Bakgrund: I Sverige år 2015 fanns det ungefär 18 000 högstadieelever med ogiltig upprepad frånvaro. Det finns samband mellan skolfrånvaro och sämre självupplevd hälsa och inom elevhälsan har skolsköterskan kompetens att identifiera och förhindra ohälsa. Skolsköterskor har en viktig roll att stödja elever med ohälsa. Därför är det viktigt att beskriva skolsköterskors erfarenheter av arbetet med högstadieelever med omfattande skolfrånvaro.Syfte: Syftet var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av arbetet med högstadieelever med omfattande skolfrånvaro.Metod: En kvalitativ induktiv design. Ett ändamålsenligt urval gjordes och nio skolsköterskor verksamma på nio olika skolor i Sverige deltog. Individuella semistrukturerade intervjuer genomfördes och intervjuernas manifesta innehåll analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ett tidigt initierat teamarbete där eleven är en viktig del i teamet är betydelsefullt i arbetet med att stödja högstadieelever med omfattande skolfrånvaro. Att skolsköterskan är närvarande genom att vara fysiskt tillgänglig och genom att bry sig om eleven är viktigt för att stödja eleven. Slutsats: Ett fungerande teamarbete där elevens berättelse är central är betydelsefullt. Genom att arbeta personcentrerat och använda arbetsmodellen gemensam problemlösning erhålls en arbetsstruktur där teamarbete möjliggörs och där eleven blir en viktig medlem i teamet. / Background: In Sweden in 2015, there were approximately 18 000 high school students with repeated invalid absence. There is a connection between school absence and poorer self-perceived health and in student health, school nurses have competence in identifying and preventing illness. School nurses have an important role in supporting students with ill health. Therefore, it is important to describe school nurses' experiences of working with high school students with extensive school absence.Aim: The aim was to describe school nurses’ experiences of working with high school students with extensive school absenteeism.Method: Purposive sampling was made and nine school nurses working at nine different schools in Sweden participated. Individual semistructured interviews were conducted and the manifest content of the interviews was analyzed with qualitative content analysis. Result: An early initiated teamwork where the student is an important part of the team is important in the work of supporting high school students with extensive school absence. That the school nurse is present by being physically accessible and by caring for the student is important to support the student.Conclusion: A functioning team work where the student's story is central is important. By working person-centered and using the work model collaborative problem solving, a work structure is obtained where teamwork is made possible and where the student becomes an important member of the team.

Bakgrund: Intensivvårdssjuksköterskor har ansvar att bedriva omsorgsfull omvårdnad av kritiskt sjuka patienter i en högteknologisk miljö samtidigt som vårdandet ska ske personcentrerat. Personcentrerad vård inom intensivvård problematiseras av patienternas sjukdomstillstånd, avancerad vård och faktorer inom organisation och miljö som påverkar. Höga krav ställs på intensivvårdssjuksköterskor samtidigt som utförandet av personcentrerad vård har stor betydelse för intensivvårdspatienter. Eftersom personcentrerad vård inom intensivvård inte är lika beforskat som andra kontexter är det ett viktigt område att belysa. Syfte: Att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av personcentrerad vård inom intensivvård. Metod: Kvalitativ induktiv ansats, datainsamling med frågeformulär med öppna frågor och dataanalys utifrån manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier och åtta subkategorier. Första kategorin Utmaningar i utförandet av personcentrerad vård beskrev otillräckliga resurser, patienternas tillstånd, att klimatet påverkar samt behov av mer kunskap. Andra kategorin Förutsättningar som främjar utförandet av personcentrerad vård beskrev organisatoriska förutsättningar, att alla arbetar mot samma mål, betydelsen av anhöriga och holistiskt synsätt. I tredje kategorin framkom Positiva upplevelser av personcentrerad vård inom intensivvård. Slutsats: Intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av personcentrerad vård inom intensivvård visar att det är komplext men samtidigt betydelsefullt och att det finns behov av utveckling inom området. / Background: Intensive care nurses have responsibility to provide high-quality care to critically ill patients within high technological environment based on a person-centered approach. The complex of patients' critical conditions, advanced care, environment and organizational factors makes patient-centered nursing challenging. Due to challenges, intensive care nurses require high skills whilst provision of person-centered care is of great importance to patients. Person-centered care within intensive care is important to highlight as it's not as researched as other contexts. Aim: To describe intensive care nurses' experiences of person-centered care in intensive care. Method: Qualitative inductive design, data collection with open ended questionnaires and analysis according to manifest content analysis. Results: The analysis resulted in three categories and eight subcategories. First category Challenges in performing person-centered care described insufficient resources, patients conditions, the impact of climate and need for more knowledge. Second category Conditions that promote provision of person-centered care described organizational conditions, working towards the same goal, the significance of relatives and holistic perspective. Third category emerged Positive experiences of person-centered care within intensive care. Conclusion: Intensive care nurses' experiences of person-centered care within intensive care is complex however of great importance and in need for development.

