Under efterkrigstiden har den regionala tillväxten i industriländerna undergått en explosionsartad utveckling. Samtidigt skedde en massiv utbyggnad och förbättring av infrastrukturen. Dessa båda områdes avancemang avslutades abrupt med den globala finanskrisen under 1970-talet. När konjunkturen vände tillbaka och tillväxten tog fart igen var det däremot inte med samma starka stäv som innan krisen. Denna tröga utveckling förbluffade makroekonomerna, som sökte med ljus och lyckta efter möjliga orsaker såsom energipriser, social reglering och regioners näringslivssammansättning. Det fick sin förklaring först när Aschauer bevisade att det fanns ett samband mellan minskade investeringar i infrastruktur i slutet av 1960-talet och en nedgång i den totala produktiviteten strax efteråt, vilket till viss del ledde till finanskrisen. Det har sedan dess publicerats en uppsjö av forskningsartiklar kring ämnet där den sammantagna slutsatsen är att det inte är frågan om infrastrukturen påverkar den regionala utvecklingen, utan till vilken grad, där transportinfrastrukturen anses ha störst betydelse.   Denna studie har som syfte att undersöka till vilken omfattning infrastrukturinvesteringar har på den kommunala och regionala utvecklingen längs europaväg 4 sträckning mellan Uppsala och Sundsvall. Dessutom undersöktes om man skulle kunna implementera alternativa finansieringsmetoder av vägutbyggnadsprojekt, eftersom dessa även skulle leda fram till en ökad regional utveckling. Studien genomfördes med hjälp av enkäter och intervjuer och ett bottom-up perspektiv, vilket möjliggjorde att de tidigare långsiktiga regionala utvecklingsmålen kunde analyseras.   Sammantaget har resultatet visat att studiens arbetsmetod har varit en bra undersökningsform, där gamla resultat bekräftats och nya slutsatser dragits. Analysen har påvisat skillnader bland kommuner och regioner i frågan om vilken omfattning infrastrukturförändringar har påverkat deras utveckling. Däremot ansåg samtliga tillfrågade att alternativa finansieringssätt, som ERUF och PPP borde användas, men att implementeringen skulle bli svår. / During the postwar period, there has been a tremendous variation in regional growth in developing countries. At the same time there was a massive expansion and improvement in infrastructure. The advances in these two areas ended abruptly with the global financial crisis in the 1970s. However, when times changed and the economy began to recover, it was not with the same momentum as prior to the crisis. This slow development stunned macro-economists, who searched high and low after possible causes such as energy prices, social regulations and the economic structure of different regions. It became clear only when Aschauer showed how the decline in infrastructure investment in the late 1960s resulted in a decline in overall productivity shortly afterwards, which, in part, led to the financial crisis. There have since been published a plethora of research articles on the subject in which the overall conclusion is that it is not an issue of whether infrastructure has an impact on regional development, but to what degree, and that the transport infrastructure is considered to be most significant. The aim of this study is to investigate of impact that infrastructure investments were considered to have upon municipal and regional development along the European route 4 between Uppsala and Sundsvall. In addition the possibilities of implementing alternative methods of financing road-building projects were also explored, as these would lead to greater regional development. The study was conducted using questionnaires and interviews and a bottom-up approach, which made it possible for the earlier long-term regional development objectives to be analysed.Overall, the results demonstrated that the method applied was a good way of conducting a survey, where old and new findings were confirmed. The analysis has revealed differences among municipalities and regions with regards to the impact that changes in infrastructure have on their development. On the other hand, the respondents were unanimous in believing that alternative funding methods, such as ERUF and Public-Private-Partnership should be used, but that they would be difficult to implement.

