Postoperativ smärta i samband med kirurgi är ett vanligt förekommande tillstånd eftersom smärta är en komplex och individuell upplevelse. För att kunna ge adekvat smärtlindring behöver anestesisjuksköterskor vara öppna för och implementera andra metoder, så kallade icke-farmakologiska smärtlindringsmetoder. Musik och TENS är två icke-farmakologiska metoder som kan lindra postoperativ smärta. Anestesisjuksköterskan har ett ansvar att se till varje patients enskilda behov och ge individuell vård med personen i centrum. Vården är under konstant utveckling och för att utvecklas hållbart krävs det forskning kring användning av alternativa metoder som tillägg till farmakologisk smärtbehandling. Syftet med studien var att undersöka effekten av musik eller TENS som tillägg till farmakologisk behandling för att lindra postoperativ smärta. En systematisk litteraturöversikt har gjorts. Sökning av vetenskapliga artiklar gjordes i databaserna Cinahl och Medline. Totalt inkluderades 19 kvantitativa artiklar som uppnådde medel eller hög kvalitet efter kvalitetsgranskning. Studierna innefattade olika typer av ingrepp, där alla deltagare var över 18 år samt både män och kvinnor. Alla artiklar var godkända av etisk kommitté eller granskningsnämnd. Resultatet redovisas utifrån två kategorier: musik och TENS. Både musik och TENS visade sig vara säkra metoder som gav effekt på den postoperativa smärtan, dessutom kan TENS minska opioid konsumtionen. Musik och TENS kan tillämpas av anestesisjuksköterskor. Musik är en kostnadseffektiv metod medan TENS inte är det. Det krävs ytterligare forskning kring både musik och TENS inom perioperativ vård. / Postoperative pain after surgery is a common state because pain is a complex and individual experience. To be able to give adequate pain relief, nurse anesthetist should be open to and implement other methods, such as alternative therapies. Music and TENS are two alternative therapies that could ease postoperative pain. The nurse anesthetist has a responsibility to see every patients individual need and give person centered care. Healthcare is under constant development and to achieve sustainable development, research is needed on how to use alternative therapies in addition to pharmacological pain relief. The aim of this study was to examine the effect of music or TENS as an addition to pharmacological treatment to ease postoperative pain. A systematic review was conducted. The databases Cinahl and Medline were used for the search for scientific articles. Which in total consisted of 19 quantitative articles that achieved medium or high quality after a quality review was performed. The studies included different types of surgeries, all participants were 18 or older, as well as both male and female. All articles were approved by an ethics committee or review board. The results are categorized into two main outcomes: music and TENS. Both music and TENS proved to be safe alternative therapies that had positive effects on the postoperative pain perception, in addition TENS seemed to decrease the opioid consumption. Both music and TENS can be administered by nurse anesthetists. Music is a cost-effective method whereas TENS is not. However, both music and TENS need to be researched further in perioperative care.

Introduktion: Ångest och oro är vanliga känslor föräldrar upplever i samband med sitt barns sövning och det finns ett tydligt samband mellan föräldrarnas ångest och barnets oro i samband med sövning. Lugna föräldrar skulle resultera i lugnare barn och därmed också säkrare sövningar och en mer positiv upplevelse i samband med sövningen. Den anestesiologiska omvårdnaden ska planeras så att omvårdnadsbehovet definieras hos patient och anhöriga. Som anestesisjuksköterskor behöver vi en ökad förståelse och mer kunskap om hur föräldrar upplever att närvara vid sitt barns sövning. Syfte: Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelse av att närvara vid sitt barns sövning inför operation eller undersökning i narkos. Metod: En kvalitativ studie gjordes och semistrukturerade intervjuer hölls med nio föräldrar. Framkommen data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i en övergripande kategori: Det är betydelsefullt att omges av närvarande och inkännande personal och tre subkategorier: Information i stunden inger trygghet, Känner tillit till personalen och Känna ångest och hjälplöshet. Föräldrarna kände en stor tillit till personalens kompetens men många upplevde ändå en känsla av hjälplöshet över att inte kunna hjälpa sitt barn i en svår stund. Information ökade trygghetskänslan och anestesisjuksköterskorna behöver försäkra sig om att informationen gått fram. Det viktigaste i situationen var att personalen på salen var närvarande och såg både föräldern och barnet. Slutsats: I en annorlunda och otrygg situation beskrev föräldrarna betydelsen av att träffa närvarande och inkännande ansestesi personal. Det är därför viktigt att som anestesisjuksköterska bedriva personcentrerad vård och utgå från barnet och föräldrarnas behov.

