Background: Every year, many patients with mental health problems are admitted to compulsory care under the Compulsory Psychiatric Care Act (LPT). There is a significant risk of patients injuring themselves or others. To prevent these risks, coercive measures which often infringe patients’ privacy and restrict their autonomy are employed. Therefore, it is crucial to consider patients' experiences of coercive measures to protect their privacy, autonomy and to reduce the need for coercive measure by providing person-centered care. Aim: The aim of the literature review was to describe adult patients' experiences of coercive measures in psychiatry. Method: Structured literature review with a qualitative approach is used. Fifteen scientific articles were identified using three databases: PubMed, CINAHL, PsycInfo. Two additional articles were found via Google Scholar and included. Data was analyzed using thematic analysis. Results: Participants described negative and to some extent positive experiences with coercion measures. Three themes were identified: Negative experience regarding health, vulnerability and autonomy, Positive experience of coercive measure and alternative measures, and participation and communication were described as the experience of the patients. Conclusion: Coercive measures have both negative and positive experiences where the negatives can be mitigated through effective communication with patients. In addition, nurses play a significant role in providing patients person-centered care in the context of coercive measures.

Bakgrund: Samtidigt som andligt utövande hos personer med psykossjukdom påverkar faktorer såsom välbefinnande, återhämtning och läkemedelsföljsamhet upplever dessa patienter att den andliga dimensionen inte tas i beaktning av sjuksköterskan i omvårdnaden. För att förbättra den holistiska omvårdnaden är det således av vikt att få en ökad förståelse för sjuksköterskans erfarenhet av andlig omvårdnad till patienter med psykossjukdom. Syfte: Att beskriva psykiatrisjuksköterskans erfarenhet av andlig omvårdnad till patienter med psykossjukdom. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med systematiskt tillvägagångssätt. Betydelse: Genom att undersöka psykiatrisjuksköterskans erfarenheter av andlig omvårdnad hos patienter med psykossjukdom kan vi öka vår kunskap kring hur den andliga dimensionen kan integreras i omvårdnaden. Resultat: Tre huvudteman formulerades: Sjuksköterskans förutsättningar; Definitionen av andlighet, Sjuksköterskans egna trossystem, Sjuksköterskans personliga egenskaper. Hindrande faktorer; Kunskapsbrist, Strukturella faktorer, Stigma. Främjande faktorer; Vårdrelationen, Livsberättelsen som verktyg, Andligt empatiskt förhållningssätt, och Betydelsen av klinisk erfarenhet. Slutsats: Andlighet i vårdkontexten behöver definieras och andlig omvårdnad behöver utformas och implementeras i omvårdnaden. Sjuksköterskor behöver kunna prata om den andliga dimensionen och ha självkännedom om den egna andligheten. Sjuksköterskor behöver ha kunskap i kulturell och religiös normativitet samt hur andliga uttryck kan skiljas från psykotiska symtom, vilket behöver integreras i läroplanen. / Background: Whilst practicing spirituality among people with psychotic illness affects factors such as well-being, recovery and compliance, the experiences of these patients is that the nurse does not take this dimension into consideration in the nursing care. To improve holistic care, it is therefore of importance to increase knowledge revolving the nurse’s experiences of spiritual care to patients with psychotic illnesses. Aim: The aim of this study was to describe psychiatric nurses’ experiences of spiritual care to patients with psychotic illnesses. Method: A qualitative literary study with a systematic approach. Meaning: By examining the psychiatric nurses’ experiences of spiritual care amongst patients with psychotic illness, we hope to increase the knowledge in how the spiritual dimension can be integrated into nursing care. Result: Three main themes were formulated: The nurses' prerequisite qualification; The definition of spirituality, The nurses' own belief system, The nurses' personal presumptions. Impeding factors: Lack of knowledge, Structural