In this thesis the overall aim is to analyse conceptions of change with the point of departure being texts developed within the framework of three development partnerships financed by the European Social Fund's Equal Programme 2001-2007. The development partnerships, consisting of collaborating parties from both the public and private sector, aimed at developing new methods and ideas in order to counteract discrimination and all kinds of inequality in working life. The thesis poses the following research questions: How are the problems that the development partnerships intended to counteract described? What appears as important to change in order for discrimination in working life to decrease? In what ways are changes aimed at combating discrimination and contributing to increased gender equality and diversity in working life deemed possible? What motives emerge behind the visions of creating a working life without discrimination? How are gender and other social categories constructed and how do these constructions impact on the conceptions of change that emerge? The ideas, perspectives and interests that characterise the understanding of changes in working life in the studied texts, are illustrated with the aid of theories on how society's forms of rule have changed from government to governance and theories on how gender is done. Furthermore, why certain perspectives and ideas emerge and the consequences of them is analysed based on institutional ethnography and concepts such as social relations and ruling relations. The thesis' analysis points to how the consensus-based organisational form of partnership and the politics and principles that are reflected in the Equal Programme together with notions on growth, leadership and gender create limits for the conceptions of change. Limits that in certain respects entail that society's relations of power and inequality, instead of being challenged, are reproduced. Based on the results of the study, the importance is emphasised of continuously taking one's point of departure in identifying and challenging the limits to how one can speak of change, since the dominant conceptions of change may be an expression of the ruling relations. / I den här avhandlingen är det övergripande syftet att analysera föreställningar om förändring med utgångspunkt i texter som tagits fram inom ramen för tre utvecklingspartnerskap som finansierades av den Europeiska socialfondens Equal-program 2001-2007. Utvecklingspartnerskapen, som bestod av flera samverkansparter från privat och offentlig sektor, syftade till att utveckla nya metoder och idéer för att motverka diskriminering och all slags ojämlikhet i arbetslivet. Avhandlingen utgår från frågeställningarna: Hur beskrivs de problem som utvecklingspartnerskapen avsåg att motverka? Vad framstår som viktigt att förändra för att diskrimineringen i arbetslivet ska minska? På vilka sätt antas förändringar, som anses leda till minskad diskriminering och ökad jämställdhet och mångfald i arbetslivet, vara möjliga? Vilka motiv framträder bakom visionerna om att skapa ett arbetsliv utan diskriminering? Hur konstrueras kön och andra sociala kategorier och hur inverkar dessa konstruktioner på de föreställningar om förändring som framträder? Med hjälp av teorier om hur samhällets styrformer förändrats ”från government till governance” och teorier om hur kön görs åskådliggörs vad det är för idéer, perspektiv och intressen som karakteriserar förståelsen av förändringar i arbetslivet i de rapporter, filmer, utbildningar och metodböcker med mera som studerats. Utifrån den institutionella etnografin och begrepp som sociala relationer och styrningsrelationer analyseras vidare varför vissa perspektiv och idéer framträder och konsekvenserna av dem. Avhandlingens analys pekar på hur den konsensusbaserade organiseringsformen partnerskap och den politik och de principer som reflekteras i Equal-programmet tillsammans med föreställningar om tillväxt, ledarskap och kön skapar gränser i föreställningarna om förändring. Gränser som i vissa avseenden innebär att samhällets relationer av makt och ojämlikhet – istället för att utmanas – reproduceras. Utifrån studiens resultat poängteras vikten av att ständigt ta utgångspunkt i att identifiera och utmana gränserna för hur det går att tala om förändring eftersom dominerande föreställningar om förändring kan vara ett uttryck för samhällets styrningsrelationer.

This thesis deals with questions concerning ongoing constructions of heterosexuality as a norm in the Swedish church. Empirically the study is based partly on interviews with thirteen homo- and bisexual priests, one district visitor and one church politician and partly on some of the church’s own inquiries and documents concerning the question of Christianity and ”deviant” sexuality. The aim for this study is to examine how norms for sexuality, coexistence and gender are repeated in the documents created by the Swedish church itself about homosexuality and Christianity and to discern how these norms are present and have sense – are reproduced, challenged and transformed in life stories of Christian homo- and bisexual individuals. To be able to see how the notion of homosexuality as abnormal is reproduced, secured and challenged I have chosen to interpret texts, observations and life stories from a critical discourse perspective. In this theoretical tradition it is central to stress how, or rather to investigate what strategies are used to produce and maintain notions of ”abnormality”. One dominating view in the discussions within the church is that homosexuals and heterosexuals have equal value but that partnership cannot be equated with marriage. This understanding is expressed in my examples of formations of heteronormativity within the church. In the interview persons’ narratives there are discourses represented that are articulated in the church’s own inquiries but the narratives also express counter discourses. They speak about themselves in relation to, for example, imperative heterosexuality, homosexual ideals, core family ideals, theological way of thinking and dichotomizing understanding of gender. I have identified several ”uses” in the narratives and all of them are contained in an overall Christian homosexual ”us”. Instead of viewing themselves as being ”wrong” some of the interview persons have moved the problem to the heteronormativity. Experiences of not being part of the norm have made them strong and willing to struggle and fight for their rights. This position, outside the norm, is by some viewed positively. The homosexuals’ experiences of oppression have led to a desire to liberate the church from homophobia and show ”the true” church, where no one is discriminated. Homosexuals are accepted within the church, but only as deviants. This way heterosexuality is being made the superior category. Its meaning and superior position cannot be questioned according to many of the church’s representatives. Still, this is exactly what is happening when homosexuals are increasingly visible to the public and when they challenge the heterosexual norm. This provocation makes the heterosexual norm visible and forces representatives of the norm to deal with it! / Författaren har bytt efternamn till Holst.

