Background Chronic Obstructive Pulmonary Disease (COPD) is a common disease affecting people worldwide, with smoking being the most common cause. COPD affects the airways and presents symptoms such as breathlessness and coughing. The nurse's role is to identify and understand the patient's unique needs to provide adequate help and support.   Aim The aim was to describe patients’ experiences of living with COPD.  Method A litterature review was conducted based on eleven qualitative scientific articles. Articles searches were obtained from the databases Cinahl Complete and PubMed. The articles were analysed according to Friberg’s (2017) method. Results The results are presented within three main themes: physical limitations, emotional distress, and support in daily life. Regarding physical limitations, breathlessness, fatigue, and reduced mobility were common symptoms that restricted daily activities. In the theme of emotional distress, anxiety, fear, guilt, and shame were symptoms that negatively impacted patients with COPD. In the final theme support in daily life, patients reported that family members and healthcare professionals played crucial roles in providing support. Conclusions Patients with COPD experienced significant physical, psychological, and social challenges in their daily lives. These challenges negatively impact the quality of life and well-being of these patients and can lead to social isolation and loneliness. Person-centered care is crucial for meeting the needs of these patients and involving both the patient and relatives in care can be very helpful. / Bakgrund Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en folksjukdom som påverkar människor över hela världen, och den vanligaste orsaken till sjukdomen är rökning. KOL karaktäriseras av luftvägsobstruktion och ger symtom såsom andnöd och hosta. Det är av stor vikt att sjuksköterskan identifierar och förstår varje patientens unika behov för att kunna erbjuda ett optimaltstöd och vård. Syfte Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att leva med KOL. Metod En litteraturöversikt baserad på elva kvalitativa vetenskapliga artiklar. Artikelsökningar hämtades från databaserna Cinahl Complete och PubMed. Artiklarna analyserades enligt Fribergs (2017) metod. Resultat Resultatet presenteras i tre huvudteman; fysiska begränsningar, emotionella påfrestningar och stöd i vardagen. I temat fysiska begränsningar var andfåddhet, trötthet och nedsatt rörlighet vanliga symtom som begränsade patienters vardag. I temat emotionella påfrestningar var ångest, rädsla, skuld och skam, symtom som påverkade patienterna negativt. I det sista temat stöd i vardagen rapporterade patienterna att anhöriga och vårdpersonal var viktiga i stödarbetet. Slutsats Patienter med KOL upplevde betydande fysiska, psykiska och sociala utmaningar i sitt dagliga liv. Dessa utmaningar påverkade patienters livskvalitet och välbefinnande på ett negativt sätt och kan leda till social isolering och ensamhet. Personcentrerad vård är avgörande för att möta behov hos patienter med KOL och att involvera både patienter och närstående i vården kan vara till stor hjälp.

Bakgrund: Specialistsjuksköterskan inom vård av äldre har ett ansvar att arbeta personcentrerat med den äldre patienten i komplexa situationer, som livets slutskede. Trots detta saknas det forskning på hur specialistsjuksköterskor inom vård av äldre påverkar denna vård. Däremot är patientens och anhörigas erfarenheter kring den personcentrerade vården i livets slutskede väl forskat där det ses både positiva aspekter där behov och önskemål beaktas genom ömsesidighet och respekt, men även negativa aspekter i form av resursbrist och kommunikationsbrister. Syfte: Syftet var att belysa specialistsjuksköterskors erfarenheter av personcentrerad vård av äldre i livets slutskede på särskilt boende. Metod: En kvalitativ design där data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Totalt intervjuades åtta specialistsjuksköterskor inom särskilt boende. Data analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet påvisade att specialistsjuksköterskors erfarenheter av personcentrerad vård i livets slutskede innebar att ha ett fullständigt fokus på patienten, vilket inkluderade att vara lyhörd för patientens behov, att vara känslomässigt närvarande samt att möjliggöra samtal. Vidare erfors att alla i teamet behövs, att ha ett samarbetande team och att anhöriga är en viktig del i teamet. Det framkom även att specialistsjuksköterskor har ett övergripande ansvar och att det krävs rätt förutsättningar, genom att kompetens behövs, betydelsen av tillgängliga resurser samt att det finns tid för patienten. Slutsats: Det förekommer flera faktorer som