factors, Stigma. Promoting factors; The nurse-patient relationship, The life story used as a tool for continued care, The spiritual empathic approach, and The importance of clinical experience. Conclusion: Spirituality in the context of care needs to be defined, and spiritual care needs to be adequately shaped and applied in nursing. Nurses need to be able to discuss the spiritual dimensionand possess a self-awareness regarding their own spirituality. Nurses require knowledge concerning cultural and religious normativity, and how displays of spirituality can be distinguished from psychotic symptoms, which needs to be included in the nursing curriculum.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är vanligt förekommande globalt och påverkar en stor delav befolkningen. Sjuksköterskor har en viktig och avgörande roll i att vårda och stödja patienter med psykisk ohälsa särskilt på akutmottagningen där de möter patienter i akuta situationer och behov av omedelbar vård och stöd. För att kunna erbjuda bästa möjliga vård och stöd krävs utökad kunskap kring sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med psykisk ohälsa på akutmottagning. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med psykisk ohälsa på akutmottagning. Metod: Studien utfördes som en litteraturöversikt som omfattade 11 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Cinahl, PsycINFO och Medline var de databaser som användes samt 3 manuella sökningar. Dataanalysen utfördes med hjälp av Fribergs femstegsanalys. Resultat: Dataanalysen resulterade i 2 teman: organisatoriska utmaningar och vårdmötet. Sjuksköterskor på akutmottagningar kände sig ofta otillräckliga och bristfälligt förberedda för att hantera patienter med psykisk ohälsa på grund av bristande kunskap och erfarenhet. Brist på privata utrymmen påverkade sekretessen och vårdkvaliteten. Tidsbrist, stressig arbetsmiljö, rädsla, osäkerhet, stigmatisering och kommunikationshinder försvårade bedömning och adekvat vård. Slutsats: Förbättrad utbildning och vårdmiljö samt minskad stigmatisering mot patienter med psykisk ohälsa underlättar för sjuksköterskor att tillhandahålla optimal och personcentrerad vård på akutmottagningen. Vidare forskning bör inriktas på att utveckla olika interventioner och strategier för att öka sjuksköterskors kompetens vid vården av patienter med psykisk ohälsa på akutmottagning. / Title: The experiences of nurses caring for patients with mental health issues in the emergency department. Background: Mental illness is a prevalent global issue affecting a significant portion of the population. Nurses play a crucial and decisive role in caring for and supporting patients with mental illness especially in the emergency department where they encounter patients in acute situations requiring immediate care and support. To provide the best possible care and support expanded knowledge of nurses' experiences and perspectives in caring for patients with mental illness in the emergency department is necessary. Aim: To describe nurses' experiences in caring for patients with mental illness in theemergency department. Method: The study was conducted as a literature review comprising 11 scientific articles with qualitative. Cinahl, PsycINFO, and Medline were the databases used along with 3 manual searches. Data analysis was performed using Friberg's five-step analysis. Results: Data analysis resulted in 2 themes: organizational challenges and the care encounter. Nurses in emergency departments often felt inadequate and insufficiently prepared to handle patients with mental health issues due to a lack of knowledge and experience. The lack of private spaces affected confidentiality and the quality of care. Time constraints, a stressful work environment, fear, uncertainty, stigmatization, and communication barriers complicated assessment and adequate care. Conclusion: Improved education and healthcare environment along with reduced stigmatization of patients with mental health issues facilitate nurses in providing optimal and person-centered care in the emergency department. Further research should focus on developing various interventions and strategies to enhance nurses' competence in caring for patients with mental health issues in the emergency department.

