Exercising power is unavoidable in aid work because donors convey money to grant recipients. Exercising power is therefore part of aid work and something donors and recipients must relateto. The need to create a more equal relationship between donor and recipient has been a recurring issue in aid work and an important part of the aid decolonization process. This qualitativecase study examines how employees at Act Church of Swedens Africa unit interpret and relateto its position of power in partnership relations. The essay also examines if employees at Act Church of Sweden can identify whether power discourse affects recipient organisations' stanceon equality issues. The essay is based on a postcolonial theory that was formed using the concepts of paternalism and power, colonial discourse, partnership discourse and discourse in thespirit of Maria Eriksson Baaz (2005) and Ania Loomba (2008). The theory functions as apatchwork when using Norman Fairclough's critical discourse analysis because the conceptsare often sewn and patched together in the form of Fairclough's three-dimensional model as ananalysis tool. Norman Fairclough's method is used to analyze text, discursive practice and social practice. The result establishes informants' interpretations and approach to legitimatepower, above all based on its job description where exercising power is a "natural" part of theprogram manager's duties, since a significant part of the work involves donors conveying money to recipients. Regarding the informants' position of power, the focus has been on how thepromotion of shifting power is described and how it should be done. Relevant concepts for thepractical process of shifting power are the way Act Church of Sweden work according to ahuman rights-based approach, capacity development, local ownership, working more locally, information sharing and the reorgansation that came into force in early 2023. Regarding employees' interpretation of whether partners adapt in their approach to gender equality and health,informants state that it depends on the local context. Partners generally adapt because they genuinely have a similar view of gender equality and health as Act Church of Sweden. Or if they do not have the same view the employees would not certainly know. The constant paradox inthe analysis of power relations within aid is something that manifests itself when looking atpower relations in a larger perspective. Because employees both within Act Church of Sweden, back donors and recipient organisations are part of power hierarchies in themselves.

Bakgrund: Patienters delaktighet i sin vård ses idag som en självklarhet i Sverige och personcentrerad vård (PCV) är ett verktyg för att öka delaktigheten. Genom att lyssna till patientens berättelse, sträva efter ett jämbördigt partnerskap och dokumentera det som framkommer får sjuksköterskan möjlighet att med patienten skapa en hållbar och långsiktig effekt av vården. Inom tvångsvården enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) ges sjukvården rätten och skyldigheten att vårda patienten mot deras vilja när det anses vara befogat för att skydda patientens liv och hälsa. Enligt LPT är syftet med tvångsvården att förmå patienten till att ta emot vården som erbjuds frivilligt.   Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka erfarenheter hos sjuksköterskor i psykiatrisk vård av att arbeta med PCV med patienter som vårdas enligt LPT.  Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ semistrukturerad intervju. Detta har sedan analyserats med en kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Studiens resultat uppvisar erfarenheter av att främja patientberättelsen men även hinder för denna. Det framkommer även erfarenheter av partnerskap som bedrivs under LPT. Partnerskapet främjas till stor del av sjuksköterskans bemötande. Till sist framkommer erfarenheter av dokumentationens betydelse för PCV som bedrivs enligt LPT. Slutsats: Utifrån den fakta som läggs fram rörande PCV och LPT i bakgrunden är dessa två begrepp relativt komplicerade att förena. I resultatet av denna studie kan det konstateras att delaktighet kan främjas PVC i vård som bedrivs enligt LPT, som