Patienter med smärta är vanligt förekommande inom den svenska sjukvården, vilket orsakar lidande hos såväl patient som samhälle. Personcentrerad information ger delaktighet och möjliggör egenvård, vilket genererar lindrat lidande och en vårdande vård. Problem som examensarbetet belyser är att patienten betalar priset då vården stundtals saknar ett holistiskt synsätt. Även ses obehandlad och underbehandlad smärta generera negativa konsekvenser och ökat patientlidande. Syftet med studien var att undersöka hur patientinformation påverkar patientens förmåga att hantera smärta. Examensarbetet bygger på en litteraturöversikt, baserad på kvalitativa forskningsstudier. Datainsamlingen resulterade i 12 artiklar, vilket gav ett huvudtema med fyra underteman. Resultatet visade att informationsutbyte mellan patient och vårdgivare gav större delaktighet för patienten och underlättade vårdgivarens möjlighet att vårda. Information kring smärta och smärtlindring bör vara individuell och delges patienten på det sättet patienten upplever bäst. Patienter beskrev vikten av en tillitsfull relation till sin vårdpersonal och nämnde ord som ögonkontakt, närvaro och ett aktivt lyssnande i det vårdande mötet. Där patienter inte upplevde vården vårdande väcktes känslor av ledsamhet, irritation och ilska. Bra information gav ökad möjlighet till egenvård. Patienter såg behov av tillförlitlig och uppdaterad information, vilket kunde ges via e-hälsa. Denna informationskanal visade sig leda till positiva förändringar i patienters humör och beteenden, vilket i slutändan resulterade i minskad smärta. Slutsatser som ses är att patienter med smärta är i behov av individanpassad information. Patienter önskar bli sedda, lyssnade till och tagna på allvar. Vården måste få ta tid, då det vårdande mötet visat sig kunna lindra människors smärta. / Within the Swedish health system, patients with pain are common. Not only does the individual patient suffer but so does the overall society. By providing person-centered information patients enables participation and self-care, resulting in relieved suffering and overall caring. However, the problem this study highlights is the lack of holistic nursing in caring. Pain that remains untreated or not treated sufficiently will generate negative consequences and increased suffering amongst the patients. The main purpose of the study was to further investigate how the patient’s ability to manage pain was affected by the patient information that was provided. The thesis of this dissertation is based on a literature review of data provided in multiple qualitative research studies. Twelve articles of qualitative research were used. The information provided in the articles resulted in one main theme and four sub-themes. The results proved that the exchange of information between patient and healthcare provider lead to greater patient participation and facilitated caring. Information about pain and pain relief should be individual and communicated to the patient with an individualized approach in mind. Patients described the importance of a trusting relationship with their healthcare provider and mentioned words such as eye contact, presence and active listening in the care meeting. When patients did not experienced true care, feelings of sadness, irritation and anger surfaced. In addition, by providing correct and personalized information regarding pain management the opportunities for self-care increased. There is a need for patients to receive reliable and up-to-date information, which can be achieved via e-health. Utilizing e-health as a means of communications has proved to be of great value, resulting in positive changes in patients' moods and behaviors ultimately resulting in overall reduced pain. In conclusion, patients with pain need personalized information. Patients want to be seen, heard and understood. The care must be allowed to take time, as the caring has been shown to ease suffering.