Bakgrund: Personcentrerad vård är en förutsättning för att omvårdnad ska bedrivas utifrån den enskilde patientens önskemål och för att patienten ska ses som en helhet och inte som en sjukdom. Sjuksköterskor på SÄrskilt BOende för äldre (SÄBO) har en viktig funktion i att leda omvårdnadsteamet för att nå gemensamma mål och utveckla det personcentrerade förhållningssättet. Syfte:  Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att bedriva personcentrerad vård på SÄBO utifrån McCance och McCormacks (2021) ramverk för personcentrerad vård.  Metod: Genom semistrukturerade intervjuer samlades data in från tio sjuksköterskor på SÄBO. Datan analyserades genom riktad kvalitativ innehållsanalys med en deduktiv ansats med utgångspunkt i McCances och McCormack ramverk för personcentrerad vård.  Resultat: Resultatet är framställt i kategorierna: Förutsättningar, vårdmiljö, personcentrerade processer och personcentrerade resultat.  Sjuksköterskorna hade liknande uppfattning om vad personcentrerad vård innebär på SÄBO och att det handlar om att individanpassa vården utifrån varje patient man möter. Den personcentrerade vården påverkas av olika faktorer så som omvårdnadspersonalens attityder, tid- och personalbrist samt sjuksköterskans ledarskap.    Slutsats: Personcentrerad vård är ett komplext begrepp och det är svårt att tydligt beskriva vad som krävs för att personcentrerad vård ska vara möjlig på alla plan. Sjuksköterskor på SÄBO behöver stötta, motivera och skapa möjlighet för reflektion för att medvetandegöra det personcentrerade förhållningssättet. Vidare behövs organisatoriska resurser för att kunna införa en mer personcentrerad vård. / Background: With the increasing aging population, it is of great importance that person-centered care is implemented within nursing homes for older people. Person-centered care is a prerequisite for nursing care to be carried out based on the wishes of the individual patient and for the patient to be seen as a whole and not as a disease. Nurses at nursing homes have an important function in leading the nursing team to reach common goals and develop the person-centered relationship approach. Aim: To describe nurses' experiences of providing person-centered care at nursing homes based on McCance and McCormack’s (2021) framework for person-centered care.   Method: Through semi-structured interviews, data was collected from ten nurses working at nursing homes. Data were analyzed through targeted qualitative content analysis with a deductive approach based on McCance and McCormack’s framework for person-centered care.  Results: The results are presented in the categories: Prerequisites, care environment, person-centred processes and person-centred results. The nurses had a similar idea of ​​what person-centered care means at nursing homes and that it´s about customizing care based on each patient. Person-centered care is affected by various factors such as the nursing staff's attitudes, time, and staff shortages as well as the nurse´s leadership. Conclusion: Person-centered care is a complex concept, and it is difficult to clearly describe what is required for person-centered care to be possible on all levels. Nurses at nursing homes need to support, motivate and create opportunities for reflection in order to raise awareness of the person-centered approach. Furthermore, organizational resources are needed to be able to introduce a more person-centered care.

Bakgrund: Anorexia nervosa är en allvarlig psykiatrisk sjukdom med hög samsjuklighet vilket medför ett komplext omvårdnadsbehov. Sjukdomen uppstår oftast i tonåren eller ung vuxen ålder. Sjuksköterskor har en viktig roll i omvårdnaden där bemötandet är en avgörande del i behandlingen. Syfte: Belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårdapatienter i tonåren med Anorexia nervosa. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt, där syftet besvaras med en induktiv ansats. Resultat: Sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med Anorexia nervosa redovisas genom tre teman: terapeutisk vårdrelation mellan sjuksköterska och patient, att se personen bakom sjukdomen samt sjuksköterskors förutsättningar för god omvårdnad, med efterföljande åtta subteman. Konklusion: Sjuksköterskor behövde kompetens, erfarenhet, specifika omvårdnadsstrategier och etablera en terapeutisk vårdrelation för att nå denna patientgrupp. Andra förutsättningar för en god omvårdnad innebar att sjuksköterskor beaktade patienternas delaktighet och inkluderade ett personcentrerat förhållningssätt. För att optimera patienternas välbefinnande krävdes ett helhetsperspektiv där patienter inte betraktades som sin sjukdom eller diagnos. / Background: Anorexia nervosa is a severe psychiatric disorder with high comorbidity, which entails a complex need for nursing care. The disease usually occurs in adolescence or early adulthood. The nurse plays a pivotal role in the provision of care, where the manner of interaction is a crucial component of the treatment process. Aim: Nurses´experiences of caring for adolescent patients with Anorexia nervosa. Method: Aqualitative literature review with an inductive approach. Findings: The nurses´experience of caring for patients with Anorexia nervosa is presented through three themes: therapeutic care relationship between the nurse and the patient, recognizing the person beyond the illness and the nurses´ prerequisites for good care, followed by eight subthemes. Conclusion: The nurse required competence, experience, specific nursing strategies and a good therapeutic care relationship to reach this patient group. Other prerequisites for high quality care meant that the nurse considered the patient's participation and included a person-centered approach. In order to optimize the patient's well-being, a holistic perspective was essential whereby the patient was not viewed merely as their illness or diagnosis.