Bakgrund: Att vårdas mot sin vilja medför en komplicerad vårdsituation, trots detta måste patienten kunna erbjudas en god humanistisk psykiatrisk hälso- och sjukvård på lika villkor. Att bli utsatt för tvångsåtgärder under vårdtiden kan medföra trauma och skadar behandlingsalliansen med patienten. Således blir en av de viktigaste faktorerna för att kunna uppnå en god psykiatrisk vård att i största möjliga mån försöka undvika tvångsåtgärder under vårdtiden. Syfte: Syftet med studien var att belysa patienters uppfattning av faktorer som bidrog till tvångsåtgärder. Metod: Studien utfördes som en kvalitativ litteraturstudie och utgick från sökningar i de vetenskapliga databaserna, PubMed, Cinahl och PsycINFO. Åtta kvalitativa artiklar inkluderades i resultatet, vilka alla var utförda i nordiska länder. Studierna analyserades genom en metasyntes som utgick ifrån Thomas & Hardens metod för tematisk syntes. Resultat: Det framkom att patienterna tyckte att det var personalen som i stor omfattning bidrog till att tvångsåtgärder blev nödvändiga. Sexton första nivåns teman identifierades i artiklarna. Fyra andra nivåns teman framkom där bland annat maktfaktorer, brister hos personalen och bristande delaktighet framkom, vilket slutligen mynnade ut i två resultatteman: Tvångsvård kunde skapa en maktobalans som missbrukades och ledde till onödiga tvångsåtgärder och starkare mellanmänskliga relationer mellan vårdare och vårdtagare bidrog till en mer personcentrerad vård som minskade antalet tvångsåtgärder. Efter bedömningen av GRADE CERQual framkom att det är möjligt att fyndet är en rimlig representation av fenomenet. Konklusion: För att kunna minska antalet tvångsåtgärder måste patienternas perspektiv stå i fokus, vilket innebär en personcentrerad vård där personalen utgår ifrån patientens synvinkel och behandlar dem som likvärdiga människor så att de kan vara mer delaktiga i sin vårdprocess. / Background: Being cared for against one's will entails a complicated care situation, despite this, the patient must be able to be offered good humanistic psychiatric health care. Being subjected to coercive measures during the care can lead to trauma and damage the treatment alliance with the patient. One of the most important factors to be able to achieve good psychiatric care is to try as much as possible to avoid coercive measures during the care. Aim: The aim of the study was to shed light on patients' perceptions of factors that contribute to coercive measures.Method: The study was conducted as a qualitative literature study and was based on searches in the scientific databases, PubMed, Cinahl and PsycINFO. Eight qualitative articles were included, all were made in the Nordic countries. The studies were analyzed through a meta-synthesis based on Thomas & Harden's method for thematic synthesis. Results: It emerged that the patients thought that it was the staff who to a large extent contributed to the necessity of coercive measures. Sixteen first-level themes were identified in the articles. Four second-level themes emerged where, among other things, power factors, staff shortcomings and lack of participation emerged. Which ultimately resulted in two result themes: Compulsory care could create a balance of power that was abused and led to unnecessary coercive measures, and stronger interpersonal relationships between caregivers and care recipients contributed to a more person-centered care that reduced the number of coercive measures. After the assessment of GRADE CERQual, it emerged that it is possible that the finding is a reasonable representation of the phenomenon.      Conclusion: To reduce the number of coercive measures, the patients' perspective must be in focus, which means a person-centered care where the staff starts from the patient's point of view and treats them as equal people so that they can be more involved in their care.