Abstrakt   Bakgrund: Den palliativa vården inkluderar en stor patientgrupp. Palliativ vård ges både på institutioner och i allt större utsträckning i patientens hem. Det är viktigt att bemöta patienten och anhöriga i sin helhet och erbjuda dem båda en värdig och kvalitativ tid i livets slutskede. Detta innebär en utmaning för hälso- och sjukvårdspersonalen som måste uppmärksamma när vården ändrar riktning mot vård i livets slutskede. Trots att sjuksköterskan inte har huvudansvaret i den palliativa omvårdnaden har hen en betydelsefull roll i den palliativa vården. Syftet:  Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av att vara anhörig till en person som vårdas i en sen palliativ fas inom slutenvård och hemsjukvård. Metod: Det metodologiska tillvägagångssättet som användes var en kvalitativ studie, som består av tio kvalitativa vetenskapliga artiklar utifrån anhörigas perspektiv. Resultat: Utifrån analysen framkom det två huvudkategorier: Brist på stöd och Värdig död samt fem underkategorier. Resultatet visar hur viktig det är med kommunikation och informationsutbyte, även relationen och tillgänglighet mellan vårdpersonalen och de anhöriga i denna svåra fas. Samt vikten av personcentrerad vård och konflikter som uppstått i livets slutskede utifrån anhörigas perspektiv. Slutsats: Resultaten indikerar på att sjukvården borde se över sina riktlinjer för att kunna tillgodose anhörigas behov av stöd. Sammanfattningsvis har anhöriga behov av gott bemötande samt behov av stöd i olika sammanhang. Anhörigas upplevelse av palliativ vård i livets slutskede påverkar deras syn på palliativ vård i helhet. Det hjälper patientens anhöriga att även att bearbeta svår sorg på ett mer fridfullt sätt. / Background: Palliative care includes a large group of patients and is provided both in institutions and to an increasing extent in the patient's home. It is important to provide holistic care for patients and relatives and offer them a dignified and high-quality experience in the final stages of life. However, it can be challenging for healthcare staff to recognize when a patient's care should shift toward palliative measures. Purpose: The purpose was to describe the experience of being a relative of a person who is cared for in a late palliative phase in inpatient and home care. Method: A qualitative literature study. The study makes use of ten qualitative articles that describe relative`s perspectives. Result: Based on the analysis, two main categories emerged: Lack of support and Dignified death and five subcategories that show how important it is with communication and information exchange, also the relationship and availability between the care staff and the relatives. As well as the importance of person-centered care and conflicts that have arisen in the final stages of life. Conclusion: The results indicate that the health service should review its guidelines to be able to meet relatives' needs for support. Relatives have a need for good treatment and a need for support in various contexts. Relatives' experience of palliative care at the end of life affects their view of palliative care and affects them personally. It also helps them to process the grief process in a more peaceful way.