Perkutan koronarintervention är en behandlingsmetod vid ischemisk hjärtsjukdom vars syfte är att återställa ett nedsatt flöde i kranskärlen. Via en artär, med hjälp av en metalledare förs en ballong ut i kranskärlet där förträngningen eller ocklusionen sitter. Ballongen blåses upp och öppnar upp kärlet. Behandlingen kan ske akut, subakut eller planerat. När det kommer till information har patienten rättigheter som vården måste ta hänsyn till och genom att arbeta med ett personcentrerat förhållningssätt kan patientens möte med vården individanpassas. Syftet var att undersöka patienters upplevelser under hela händelseförloppet, av att ha genomgått en perkutan koronarintervention. Som metod användes litteraturöversikt med systematisk sökstrategi i enlighet med Polit och Becks niostegsmodell. 17 kvalitativa artiklar från nio olika länder samlades in och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet sorterades in i tre kategorier och tio underkategorier. Vikten av tidig och adekvat information inför en perkutan koronarintervention belystes. Många patienter kände sig oroliga och de som sökte akut upplevde att de fick livsavgörande vård. Oavsett om förloppet skedde akut eller planerat önskade patienterna att få vara delaktiga och medverka. Symtomen som beskrevs varierade. Tryckkänsla i bröstet, bröstsmärta och illamående förekom hos de som sökte akut medan trötthet och utmattning var vanligare hos de elektiva patienterna. Olika psykiska och fysiska upplevelser beskrevs på interventionssalen där även de flesta beskrev att de kände förtroende för vården. Vidare upplevde patienterna ett behov av fortsatt vård och många betonade frågor kring läkemedel och dess biverkningar. Upplevelsen av att återhämta sig beskrevs på olika sätt. De beskrev även information som saknades och hur de själva sökte den informationen. Anhörigas närvaro kunde påverka upplevelserna. En tacksamhet mot vården och metoden belystes. Slutsatsen var att patienter hade stort förtroende för hälso- och sjukvården. Personcentrerad vård med information på rätt nivå i rätt tid är nyckeln till en bra upplevelse för patienten. / Percutaneous coronary intervention is a treatment method for ischemic heart disease whose purpose is to restore impaired flow in the coronary arteries. Via an artery, with the help of a metal guide, a balloon is inserted into the coronary artery where the narrowing or occlusion is located. The balloon inflates and opens up the vessel. Treatment can be acute, subacute or planned. When it comes to information, the patient has rights that the healthcare system must take into account, and by working with a person-centered approach, the patient's encounter with healthcare can be individualized. The aim was to find out how the patients experienced undergoing percutaneous coronary intervention throughout the course of events. The method used was a literature review with a systematic search strategy in accordance with Polit and Beck's nine-step model. 17 qualitative articles from nine different countries were collected and analyzed with qualitative content analysis. The results were sorted into three categories and ten subcategories. The importance of early and adequate information prior to a percutaneous coronary intervention was highlighted. Many patients felt anxious and those who sought emergency care felt that they received lifesaving care. Regardless of whether the process took place acutely or planned, the patients wanted to be involved and participate. The symptoms described varied. Chest tightness, chest pain and nausea occurred in those who sought emergency care, while tiredness and exhaustion were more common in the elective patients. Different mental and physical experiences were described in the intervention room, where most of them also described that they felt confident in the care. Furthermore, the patients experienced a need for continued care and many emphasized questions about drugs and their side effects. The experience of recovery was described in different ways. They also described information that was missing and how they themselves searched for that information. The presence of relatives could affect the experiences. A gratitude towards the care and the method was highlighted. The conclusion was that patients had great confidence in the healthcare system. Personcentered care with information at the right level at the right time is the key to a good experience for the patient.

