Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom vars prevalens ökar varje år, som bidrar till ett omfattande folkhälsoproblem. Förändrade levnadsvanor och egenvård är av stor betydelse vid behandling av typ 2-diabetes. För att säkerställa att personen får god individuell vård och behandling, är det viktigt att undersöka personens upplevelser av att leva med typ 2-diabetes i vardagen. På så sätt kan sjuksköterskan erbjuda vård utifrån den unika individens behov. Syftet:Syftet var att belysa personers upplevelser av att leva med diabetes typ 2 i det dagliga livet. Metod: En litteraturstudie som är baserad på sammanställning av 12 vetenskapliga primära artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna inhämtas genom strukturerad sökning i databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna granskades med hjälp av en granskningsmall för kvalitativa studier och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier och nio underkategorier identifierades. Huvudkategorierna var: känslomässiga reaktioner, Upplevelser av livsstilsförändringaroch Upplevelser av stöd. Underkategorierna var: upplevelser av oro och rädsla, upplevelser av stress och psykisk påverkan, upplevelser av kostförändringar, upplevelser av fysisk aktivitet, upplevelser av medicinering och blodsockermätningar, utmaning till följd av komplikationer, betydelsen av familjens stöd, upplevelser av möten med sjukvården och samhällets attityd. Konklusion: Personer med diabetes typ 2 upplevde olika grader av utmaningar i det dagliga livet. Utmaningar förknippade med det nya sättet att leva med hänsyn till den kulturella aspekten. Det förekom att personens kunskap och tillgång till information om diabetes typ 2 är en viktig faktor till följsamheten till behandling och egenvård. Genom personcentrerad vård och individuellt anpassad information kan följsamheten förbättras. För att främja personcentrerad vård hos personer med diabetes typ 2, krävs kunskap och förståelse om deras vardag. / Background: Diabetes type 2 is a chronic disease with prevalence increasing every year. The disease contributes to a major public health problem. Lifestyle changes and self-care are of major importance in the management of type 2 diabetes. To ensure that the person receives good care and treatment, it is important to explore the person's experience with type 2 diabetes in everyday life. In this way nurses will be able to provide care based on the unique individual's needs. Purpose: The purpose of the study was to highlight persons’ experiences of living with type 2 diabetes in a daily life. Method: A literature study which is based on a compilation of 12 scientific primary articles with a qualitative approach. Articles were obtained through a structured search in the databases Cinahl and Pubmed. The articles were reviewed using a review template designed for qualitative studies and analyzed through qualitative content analysis. Results: Three main categories and 9 subcategories were identified. The categories were: emotional reactions, experiences of lifestyle changes and experiences of support. The subcategories were: experiences of anxiety and fear, experiences of stress and psychological impact, experiences of dietary changes, experiences of physical activity, experiences of medication and blood sugar measurements, challenge due to complications, the importance of family support, experiences of meetings with healthcare and society’s attitude. Conclusion: Persons with type 2 diabetes experienced varying degrees of challenges in their daily life. Challenges associated with the new way of life with regard to the cultural aspects. It appeared that the person's knowledge and access to information about type 2 diabetes is an important factor in adherence to treatment and self-care. Through person-centered care and individually adapted information, compliance can be improved. In order to promote person-centered care in persons with type 2 diabetes, knowledge and understanding of their everyday life is required.