Bakgrund: Prostatacancer är idag den vanligaste cancerformen i Sverige ochvanligaste cancerrelaterade dödsorsaken. Personer med prostatacancer påverkas i sinsexuella hälsa på ett multifaktoriellt sätt av cancerbehandlingen och dess biverkningar.Motiv: Boende i glesbygden kan ha olika förutsättningar till jämlik vård.Glesbygdsperspektivet är inte väl utforskat när det gäller sexuell hälsa vidprostatacancer utan fokus ligger på behandlingsutfallet och dess biverkningar.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur personer med prostatacancerboende på Gotland respektive i Norrbotten skattar sin sexuella hälsa med hjälp av ettfrågeformulär som är specifikt för prostatacancer.Metod: En deskriptiv, komparativ enkätstudie med kvantitativ ansats genomfördesdär totalt 30 konsekutivt inkluderade patienter från Norrbotten och Gotland besvaradeprostatacancerspecifika enkäten EORTC QLQ-PR25.Resultat: Områdena urinvägssymtom, hormonbehandlingsrelaterade symtom ochsexuell aktivitet visade högre andel förekomst av besvär. Respondenterna skattade lågtintresse för sex och stor påverkan på manlighet. Gotland hade sämre utfall i de flestaanalyserade delområden och frågor; särskilt stor skillnad finns i användning avinkontinensskydd, sexuell aktivitet och sexuell funktion.Konklusion: Sexuell hälsa är för prostatacancerpatienter en problematik som är mernyanserad än erektil funktion, exempelvis i respondentgruppen spelade variabler somintresse för sex och upplevelse av manlighet stor roll. Tillgång till vård är viktig förpatienterna och gruppens skattningsresultat hade kunnat vara annorlunda omboenderegionerna hade gett bättre förutsättningar. Studien antyder också att det finnsen skillnad mellan Norrbotten och Gotland, vilket kan bero på bakomliggande variablerkopplade till regionerna, exempelvis att Gotland har en betydligt högre incidens avprostatacancer och en högre andel äldre än Norrbotten. Gotland har en lägretätortsgrad och nästan lika lång körsträcka per bil och år som Norrbotten som är 31gånger större till yta, men fynden är ändå överraskande.Svaret till fynden kan inte förklaras i denna studie men framtida forskning som belyserglesbygdperspektivet rekommenderas. / Background: Prostate cancer is currently the most common form of cancer inSweden and the most common cancer-related cause of death. Individuals withprostate cancer are affected in their sexual health in a multifactorial way by thecancer treatment and its side effects.Motive: Residents in sparsely populated areas may have different conditions forequal care. The sparsely populates area perspective is not well explored when itcomes to sexual health in prostate cancer, with the focus being on the treatmentoutcome and its side effects.Aim: The purpose of this study was to investigate how people with prostate cancerliving on Gotland and Norrbotten rate their sexual health using a questionnairespecific to prostate cancer.Methods: A descriptive, comparative questionnaire study with a quantitativeapproach was conducted where a total of 30 consecutively included patients fromNorrbotten and Gotland answered the prostate cancer-specific questionnaire EORTCQLQ-PR25.Results: The areas urinary tract symptoms, hormone treatment-related symptomsand sexual activity showed a higher prevalence of complaints. The respondentsestimated a low interest in sex and a high impact on masculinity. Gotland had worseoutcomes in most analyzed sub-areas and questions; a particularly large difference isfound in the use of incontinence aid, sexual activity and sexual function.Conclusion: Sexual health is for prostate cancer patients a problem that is morenuanced than erectile function, for example in the respondent group variables such asinterest in sex and experience of masculinity played a significant role. Access to careis important for patients, and the group's estimation results could have been differentif the residential regions had provided better conditions. The study also suggests thatthere is a difference between Norrbotten and Gotland, which may be due tounderlying variables related to the regions, for example that Gotland has asignificantly higher incidence of prostate cancer and a higher proportion of elderlypeople than Norrbotten. Gotland has a lower density of urban areas and almost thesame mileage per car per year as Norrbotten, which is 31 times larger in surface area,but the findings are still surprising.Those findings cannot be explained in this study, but future research that highlightsthe sparsely populated perspective is recommended.