Bakgrund: Faktorer som övervikt och fetma ökar i samhället och innebär en risk till att drabbas av diabetes typ 2. En inaktiv vardag och för stort intag av snabba kolhydrater och fett är några av orsakerna till ett okontrollerat blodsocker vilket kan ge ökade risker för framtida komplikationer. Det kan ses som en nödvändighet att stödja patienter till livsstilsförändringar då ett av sjuksköterskans ansvarsområden är att förebygga ohälsa. För att underlätta stödjandet av patienter med diabetes typ 2 behöver sjuksköterskan ha kunskap angående de faktorer som influerar till livsstilsförändringar. Syfte: Syftet är att beskriva patienters upplevelser av livsstilsförändringar i form av god kosthållning och fysisk aktivitet vid diabetes typ 2. Metod: Studien är en litteraturöversikt där urvalet inkluderar 15 vetenskapliga artiklar som utgör grunden för resultatet. Datainsamling har gjorts vid sökningar i databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: Ur resultatet kan det urskiljas två kategorier, hämmande och motiverande faktorer som påverkar motivationen till livsstilsförändring hos patienter med diabetes typ 2. Faktorer som patienterna upplevde som hämmande för motivationen var deras fysiska -och ekonomiska förutsättningar, negativa inställning och brist på kunskap samt miljö och omgivning. De faktorer som patienterna upplevde som motiverande var ett gott stöd från sjukvården, sociala sammanhang och bekräftelse som exempelvis ett kontrollerat blodsocker. Slutsats: Litteraturöversiktens resultat presenterar olika faktorer som influerar patienters med diabetes typ 2 motivation till livsstilsförändring. Studien belyser vikten av att anpassa vården utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. / Background: Overweight and obesity are leading risk factors for developing type 2 diabetes. An inactive lifestyle and an unhealthy diet are some factors that contributes to uncontrolled blood sugar levels, which increases the risk of complications. One of the registered nurses’ responsibilities is to prevent illness, and one way to do this is by supporting patients to make lifestyle changes. To be able to support patients with type 2 diabetes, registered nurses need to have knowledge about factors that influence these patients to make lifestyle changes. Aim: To describe experiences of lifestyle changes concerning diet and physical activity by patients with type 2 diabetes. Method: The study is a literature review based on 15 scientific articles. The data collection has been conducted through searches in the databases CINAHL and PubMed. Result: Two categories can be distinguished in the result. These are inhibitory- and motivating factors which influence the motivation for making lifestyle changes in patients with type 2 diabetes. Factors which patients experience as inhibitory factors are physical - and financial prerequisites, a negative attitude, lack of knowledge and the environmental surroundings. Factors that patients experience as motivating are good support from the healthcare, social context and confirmation such as controlled blood glucose. Conclusion: The result of this literature review presents different factors that influence the motivation for lifestyle changes in individuals. This study indicates the importance of an individualised person-centred care.