i sin tur främja delaktighet. Förhållandet mellan begreppen PCV och delaktighet blir i det närmsta cirkulärt där de stödjer varandra och skapar uppbyggande symbios Kliniska implikationer: Baserat på resultatet framkommer en tilltro till att PCV kan vara positiv i bemärkelsen att det skapas ökad delaktighet mellan patient och sjuksköterska i vård som bedrivs enligt LPT. / Background: Patients' participation in their care is today seen as a matter of course in Sweden and person-centred care (PCV) is a tool to increase participation. By listening to the patient's story, striving for an equal partnership and documenting what emerges, the nurse has the opportunity to create a sustainable and long-term effect of care with the patient. In coercive care under the Compulsory Psychiatric Care Act (LPT), healthcare is given the right and obligation to care for the patient against their will when this is considered justified to protect the patient's life and health. According to LPT, the purpose of coercive care is to induce the patient to receive the care offered voluntarily.   Aim: The aim of this study is to investigate the experiences of nurses in psychiatric care of working with PCV with patients being cared for according to LPT. Method: The study has been conducted with a qualitative semi-structured interview. This has then been analyzed with a qualitative content analysis. Results: The results of the study show experiences in promoting the patient's story but also obstacles to it. There is also experience of partnerships conducted under LPT. This partnership is largely promoted by the nurse's treatment. Finally, experience of the importance of documentation for PCVs carried out under LPT emerges. Conclusion: Based on the facts presented regarding PCV and LPT in the background, these two concepts are relatively complex to reconcile. In the results of this study, it can be concluded that participation can be promoted PVC in care conducted according to the LPT, which in turn promotes participation. The relationship between the concepts of PCV and participation becomes almost circular where they support each other and create constructive symbiosis. Clinical implications: Based on the results, there is a belief that PCV can be positive in the sense that increased participation between patient and nurse is created in care conducted according to LPT.

Sociala problem beskrivs ofta som komplexa och för att möta utmaningar i samhället betonas vikten av samverkan mellan olika aktörer. Förändringar i det svenska välfärdssystemet har möjliggjort olika typer av samarbeten mellan den offentliga sektorn och civilsamhället. Idéburet offentligt partnerskap (IOP) är en överenskommelse om samarbete mellan civilsamhällets organisationer och den offentliga sektorn, i syfte att uppnå ett allmännyttigt samhälleligt mål. Eftersom formen är relativt ny och samverkan lyfts fram som viktig för socialt arbete, har syftet med denna studie varit att undersöka hur ideella organisationer och förvaltningar i Uppsala kommun upplever att samverkansformen IOP fungerar. Teoretiskt vägleds studien av teorier om samverkan samt byråkratisering. Studien antar en hermeneutisk utgångspunkt och baseras på sju kvalitativa semistrukturerade intervjuer med representanter från den offentliga och idéburna sektorn samt kompletteras med en dokumentstudie. Studiens resultat visar att aktörerna väljer att teckna IOP-överenskommelser då IOP bidrar till att uppnå gemensamma mål genom att parterna tillför viktiga resurser till varandra. Dessutom blir relationen mer jämställd och bidrar till ökad dialog samt långsiktig finansiering för organisationerna. Resultatet visar även att det generellt är svårt att mäta effekter av IOP och att IOP medför både utmaningar och nya möjligheter. Utmaningar som finns med samverkansformen är att arbetet är administrativt tungt, tar mycket tid, att det inte finns några tydliga riktlinjer och att det finns en risk för att det blir personbundet. Å andra sidan medför IOP även nya möjligheter såsom bättre insyn hos varandra, en bättre kontakt och att parterna kompletterar varandra för att kunna hjälpa Uppsalas medborgare och uppnå samhällseffekter.