Introduktion: Personcentrerad vård (PCV) kan beskrivas som en vård som strävar efter att synliggöra och tillgodose hela personens fysiska och psykiska behov. Det pågår mycket arbete med att utveckla personcentrerade arbetssätt för att stärka patientens ställning. Många studier visar att PCV är bra för patienterna, men få studier beskriver upplevelser kring personcentrerade arbetssätt ur sjukvårdspersonalens perspektiv. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att arbeta utifrån ett personcentrerat arbetssätt på en geriatrisk slutenvårdsavdelning. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med tio, kliniskt verksamma, sjuksköterskor på en akutvårdsavdelning från ett sjukhus i mellansverige. Data samlades in med hjälp av en halvstrukturerad intervjuguide och dataanalysen utfördes med ett beskrivande fenomenologiskt förhållningssätt genom Colaizzis (1978) analysmodell. Resultat: De sex teman som identifierades var: Känsla av delaktighet hos alla, Behov av avsatt tid, Kontinuitet i teamsamarbete, Ledarskapets betydelse, Positiv påverkan på arbetsmiljön och Sjuksköterskans professionella utveckling främjas. Informanterna uttryckte ökad grad av arbetstillfredsställelse, bättre psykosocial arbetsmiljö och mindre stress i jämförelse mot hur de upplevde sin arbetssituation innan arbetssättet infördes. Slutsats: Resultatet visar vilka förutsättningar som krävs för att ett strukturerat arbetssätt ska lyckas. Alla som är involverade i den äldres vård behöver samarbeta och ett personcentrerat arbetssätt behöver vara multiprofessionellt och teambaserat med en gemensam målbild och vårdfilosofi. / Introduction: Person-centered care (PCC) can be described as care that strives to make visible and meet the entire person's physical and mental needs. There is a lot of work going on to develop person-centered working methods to strengthen the patient's position. Many studies show that PCC is good for patients, but few studies describe perceptions of person-centered working methods from the perspective of healthcare professionals. Aim: To describe nurses' experience of working based on a person-centered working methods in a geriatric inpatient ward. Method: A qualitative study with a descriptive phenomenological approach was conducted. Ten clinically active nurses at a geriatric medicine ward, from a hospital in central Sweden, participated in the survey. Data were collected using a semi-structured interview guide and analyzed using Colaizzi's (1978) phenomenological analysis model. Results: The six themes identified were: A feeling of participation among all, A need for time set aside, A continuity in teamwork, The importance of leadership, Positive impact on the work environment, and The nurse's professional development was promoted. The informants expressed an increased degree of job satisfaction, a better psychosocial work environment and less stress in comparison to how they experienced their work situation before the work method was introduced. Conclusion: The result shows the conditions required to successfully establish and maintain a structured person-centered working method. Everyone involved in the elderly person's care need to collaborate and a person-centered approach needs to be multi-professional and team-based with a common goal picture and care philosophy.

Bakgrund: Demenssjukdom är en av de stora folksjukdomarna. I Sverige lever cirka 160 000 människor med en demensdiagnos. Årligen drabbas ungefär 24 000 människor av en demenssjukdom och nästan samma antal avlider. För att personer med demenssjukdom ska ha en så bra livskvalitet som möjligt ska vården ges utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att ge personcentrerad vård till personer med demenssjukdom inom slutenvården. Metod: Kvalitativ deskriptiv design med induktiv ansats. Semistrukturerad intervju med totalt 8 sjuksköterskor från södra Sverige. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Elo och Kyngäs (2007). Resultat: Analysen av intervjuerna resulterade i tre kategorier och innehållande sju underkategorier. Den första kategori är Vikten av att anpassa vård och bemötande efter personen med underkategorier: Att se hela patienten och Att vara lugn och bekräftande i bemötandet. Den andra kategori är Vikten av teamsamarbete med underkategorier: Att arbete i team och Att inkludera anhöriga i arbetet. Den tredje kategori är Strävan efter personcentrerad vårdmiljö med underkategorier: Vikten av den fysiska vårdmiljön, tidsbrist och kunskapsbrist. Slutsats: Studien visar att sjukhusmiljön inte är anpassat till personer med demenssjukdom. Olika strategier användes för att kunna ge personcentrerad vård, anpassa vård och bemötande. Hierarki , tidsbrist och kunskapsbrist utpekas som hinder till personcentrerad vård. / Background: Dementia is one of the major public diseases. There are about 160,000 people with dementia diagnosis in Sweden. Yearly about 24,000 people are affected by dementia and almost the same number die. For people with dementia to have a good quality of life, care must be provided with a person-centered approach. Aim: The purpose of this study is to describe nurses ́ experience of providing person-centered care to people with dementia in in-patient care. Method: Qualitative descriptive design with semi structured interviews. A total of eight registered nurses were interviewed. The data was analyzed through Elo och Kyngäs (2017). Result: The analysis of the interviews resulted in three categories and seven subcategories. The first category is The importance of adapting care and treatment to the person with subcategories: Seeing the whole patient and being calm and affirming in the treatment. The second category is The importance of teamwork with subcategories: To work in a team and To include relatives in the work. The third category is the Striving for a person-centered care environment with subcategories: The importance of the physical care environment, lack of time and lack of knowledge. Conclusion: The hospital environment is not suited for people with dementia. Different strategies were used to provide person-centered care. Hierarchy, lack of time and knowledge are pointed out as obstacles to person-centered care.