Bakgrund: Stigmatisering av patienter med psykisk ohälsa kan leda till en barriär för adekvat bemötande, vård och behandling. I takt med att primärvården övertar mer ansvar för den psykiatriska vården, blir det allt vanligare för den grundutbildade sjuksköterskan att möta patienter med psykisk ohälsa inom primärvården. Det är därför viktigt för alla sjuksköterskor att förstå stigmatisering och dess möjliga inverkan på patienter med psykisk ohälsa, för att kunna ge vård som är respektfull, rättvis och icke-dömande. Syfte: Att belysa patienters, med psykisk ohälsa, upplevelser och erfarenheter av stigmatisering inom hälso- och sjukvården. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats. Litteratursökningar gjordes i databaserna Cinahl och Psycinfo. Utvalda studier kvalitetsgranskades utifrån SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier. Efter granskning kvarstod tolv artiklar vilka analyserades utifrån Popenoe’s analysmodell. Resultat: Resultatet presenteras genom en huvudkategori - Stigmatisering av psykisk ohälsa och tre underkategorier; Jag är inte bara min psykiska ohälsa, Känsla av att vara mindre värd och Avsaknad av terapeutisk allians. Konklusion: En personcentrerad vårdmodell är avgörande för att minska stigmatisering av patienter med psykisk ohälsa. Att främja patienters självbestämmanderätt och delaktighet stärker patienternas förmåga och möjlighet att ta ansvar för sin hälsa. / Background: Stigmatization of patients with mental-illness creates a barrier that might affect their care and treatment. Since primary care has an increasing responsibility for psychiatric care, it’s common for primary care nurses to encounter patients with mental ill-health in outpatient settings. It’s therefore important for all nurses to understand stigma and its impact on mental health patients in order to provide respectful, equal and non-judgmental care. Aim: The aim of the study is to describe patients with mental ill-health, experiences of stigmatization in healthcare. Method: A literature review with qualitative method. Searches for literature were conducted in Cinahl and Psycinfo databases. The selected studies were quality reviewed by SBU's template for review of qualitative studies. After the quality review, twelve articles remained, which were analyzed based on Popenoe's analysis model. Result: The result were presented by the main category - Stigmatization of mental ill-health and the three subcategories; I’m not only my mental ill-health, A feeling of being less of value and Lack of therapeutic alliance. Conclusion: A person-centered care model is crucial to reduce the stigmatization of patients with mental ill-health. Promoting patients' right to self-determination and participation strengthens the patient's ability and opportunity to take responsibility for their own health.

Bakgrund: Sedering används ofta som komplement till regional och lokal anestesi. Sedering kan ges av anestesipersonal (ACS) eller genom patientkontrollerad sedering (PCS). Denna litteraturöversikt syftar till att jämföra dessa metoder. Syfte: Att jämföra patientkontrollerad sedering med sedering given av anestesipersonal avseende skillnad i maximalt sederingsdjup, total läkemedelsdos och tid till utskrivning. Metod: Systematisk litteraturöversikt med narrativ syntes. Litteratursökning i databaserna Pubmed, CINAHL, Scopus och Embase. Det primära utfallet var maximalt sederingsdjup. Sekundära utfall var total läkemedelsdos, samt tid till utskrivning från uppvakningsavdelning. Resultat: 10 studier inkluderades i resultatet (totalt 717 patienter). Studierna hanterar olika ingrepp såsom koloskopier, bronkoskopier och ledplastik. Majoriteten av studierna visade signifikanta skillnader till PCS-gruppernas fördel, med ett ytligare sederingsdjup, en lägre total läkemedelsdos och en kortare tid till utskrivning från uppvakningsavdelning. Stor spridning sågs inom alla grupper gällande total läkemedelsdos. Diskussion/ slutsatser: Resultatet stöds av liknande studier. Ett ytligare sederingsdjup leder till mindre risk för biverkningar för patienten. Eftersom PCS återger ett visst självbestämmande till patienten, ger denne möjlighet att själv välja sederingsdjup i stunden, samt att patienten ges beslutet att tacka ja eller nej till PCS gör att denna sederingsmetod blir ett sätt att arbeta personcentrerat. Vidare forskning krävs, exempelvis större RCT och studier angående patienters upplevelser av PCS. Nyckelord: Patientkontrollerad