I dag är det vanligt att EU-medborgare företar en gränsöverskridning med sin familj inom EU. Samkönade par har möjlighet att ingå äktenskap i fem medlemsstater, men eftersom äktenskapet inte erkänns i övriga 22 medlemsstater riskerar det samkönade paret att mottagarstaten ser äktenskapet som ogiltigt i rättslig mening vid en gränsöverskridning inom EU. Samkönade par som redan är gifta kan dock erhålla visst skydd för de fall en medlemsstat föreskriver samkönat registrerat partnerskap. EU-rätten föreskriver inga minimikrav för hur registrerat partnerskap bör utformas i medlemsstaters nationella rättssystem. Det har i sin tur vilket lett till att rättskyddet för samkönat registrerat partnerskap ser olika ut bland medlemsstaterna. Samkönade civilstånd är därför rättsosäkert vid gränsöverskridningar sett ur ett helhetsperspektiv. Familjerätten är ett rättsområde där medlemsstaterna har suveränitet. Medlemsstaterna har därför själva rätten att besluta hur familjerätten utformas i det nationella rättssystemet, men det finns vissa restriktioner. Medlemsstaternas utövande av sin suveränitet måste ske i konformitet med etablerade EU-principer och annan relevant EU-rätt. Kommissionen har kommit med ett förslag om ett automatiskt erkännande av civilståndshandlingar och uppsatsens syfte är därför att utreda om ett automatiskt erkännande är kompatibelt med gällande EU-rätt. För att besvara syftet i uppsatsen utreds gällande EU-rätt med direkt eller indirekt inverkan på samkönade relationer. Vidare utreds förslaget om ett automatiskt erkännande av civilståndshandlingar i kommissionens grönbok om minskad byråkrati för medborgarna tillsammans med de yttranden som grönboken mottagit från olika organisationer. Genom att ställa ett automatiskt erkännande av civilståndshandlingar mot gällande EU-rätt leder slutsatsen fram till vilka hinder och möjligheter som föreligger vid genomförandet av förslaget. De hinder och möjligheter som föreligger talar för att ett automatiskt erkännande av civilståndshandlingar är genomförbart. EU-rätten ställer vissa krav på medlemsstaterna även om medlemsstaterna har suveränitet inom familjerätten. Följden blir att EU måste samarbeta med medlemsstaterna för att säkerställa rättssäkerheten av civilståndshandlingar när EU-medborgare vidtar gränsöverskridningar inom EU. / Today it’s common for EU-citizens to move across borders with their families within the EU. Same-sex couples have access to marriage in five Member States, but because their marriage is not recognized in the other 22 Member States the same-sex marriage might be void in a legal sense in another Member State. Same-sex couples who are already married may benefit from some protection in the event that a Member State provides same-sex registered partnership. EU law does not provide a minimum requirement when Member States develop legal protection for same-sex couples through registered partnership in their legal system. This in turn has led to the differences among the Member States when it comes to same-sex registered partnership. Therefore, a same-sex civil status doesn’t provide a legal certainty in cross-border situations when looked upon from a broader perspective. Family law is an area of law where Member States have sovereignty. Therefore, the Member States have the right to shape the family law themselves in their national legal system, although there are some restrictions. When Member States exercise their sovereignty they must still exercise it in conformity with established EU principals and other relevant EU law. The Commission has now proposed an automatic recognition of civil status records and the purpose for this thesis is therefore to analyze whether an automatic recognition of civil status record are compatible with existing EU law. In order to answer the purpose in the thesis, EU law with direct or indirect impact on same-sex relationships is analyzed. Furthermore, the proposal of an automatic recognition of civil status records in the Commissions Green Paper on less bureaucracy for citizens is analyzed together with the opinions the Green Paper received from different organizations. When looking at the compatibility of an automatic recognition of civil status records and existing EU law, the conclusion highlights the obstacles and opportunities that exist with the implementation of the proposal. The obstacles and opportunities that exist suggest that an automatic recognition of civil status records is achievable. EU law imposes certain requirements on Member States, although Member States have sovereignty over their national family law. The previous suggests that the EU must work together with the Member States in order to ensure the legal certainty of civil status records when EU-citizens cross the borders within the EU.

