side in shaping the regional development strategy, with the consequence that the commitment doesn’t meet the criteria for cooperation in the presented theories. By using the models for partnership and supplier cooperation counties could achieve a better cooperation within regional development, including the commitment of shaping a new regional development strategy. / <p>2021-06-06</p>