sedering, sederingsdjup, läkemedelsdos, utskrivningstid, personcentrerad vård / Background: Sedation is often used as a supplement to regional and local anesthesia. Sedation can be given as anesthesia personnel-controlled sedation (ACS) or as patient-controlled sedation (PCS). This systematic review aims to compare these methods. Aim: To compare patient-controlled sedation with anesthesia personnel-controlled sedation regarding maximum depth of sedation, total drug dose and time to discharge. Methods: Systematic review with narrative synthesis. The research material was collected from Pubmed, CINAHL, Scopus and Embase. Primary outcome was maximum depth of sedation. Secondary outcomes were total drug dose and time to discharge from PACU (post anesthesia care unit). Result: 10 trials were included in the result (a total of 717 patients). The trials handle various procedures such as colonoscopies, bronchoscopies and arthroplasty. The majority of the trials showed significant differences in favour of PCS, with a lighter depth of sedation, a lower total drug dose and a shorter time to discharge from PACU. Regarding total drug dose, a large fluctuation was seen in all groups. Discussion/ conclusion: The result is supported by similar trials. A lighter depth of sedation reduces the risk of side effects for the patient. PCS is a way to practice person-centered care, when power is given back to the patient to freely choose the depth of sedation. The patient is also given the decision to say yes or no to PCS. Further research is required, for example larger RCT:s and studies regarding patients experiences of PCS. Keywords: Patient-controlled sedation, depth of sedation, drug dose, time to discharge, person-centered care

Att få barn är en stor livsstilsförändring som kan komma med många utmaningar. Att amma sitt barn anses ofta som en självklarhet och det talas om amningens många fördelar. Däremot talas det sällan om svårigheter som kan uppkomma i samband med amning. Amningsångest och dysforisk mjölkutdrivningsreflex är ett relativt okänt tillstånd vilket kan leda till onödigt lidande för de ammande mödrarna. Syftet med studien var att beskriva mödrars upplevelser och erfarenheter av amningsångest och dysforisk mjölkutdrivningsreflex. Det är en kvalitativ studie med induktiv ansats. Data samlades in genom blogginlägg, kommentarer och publicerade intervjuer där mödrar beskrivit sina upplevelser. Insamlad data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i två kategorier: Okunskap om amningssvårigheter hos ammande mödrar och Okunskap om amningssvårigheter hos vårdpersonal. Kategorierna bildade temat: Mödrars behov av förståelse, bekräftelse och hjälp i den postnatala vården. Utifrån denna studie kan vårdpersonal som möter ammande mödrar få förståelse för och kunskap om hur mödrar upplever sin amningsångest och dysforiska mjölkutdrivningsreflex, och även att mödrarna själva kan få kunskap om att det är ett tillstånd som existerar. Studien kan ligga till grund för kunskapsspridning om amningsångest och dysforisk mjölkutdrivningsreflex och resultera i att mödrar upplever mindre ensamhet och lidande. / Having a baby is a lifestyle change that can come with challenges. Breastfeeding is often taken for granted and the many benefits are often talked about. However, it rarely talks about difficulties that can arise. Breastfeeding anxiety and dysphoric milk ejection reflex is a relatively unknown condition which can lead to unnecessary suffering for breastfeeding mothers. The purpose of the study was to describe mothers' experiences of breastfeeding anxiety and dysphoric milk ejection reflex. It is a qualitative study with an inductive approach. Data was collected through blogposts, comments and published interviews where mothers described their experiences. Data were analyzed with a qualitative analysis that resulted in two categories: Ignorance of breastfeeding difficulties in nursing mothers and Ignorance of breastfeeding difficulties in healthcare personnel. The categories formed the theme: Mothers' need for understanding, confirmation and help in postnatal care. Based on this study, healthcare professionals can gain understanding and knowledge of how mothers experience their breastfeeding anxiety and dysphoric milk ejection reflex, but also the mothers themselves gain knowledge that it is a condition that exists. The study can spread knowledge about breastfeeding anxiety and dysphoric milk drive reflex, which can result in mothers experiencing less loneliness and suffering.