Bakgrund: Äldre patienter med typ 1-diabetes påträffas allt oftare i hemsjukvård då patienterna behöver hjälpinsatser. Vården för typ 1-diabetes har under flera år utvecklats vilket har resulterat i mindre komplikationer och längre överlevnad. Viktigt inom diabetesvården är patientens egenvård, men när andra sjukdomstillstånd tillkommer kan det vara svår att upprätthålla denna själv. Syfte: Syftet är att beskriva specialistsjuksköterskors erfarenheter av att möta äldre patienter med typ 1-diabetes i hemsjukvård där förmågan till egenvård har försämrats. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats gjordes. Åtta specialistsjuksköterskor som arbetade inom hemsjukvård intervjuades med semistrukturerade frågor. Datamaterialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier; Att se skillnaden mellan typ 1- och typ 2-diabetes hos patienten, Att kommunicera kunskap mellan sjukvårdspersonal och Att ta över ansvaret av patientens egenvård. Fynden i studien visade att det fanns skillnader att behandla patienter med typ 1- och typ 2-diabetes. Kunskap saknades om typ 1-diabetes och därmed var det svårt att förmedla information till omvårdnadspersonal. Att ta över ansvaret av patients egenvård beskrevs som en viktig, men svår del för att patienten ska känna sig trygg i relation med omvårdnadspersonal. Slutsats: Specialistsjuksköterskorna upplever en svårighet att ta över patientens egenvård när de inte längre har förmågan att själva utföra den. Utbildning inom diabetesvård är viktigt då specialistsjuksköterskan har som arbetsuppgift att utbilda, handleda och delegera omvårdnadspersonal. Typ 1-diabetes är en sjukdom som kommer att öka inom den äldre populationen, vilket innebär att patienterna kommer att ha ett behov av hemsjukvård i likhet med övrig befolkning. / Background: Elderly patients with type 1-diabetes are increasingly found in home healthcare as patients need assistance. Care for type 1-diabetes has developed over several years, which has resulted in fewer complications and longer survival. Important in diabetes care is the patient's self-care, but when other disease states arise, it can be difficult to maintain this yourself. Aim: The aim is to describe specialist nurses' experiences of meeting elderly patients with type1- diabetes in home care where the ability to self-care has deteriorated. Method: A qualitative interview study with inductive approach was performed. Eight specialist nurses who worked in home care were interviewed with semi-structured questions. The data material was analyzed using a qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in three categories; To see the difference between type 1- and type 2-diabetes in the patient, To communicate knowledge between nursing staff and To take over the responsibility of self-care. The findings of the study showed that there were differences in treating patients with type 1- and type 2-diabetes. Knowledge of type 1 -diabetes was lacking and thus it was difficult to convey information to nursing staff. Taking over the patient's responsibility for self-care was described as an important, but hard part to make the patient feel safe in relation to nursing staff. Conclusion: The specialist nurses experience a difficulty in taking over the patient's self-care when the patients no longer are able. Diabetes care training is crucial as the specialist nurse's task is to train, supervise and delegate nursing staff. Type 1 diabetes is a disease that is estimated to increase in the elderly population, which means that patients will have a need for home care similar to the rest of the population.