påverkar den personcentrerade vården i livets slutskede och det såg en bredd bland specialistsjuksköterskornas erfarenheter. Känslomässig närvaro, stöd och samtal till organisatoriskt gällande resurser och tid erfors påverka den personcentrerade vården. Återkommande i studien och som även kunde ses i tidigare forskning var vikten av teamarbetet och att anhöriga har en viktig del i teamet. Sammantaget låg det övergripande ansvaret specialistsjuksköterskorna för att vården bedrevs personcentrerat och blev god i livets slutskede. / Background: The specialist nurse in care of the elderly has a responsibility to work person- centered with the elderly patient in complex situations, such as the end of life. Despite this, there is a lack of research on how specialist nurses in the care of the elderly influence this care. On the other hand, the patient's and relatives' experiences of person-centered care at the end of life are well researched, where both positive aspects are seen where needs and wishes are taken into account through reciprocity and respect, but also negative aspects in the form of lack of resources and lack of communication. Aim: The aim was to highlight the specialist nurses' experience of person-centered care for the elderly at the end of life in nursing homes.Method: A qualitative design where data was collected through semi-structured interviews. A total of eight specialist nurses in special housing were interviewed. Data was analyzed through a qualitative content analysis. Results: The results demonstrated that specialist nurses' experiences of person-centered care at the end of life involved having a complete focus on the patient, which included being sensitive to the patient's needs, being emotionally present and enabling conversation. Furthermore, it is learned that everyone in the team is needed, to have a collaborative team and that relatives are an important part of the team. It also emerged that specialist nurses have an overall responsibility and that the right conditions are required, in that competence is needed, the importance of available resources and that there is time for the patient Conclusion: There are several factors that influence person-centered care in the end-of-life phase, and this saw a wide range of specialist nurses' experiences. Emotional presence, support and conversation to organizationally relevant resources and time are expected to influence the person-centered care. Recurring in the study and which could also be seen in previous research was the importance of teamwork and that relatives have an important part in the team. All in all, the specialist nurses were responsible for ensuring that the care was person-centered and good at the end of life.

Bakgrund: Den äldre individen kommer att bli en allt större grupp av befolkning. Med en stigande ålder ökar även risken av att drabbas av en eller flera sjukdomar, vilket kommer att ställa högre krav på sjukvården. Svensk lag säger att vården har en skyldighet att främja patientens integritet, delaktighet och självbestämmande, dock brister detta inom vården av de äldre. Många komplexa sjukdomstillstånd hos en äldre person gör att omvårdnaden behöver ges utifrån patientens individuella behov. Personcentrerad omvårdnad handlar om ett partnerskap mellan individen och vårdpersonalen, där individen sätts i centrum för vården. Syfte: Att belysa den äldre patientens upplevelse av vård utifrån ett personcentrerat perspektiv. Metod: Examensarbetet är utformat som en litteraturöversikt. Artiklar söktes fram via databaserna CINAHL och PubMed, 13 artiklar med kvalitativ metod valdes ut. Resultat: Resultatet visade att det fanns likheter och skillnader i hur den äldre upplevde sin vård: Dessa upplevelser kunde delas in i tre huvudkategorier, nämligen självbestämmande, delaktighet och integritet. Den äldre patienten hade en längtan efter självständighet och självbestämmande, dock slogs detta tillbaka på grund av en tids- och kompetensbristande vård. De äldre hade en önskan om att vara delaktiga i sin vård, där relationen och kommunikationen var en viktig grund för att skapa delaktighet. Många av de äldre kände sig ej bekräftade som en unik individ av omvårdnadspersonalen. Slutsats: För att kunna främja de äldres roll i en personcentrerad vård måste ett helhetsperspektiv och ett personcentrerat förhållningssätt appliceras, där den äldre respekteras som en unik individ. Med den äldre individen i centrum för sin vård, stärks dennes rätt till självbestämmande, delaktighet samt integritet, som i sin tur kan leda till en ökad livskvalité. / Background: The elderly is a group that will be a major part of the population in the future. With increasing age, the risk of suffering