Miljöbegreppet har i modern omvårdnadsforskning fått en allt bredare och djupare dimensiondär människan i sin miljö betraktas ur ett holistiskt perspektiv. Personcentrerad vård är ettarbetssätt där man utgår från patienten som person som inte kan reduceras till enbart sinsjukdom. Att som vårdgivare vara medveten om den fysiska miljön, personers handlingar ochhur den organisatoriska filosofin är uppbyggd skapar en större möjlighet att kunna arbetapersoncentrerat. Personcentrering är det som patienten upplever, medan personcentrerad vårdär arbetssättet som genererar patientens upplevelse av personcentrering. Personcentreratklimat är den miljö där personcentrerad vård sker. De förhållanden som formas mellanpatienten, vårdpersonal, närstående och teknik liksom miljöns atmosfär, omgivning ochomvärld, är avgörande för om patienten kommer att uppleva miljön som vårdande eller ickevårdande. Syftet med studien var att undersöka och beskriva förekomst av personcentrerad vård blandpersoner som vårdats i en högteknologisk vårdmiljö i samband med hjärtkirurgi ochhjärtsvikt. Metoden var en icke-experimentell tvärsnittsstudie som genomfördes inom högteknologiskahjärtsjukvård. Datainsamlingen utfördes med hjälp av två patientrapporterade mått: BeingTaken Seriously Questionnaire - Patient version (BTSQ-P) och Person-Centered ClimateQuestionnaire - Patient version (PCQ-P). Resultatet visade att patienterna upplevde att vården var personcentrerad utifrån att bli tagenpå allvar och att den innefattade ett personcentrerat klimat. Regressionsanalysen visade att ettsäkert klimat är den viktigaste komponenten för känslan av att bli tagen på allvar. Slutsatsen var att högteknologisk hjärtsjukvård inte enbart genererar goda medicinska resultatutan också kan bidra till personcentrerad vård. Vidare drar vi lärdom av studiens resultat medkunskapen om att ett säkert klimat är den viktigaste faktorn inom det personcentreradeklimatet, för patientens upplevelse av personcentrering. / In modern nursing research, the concept of the environment has acquired an ever broader anddeeper dimension where people in their environment are viewed from a holistic perspective.Person-centered care is a way of working that is based on the patient as a person who cannotbe reduced to his or her illness alone. As a caregiver, being aware of the physicalenvironment, people's actions and how the organizational philosophy is structured creates agreater opportunity to be able to work person-centered. Person-centeredness is what thepatient experiences, while person-centered care is the way of working that generates thepatient's experience of person-centeredness. Person-centered climate is the environment inwhich person-centered care takes place. The relationships that are formed between the patient,care staff, relatives and technology, as well as the environment's atmosphere, surroundingsand settings, are decisive for whether the patient will experience the environment as caring oruncaring. The aim of the study was to investigate the prevalence of person-centered care amongstpeople who have been cared for in a high-tech care environment in connection with heartsurgery and heart failure. The method was a non-experimental cross-sectional study conducted in high-tech cardiaccare. Data collection was performed using two patient-reported measures: Being TakenSeriously Questionnaire - Patient version (BTSQ-P) and Person-Centered ClimateQuestionnaire - Patient version (PCQ-P). The results showed that the patients felt that the care was person-centered based on beingtaken seriously and that it included a person-centered climate. The regression analysis showedthat a safe climate is the most important component for the feeling of being taken seriously. The conclusion was that high-tech cardiac care not only generates good medical results butcan also contribute to person-centered care. Furthermore, we learn from the study results withthe knowledge that a safe climate is the most important factor in the person-centered climate,for the patient's experience of person-centering.