Bakgrund Sexuell hälsa är en grundläggande mänsklig rättighet och tidigare forskning visar att äldre personer ofta bibehåller ett sexuellt intresse och förmåga. Konsekvenser av åldrandet kan ge personen fysiska begränsningar och hälsoproblem vilket gör att personen kan få ett omvårdnadsbehov och kommer i kontakt med hälso- och sjukvården. En inblick iomvårdnaden visar hur sexuell hälsa integreras i det praktiska omvårdnadsarbetet och vilka utmaningar som finns i sammanhanget. Syfte Syftet är att beskriva utmaningar i omvårdnaden relaterat till äldres sexuella hälsa främst inom vård och omsorgsboenden. Metod Litteraturöversikten är baserad på 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats. Artiklarna var publicerade mellan 2013-2023 och databaserna som användes var PubMed och CINAHL. Resultat I resultatet framkom tre huvudkategorier och sju underkategorier. Utmaningar identifierades i verksamhetens struktur, förskrifter samt i vårdmiljön. Vårdpersonalens utbildningsnivå, personliga egenskaper och kommunikativa förmåga kunde utgöra hinder för äldre personer att uttrycka sin sexualitet. Slutsats Utmaningar i omvårdnaden handlar om vårdpersonalens personliga attribut, verksamhetens utformning och strategier i omvårdnaden. Som det är idag förhindras äldre att uttrycka sin sexualitet. Därför behövs mer kunskap i vad som kan förbättra omvårdanden i detta specifika och mycket viktiga ämne. / Background Sexual health is an essential human right and previous research indicates that older people maintain sexual ability and interest. The consequences of aging can give physical limitations and health problems, causing the person to have a need for nursing interventions. An insight shows how sexual health is integrated in caring work and the challenges to come with it. The theoretical framework of person-centered care is used to discuss the finding. Aim The aim of this literature review is to describe challenges in nursing related to the sexual health of the elderly, mainly in residential aged care homes. Method This literature review is based on 12 scientific articles which used qualitative and quantitative approach. The articles were published between 2013-2023 and the databases used were Publisher Medline and CINAHL. Results The results revealed three main categories and seven subcategories. Challenges were identified in the organization's structure, regulations and in the care environment. The healthcare staff's level of education, personal characteristics and communicative ability were also found to be obstacles for older people to express their sexuality. Conclusions Challenges in nursing were related to the personal attributes of the nursing staff, theorganization's design, and the caregiving strategies. As it is today, the elderly are prevented from expressing their sexuality. More knowledge is needed to what can improve care in this specific and very important subject.

Bakgrund   Antalet patienter på akutmottagningar ökar globalt och patientsäkerhet rapporteras vara ett problemområde i hela världen. Miljön på akutmottagningen kännetecknas av hög arbetsbelastning, få resurser och lite tid. Detta kan uppfattas som rörig och oförutsägbar för patienten, vilket kan innebära utmaningar i mötet mellan de två parterna. Ett gott bemötande främjar egenmakt och ökar självkänslan vilket är avgörande för hälsa och välbefinnande medan ett bristande bemötande kan innebära konsekvenser för patienten. Syfte Syftet var att belysa vuxna patienters upplevelser av bemötandet på somatisk akutmottagning. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt med 15 vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ, kvantitativ eller mixad metoddesign. Artiklarna samlades in via databaserna PubMed och CINAHL och har kvalitetsgranskats utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Integrerad dataanalys användes för att sammanställa resultatet. Resultat Resultatet presenterades med två huvudkategorier: positiva upplevelser av bemötande och negativa upplevelser av bemötande. De positiva upplevelserna bestod av att bli informerad och vara delaktig, att bli respekterad och lyssnad på samt att bli behandlad som en egen person. De negativa upplevelserna bestod av upplevelser som att inte bli tagen på allvar, att känna sig bortglömd, att känna kontrollförlust och att uppleva bristande kommunikation. Slutsats Upplevelsen av bemötande påverkades av den vård som hälso- och sjukvårdspersonalen bedrev. De som blev bemötta utifrån ett personcentrerat förhållningssätt hade positiva upplevelser som att vården bedrevs utifrån den individuella personens resurser och behov samtidigt som de blev respekterade och lyssnade på. Vård som inte utgick från patientens behov och berättelse fick patienterna att känna sig bortglömda och att de inte blev tagna på allvar, samtidigt som en del upplevde maktlöshet, kontrollförlust och en känsla av sårbarhet. Denna föreliggande litteraturöversikt bidrar med kunskap och förståelse för hur patienterna upplever bemötandet på akutmottagningen. / Background The number of patients in emergency departments has increased globally and patient safety problems is reported worldwide. The emergency department is characterized by a high workload, few resources and little time, which can be perceived as chaotic and unpredictable. This can lead to challenges in the meeting between the two parties. Good care promotes empowerment and increases self-esteem, which is crucial for health and well-being, while poor care can have consequences for the patient.   