År 2020 kommer gå till historien som året då en pandemi härjade i världen och gymnasieskolorna rekommenderades att ställa om till distansundervisning. Denna studie undersöker lärares tankar, åsikter och erfarenheter kring distansundervisningen som bedrevs till följd av covid-19 pandemin vårterminen 2020 samt hur det kan användas i framtida undervisning. Studien genomfördes som enkätstudie där enkäten bestod av sju öppna frågor som besvarades av 14 lärare från två olika skolor. Dessa enkätsvar sammanställdes genom att en fenomenologisk analys genomfördes och presenteras i följande nio teman: tidsaspekten, oinspirerande arbetssätt, nya digitala verktyg, fusk, kommunikation, det sociala, strategier för undervisning, utvecklingsmöjligheter och möjligheter för framtiden. Resultatet visar en mångfald av svar från 14 medverkande lärare som beskriver lärarnas syn på möjligheterna och problemen som distansundervisning medför och hur dessa problem kan lösas. Lärarnas tankar, åsikter och erfarenheter av distansundervisning visar på svårigheter att få alla elever delaktiga i undervisningen samt att göra rättvisa bedömningar. En liknande undersökning i större skala, gärna i kombination med elevers tankar och erfarenheter, skulle vara en intressant fortsättning för att belysa de samlade erfarenheterna av distansundervisning.

Elever som av någon anledning saknar bredd och djup i sitt ordförråd möts av stora utmaningar i skolans matematikundervisning. Språkliga hinder begränsar elevernas kunskapsutveckling. Lärare är bra på att undervisa om ämnesbegrepp men ofta vållar det så kallade skolspråket, eller kunskapsspråket, större problem för eleverna. Skolspråk är mer än bara ämnesord och syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur lärare kan främja språkutveckling i matematik genom val och användning av språkfrämjande pedagogiska verktyg i undervisningen.   Teorin bakom studien är främst det sociokulturella utvecklingsperspektivet. Begrepp som mediering, scaffolding och närmaste utvecklingszonen används för att förstå språkutveckling i matematikklassrummet. Utöver det presenteras interdependenshypotesen och transspråkande som båda är teorier som ser flerspråkighet som en resurs för lärande, samt cirkelmodellen som utvecklats för att vara ett språkutvecklande arbetssätt. Tidigare forskning visar att språk är förutsättning för kunskap i alla ämnen och för begreppsbildning i matematik.   Studien har genomförts med semistrukturerade intervjuer av fem grundskollärare i årskurs 1-3. Resultatet visar att lärare använder många olika pedagogiska verktyg som de anser är språk- och kunskapsutvecklande för sina elever och hur lärarna utifrån sina erfarenheter av dessa verktyg planerar sin matematikundervisning. Det visar sig att lärare använder cirkelmodellen som kooperativt pedagogiskt verktyg. En slutsats från intervjuerna är att cirkelmodellen, som ursprungligen utvecklades för att undervisa om olika textgenrer, enligt lärarna kan användas språkutvecklande även i matematikundervisningen. Förslag till vidare forskning är att studera hur de högre årskurserna i grundskolan arbetar med språkutveckling i matematikundervisning och hur matematikämnet skulle kunna samarbeta mer med svenskämnet.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera pedagogers syn på hur de arbetar för att inkludera elever med utvecklingsstörning och ett annat modersmål än svenska som studerar inom särskild utbildning för vuxna. Studien utgår från ett pedagog perspektiv, där pedagoger beskriver olika verktyg och strategier som de anser skapar delaktighet och inkludering för elever med utvecklingsstörning och ett annat modersmål som studerar inom särskild utbildning för vuxna. Studien är en kvalitativ studie med en sociokulturell utgångspunkt. För att samla in data har intervjuer med 10 pedagoger gjorts. Resultatet av studien visar att pedagoger använder sig av olika strategier och pedagogiska verktyg för att eleverna ska bli delaktiga och inkluderade i gruppen. Det har även visat att pedagogerna använder sig av pedagogiska strategier och verktyg så att det uppstår kommunikativa processer. Det framkommer även att det används olika korta benämningar om särskild utbildning för vuxna, vilket innebär att det skapar en osäkerhet vilka elever som studerar inom skolformen.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur lärare för årskurs 1-3 kan få pedagogiska verktyg att bli integrerade i deras programmeringsundervisning. Studien har också undersökt hur lärarens egna kompetens kring pedagogiska verktyg är samt hur elevernas reaktioner är vid användandet av pedagogiska verktyg. Detta perspektiv har diskuterats tidigare men inte i anslutning till regeringsbeslutet från mars 2017 om stärkt digital kompetens i skolan. Studien baserar på en kvalitativ forskning där sex stycken lågstadielärare från tre olika skolor har intervjuats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. De kriterier som användes vid urvalet var att respondenterna skulle vara behöriga lärare som undervisar eller har undervisat årskurs 1-3 i matematik/teknik där programmering används. Studien visar att flera lärare oavsett tidigare erfarenheter, kunskap och kompetens, tillgång och utbud använder sig av olika metoder för att få in olika pedagogiska verktyg i programmeringsundervisningen. Det finns gott om pedagogiska verktyg men varje lärare får ta mycket eget initiativ och lägga ner mycket egen tid för att hitta nya och relevanta verktyg. Det verkar dock som om de anser det mödan värt eftersom samtliga respondenter uppgav att eleverna reagerar väldigt positivt på att lärarna använder sig av olika pedagogiska verktyg och olika metoder i undervisningen.