Bakgrund: Personer med demenssjukdom lider av kognitiva, minnes- och fysiska försämringar under sitt tillstånd, vilket ofta leder till malnutrition och försämrad hälsa. Måltidsmiljön är en viktig bidragande orsak till måltidsupplevelsen för personer med demenssjukdom eftersom de upplever måltiderna annorlunda än andra människor. Måltidsmiljöns egenskaper har rapporterats orsaka frustration och känslor av avhumanisering för personer med demenssjukdom som bor på äldreboende, vilket ofta har lett till minskat matintag, malnutrition och försämrad hälsa. Syfte: Att beskriva faktorer i måltidsmiljön som påverkar måltidsupplevelsen hos personer med demenssjukdom. Metod: En allmän litteraturöversikt av tolv vårdvetenskapliga artiklar, åtta av kvalitativ ansats och fyra av kvantitativ ansats. Resultat: Fyra huvudteman identifierades: 1) Audiovisuell stimulans genom matsalsdekorationer, tallrik, redskap och bordsorganisation, samt bakgrundsmusik, 2) Sociala interaktioner mellan personer med demenssjukdom och deras kamrater, vårdpersonalen, och anhöriga, 3) Matens karaktär, uttryckt av arom, presentation, konsistens och smak, och 4) Kulturell betydelse av maten och hur den inspirerar känslor av tillhörighet samt goda minnen. Slutsats: Faktorer i måltidsmiljön såsom färger, bakgrundsmusik, aromer, sociala interaktioner mellan deltagare under måltiden, presentation och konsistens av mat samt tillgången på traditionell mat visade sig vara mycket bidragande till personcentrerad vård av personer med demenssjukdom vilket främjade deras hälsa. / Background: Persons with dementia suffer from cognitive, memory, and physical impairments over the course of their condition, which often leads to malnutrition and worsening of their health. The meal environment is an important contributor to the meal experience of persons with dementia since they experience mealtimes differently than other people. The characteristics of the meal environment have been reported to cause frustration and feelings of dehumanization for persons with dementia who reside in nursing homes, which has often led to decreased food intake, malnutrition, and worsened health. Aim: To describe factors in the meal environment that affect the meal experience for persons with dementia. Methods: A general literature review of 12 caring science articles, eight of qualitative design and four of quantitative design. Results: Four main themes were identified. 1) Audiovisual stimulation through dining room decorations, plate, utensil, and table organization, as well as background music, 2) Social interactions between persons with dementia and their peers, the staff, and their relatives, 3) Character of the food expressed by the aroma, presentation, texture, and flavor, and 4) Cultural significance of the food and how it inspires feelings of belonging, as well as good memories. Conclusion: Factors in the meal environment, such as colors, background music, aromas, social interactions between participants in the mealtime, presentation, and texture of the food, as well as availability of traditional food were shown to be very contributive to the person-centered care of persons with dementia, and to promote their health. Keywords: literature review, malnutrition, meal environment, person-centered care, persons with dementia.

Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med huvud- och halscancer och alkoholmissbruk. Bakgrund: Cancer i huvud-halsområdet är den sjätte vanligaste dödsorsaken vid cancersjukdom. Överkonsumtion av alkohol tillsammans med rökning är de största enskilda riskfaktorerna för den här sjukdomen. Inom patientgruppen finns en stor representation av personer med ett risk- eller missbruk av alkohol, vilket ställer speciella krav på omvårdnadspersonalen. Design: Kvalitativ intervjustudie. Metod: Nio sjuksköterskor deltog i semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna bandades och transkriberades sedan ordagrant innan de analyserades med tematisk-narrativ metod. Resultat: Sjuksköterskornas erfarenheter fångades i tre huvudteman: en mångfacetterad sjuksköterskeuppgift, den komplexa patienten och missbrukets påverkan på patienten. En mångfacetterad sjuksköterskeuppgift består av många delar. Den största delen bestod av berättelser om förhållningssätt och interaktion med patienter, behovet av kompetens hos sjuksköterskorna och svårigheter kring att motivera patienten, en annan handlar om bristen på samarbete med andra kliniker. Även kontakt med anhöriga berörs.Kring den komplexa patienten handlade det om känslor, nutritionsproblem, smärta och att de sågs som utmanande människor. Missbrukets påverkan på patienten bestod av patienternas kamp att hålla sig nyktra under behandlingsperioden, likväl som de anpassningar som sjuksköterskorna blev tvungna att göra i omvårdnaden av dem. Slutsats: Denna studie visade att det fanns ett behov av ökad kompetens hos sjuksköterskor och ett bättre samarbete mellan kliniker. Verktyg för att tala med patienter kring deras missbruk och vikten av en god relation betonas. Slutligen pekades på behovet av ytterligare forskning för att förbättra omvårdnaden av huvud-halscancerpatienter med alkoholmissbruk.

The aim of this thesis is to identify and to describe barriers to the implementation of person-centered care in specific residential care facility for the elderly. For this purpose, the author firstly conceptualizes the concept of person-centered care. Consequently, she develops the Framework for conducting research. The theoretical portion consists of five chapters. The first chapter focuses on the person- centered care concept introduction, then it describes the relationship between concepts 'individualization of care' and 'person-centered care'. In the conclusion of the first chapter, the Schema of the concept is introduced. The Schema visualizes the structure for chapters two to five. In those chapters, a description of the systems defined in the Schema is provided. Those are: Care Recipients, Direct Care Actors, and Service Providers. The end of the first part brings the topic of a suitable organizational culture. The empirical portion firstly offers the summary of the theoretical background - so follows the Framework for the consequent analysis and data interpretation - then introduces relevant aspects within researched organization, particularly within organization currently implemented a psychobiographical model of care that is the approach to person-centered care. The empirical portion...