Aim The aim of this study was to illuminate adult patients’ experiences of care at the emergency department.  Method A non-systematic literature review with 15 original scientific articles with a qualitative, quantitative or mixed method design was conducted. The articles were collected via the databases PubMed and CINAHL and have been quality checked based on Sophiahemmet University´s assessment tool for scientific classification and quality. Integrated data analysis was used to compile the results. Results The results were presented with two main categories: positive experiences of care and negative experiences of care. The positive experiences consisted of being informed and participating, being respected, and listened to, and being treated as an individual. The negative experiences consisted of not being taken seriously, feeling forgotten, loss of control and lack of communication. Conclusions The experience of care was influenced by the care provided by the health care staff. Those who were treated with a person-centered approach had positive experiences such as care based on the individual person's needs while being respected and listened to. Care that was not based on the patient's needs made them feel forgotten and not taken seriously, while some experienced powerlessness, lack of control and a sense of vulnerability. This literature review contributes knowledge of how patients experience the care at the emergency department.

Bakgrund Det blir allt vanligare att sjuksköterskor väljer att avsluta sina anställningar, byta arbetsplats eller byta bransch, vilket leder till att det på många håll råder brist på sjuksköterskor samt är underbemannat på arbetsplatser. Brist på sjuksköterskor innebär större arbetsbelastning och tidsbrist vilket riskerar att vårdkvalitet, personcentrerad vård samt patientsäkerhet äventyras. Syfte Syftet med denna litteraturstudie är att belysa hur omvårdnadsarbete påverkas vid underbemanning av sjuksköterskor avseende patientsäkerhet och vårdkvalitet. Metod Examensarbetet genomfördes som en strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. En innehållsanalys genomfördes av13 vetenskapliga artiklar. Resultat En konsekvens av underbemanning av sjuksköterskor var brister i utförande av omvårdnadsmoment. Bristerna påverkade patientnära arbete, sjuksköterskors arbetsmiljö och förutsättningar för att vårda patienter utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. Ett högt antal patienter per sjuksköterska kunde påverka vården negativt. Slutsats Underbemanning av sjuksköterskor bidrar till hög arbetsbelastning och tidsbrist, vilket resulterar i att utförande av omvårdnadsåtgärder blir bristande. Sjuksköterskor tvingas prioritera mellan arbetsuppgifter, vilket resulterar i att vården som bedrivs inte alltid uppfyller principerna för personcentrerad vård. Konsekvenser av underbemanning påverkar både patienter och sjuksköterskor negativt och riskerar att resultera i försämrad vårdkvalitet och minskad patientsäkerhet. / Background It is becoming more common that nurses choose to end their employment, change workplaces or change industries, resulting in nursing shortage and understaffed workplaces. A lack of nurses means a greater workload and time shortage, providing a risk that the quality of care, person-centred care and patient safety are compromised. Aim The aim of this literature review is to illustrate how nursing care is affected by nurse understaffing regarding patient safety and quality of care. Method This thesis was carried out as a structured literature study with elements of the methodology used in systematic reviews. A content analysis was conducted on 13 articles in this literature review. Results A consequence of nurse understaffing is insufficiency in conducting nursing care tasks. The shortcomings in nursing care tasks affect bedside care, nurses’ work environment and the circumstances that provide for person-centered care. High nurse-to-patient ratio affects the care that nurses can provide to patients. Conclusions Nurse understaffing contributed to high workload and time shortage which resulted in insufficiency in conducting nursing care tasks. Nurses were forced to prioritize between work tasks which resulted in care that not always met the principles of conducting personcentered care. The consequences of nurse understaffing affected both patients and nurses negatively and risked resulting in declining quality of care and patient safety.