<p>Ett av mina syften med denna uppsats var att titta på var dagens fördomar mot homosexuella kommer ifrån och om kyrkan fanns med någonstans i bakgrunden. Och se, det var den. Många av dagens fördomar mot homosexualitet härstammar från kyrkans straffinförande mot detta på 500-talet. Vid denna tid dog många människor i pest och krig och för att hindra mänskligheten från att dö ut så blev det endast tillåtet med sex mellan man och kvinna, inom äktenskapet, eftersom detta kunde leda till ökat antal födslar. Dagens församlingar förhåller sig olika till homosexualitet: alltifrån totalt avståndstagande till accepterande, det vanligaste är nog ett accepterande av personen men endast om han/hon inte alltför öppet visar sin läggning. Det har tagit tusentals år att etablera dessa fördomar så de går inte att riva ner över en natt.</p><p>Mitt andra syfte var att titta på hur kyrkan förhåller sig till homosexuella personer och förhållanden och om kyrkans förhållningssätt mildrats. De homosexuella som vågar visa sig öppet strävar efter att kunna leva sina liv i en normal vardag, precis som heterosexuella kan. Helt enkelt att leva tillsammans, med allt den grå vardagen medför, utan att hela tiden ifrågasättas i alla möjliga och omöjliga situationer. Det verkar som om kyrkan börjar inse detta. Tidigare har kyrkan medverkat till förtrycket av homosexuella personer. Nu verkar det som om kyrkan börjat ta intryck av hur dagens samhälle ser ut genom att ha ett lite öppnare förhållningssätt till homosexuella personer och förhållanden. Det verkar i stort sett handla om en tolkningsfråga: Kan de aktuella bibeltexterna verkligen sägas handla om det som i nutid kallas genuin homosexualitet?</p><p>Det verkar dock ta tid innan man lyckas komma fram till en gemensam kyrklig åsikt. Den ena arbetsgruppen efter den andra tillsätts för att diskutera frågan om kyrkan och homosexualitet men deras arbete drar ut alldeles för långt i tid, ofta åratal, innan man slutligen kommer till en slutsats. Slutsatsen ger för det mesta inga klara besked utan går ofta ut på att ”mångfald av åsikter berikar” och att de i gruppen inte kommit fram till några raka svar. Tyvärr så verkar denna process ta lång tid men man kan i alla fall se att utvecklingen går framåt mot en större öppenhet. Kyrkans hållning är inte längre lika negativt inställd till homosexuella förhållanden och det finns nu t.o.m. präster inom Svenska kyrkan som lever öppet i partnerskap. Även K G Hammar har del i den öppnare attityden. Han är stark nog att våga stå för sina åsikter trots att han vet att han riskerar att få mycket kritik från andra personer inom kyrkan.</p>

Ett av mina syften med denna uppsats var att titta på var dagens fördomar mot homosexuella kommer ifrån och om kyrkan fanns med någonstans i bakgrunden. Och se, det var den. Många av dagens fördomar mot homosexualitet härstammar från kyrkans straffinförande mot detta på 500-talet. Vid denna tid dog många människor i pest och krig och för att hindra mänskligheten från att dö ut så blev det endast tillåtet med sex mellan man och kvinna, inom äktenskapet, eftersom detta kunde leda till ökat antal födslar. Dagens församlingar förhåller sig olika till homosexualitet: alltifrån totalt avståndstagande till accepterande, det vanligaste är nog ett accepterande av personen men endast om han/hon inte alltför öppet visar sin läggning. Det har tagit tusentals år att etablera dessa fördomar så de går inte att riva ner över en natt. Mitt andra syfte var att titta på hur kyrkan förhåller sig till homosexuella personer och förhållanden och om kyrkans förhållningssätt mildrats. De homosexuella som vågar visa sig öppet strävar efter att kunna leva sina liv i en normal vardag, precis som heterosexuella kan. Helt enkelt att leva tillsammans, med allt den grå vardagen medför, utan att hela tiden ifrågasättas i alla möjliga och omöjliga situationer. Det verkar som om kyrkan börjar inse detta. Tidigare har kyrkan medverkat till förtrycket av homosexuella personer. Nu verkar det som om kyrkan börjat ta intryck av hur dagens samhälle ser ut genom att ha ett lite öppnare förhållningssätt till homosexuella personer och förhållanden. Det verkar i stort sett handla om en tolkningsfråga: Kan de aktuella bibeltexterna verkligen sägas handla om det som i nutid kallas genuin homosexualitet? Det verkar dock ta tid innan man lyckas komma fram till en gemensam kyrklig åsikt. Den ena arbetsgruppen efter den andra tillsätts för att diskutera frågan om kyrkan och homosexualitet men deras arbete drar ut alldeles för långt i tid, ofta åratal, innan man slutligen kommer till en slutsats. Slutsatsen ger för det mesta inga klara besked utan går ofta ut på att ”mångfald av åsikter berikar” och att de i gruppen inte kommit fram till några raka svar. Tyvärr så verkar denna process ta lång tid men man kan i alla fall se att utvecklingen går framåt mot en större öppenhet. Kyrkans hållning är inte längre lika negativt inställd till homosexuella förhållanden och det finns nu t.o.m. präster inom Svenska kyrkan som lever öppet i partnerskap. Även K G Hammar har del i den öppnare attityden. Han är stark nog att våga stå för sina åsikter trots att han vet att han riskerar att få mycket kritik från andra personer inom kyrkan.