Bakgrund: Utifrån erfarenheter och teoretisk kunskap har sjuksköterskestudenter uppmärksammat hur stereotyper kring kön finns starkt närvarande i sjukvården. Vården är dominerad av kvinnor men styrs av maktstrukturer utifrån patriarkala hierarkier. Problem: Kan förutfattade meningar om vad som är manligt och kvinnligt bli ett hinder för personcentrerad vård? Förminskas patienten från att vara en individ till att bli en generalisering utifrån genusnormer? Kan sjukvården bortse från fördomsfulla vårdkulturer gällande könsstereotyper i mötet med patienten? Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor upplever att genus påverkar den personcentrerade vården. Metod: Examensarbetet är en empirisk intervjustudie som använder en kvalitativ manifest innehållsanalys av obearbetat material. Urvalet består av sjuksköterskor inom svensk somatisk vård. Resultat: Vårdares och patienters kön har stark inverkan på vårdens utformning samtidigt som det florerar uppfattningar hos sjuksköterskor att en förutsättningslös attityd kan överbrygga könets betydelse. Slutsats: Genus måste belysas starkare, både i forskning och klinisk praxis då genus har en direkt och indirekt inverkan på den personcentrerade vårdens kvalitet. Sjukvården måste bli bättre på att medvetandegöra genus då rådande genusnormer ofta är osynliga och måste belysas kontinuerligt för att inte åter bli osynliga och genom detta orsaka diskriminering och vårdlidande. / Background: Experience and theoretical knowledge made nursing students aware that gender stereotypes are present in health care. Health care is dominated by women but controlled by patriarchal hierarchies. Problem: Can prejudice on masculinity and femininity hinder person-centered care? Is the patient being reduced from being an individual to becoming a generalization of gender norms? Is it possible for health care systems to ignore the impact of prejudiced gender cultures and still give patients qualitative treatment? Aim: To describe registered nurses experiences of how gender affects person-centered care. Method: An empirical interview study with a qualitative manifest content analysis of unprocessed data. The selection comprises registered nurses in Swedish somatic health care. Result: The gender of health care personnel and patients strongly affects the formation of health care relationships. Simultaneously there is preconception among nurses that an unbiased attitude can overlap the consequences of gender. Conclusion: Gender needs to be illuminated, in scientific research but also in practice. The health care system needs to develop its awareness of gender because prevailing gender norms are often invisible and need to be continuously illuminated in order to prevent gender bias, discrimination and care suffering.

Många patienter med obstruktivt sömnapnésyndrom (OSAS) som behandlas med Continuous Positive Airways Pressure (CPAP) avbryter sin behandling i ett tidigt skede. Att inte vara följsam behandlingen kan innebära olika hälsorisker för patienten som kan få allvarliga konsekvenser. Kommunikationssituationen vid det initiala utprovningsbesöket kan därför påverka huruvida patienten inte blir följsam och fullföljer behandlingen. Syftet med denna studie var att belysa hur vårdpersonal beskriver sina erfarenheter av kommunikationssituationen vid det initiala utprovningsbesöket av CPAP. En kvalitativ intervjustudie genomfördes med 23 personer som alla möter denna grupp av patienter.  Som analysmetod användes induktiv innehållsanalys. Vid analysen av materialet framkom tre kategorier; Bygga en relation, Inta ett pedagogiskt förhållningssätt samt Stödja patientens delaktighet. Dessa tre kategorier mynnade ut i ett tema som visade på hur kommunikationssituationen beskrevs Skapa förutsättning för lärande hos patienten. Studien belyser vikten av en samskapande vård och ett personcentrerat förhållningssätt där patienten ses som en partner i de beslut som tas samt hur vårdpersonalens pedagogiska förhållningssätt påverkar kommunikations-situationen på olika sätt. Erfarenheterna som beskrevs i studien upplevdes påverka patientens möjligheter till lärande i situationen för en ökad följsam till sin CPAP-behandling. / Many patients with obstructive sleep apnea syndrome (OSAS) treated with Continuous Positive Airways Pressure (CPAP) interrupt their treatment at an early stage. Not having adherence to the treatment implies various health risks for the patient that can have serious consequences. Therefore, the communicationsituation at the initial testing visit may affect whether the patient does not follow up and completes the treatment. The purpose of this study was to illustrate how healthcare professionals describe their experiences of the communicationsituation at the initial visit testing CPAP. A qualitative interview study was conducted with 23 people who all meet this group of patients. As an analytical method, inductive content analysis was used. In the analysis of the material three categories was revealed; Build a Relationship, Take an Educational Approach and Support the Patient's Participation. These three categories emerged in a theme that demonstrated how the communication situation was described as Creating a prerequisite for learning for the patient. The study highlights the importance of a person-centered approach, a co-productive care where the patient is seen as a partner in the decisions and how the healthcare professionals' pedagogical approaches affect the communicationsituation in different ways. The experiences described in the study were perceived to affect the patient's ability to learn in the situation for an increased adherence to the CPAP treatment.