<p>The aim of this paper was to contribute to knowledge about how preschool-teachers work with the development of children’s spoken language in preschool.The study was conducted through interviews with four preschool-teachers working at the same preschool with one to five year old children. Through the interviews I came to learn about the preschool teachers experience concerning their work with development of children’s spoken language.The results show that the preschool teachers used pedagogical tools like songs, movements, rimes, jungles and stories in their work to develop the children’s spoken language. They said that conflicts and exclusion among children in a group could be a result of differences in language skills. These results point to the importance of being aware of language skills as an eventual cause of conflicts among preschool children. The study also points at larger groups of children and fewer preschool teachers as a problem in preschools today. The preschool teachers in the study pointed this out and emphasized the importance of having enough time and resources for each child in order to work with their language development. It was emphasized by the preschool teachers that if they themselves show their joy and engagement in their work with the children then the children will acquire language skills with laughter and joy. It is in the fun the moments together with friends and adults that the children learn the most. Learning is important, but most important is to have fun while learning.</p> / <p>Syftet med detta examensarbete var att bidra med kunskap om hur förskollärarna arbetar med utvecklingen av barns talade språk i förskolan.Undersökningen har gjorts genom intervjuer med fyra förskollärare på en förskola med barn i åldrarna ett till fem år. Genom en intervjustudie fick jag möjligheten att få veta hur förskollärarnas erfarenheter kring arbetet med barns språkutveckling såg ut.Resultatet av intervjuundersökningen visar att användning av pedagogiska verktyg, så som sånger, rörelser, rim och ramsor samt sagor och berättelser utvecklar barns språk på ett lustfyllt sätt. Om barnen i gruppen på förskolan har ett språk som inte har utvecklats i samma nivå, kan konflikter och utanförskap uppstå. Det kan därmed vara viktigt att ha en medvetenhet om att konflikter mellan barn kan bero på olikheter i förmåga att uttrycka sig. Resultatet av undersökningen visar också att barngrupperna med åren blir större och större och förskollärarna färre och färre. Det är viktigt att få mer tid till det enskilda barnet och tillgång till resurser, för att på så sätt arbeta ytterligare med deras språk. Om förskollärare visar sitt engagemang och sin glädje kring sitt arbete med barnen, lyser detta igenom och barnen lär sig i samband med skratt och glädje. Det är de stunder då barnen tillsammans med kamrater på förskolan samt de vuxna har roligt tillsammans som de lär sig som mest. Lärandet är viktigt, men det viktigaste är att ha roligt när lärandet sker.</p>

The aim of this paper was to contribute to knowledge about how preschool-teachers work with the development of children’s spoken language in preschool.The study was conducted through interviews with four preschool-teachers working at the same preschool with one to five year old children. Through the interviews I came to learn about the preschool teachers experience concerning their work with development of children’s spoken language.The results show that the preschool teachers used pedagogical tools like songs, movements, rimes, jungles and stories in their work to develop the children’s spoken language. They said that conflicts and exclusion among children in a group could be a result of differences in language skills. These results point to the importance of being aware of language skills as an eventual cause of conflicts among preschool children. The study also points at larger groups of children and fewer preschool teachers as a problem in preschools today. The preschool teachers in the study pointed this out and emphasized the importance of having enough time and resources for each child in order to work with their language development. It was emphasized by the preschool teachers that if they themselves show their joy and engagement in their work with the children then the children will acquire language skills with laughter and joy. It is in the fun the moments together with friends and adults that the children learn the most. Learning is important, but most important is to have fun while learning. / Syftet med detta examensarbete var att bidra med kunskap om hur förskollärarna arbetar med utvecklingen av barns talade språk i förskolan.Undersökningen har gjorts genom intervjuer med fyra förskollärare på en förskola med barn i åldrarna ett till fem år. Genom en intervjustudie fick jag möjligheten att få veta hur förskollärarnas erfarenheter kring arbetet med barns språkutveckling såg ut.Resultatet av intervjuundersökningen visar att användning av pedagogiska verktyg, så som sånger, rörelser, rim och ramsor samt sagor och berättelser utvecklar barns språk på ett lustfyllt sätt. Om barnen i gruppen på förskolan har ett språk som inte har utvecklats i samma nivå, kan konflikter och utanförskap uppstå. Det kan därmed vara viktigt att ha en medvetenhet om att konflikter mellan barn kan bero på olikheter i förmåga att uttrycka sig. Resultatet av undersökningen visar också att barngrupperna med åren blir större och större och förskollärarna färre och färre. Det är viktigt att få mer tid till det enskilda barnet och tillgång till resurser, för att på så sätt arbeta ytterligare med deras språk. Om förskollärare visar sitt engagemang och sin glädje kring sitt arbete med barnen, lyser detta igenom och barnen lär sig i samband med skratt och glädje. Det är de stunder då barnen tillsammans med kamrater på förskolan samt de vuxna har roligt tillsammans som de lär sig som mest. Lärandet är viktigt, men det viktigaste är att ha roligt när lärandet sker.