Vi möter medietekniken genom förståelsen av en assemblage; att medie/a – teknik inte existerar utan relationen som binder dem samman. Medieteknik skapas på så sätt genom interaktioner och samverkan mellan de termer som utgör området och syftar alltid på en praktik. En assemblage är en kommunikation, en pågående process – aldrig statisk, alltid produktiv. Utgångspunkten och metoden blir således att ingå partnerskap, utifrån assemblages, med och genom den medietekniska praktiken – i syfte att befinna oss i mitten, i kopplingen, i mötet. Det första partnerskapet vi utgår ifrån är den i vår rubrik: TRANS–MISSION. Trans- står för det överskridande, det öppna, det osäkra medan mission- står för riktningen, avgränsningen, uppdraget. Vi utgår inte från vad ett medium är eller representerar utan vad ett medium gör och producerar. Vår undersökning syftar till att utmana dualistiska synsätt på medieteknik, såsom form och innehåll, designer och produkt, teori och praktik. Vi ifrågasätter antropocentriska förhållningssätt till teknik och material, samt tendensen att se mediet som en statisk överföringsprocess. Undersökningen tar sin utgångspunkt i Gilles Deleuzes och Félix Guattaris filosofi och begreppsapparat främst från det omfattande verket, Tusen Platåer (1980). Ett arbete i syfte att skapa en ontologi som inte utgår från en transcendental världsbild, utan istället en värld i konstant tillblivelse genom kopplingar och flöden. I fokus står relationerna snarare än punkter, identiteter eller hållplatser. / We approach media technology through the understanding of an assemblage; that media– technology cannot exist without one another. Consequently, media-technology are created through the interactions between and co-evolution of the terms that create the field. An assemblage is a communication, an ongoing process – never static always productive. The starting point and method are thus to enter into partnerships, based on assemblages, with and through media technology practice - in order to be in the middle, in the connection, in the nexus. The first partnership we use is in our title: TRANS-MISSION. Trans stands for the excess, the open, the uncertain, while mission is the direction, the demarcation, and the assignment. We do not depend on what a medium is or represents but what a medium does and produces. Our research aims to challenge dualistic approaches to media technology, such as form and content, designer and product, theory and practice. We question anthropocentric approaches to technology and materials, as well as the tendency to view the medium as a static transfer process. The study is based on Gilles Deleuze and Félix Guattari's philosophy and conceptual apparatus, mainly derived from their seminal work, A Thousand Plateaus (1980); a work that strives to create an ontology that does not assume a transcendent worldview, but a world in constant becoming through connections and flows. Relations are in focus, rather than points, identities or stops.