Bakgrund: Levercirros är en sjukdom där en omfattande leverskada medfört att levern förlorat stora delar av dess egenskaper. Leversjukdomar ger symtomdebut i sent stadium vilket ger förödande och snabbt inverkande konsekvenser för de drabbade. Syfte: Syftet var att belysa patienters erfarenheter av att leva med levercirros. Metod: En allmän litteraturstudie med en induktiv ansats genomfördes med nio resultatartiklar. Resultatartiklarna bearbetades och granskades vilket sedan sammanställdes till olika kategorier. Resultat: Fyra kategorier identifierades: Erfarenheter av begränsningar i vardag och arbete, erfarenheter av inverkan på nära relationer, erfarenheter av emotionell påfrestning och erfarenheter av bemötande från omgivningen. Patienter upplevde en negativ påverkan på vardags- och fritidsaktiviteter samt att en påverkan på den psykiska hälsa och nära relationer anträffades. Patienterna präglas av fördomar och dåligt bemötande från omgivningen respektive vårdpersonal. Konklusion/implikation: Bristen på personcentrerad omvårdnad relaterat till fördomar hos vårdpersonal leder till ökade vårdköer samt höjda vårdkostnader. Genom vidare forskning kan erfarenheter av att leva med levercirros spridas och bidra till att dessa personer får en mer adekvat och personcentrerad vård. / Background: Liver cirrhosis is a disease in which extensive liver damage causes the liver to lose large parts of its properties. Liver diseases cause the onset of symptoms at a late stage, which has devastating and fast-acting consequences for those affected. Aim: The purpose was to elucidatepatients' experiences of living with liver cirrhosis. Method: The study was ageneral literature study with an inductive approach and included nine result articles. The resulting articles were processed and reviewed, which were then compiled into different categories. Results: Four categories were identified: experience of limitations of everyday life and work, experience ofthe impact on close relationships, experience of emotional stress and experience of treatment from the environment. Patients experienced a negative impact on every day and leisure activities and a negative impact on mental health and close relationships were encountered. The patients were met by preconceptions and bad treatment from the environment and care staff. Conclusion/implication: The lack of person-centered care related to preconceptions of nursing staff leads to increased care queues and care costs. Through further research, experiences of living with liver cirrhosis can be spread and contribute to these people receiving more adequate and person-centered care.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 utgör en växande utmaning för global hälsa. Detta är en kronisk sjukdom som påverkar hur kroppen hanterar blodsockret. Stöd till egenvård är en central del i behandlingen av denna sjukdom. Syftet: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att ge stöd till egenvård hos patienter med diabetes mellitus typ II.Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats har tillämpats, där det baserades på 12 vetenskapliga artiklar. Dessa vetenskapliga artiklar var från år 2013–2023. Databaserna som användes var Medline och Cinahl samt Fribergs fem stegs analysmetod.Resultat: I litteraturöversikten framkom två teman: "Sjuksköterskors erfarenheter av utmaningar i egenvårdsstöd" och "Sjuksköterskors erfarenheter av att skapa möjligheter för att stödja egenvård". Utifrån teman framkom följande subteman: "bristande kunskaper om sjukdomen", "att vägleda patienter", "att samarbeta i team", "att ge personcentrerad vård" och "kommunikation med patienter".Slutsats: Inom diabetesvården visade resultatet att sjuksköterskor har olika erfarenheter av att ge stöd till egenvård.  