Telefonrådgivning har ersatt en stor del av traditionella vårdbesök, nationellt och internationellt. Tillgängligheten och enkelheten gör det till en uppskattad funktion av vårdsökande. För att kunna utveckla telefonrådgivning och för att implementera personcentrerad vård är det viktigt att lära sig hur telefonsjuksköterskor och vårdsökande upplever samtalen. Syfte: Att beskriva upplevelser av rådgivande telefonsamtal på en hälsocentral utifrån telefonsjuksköterskors och vårdsökandes perspektiv. Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer utfördes under hösten 2017. Deltagare: Fem vårdsökande och fem telefonsjuksköterskor. Analys: Telefonsjuksköterskors och vårdsökandes intervjuer analyserades för sig. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Telefonsjuksköterskors intervjuer gav tre slutgiltiga kategorier; oro för att stressfaktorer ska påverka kvaliteten och arbetstillfredsställelsen, närvaro och förståelse är viktigt för att göra bra bedömningar samt känslor och förväntningar kan vara svåra att bemöta. Vårdsökandes intervjuer resulterade i tre kategorier; Att inte alltid bli förstådd och rädsla för felbedömningar, ett respektfullt bemötande skapar en känsla av att tas på allvar samt att önska sig enklare och tryggare tillvägagångssätt. Slutligen skapades en kategori utifrån de båda perspektiven: Egenskaper som kännetecknar det bra samt det mindre bra samtalet. Konklusion: Telefonrådgivning är komplext och telefonsjuksköterskor upplevde svårigheter i arbetet. Vårdsökande var överlag nöjda med telefonrådgivningen men upplevde problem med förtroende och ansvar. Telefonrådgivning upplevs överlag fungera bra. Vårdsökande upplever den som en trygghet men även som en nödvändighet vilket ger orsak till att fortsätta förbättra kvaliteten och minimera riskerna. / Telephone nursing has replaced a large part of traditional health care visits, nationally and internationally. The availability and accessibility makes it an appreciated service for health seekers. In order to develop telephone nursing and for implementation of person centered care it is important to learn how phone nurses and care-seekers experience the calls. Aim: To describe experiences of telephone nursing in primary care from the perspectives of telephone nurses and care seekers. Participants: Five telephone nurses and five care seekers. Method: Qualitative individual semi structured interviews were conducted during autumn of 2017. Analysis: Interviews of telephone nurses and care seekers were analyzed separately using qualitative content analysis with an inductive approach.  Results: Three final categories for telephone nurses were found; concern that stress factors can affect assessment quality and work satisfaction, presence and understanding is of importance in making correct assessments, emotions and expectations can be difficult to account. Three categories for care-seekers; not always being understood and fear of misjudgments, respectfulness can create feelings of being taken seriously and wishing for easier and securer accessibility. In the end a final category was created that included views from both perspectives regarding the good respective the difficult call.  Conclusion: Telephone nursing is complex and telephone nurses experienced work difficulties. Care seekers were generally pleased with the service provided but still had issues concerning trust and liability. Telephone nursing is generally well functioning. Care seekers look to it as a security and as a necessity which is cause to keep improving quality and eliminating risks.