Som utveckling inom kvalitetsområdet är ett förslag att titta närmare på kund- och leverantörsförhållanden och hur de arbetar kvalitetsmässigt. Frågor som väckts är exempelvis hur man involverar kunden som en naturlig resurs i kvalitetsutveckling och hur nära man vågar släppa in kunden. Studien väljer att titta på de komplexa förhållanden som uppstår när myndigheter har en kund-/leverantörsrelation till varandra. Syftet med studien är att åskådliggöra kvalitetsarbete i relationen och partnerskapet mellan myndigheterna och föreslå framgångsfaktorer och ev. förbättringsförslag. En fallstudie genomfördes med två myndigheter som studieobjekt. Studien inhämtade ett triangulerat underlag via enkäter, intervjuer och styrande dokument för att analysera parternas relation, partnerskap och kvalitetsarbete mellan varandra. Det inhämtade underlaget stärktes av en kombination av kvantitativ och kvalitativ data. Resultatet visar att relationskvaliteten är till mestadels hög mellan parterna och partnerskapet som finns mellan dem är uttalat och strategiskt formulerat. Studien visar på en styrkepositionering mellan parterna som i kombination med de bindningar som finns mellan dem ger ett utfall på att en av parterna har en dominerande roll inom partnerskapet. Studien åskådliggör befintliga strukturer för kvalitetsarbete mellan parterna och lyckas utvinna framgångsfaktorer som föreslås kunna gälla även för andra myndigheters kvalitetsarbete i liknande kund-/leverantörsrelationer mellan varandra. / It´s suggested, as development in the quality area, to look closer at customer and supplier relationships in terms of how they´re working with quality in the relation. Questions raised, is as example, how to involve the customer as a natural resource in quality development, and how close suppliers dare to let the customers in. The study chooses to focus on the complex relationship arising when governmental agencies have customer/supplier relationships and partnerships with each other. The purpose of the study is to reveal how the governmental agencies work to improve quality in their relationship and partnership, and to suggest success factors as well as areas for improvement in the relationship/partnership. A case study was conducted involving two governmental agencies. The study retrieved a triangulated information base through surveys, interviews and governing documents to analyze the two parties’ relationship, partnership and quality work between each other. The retrieved information base was supported by combining quantitative and qualitative data. The result of the study shows that the relationship quality is mostly high between the two parties, and the partnership between them is strategically phrased. The study reveals of a strength positioning between the parties that, when combined with present bonds, gives an outcome that one of the parties hold a dominating role within the partnership. The study illustrates existing structures for quality development between the parties, and is able to extract success factors that propose that other governmental agencies might be able to use in similar customer/supplier relationships between each other.

The aim of this essay was to examine what problems, causes and solutions three Swedish governments identified concerning three decisions of cooperation with NATO, and to understand these decisions with constructivism and hard and soft power as theoretical perspectives. The first was the decision to join Partnership for Peace in 1994. The second decision was to join the Euro-Atlantic Partnership Council in 1997. The third decision was to join a host nation support with NATO in 2016. The analysis showed that problems regarding PfP was an unpredictable security situation, caused by the fall of the Soviet Union. This gave rise to new conflicts, e.g. the conflict in Yugoslavia. Russia was identified as a problem also regarding the EAPC, caused by a Russian superpower identity. Problems identified before joining the HNS was that Russia was aggressive and annexed the Ukrainian peninsula Crimea in 2014. This was caused by the Russian leadership prioritizing the defence sector. The identified problems and causes can be understood with the theory of hard power, since the Russian hard power resources are wielded both within and outside of Russia. Constructivism is useful to understand what solutions the governments proposed, since they often express an ambition to build a common identity, while keeping the Swedish identity as non-aligned. Also, soft power resources made the alliance more attractive for the Swedish governments.