Resultatet visade även att kommunikation och att samarbeta i team var viktiga aspekter för att möjliggöra egenvårdsstöd. Sjuksköterskor ansåg att egenvårdsstöd främjades när de arbetade personcentrerad.Nyckelord: Samarbeta i team, kommunikation, personcentrerad vård, bristande kunskaper. / Background: Type 2 diabetes mellitus poses a growing challenge to global health. This is a chronic condition that affects how the body manages blood sugar. Support for self-care is a central component in the treatment of this disease.Purpose: The purpose was to describe nurses' experiences of providing self-care support to patients with type 2 diabetes mellitus.Method: A qualitative literature review with an inductive approach was applied, based on 12 scientific articles. These scientific articles were from the years 2013–2023. The databases used were Medline and Cinahl, along with Friberg's five-step analysis method.Results: The literature review revealed two themes: "Nurses' experiences of challenges in self-care support" and "Nurses' experiences of creating opportunities to support self-care." Based on these themes, the following subthemes emerged: "lack of knowledge about the disease," "guiding patients," "collaborating in teams," "providing person-centered care," and "communication with patients."Conclusion: Within diabetes care, the results showed that nurses have different experiences of providing self-care support. The results also indicated that communication and collaboration in teams were important aspects in enabling self-care support. Nurses believed that self-care support was promoted when they worked in a person-centered manner. Keywords: Collaborate in teams, communication, person-centered care, lack of knowledge.

Bakgrund: Diabetes är en folksjukdom som ökar i världen. För en framgångsrik behandling behöver personer med diagnosen diabetes typ 2 förutom medicinsk vård även ändra sin livsstil vilket främst innefattar förändrade vanor kring kost och fysisk aktivitet.  Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva personers upplevelser av livsstilsförändringar vid diabetes typ 2. Metod: Allmän litteraturöversikt. Systematiska sökningar gjordes i databaserna CINAHL och PubMed. Kvalitativ innehållsanalys genomfördes för analys. En tematisk analys gjordes av nio forskningsartiklar och dess resultat. Resultat: Resultatet genererade två teman med respektive två subteman, Motivation - Motiverade till livsstilsförändringar och Omotiverade till livsstilsförändringar, Ändra och bibehålla vanor - Beteendeförändringar och Praktiska utmaningar  Slutsats: Resultaten pekade på att motivation, bibehållandet av livsstilsförändringar över tid, känslor relaterade till diagnosen och socialt sammanhang var avgörande för livsstilsförändring. Sjuksköterskor har en viktig funktion att förstå patienters unika livssituationer och levnadsvillkor för att effektivt kunna stödja dem i att göra nödvändiga livsstilsförändring. Fortsatt forskning: Studien understryker även behovet av fortsatt forskning för personer med diabetes typ 2 med fokus på den yngre befolkningens omvårdnadsbehov och livsstilsförändringar. Nyckelord: Diabetes mellitus typ 2, livsstilsförändring, omvårdnad, personer, personcentrerad vård, upplevelser / Background: Diabetes is a common disease that is increasing worldwide. For successful treatment, individuals diagnosed with type 2 diabetes need not only medical care but also to change their lifestyle, which mainly involves changing habits related to diet and physical activity. Purpose: The purpose of this study was to describe individuals' experiences with lifestyle changes in type 2 diabetes. Method: General literature review. Systematic searches were conducted in the CINAHL and PubMed databases. Qualitative content analysis was performed for analysis. A thematic analysis was done of nine research articles and their results. Results: The results generated four themes two subthemes each, Motivation - Motivated for Lifestyle Changes and Unmotivated for Lifestyle Changes, Changing and Maintaining Habits - Behavioral Changes and Practical Challenges.  Conclusion: The results indicated that motivation, maintaining lifestyle changes over time, emotions related to the diagnosis, and social context was crucial for succeeding with lifestyle changes. Nurses play a significant role in understanding patients' unique life situations and living conditions to effectively support them in making necessary lifestyle changes. Continued Research: The study also emphasizes the need for further research on individuals with type 2 diabetes, focusing on the care needs and lifestyle changes of the younger population. Keywords: Experiences, lifestyle changes, nursing, person-centered care, persons, type 2 diabetes mellitus.