The emergency nurse specialist provides advanced nursing care to critically ill patients in the emergency care setting. The resuscitation room at the emergency department is where critically ill patients are treated and cared for. It is fundamental for nurses to create an opportunity for patients to participate in their given care. Person centered care sees the person as an individual and requires nurses to work from the individual's need, and not only as a person with a medical condition. Including the patient in clinical decisions and making them a part of the team is vital for person centered care. Communication with the nurse specialist, patient and family is a necessary prerequisite for person centered care. Poor communication amounts to almost 70 percent of deviation rapports. Standardised means of communication amongst healthcare staff have been put in place to reduce these risks. The use of closed loop communication can have significant reductions in errors made when caring for critically ill patients. The aim of the study was to observe communication in the resuscitation room.  The study used a quantitative research design. Ten real-time observations were conducted at a tertiary teaching hospital in Stockholm, Sweden. Two observers were present in the resuscitation room using an observational sheet to document communication.  Closed loop communication was not seen to be used by all healthcare staff and was found to be dependent on the team working. Communication with the patient was the highest overall documented speech in the resuscitation room, which could suggest good patient participation.  The results show predominantly positive amounts of time spent communicating with the patient. Whereas closed loop communication was used equally as much as non-closed loop communication. / Sjuksköterskor med specialistutbildning inom akutsjukvård ger avancerad omvårdnad till kritiskt sjuka patienter i en akutvårdskontext. Kritiskt sjuka patienten ges omvårdnad och medicinsk vård på akutmottagningen i ett akutrum. Det är grundläggande för sjuksköterskan att i akutrummet skapa en möjlighet för patienten att vara delaktig i sin egen vård. Personcentrerad vård bidrar till det att skapa den möjligheten och är ett förhållningssätt där patienten ses som en individ med individuella behov och inte enbart som en person med en medicinsk åkomma. Att inkludera patienten i kliniskt beslutsfattande och göra den till en del av teamet är grundläggande inom den personcentrerade vården och kommunikationen mellan akutsjuksköterskan, patienten och familjen är av största vikt. Dålig kommunikation bidrar även till att patientsäkerheten försämras och 70 % av alla avvikelserapporteringar innefattar bristfällig kommunikation. Därför används standardiserad kommunikation mellan sjukvårdspersonal för att minska risken för bristfällig kommunikation. Användandet av closed loop kommunikation kan bidra till att kommunikationen vid vårdande av kritiskt sjuka patienter förbättras vilket minskar risken för misstag.  Syftet med studien var att observera kommunikation på akutrummet  Studien använde en kvantitativ forskningsdesign. Tio realtidsobservationer utfördes på ett akutsjukhus i Stockholm, Sverige. Två observatörer var närvarande på akutrummet och observerade kommunikation med hjälp av ett verktyg skapat för ändamålet.  Closed loop kommunikation användes inte av all vårdpersonal utan var beroende av vilket larmteam som tjänstgjorde. Andelen kommunikation med patienten var den högst mätta parametern gällande tal på akutrummet vilket skulle kunna tyda på god patientdelaktighet.  Resultatet visar en övervägande positiv andel tid som spenderas genom att kommunicera med patienten på akutrummet. Användandet av closed loop kommunikation var lika vanligt som kommunikation som inte kategoriseras som closed loop.

Bakgrund: Alzheimer och vaskulär demens är de vanligaste demensdiagnoserna som drabbar den äldre patienten. Diagnoserna påverkar patienten olika beroende på var i hjärnan skadan sitter. Agitation, oro och svårigheter att förstå sin omgivning är dock vanliga symptom. Husdjursrobot definieras som ett gemensamt begrepp då det finns olika benämningar för tekniken. Denna teknik har blivit vanligare att använda inom vården särskilt t inom äldreomsorgen som terapi för patienter med demensdiagnos och syftet är att förbättra deras välbefinnande och livskvalité. Syfte: Att beskriva vårdpersonalens erfarenhet av husdjursrobotar i omvårdnaden av patienter med en demensdiagnos. Metod: En allmän litteraturöversikt där resultatet baserades på tolv artiklar varav sex med mixad metod, fem kvalitativa och en kvantitativ. Resultat: Analysen av resultaten resulterade i tre kategorier: omvårdnad, vårdmiljö och designens betydelse. Vårdpersonal som beskriver att arbetsmiljön i demensvården ofta är psykiskt påfrestande erfor att arbetsmiljön blir mindre psykiskt påfrestande vid användning av husdjursrobot. Slutsats: Husdjursrobot är ett viktigt och positivt verktyg som både gynnar vårdpersonalen och patienten med demensdiagnos. När patienterna med demensdiagnos integrerade med husdjursrobot, såg vårdpersonalen att tekniken husdjursrobot frambringade känslor som kärlek och trygghet. / Background: Alzheimer’s and vascular