Bakgrund: Forskning visar att ökad delaktighet leder till en högre vårdkvalitet, men studier visar på brister i patientdelaktigheten. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevelse av delaktighet inom rättspsykiatrisk heldygnsvård. Metod: Examensarbetet har en kvalitativ metod med induktiv ansats och analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Sju patienter med erfarenheter av att vårdas inom rättspsykiatrisk heldygnsvård intervjuades genom semistrukturerade intervjuer. Resultat: Analysen resulterade i tre slutkategorier; ”Att ingen lyssnar och informerar”, ”Att vara fast i en miljö styrd av lagar och regler”, ”Att tillitsfulla relationer ger styrka”. Det som hindrar delaktighet beskrivs av deltagarna som att inte känna sig lyssnad på, inte bli bemötta utifrån den person de är och att vara fast i en miljö som styrs av lagar och regler. De känner sig begränsade i vården och tycker det är svårt att ta sig framåt. Det som underlättar delaktighet upplevs kopplat till tillitsfulla relationer som avgörande för att kunna känna att man har kontroll och makt över sitt liv. Slutsats: Resultatet bidrar med en fördjupad förståelse av betydelsen av delaktighet i rättspsykiatrisk vård, och vad som kan hindra och underlätta den. Delaktighet är något som patienterna inte tar för givet och vården behöver utveckla förståelse för relationens betydelse som är helt avgörande för vilka möjligheter patienten får till delaktighet och återhämtning. Den rättspsykiatriska vården skulle kunna utvecklas i en riktning mot ökad delaktighet med hjälp av personcentrerad vård.

Bakgrund: Vårdmiljön kan delas in i två kategorier, varav den ena är objektiv och den andra är subjektiv. Båda dessa miljöfaktorer påverkar livskvaliteten för personer med demens. Vårdmiljön inkluderar rum, byggnader, inom-/utomhus och trädgårdar. Förståelse för vårdmiljön och dess påverkan hos demenssjuka är därför avgörande för vårdpersonal, sjuksköterskor och anhöriga som bör engagera sig i att implementera rätt vårdmiljö som skapar en kvalitativ levnadsstandard hos individer med demenssjukdom. Syfte: Att undersöka forskning om vårdgivares erfarenheter av hur patienter med demenssjukdom påverkas av sin vårdmiljö. Metod: Litteraturundersökningen grundar sig på det systematiska flödesschemat enligt Polit & Beck, (2012). Litteraturstudien börjar med att formulera en frågeställning och finna därmed relevanta sökord. Granskningen gick utifrån SBU:s (2014) och studien styrkas med aktuell forskning. Resultat: Utifrån 12 granskade artiklar som genomförts i USA, England, och Australien gällande vårdmiljön och socialmiljön instämmer vårdpersonal, sjuksköterskor och anhöriga enhälligt att en trivsam hemmiljön stärker självvärdet för individer med demenssjukdom och måste individanpassas. I och med detta behöver vårdpersonal, sjuksköterskor och anhöriga vara delaktiga i tillämpande och implementeringen av rutiner och anpassningen av miljön för de demenssjuka. Konklusion: Vårdmiljön och socialmiljön och hur den inrättas och implementeras är direkt avgörande för levnadsstandarden hos individer med demenssjukdom. En trevlig och behaglig hemmiljö som individen med demenssjukdom kan känna igen skapar trygghet. En socialmiljö där individen med demenssjukdom kan vara delaktigt och kognitivt engagera sig skapar självvärde. / Background: The care environment can be divided into two categories, one of which is objective, and the other is subjective. Both environmental factors affect the quality of life of people with dementia. The care environment includes rooms, buildings, indoor / outdoor and gardens. Understanding the care environment and its impact on people with dementia is therefore crucial for care staff, nurses and relatives who should be involved in implementing the right care environment that creates a qualitative standard of living for individuals with dementia. Objective: To investigate research on caregivers' experiences of how patients with dementia are affected by their care environment. Method: The literature review is based on the systematic flow chart according to Polit & Beck, (2012). The literature study begins with formulating a question and thereby finding relevant keywords. The literature study is supported by current research. The review template used was from SBUs (2014). Result: Based on 12 reviewed articles conducted in the USA, England, and Australia regarding the care environment and the social environment, care staff, nurses and relatives unanimously agree that a pleasant home environment strengthens the self-esteem of individuals with dementia and must be individually adapted. As a result, healthcare professionals, nurses and relatives need to be involved in the application and implementation of routines and the adaptation of the environment for people with dementia. Conclusion: The care environment and the social environment and how it is set up and implemented are directly correlated with the standard of living for individuals with dementia. A pleasant and comfortable home environment that the individual with dementia can recognize creates security. A social environment where the individual with dementia can be involved and cognitively get involved creates self-worth.