Bakgrund: Palliativ vård ska ta i beaktande patienters fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov. Fysioterapi kan förbättra livssituationen för patienter inom palliativ vård, det finns dock bristande kunskaper inom såväl patientgruppen som bland övriga vårdgivare kring vad fysioterapeuter kan erbjuda patienten i vårdväg. Syfte: Att undersöka fysioterapeuters upplevelser av fysioterapi inom palliativ vård. Metod: Studien utfördes i form av en kvalitativ och explorativ intervjustudie med induktiv ansats. Sju informanter intervjuades efter en semistrukturerad intervjuguide. Data från intervjuerna analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen av intervjuerna resulterade i fyra huvudkategorier med 15 underkategorier. Kategorierna beskriver patientmötet, förhållningssätt mot patienten och den egna yrkesrollen, individanpassning av såväl behandling som patientmöte samt fysioterapeutens behandlande insatser. Slutsatser: Informanterna beskriver en palliativ vård där fysioterapi sträcker sig bortom rent fysisk behandling. Informanterna beskriver vikten av en individanpassad vård där patienten sätts i fokus. Även vikten av att bygga en relation vilande på trygghet och öppenhet gentemot patienterna lyfts. / Background: Palliative care aims to take in consideration the patients physical, psychological, social and existential needs. Physical therapy could improve the quality of life for patients in palliative care, however there is a lack of knowledge among patients, as well as among other health care professions, about what a physical therapist has to offer in palliative care. Purpose: To study physical therapists experiences from working in palliative care. Method: The study is a qualitative and explorative interview study with an inductive approach. Seven informants were recruited for the study and interviewed using a semi structured interview guide. Data from the interviews were analyzed using a qualitative content analysis. Results: The interview analysis resulted in four main categories with 15 subcategories. The categories describe the patient meetings, the approach towards patients and the own profession, individualization of treatment as well as patient meeting and the experiences of physical therapy interventions. Conclusions: The informants described a palliative care where physical therapy interventions spread over a wider area than strict physical treatment. The informants described the importance of individualized care where the patient is in focus. The study also brought light upon the importance of building a relationship with the patient based on security and openness.

Bakgrund: Idag lever ca 130000-150000 människor med demenssjukdom. Vid demens-sjukdom är det vanligt med beteendemässiga och psykologiska symtom, detta är plågsamt för personen med demenssjukdom, anhöriga samt vårdpersonal. Sjuksköterskan har som uppgift att individanpassa och respektera individens specifika behov och integritet. Musik anses vara ett bra hjälpmedel vid personcentrerad vård då det har en avslappnade effekt och påverkar käns-lor och uppmärksamhet. Syfte: Syftet var att beskriva hur sång påverkar personer med demenssjukdomar. Metod: Arbetet utfördes som en litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats. Artiklarna är publicerade mellan 2009-2021 och sökta på databaserna Pubmed, Cinahl och Psycinfo. Artiklarna granskas enligt 5 steg som är framtagna av Friberg (2017).Resultat: Resultatet är indelat i 2 kategorier, Sång ökar aktivt deltagande och glädje och tilltro till den egna förmågan. Det framkommer att sång medför ett aktivt deltagande i omvård-nadssituationer och minskar beteendemässiga och psykologiska symtom. Gamla minnen kommer tillbaka och personer med demenssjukdomar upplevs må bättre. Slutsats: Genom att implementera sång i omvårdnaden skapas en personcentrerad vård och bättre relationer. Aktivt deltagande ökar i omvårdnaden och kommunikationsförmågan blir bättre. Relationer mellan vårdare och personen med en demenssjukdom blir bättre. / Background: About 130,000-150,000 people living with dementia. In a dementia disease, behavioral and psychological symptoms are common, this is painful for the person with a dementia disease, relatives and care staff. The nurse´s roll is to adapt and respect the individual´s specific needs and integrity. Music is considered as a good aid in person-centered care because it has a relaxed effect and effects emotions and attention. Aim: Was to describe how singing can affect people with dementia. Method: The work was performed as a literature review based on 15 scientific articles with both quantitative and qualitative approach. The articles are published between 2009-2021 and searched on the databases PubMed, Cinahl and Psycinfo. The articles are reviewed according to 5 steps developed by Friberg (2017). Result: The result is divided into e categories, singing increases active participation joy and confidence in one´s own ability, It appears that singing entails active participation in nursing situations and reduces behavioral and psychological symptoms. Old memories come back and people with dementia feel better. Conclusion: By implementing singing in nursing, a person-centered care and better rela-tionships are created. Active participation increases in nursing and communication skills improve. Relationships between caregiver and the person with dementia improves.