Inom företag sker en mängd olika logistiska aktiviteter. Det kan bland annat handla om inköp av råmaterial, produktion, materialhantering, lagerhållning eller distribution av varor till slutkund. Producerande företag måste ta ställning till flera olika alternativa logistiklösningar för att genomföra dessa aktiviteter. Ett av alternativen som företag kan använda sig utav är outsourcing. Företag kan förutom att utföra aktiviteter inom företaget även välja att ta beslutet att outsourca vilket innebär att vissa av deras aktiviteter läggas över på externa parter som överlåts ett visst ansvar. Outsourcing kan ske i olika grad samt utformas på olika sätt. När ett företag väljer att outsourca en eller flera logistikfunktioner uppstår ett partnerskap mellan det egna företag och företaget som erbjuder tjänsten. Syftet med rapporten är att skapa en djupare förståelse över hur samarbetet kan se ut mellan ett producerande företag som outsourcar delar av sin distribution och företaget som erbjuder tjänsten. Avsikten är att genomföra en jämförelse mellan vad litteraturen samt vad företag i praktiken visar samt utifrån det genomföra en analys. Intervjustudien som genomförs ska visa hur samarbeten utformas mellan de intervjuade företagen och deras outsourcingleverantörer för att sedan kunna beskriva vilka typer av samarbeten som kan utformas vid dessa typer av outsourcingrelationer. Resultatet av rapporten visar att företag som outsourcar baserar sitt val av leverantör på finansiell stabilitet, att leverantören har rätt utrustning och kapacitet, speciell kunskap om det gods som ska hanteras, hållbarhet, kostnad, kvalitetskrav (leveranssäkerhet) samt ryktet som leverantören har.  De vanligast förekommande samarbetet är det som sker på armlängdsavstånd/ kostnadsstadiet. Det förekommer även samarbeten i form av partnerskap på grundnivå och semi-utvecklat partnerskap/ resursstadiet. Det finns även fulltutvecklat partnerskap/ partnerskapsstadiet, Joint ventures/ partnerskapsstadiet samt vertikal integration men dessa går inte att uppnå vid outsourcing av enbart transport och/eller lager.  Faktorer som bidrar till att samarbeten blir lyckade är tydligt utformade kontrakt, tydlig och öppen kommunikation, bygga partnerskap, tydliga mått och en kontinuerlig utvärdering av leverantörens prestation. / Within companies, a variety of logistic activities take place. This may include purchasing raw materials, production, material handling, warehousing or distribution of goods to customers. Producing companies must take a stand on several different alternative logistics solutions to carry out these activities. One of the options that companies can use is outsourcing. Companies can, in addition to carrying out activities within the company, also choose to take the decision to outsource, which means that some of their activities are transferred to external parties who are assigned a certain responsibility. Outsourcing can take place in varying degrees and be designed in different ways. When a company chooses to outsource one or more logistics functions, a partnership arises between the company that is outsourcing and the company that offers the service. The purpose of the report is to develop a deeper understanding of how the collaboration can look between a producing company that outsources parts of its distribution and the company that offers the service. The intention of the study is to make a comparison between what the literature and what Swedish companies indicate and then conduct an analysis. The interview study conducted will show how collaboration is formed between the interviewed companies and their outsourcing suppliers in order to be able to describe what types of collaborations can be designed in these types of outsourcing relationships. The result of the report indicates that companies that outsource base their choice of supplier on financial stability, that the supplier has the right equipment and capacity, special knowledge of the goods that will be distributed, sustainability, cost, quality requirements (delivery reliability) and the reputation of the supplier. The most common cooperation is that of arm's length distance/ cost stage. There are also collaborations in the form of partnerships at the basic level and the semi-developed partnership/ resource stage. There is also a fully developed partnership/ partnership stage, the joint ventures/ partnership stage and vertical integration, but these cannot be achieved when outsourcing only transport and/or warehouse functions. Factors that enables a successful collaboration are clearly designed contracts, clear and open communication, building partnerships, clear measures, and continuous evaluation of vendor performance.

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken syn några företrädare för Svenska Kyrkan har på homosexualitet. Uppsatsen behandlar följande områden inom frågan om homosexualitet: Intervjupersonernas inställning till homosexualitet, Det bör finnas plats för flera åsikter inom kyrkan, En bibeltolkningsfråga, Homosexualitet är inte naturligt, Registrerat partnerskap, Partnerskap är inte ett äktenskap, Intervjupersonernas inställning till homosexuellas rätt att ansöka om adoption, Har alla rätt till allt?, Konsekvenser i verkligheten, Inga problem med homosexuella präster, Konflikt att vara kristen och homosexuell?, Frågan om homosexualitet är ett problem inom kyrkan. Diskussion och slutsatser kring dessa kategorier återges under varje kategori. Det breda spektra av åsikter inom området som min undersökning givit, speglar, med största sannolikhet, desamma som finns bland övriga företrädare för Svenska Kyrkan, dock bara en bråkdel av dem.</p>