dementia are the most common dementia diagnoses affecting elderly patients. Dementia affects patients differently depending on the location of the damage in the brain. Agitation, anxiety and difficulty understanding one's surroundings are, however, common symptoms. Pet robots is defined as a common term, as although this technology has various names. This technology has become more common to use in healthcare particularly in elderly care as therapy for patients with dementia and the aim is to improve their well being and life quality. Purpose: Is to describe the nursing staff's experience with pet robots in the care of patients diagnosed with dementia. Methods: A general literature review was conducted on twelve articles, six of which were mixed methods, five qualitative, and one quantitative. Results: The analysis of the results was separated into three categories: nursing; the care environment; and the design’s importance for the interaction. The care staff, who often describe the work environment in dementia care as psychologically stressful, found that their work became less psychologically stressful when using a pet robot. Conclusion: Pet robots are an important and positive tool that benefits both patients with a diagnosis of dementia and the staff responsible for their care. When patients with a diagnosis of dementia integrated with the pet robot, the care staff could see that the pet robot brought out emotions such as love and security.

Bakgrund: Det är väl känt att personcentrerad vård, både internationellt och nationellt, definieras som framställning av god omvårdnad. I sjuksköterskans kompetensbeskrivning ingår det att sjuksköterskan ska kunna tillämpa ett personcentrerat förhållningssätt. Den personcentrerade vården förutsätter att vårdpersonal inom akutsjukvård har förmågan att förstå patientens perspektiv, visa intresse och hänsyn för den enskilde samt för vården. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med ett personcentrerat förhållningssätt inom akutsjukvård. Metod: En strukturerad litteraturöversikt har genomförts. I databaserna Cinahl och Pubmed har 15 kvalitativa vårdvetenskapliga artiklar valts ut och ligger till grund för resultatet. Analysen utfördes utifrån Thomas och Hardens tematiska syntes. Resultat: Resultatet redovisas utifrån fem analytiska kategorier: Personcentrerad vård innebär att sjuksköterskan inom akutsjukvård ser hela människan och inte enbart sjukdomen, sjuksköterskans förmåga att göra patienten och deras anhöriga delaktiga i vårdprocessen anses vara väsentligt för vårdrelationen, sjuksköterskans samverkan med vårdpersonal är betydelsefull för den personcentrerade vården och för patientsäkerheten, sjuksköterskans kompetens och egna intresse har betydelse för hur väl utförd den personcentrerade vården blir och akutmottagningens arbetsmiljö kan vara ett hinder för sjuksköterskan att arbeta personcentrerat. Slutsats: Att etablera en god vårdrelation och att ge kontinuerlig information till patienterna anses vara en fördel för att för att ge patienterna möjlighet att kunna ta ett beslut och vara delaktiga i vårdprocessen. Sjuksköterskor inom akutsjukvård behöver mer kunskap om ämnet personcentrerad vård, men även möjlighet till mer tid i mötet med patienterna för att få så goda förutsättningar som möjligt att kunna utföra personcentrerad vård. / Background: It is well known that person-centered care, both internationally and nationally, is defined as the production of good nursing care. The nurse's competency description includes that the nurse must be able to apply a personcentered approach. Person-centered care requires that the emergency care staff can understand the patient's perspective, show interest and consideration for the individual as well as for the care. Aim: The aim was to investigate nurses' experiences of working with a personcentered approach within emergency healthcare. Method: A structured literature review has been used. In the databases Cinahl and Pubmed, 15 qualitative health science articles have been selected and form the basis of the results. The analysis was carried out based on Thomas and Harden's thematic synthesis. Results: The results are reported based on five analytical categories: Personcentered care means that the nurse in emergency care sees the whole person and not just the disease, the nurse's ability to involve the patient and their relatives in the care process is considered essential for the care relationship, the nurse's collaboration with care staff is significant for the person-centered care and for patient safety, the nurse's competence and self-interest are important for how well the person-centered care is carried out and the emergency department's work environment can be an obstacle for the nurse to work person-centered. Conclusion: By establishing a good care relationship and providing continuous information to the patients is important in order to give the patients the opportunity to be able to make a decision and be involved in the care process. Nurses within emergency healthcare need more knowledge about person-centered care, but also the opportunity to spend more time in the encounter with the patient to have the best possible conditions to perform person-centered care.