Bakgrund: Under ett kirurgiskt ingrepp är patienten många gånger sövd och täckt av draperingsmaterial. Operationssjuksköterskan har spetskompetens gällande omvårdnaden kring patienten i samband med kirurgiska ingrepp. I den högteknologiska operationsmiljön blir operationssjuksköterskans arbete fokuserat till det kirurgiska såret under operationen. I denna situation riskerar patienten att uppfattas som ett objekt och inte som en unik människa. Syfte: Studiens syfte var att undersöka operationssjuksköterskans förhållningssätt till hela människan under arbetet i operationssåret. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats och elva operationssjuksköterskor från två olika sjukhus i södra Sverige intervjuades med semistrukturerade intervjufrågor. Datamaterialet analyserades med latent innehållsanalys i enlighet med Erlingsson och Brysiewicz (2017). Resultat: Det genomgående temat i resultatet var Se människan under draperingen.Operationssjuksköterskorna beskrev att noggrant förarbete och förtroendefullt samarbete med kollegor var en förutsättning för att utföra sitt arbete i operationssåret. De var ständigt vaksamma på förändringar kring patienten och försvarade patienten och den utsatta kroppen under operationen. Även under arbetet i operationssåret var operationssjuksköterskorna medvetna om hela människan som låg under draperingen och operationssjuksköterskans fokus i operationssåret tar avstamp i intresse för patienten och det bästa operationsresultatet. Slutsats: Operationssjuksköterskorna är ständigt medvetna om hela patienten under arbetet i operationssåret. Deras patientfokus och drivkraft att göra det bästa för patienten, även i situationer då de måste ägna operationssåret all uppmärksamhet, genererar en god vård för patienten i samband med operation och ger en positiv bild av operationssjuksköterskans yrke. / Background: During a surgical procedure, the patient is often anesthetized and covered with draping material. The operating theatre nurse has expertise regarding the care of the patient in connection to surgical procedures. In the technological environment, the operating theatre nurse's work is focused on the surgical wound, during the operation. In this situation, there is a risk that the view of the patient will change from being a person into an object, and will not be seen as a human being. Objective:This study aims to investigate the operating theatre nurse’s attitude towards the whole picture of the human being during the work in the surgical wound. Method: The study was conducted with a qualitative interview method with an inductive approach, and eleven operating theatre nurses from two different hospitals in southern Sweden were interviewed with semi-structured interview questions. The data material was analyzed with latent content analysis in accordance with Erlingsson and Brysiewicz (2017). Result: The recurring theme in the result was See the human being beneath the draping. The operating theatre nurses described that careful preparation and trust in colleagues were a prerequisite in performing their work in the surgical wound. They were constantly alert to changes around the patient, and guarded the patient and the exposed body during the operation. Even during the work in the surgical wound, the operating theatre nurses were aware of the patient who was beneath the draping and the focus in the surgical wound was due to the concern of the patient, and the best surgical result. Conclusion: The operating theatre nurses are constantly aware of the whole person when they focus during the work in the surgical wound. Their patient focus is to do what is best for the patient. Even in situations when attention must be paid to the work in the wound, it is always due to the concern of the patient and gives a positive image of the profession of the operating theatre nurse.