Water has been classified as an increasingly stress resource, according to the last World Water Development Report. Concerns about clean drinking water and water sanitation are also focal points of the Sustainable Development Goals (SDGs). Moreover, small and medium-sized enterprises (SME), as well as start-ups, are interested in water management innovation and reaching countries with difficult access. This project is motivated by a desire to identify and classify the challenges of reaching water-stressed regions or people living at the bottom of the pyramid (BOP) that are facing water scarcity as well as the aim to recognize approaches of how partnerships - strategic alliances, joint ventures, co-opetition, and buyer-supplier relationship - address some of those challenges. The importance of partnerships, their specific motives, and the assets and activities interchanged in each experience, have been examined through different interviews. By focusing attention on the relation between challenges, partnerships, and business model levels, this paper suggests that partnerships are essential to reach emerging markets, but not all of them are valuable at the earlier stages of a start-up. In addition, according to the challenges that are expected to address, a particular type of partnership should be established, which implies different adaptations in the business model. Therefore, the contribution of this study is to provide orientation to small companies on how to use partnerships based on the challenges to overcome reaching regions with water scarcity. / Vatten har klassificerats som en resurs som allt mer drabbas av vattenstress enligt senaste rapporten från World Water Development. Bekymmer om rent dricksvatten och vattenrening hamnar i fokus i de Globala målen för hållbar utveckling (SDG). Dessutom fokuserar små till medelstora företag och startups är intresserade av innovation inom vatten management och att nå länder där tillgång till vatten är svår. Detta projekt motiveras av en vilja att identifiera och klassificera utmaningarna av att nå vattenstressade regioner och människorna som lever i botten av pyramiden (BOP) som drabbas av vattenbrist och att hitta de metoder som med samarbetspartners, strategiska samarbeten, samriskföretag och leverantörssamarbeten kan hjälpa med dessa utmaningar. Betydelsen av samarbeten, deras specifika mål och tillgångar och aktiviteter som spridits i form av utbyte för varje händelse har examinerats genom olika intervjuer. Genom att fokusera på sammanhanget mellan utmaningarna, samarbeten och olika nivåer av affärsmodeller föreslår denna studie att samarbeten är grundläggande för att kunna nå utvecklingsområden, men inte alla är viktiga i de tidigare skeden i en startup. Dessutom enligt de utmaningar som uppkommer, en speciell typ av samarbete ska etableras som innebär olika anpassningar av affärsmodellen. Därför bidrar denna studie till att ge små företag riktlinjer på hur man använder sammarbetspartnerskap baserat på utmaningarna för att nå de regioner som har vattenbrist.

The overall purpose of this thesis was to explore the program “Bredsands Brobyggare,” which aims to increase immigrant parents’ involvement and participation in their children’s schooling. This was achieved by studying how the “bridge builders” experience relationship building with the parents and what strategies they use while working with the target group, as well as how these strategies are considered to affect the parents’ involvement in school. In the thesis, four semi-structured interviews were conducted with service providers working in the investigated program. The results were analyzed from a hermeneutic abductive approach through a thematic analysis. Dempsey and Sandler’s theoretical model of motivational sources for parents’ involvement in their children’s schooling is the theoretical framework underlying the analysis. The results showed that the bridge builders used their cultural-understanding ability to build a relationship with the parents and increased other professionals’ awareness and understanding of their difficulties and needs. Furthermore, after establishing a relationship with the parents, the bridge builders used other approaches, such as a strength-based approach and the implementation of individualized support according to the parents’ needs, aiming to create a stable line of communication between school and home, which in turn can potentially develop parents’ involvement in their children’s schooling. / Det övergripande syftet med denna uppsats är att utforska programmet "Bredsands Brobyggare" vars syfte är att öka utrikesfödda föräldrars engagemang och delaktighet i sina barns skolgång. Detta genom att studera hur yrkesutövarna, de så kallade "brobyggarna", upplever relationsbyggandet med föräldrarna och vilka strategier de använder i arbetet med målgruppen, samt hur dessa strategier anses påverka föräldrarnas delaktighet i skolan. I uppsatsen genomförs fyra semistrukturerade intervjuer med yrkesutövare som arbetar inom den undersökta verksamheten. Resultatet analyserades utifrån en hermeneutisk abduktiv ansats, genom en tematisk innehållsanalys. Den teoretiska ramen som ligger till grund för analysen är Dempsey and Sandlers teoretiska modell om motivationskällor för föräldrars delaktighet i barnets skolgång. Resultatet visar att yrkesutövarna använder sig av relationsskapande och andra förhållningssätt vid arbete med föräldrar som har en invandrarbakgrund. Specifikt indikerar resultatet att brobyggarna använder sig av sin kulturell-förståelse förmåga, både för att bygga en relation med föräldrarna samt för att öka övrig personals medvetenhet och förståelse av föräldrarnas svårigheter och behov. Efter etablering av relation med föräldrarna, använder brobyggarna andra förhållningssätt till exempel som ett styrkebaserat förhållningssätt samt implementering av individualiserat stöd enligt föräldrars behov, detta i syfte att skapa en stabil linje av kommunikation mellan skolan och hemmet som i sin tur kan tänkas utveckla föräldrars delaktighet i sina barns skolgång.