Abstrakt   Bakgrund: Akutsjuksköterskan förväntas bedriva en personcentrerad vård där vårdtagarens emotionella, medicinska och existentiella krav tillgodoses. Vid hög arbetsbelastning tvingas personal prioritera medicinska aspekter vilket leder till att etiska och psykosociala aspekter får vänta. Compassion fatigue är ett fenomen som uppstår i vårdanden yrken genom en långvarig exponering av empatiska påfrestningar. Compassion fatigue leder till beteende-, känslomässiga och fysiska förändringar hos sjuksköterskan vilket kan medföra svårigheter att identifiera vårdtagares upplevelser, eller reaktioner, både fysiskt, mentalt, socialt och existentiellt. Detta kan leda till en osäker och otrygg vårdmiljö och riskera att hota patientsäkerheten.  Syfte: Syftet var att identifiera och beskriva faktorer som bidrar till compassion fatigue hos sjuksköterskor på akutmottagningen.  Metod: En strukturerad litteraturöversikt med inspiration från en systematisk litteraturöversikt och en kvantitativ ansats. Sökningarna genomfördes i databaserna CINAHL, PubMed och PsychInfo vilket resulterade i 17 inkluderade artiklar. Dataanalys har genomförts utefter Bettany-Saltikov och McSherry. Resultat: Resultatet sammanställdes till fyra kategorier och presenteras i Demografiska faktorer, Arbetsrelaterade faktorer, Arbetsrelaterade känslor som faktor samt Yttre faktorer. Resultatet visar flertalet faktorer som bidrar till compassion fatigue bland annat att upplevd fysisk och psykisk hälsa inom demografiska faktorer minskade utfallet av compassion fatigue.  Inom yttre faktorer påvisas det att psykosocialt stöd från chefer och kollegor minskar förekomsten av compassion fatigue.   Slutsats: Litteraturöversikten identifierar och beskriver flertalet faktorer som statistiskt signifikant påverkar CF både negativt och positivt. Vidare forskning krävs då resultatet ger en spridd bild med betydande faktorer samt bristen av studier utförda på akutmottagningar i Sverige. / Abstract   Background: Emergency nurses are expected to provide person-centered care that meets the emotional, medical, and existential needs of patients. During times of high workload, staff members are forced to prioritize medical aspects, which results in ethical and psychosocial aspects being put on hold. Compassion fatigue is a phenomenon that occurs in caregiving professions due to prolonged exposure to empathic stressors. Compassion fatigue leads to behavioral, emotional, and physical changes in nurses, which can make it difficult to identify patients' experiences or reactions, both physically, mentally, socially, and existentially. This can lead to an insecure and unsafe care environment and pose a risk to patient safety. Purpose: The purpose was to identify and describe factors contributing to compassion fatigue in nurses in the emergency department.Method: A structured literature review inspired by a systematic literature review and a quantitative approach was conducted. Searches were conducted in the CINAHL, PubMed, and PsychInfo databases, resulting in 17 included articles. Data analysis was carried out according to Bettany-Saltikov and McSherry. Results: The results were compiled into four categories and presented as Demographic factors, Work-related factors, Work-related emotions as factors, and External factors. The results show several factors contributing to compassion fatigue, including perceived physical and mental health within demographic factors, which reduced the outcome of compassion fatigue.In the external factors category, it was found that psychosocial support from managers and colleagues reduces the incidence of compassion fatigue. Conclusion: The literature review identifies and describes several factors that statistically significantly affect CF both negatively and positively. Further research is needed as the results provide a scattered picture with significant factors, as well as the lack of studies conducted in emergency departments in Sweden.