Bakgrund   Muskuloskeletala systemet, även benämnt som rörelseapparaten, kräver alltid postoperativ omvårdnad efter operation i de nedre extremiteterna. En viktig aspekt av vårdprocessen är personcentrerad omvårdnad, som betonar vikten av preoperativ information, postoperativ rehabilitering och aktiv patientmedverkan. Tidig mobilisering efter operation är avgörande för att minska risken för komplikationer och förkorta sjukhusvistelsen, samtidigt som det finns en strävan att förbättra patientens livskvalitet och återställa funktion. Denna studie fokuserar på att analysera den postoperativa vården efter ortopedisk kirurgi. Syfte  Syftet var att belysa postoperativ vård efter ortopedisk kirurgi. Metod  En icke-systematisk litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga originalartiklar med kvalitativa, kvantitativa eller mixad design. Artiklarna valdes ut från databaserna PubMed och CINAHL. Samtliga artiklar har kvalitetsgranskats utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Integrerad dataanalys användes för att sammanställa resultatet. Resultat Resultatet sammanställdes med hjälp av två huvudkategorier: Tidig mobilisering och Vårdandets perspektiv. Resultatet visade att tidig mobilisering är fördelaktigt i det tidiga stadiet av postoperativ omvårdnad då det påskyndar rehabiliteringen, förbättrar behandlingsprocessen och sänker vårdkostnaderna. Dessutom framhölls vikten av väl anpassad patientinformation för att stärka den personcentrerade vården. Det är avgörande att vårdgivarna anpassar informationen för att optimera varje patients behandlingsupplevelse och resultat. Slutsats Denna litteraturöversikt understryker vikten av tidig mobilisering efter ortopedisk kirurgi för att påskynda patientens återhämtning, förkorta sjukhusvistelser samt minska smärta, vilket förbättrar både fysiska och psykiska utfall. Genom att implementera ett personcentrerat förhållningssätt som anpassade smärtbehandlingsprotokoll och grundlig preoperativ utbildning kan vårdgivare övervinna hinder som åldersfaktorer och rörelserädsla. Tidig mobilisering, som en del av ERAS-program, visar även ekonomiska fördelar genom minskade vårdkostnader och effektivare resursanvändning, vilket gör det till en kritisk komponent i postoperativ vård. / Background The musculoskeletal system always requires postoperative care after surgery in the lower extremities. An important aspect of the care process is person-centered nursing, which emphasizes the importance of preoperative information, postoperative rehabilitation, and active patient participation. Early mobilization after surgery is essential to reduce risk of complications and shorten the hospital stay, while striving to improve the patient's quality of life and restore function. This study focuses on analyzing the postoperative care after orthopedic surgery. Aim The aim was to shed light on postoperative care after orthopedic surgery. Method A non-systematic literature review based on 15 original scientific articles with a qualitative, quantitative or mixed design. The articles were selected from the databases PubMed and CINAHL. The articles have been quality checked based on Sophiahemmet University's assessment document for scientific classification and quality. Integrated data analysis was used to compile the results. Results The results were compiled with the help of two main categories: Early Mobilization and the Nursing perspective. The result showed that early mobilization is beneficial in the early stage of postoperative care that accelerates rehabilitation, improves the treatment process and lowers costs. Additionally, the importance of well-adapted patient information to strengthen person-centered care was highlighted. It's critical that caregivers adapt the information to optimize each patient's treatment experience and outcomes. Conclusions This literature review highlights the importance of early mobilization after orthopedic surgery to accelerate recovery, shorten hospital stays, and reduce pain, improving both physical and psychological outcomes. Implementing person-centered approaches such as customized pain management protocols and thorough preoperative education, caregivers can overcome barriers like age factors and movement fear. Early mobilization, as part of ERAS, also demonstrates economic benefits through reduced healthcare costs and more efficient resource usage, making it a critical component of postoperative care.