Bakgrund: Antalet immigrerade kvinnor i Sverige har ökat de senaste åren vilket utmanar barnmorskor i arbetet präglat av språkliga och kulturella barriärer. Dessa barriärer är för immigrerade kvinnor riskfaktorer för ojämlik vård samt högre morbiditet och mortalitet. Barnmorskan kan möjliggöra stödjande kommunikation genom bland annat tolkanvändning, kroppsspråk och närvaro. Kulturella barriärer kräver en för barnmorskan kulturmedveten och öppen inställning till kvinnan och hennes kulturella bakgrund. Syfte: Att beskriva barnmorskors erfarenheter av att stödja kvinnor under förlossning med språkliga och kulturella barriärer. Metod: En kvalitativ induktiv design har använts. Tolv enskilda, semistrukturerade intervjuer genomfördes. En manifest innehållsanalys användes. Resultat:  Fyra huvudkategorier frambringades ur empirin; barnmorskans erfarenheter av språkliga barriärer, barnmorskans erfarenheter av kulturella barriärer, barnmorskans svårigheter att ge vård på lika villkor och önskan för framtiden. Resultatet visade att språkliga barriärer utgjorde ett större hinder än kulturella barriärer i möten med immigrerade kvinnor samt att dessa barriärer försvårade bedrivandet av vård på lika villkor om de ej överbryggades. Stöd för kommunikation beskrevs vara bland annat tolkanvändning och kroppsspråk. En önskan yttrades kring utveckling av hjälpmedel för kommunikation samt implementering av kulturdoula i förlossningsvården. Slutsats: Språkliga barriärer uppges vara svårast att hantera men kommunikation möjliggörs genom tolkanvändning, kroppsspråk och hög närvaro på rummet. Kulturella barriärer beskrivs vara lättare att bemöta men fortsatt kvalitetsarbete krävs för att utveckla hälso- och sjukvårdspersonalens kulturkompetens. / Background: The amount of immigrant women in Sweden has increased which challenges midwives in work affected by linguistic and cultural barriers. These barriers are for immigrant women risk factors for unequal care and higher morbidity and mortality. The midwife can enable supportive communication by using interpreters, body language and by being present. Cultural barriers demand that the midwife is culturally aware and has an open mind towards the woman and her cultural background. Aim: To describe the experiences of midwives supporting women during childbirth with linguistic and cultural barriers. Method: A qualitative inductive design was used. Twelve individual, semistructured interviews were implemented. A manifest content analysis was used. Result: The result brought forth four main categories: the midwife´s experiences of linguistic barriers, the midwife´s experiences of cultural barriers, the midwife´s difficulties regarding equal care and desire for the future. The result showed that linguistic barriers were larger obstacles than cultural barriers in encounters with immigrant women and that these barriers make it difficult to offer equal care if not bridged.  Communication aids were described as using interpreters and body language. A desire was raised regarding developing preexisting tools for communication and implementing cultural bilingual doulas in birth care. Conclusion: Linguistic barriers are said to be the most difficult to manage but are enabled by using interpreters, body language and presence in the room. Cultural barriers are described as more easily managed but continuous quality management is required to develop the cultural competence of the health care staff.