from one or more diseases increases, which will place higher demands on healthcare. Swedish law states that healthcare has an obligation to promote patient integrity, participation and self-determination, but this is invalid in the care of the elderly. Many complex illnesses in an elderly person necessitate nursing based on the patient's individual needs. Person-centered nursing is about a partnership between the individual and healthcare staff, where the individual is at the center of care. Aim: To highlight the elderly patient's experience of care based on a person-centered perspective. Method: A literature review was conducted and the data was found in the databases CINAHL and PubMed, 13 articles with qualitative method were selected. Result: The results showed that there were similarities and differences in how the elderly patient experiences their care. These experiences can be divided into three main categories: self-determination, participation and integrity. The elderly patient had a longing for independence and self-determination, however, this was reversed due to a lack of time and competence shortage. The elderly had a desire to be involved in their care, where the relationship and communication were an important basis for creating participation. Many of the elderly did not feel confirmed as a unique individual of nursing staff. Conclusion: In order to promote the role of the elderly in their care, must a holistic perspective and a person-centered approach be applied, where the elderly is respected as a unique individual. With the older individual at the heart of his care, his right to self-determination, participation and integrity is strengthened, which in turn can lead to an increased quality of life.

Title: Nurse’s experience of spreading awareness about self-care regarding Hepatitis B in Bali, Indonesia: A qualitative study. Background: Three to seven percent of the population has Hepatitis B (HBV) in Indonesia and six percent in Bali. Patients who apply self-care are more likely to achieve health. Self-care is about hygiene and eating habits where the healthcare provider should support the patient. Dorothea Orem’s theory about self-care is about the relationship between patients’ self-care abilities and needs for nursing support.  Aim: Describe nurses’ perception and experiences of informing patients about self-care regarding HBV in Bali, Indonesia. Method: Qualitative design, with semi-structured interviews with an inductive approach. Ten nurses have been interviewed at three hospitals and clinics in Bali.  Result: Three main findings, 1. Perception and experience of what information needed for a patient about self-care, 2. The nurses’ perception and experience of informing patients about transmission, 3. The nurses’ perception and experience of who is responsible for informing about vaccination for HBV. The result is presented in themes and subthemes. Conclusion: The nurses' experiences of informing patients about self-care regarding HBV, include hygiene, sexual contact, transmission, and vaccination. Their experiences differ in certain themes. However, nurses share their thoughts about self-care, even if their work experience differs. / Titel: Sjuksköterskans erfarenhet av att sprida medvetenhet om egenvård angående Hepatit B i Bali, Indonesien: En kvalitativ studie. Bakgrund: I Indonesien har tre till sju procent av befolkningen Hepatit B (HBV), samt sex procent på Bali. Patienter som tillämpar egenvård är mer benägna att uppnå hälsa. Egenvård handlar om att patienten tar hand om sina matvanor, hygien och medicinering, där vårdgivaren ska stötta och motivera patienten. Dorothea Orem’s teori om egenvård handlar om relationen mellan patienternas egenvårdsförmåga och behov av omvårdnadsstöd.   Syfte: Beskriva sjuksköterskors uppfattning och erfarenhet av att informera patienter om egenvård angående HBV i Bali, Indonesien.  Metod: Kvalitativ design, med semi strukturerade intervjuer och en induktiv ansats. Tio sjuksköterskor har intervjuats på tre sjukhus och kliniker på Bali.Resultat: Tre huvudfynd, 1. Uppfattning och erfarenhet om vilken information som behövs om egenvård, 2. Sjuksköterskornas uppfattning och erfarenhet av att informera patienter om smittspridning, 3. Sjuksköterskornas uppfattning och erfarenhet av vem som ansvarar för att informera om vaccination mot HBV. Resultat presenteras i teman och underteman. Slutsats: Sjuksköterskornas erfarenheter att informera patienter om egenvård kring HBV innefattar hygien, sexuell kontakt, smittvägar och vaccination. Deras erfarenheter skiljer sig åt i vissa teman. Sjuksköterskorna delar de flesta åsikter om egenvård även om deras arbetslivserfarenhet skiljer sig åt.