I fritidshemmet och skola så möter pedagoger en hel del svårigheter med att integrera nyanlända elever, syftet med denna studie är att undersöka hur mottagandet av nyanlända elever kan se ut i skola och fritidsverksamheten. För att få en bättre inblick i hur mottagande av nyanlända elever kan se ut så har skolpsykolog, pedagoger och lärare ställt upp på intervjuer, dessa intervjuer spelas in på band och transkriberas på papper.  Vi kan tydligt se att läroplanens samt styrdokumentens krav inte tillgodoses för alla nyanlända elever. Pedagoger och lärare finner stora svårigheter i att finna vägar till att integrera nyanlända elever i skolan och på fritids. Stort ansvar har visat sig ligga på ansvariga skolas rektorer som ska fatta beslut om hur mottagandet ska ske, mottagandet innebär för vissa skolor tillfälliga lösningar medan andra skolor tillgodoser nyanlända elever med steg för steg process för att integrera nyanlända elever på skola och fritidsverksamheten. Kvaliteten i undervisningen brister när extra anpassning och tydlig röd tråd saknas

Denna studie undersöker hur fyra pedagoger (förskollärare) tänker och arbetar för att stimulera och utveckla den språkliga medvetenheten hos barn i förskolan. Undersökningens frågeställningar gäller vilka arbetssätt och vilka förhållningssätt de utvalda pedagogerna använder och utgår ifrån. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer. Analysen har därefter skett med hjälp av utskrivna samtalstexter och jämförelser med utvald litteratur inom området språklig medvetenhet. Studien visar att de utvalda pedagogerna har medverkat till att skapa pedagogiska miljöer som utvecklar och stimulerar språklig medvetenhet hos förskolebarn. Den fysiska miljön är efter yttre förutsättningar planerad för att väcka nyfikenhet och lust att leka. Leken och språklekar i olika form får stort utrymme. Pedagogerna intar medvetet olika förhållningssätt som ser det enskilda barnet och syftar till att stärka barnets självtillit. Ledord i verksamheten är samtala, lyssna, stötta, uppmuntra och vägleda. Genom engagemang och att vara goda språkliga förebilder hjälper de barnen till språklig medvetenhet.

Bengtsson, J. Kommunikation mellan personal och brukare i dagliga verksamheter - En kvalitativ studie. Examensarbete i handikapp ochrehabiliteringsvetenskap 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten förhälsa och samhälle, 2018. Syftet med denna studie har varit att studera i kommunikation mellan personal och brukare i dagliga verksamheter. Hur främjas kommunikationen och vilka pedagogiska verktyg används i främjandet. Det har genomförts med semistrukturerade intervjuer av personal från olika dagliga verksamheter. Teoretiska utgångpunkter som nyttjades för att analysera materialet var social interaktionism med större vikt på social interaktion, Goffmans dramaturgiska perspektiv och sociala band. Analysen och resultatet belyser mestadels bristande kunskap inom kommunikation. Personal uttrycker att de själva är de främsta verktygen i främjandet av kommunikation. Kommunikation är till största del kroppsspråk, mimik och relationskompetens. Vidare forskning med pedagogiska verktyg belyses när det inkluderar vuxna individer med en funktionsnedsättning kombinerad med en hörselnedsättning som har en LSS tillhörighet. / Bengtsson, J. Communication between staff and users in day centers - A qualitative study. Degree of Bachelor of Science with a Major in Disability and Rehabilitation Science 15 Credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of social work, 2018. The purpose of this study has been to study communication between staff and users in day centers. How communication is promoted and what pedagogical tools are used in the promotion. It has been conducted with semi-structured interviews of staff from various day centers. Theoretical starting points used to analyze the material were social interactionism with a strong emphasis on social interaction, Goffman's dramaturgical perspective and social ties. The analysis and the results mostly highlight a lack of knowledge in communication. Staff express that they themselves are the main tools in the promotion of communication. Communication is mostly body language, facial expressions and relationship skills. Further research with pedagogical tools is highlighted when it includes adult individuals with a disability combined with a hearing impairment who have an LSS affiliation.

Denna kunskapsöversikt behandlar vad lärare kan göra för att öka elevers motivation inför grammatikundervisningen i svenska. Syftet är att undersöka vad forskningen säger om högstadieelevers motivation inför grammatikundervisningen i svenska och vilka pedagogiska hjälpmedel som skulle vara användbara för att skapa motivation för detta moment i undervisningen. Centrala frågeställningar för undersökningen är: Vad kan lärare göra för att underlätta för elevernas motivation till grammatikundervisningen? och Vilka pedagogiska hjälpmedel kan man ta hjälp av?. Genom sökningar i såväl internationella som nationella databaser har resultatet landat i att forskningen menar att det finns flera pedagogiska verktyg som lärare kan använda sig av som ökar elevers motivation till grammatikundervisningen.