I dagens samhälle vill människor bli delaktiga och få medbestämmande. Personcentrerad vård medför att sjukvårdens strävar efter att patienten involveras och vården anpassas efter dennes behov och förutsättningar. På så sätt blir vården mer jämlik och kan utföras på ett kostnadseffektivt sätt. Vid utgångsläget på studerat sjukhus utfördes mindre gynekologiska interventioner på operationsavdelningen. Processen var resurskrävande och hade låg patientdelaktighet. Patientkontrollerad sedering (PCS) betyder att patienten styr sederingen själv. På så sätt kan både patientens delaktighet och värdet i mikrosystemet öka. Förbättringsarbetet innebar att utbilda sjuksköterskor från kvinnoklinikens mottagning att erbjuda PCS självständigt utan att anestesisjuksköterskan deltar. Då skapas möjlighet att utföra vissa interventioner på mottagningen istället för på operation. Syftet med förbättringsarbetet var att öka patientens delaktighet genom att införa patientkontrollerad sedering vid gynekologiska interventioner på kvinnoklinikens mottagning, Värnamo sjukhus. Eftersom detta arbetssätt inte är vedertaget var studiens syfte var att undersöka medarbetarnas erfarenheter av att erbjuda patientkontrollerad sedering. Förbättringsarbetet utgick från Nolans förbättringsmodell och strukturen i förbättringsrampen. Värdekompassens perspektiv och mätetal användes för att belysa effekten av förändringen, både för patienten, medarbetarna och verksamheten. Studien genomfördes med kvalitativ metod med hjälp av semistrukturerad fokusgruppintervju av medarbetare på kvinnoklinikens mottagning, Värnamo Sjukhus. Förbättringsarbetet resulterade i en funktionell sederingsmetod och ett förändrat mikrosystem för kvinnor som ska genomgå gynekologiska interventioner. Förbättringsarbetet stärkte patientens delaktighet och ökade möjligheten att bli en aktiv medspelare i sin egen vård. Samtliga värdekompassens balanserade mått påvisade att arbetssättet var välfungerande, patientsäkert och uppskattat både av patienter och medarbetare. Ytterligare effekt var att medarbetarnas kompetens ökade och att samverkan mellan klinikerna förbättrades. Studien påvisade att medarbetarna upplevde att det nya arbetssättet stärkte den personcentrerade vården. Införandet av PCS upplevdes både relationsskapande, engagerande och resurskrävande. / In modern society people prefer participation and co-determination. Person-centred care leads health care to involve the patient and the care adapts to the patient´s needs and conditions. This way the care will be more equal and can be performed in a more cost-effective way. Originally gynaecological interventions were costly performed in the operating room (OR) with lack of participation. Patient- controlled sedation (PCS) means that the patient controls the sedation itself. With this the patient's participation grows and increases value in the microsystem. The Quality improvement (QI) involved to teach nurses at the out-patient clinic (OPC) to handle PCS by themselves, without an anaesthetic nurse attending. In this way some interventions could be performed in the OPC instead of in the OR. The purpose of QI was to increase patient-participation by introducing PCS during interventions at the gynaecological OPC at Värnamo hospital. The study aimed at determining the co-worker's experiences when introducing PCS. The QI started from Nolans improvement model and the structure in the improvement ramp. The value-compass and measurements were used to evaluate the effects of the changes. The study was performed in a qualitative method with inductive approach using focus-group interview with co-workers at the gynaecological OPC. By introducing PCS in the QI women became participants in the gynaecological OPC. The QI resulted in that more interventions could safely be performed in the OPC. The new procedure makes the patient an active co-player, the competence of the co-workers rises, the collaboration between the clinics grows and the care is performed at the right level of care.  The study showed that the co-workers experienced increased patient-centered care. The QI built relationships, was engaging and demanding resources.

No description available.