Bakgrund: En procent av Sveriges befolkning har någon form av intellektuell funktionsnedsättning. Hälso- och sjukvården för dessa patienter har förbättrats med ökad medellivslängd vilket medför ett ökat behov av vård. Tidigare forskning visar att såväl patienter som anhöriga upplever brister och missförstånd i vården. Sjuksköterskor får under utbildningen grundläggande kunskap av att vårda patienter oavsett sjukdom och ålder men lite undervisning ges om patienter med intellektuell funktionsnedsättning. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med intellektuell funktionsnedsättning. Metod: En litteraturstudie med beskrivande syntes utifrån tolv kvalitativa artiklar. Resultat: Två teman med tillhörande fem subteman: personliga förutsättningar med subtemana behovet av att utbildas, att besitta erfarenhet och att lära känna patienter samt temat organisationens förutsättningar med subtemana inverkande personalresurser och samverkan i team. Slutsats: Påvisade förutsättningar inverkade både hindrande och främjande för sjuksköterskor i vården av patienter med intellektuell funktionsnedsättning. Resultatet indikerar därtill ett ökat behov av kunskap om att vårda patienter med intellektuell funktionsnedsättning under sjuksköterskeutbildningen vilket anses skulle bidra till en förbättrad vård för dessa patienter.

Bakgrund I åldrandet kan det förekomma komplexa omvårdnadsbehov och nedsatt förmåga till eget beslutstagande hos den äldre. Sjuksköterskor ska arbeta utifrån personcentrerad vård för den äldre. Personcentrerad vård grundas i en humanistisk vård med en helhetssyn på individen vilket handlar om relationskapande och delaktighet. Äldreomsorgens nationella värdegrund i socialtjänstlagen ska arbetas utefter för äldres rätt till ett värdigt liv. Syfte Syftet med litteraturöversikten var att belysa sjuksköterskans upplevelser och erfarenheter av att arbeta personcentrerat i vård av äldre. Metod Litteraturöversikten grundar sig på 13 vetenskapliga artiklar med kvalitativ samt kvantitativ design. Databaserna som användes för att erhålla artiklar var CINAHL och PubMed med publikation mellan åren 2012 – 2022. Analysen genomfördes som en innehållsanalys där likheter och skillnader jämfördes. Resultat I resultatet av litteraturöversikten identifierades fyra huvudkategorier vilka var delaktighet, att värna om den äldre, kommunikation och upplevelse av personcentrerad vård. Resultatet visade på sjuksköterskors upplevelser samt erfarenheter av personcentrerad vård till äldre. Slutsats Det framkom att sjuksköterskor arbetade personcentrerat dock fanns brister och utmaningar i tillämpandet. Sjuksköterskorna beskrev positiva känslor som uppstod i tillämpandet av personcentrerad vård för den äldre, där hjärtat skulle vara med i arbetet. / Background During aging, there may be complex nursing needs and older people may experience reduced ability to make their own decisions. Nurses must work on the basis of person-centered care for the elderly. Person centered care is based on a humanistic care with a holistic view of the individual which is about relationship and participation. The national values of the elderly in the Social Services Act must be respected and applied in caring for the elderly in order to secure their right to a dignified life. Aim The aim of this literature review was to explore nurse’s experiences of working person-centered in the care of the elderly. Method The literature review was based on 13 scientific articles with qualitative and quantitative designs. The databases used to obtain articles were CINAHL and PubMed with publication between the years 2012 – 2022. The analysis was performed as a contentanalysis where similarities and differences were compared. Results In the result of the literature review, four main categories were identified which were participation, caring for the elderly, communication and experiences of person centered care. The results showed nurses’ experiences of person centered care for the elderly. Conclusions It emerged that nurses worked person centered, however there were shortcomings and challenges in the application. The nurses described positive emotions that arose in the application of person-centered care for the elderly, where the heart would be involved in the work.

Bakgrund: Det finns en lagstadgad skyldighet att en samordnad individuell plan, SIP, ska upprättas när en person har ett behov av insatser som ryms inom hälso- och sjukvården eller inom socialtjänsten. En SIP kan ses som ett samverkansverktyg, vilket ger en koordinerad vård som leder till trygghet och ökad patientsäkerhet. En patients SIP är således ett mycket viktigt dokument som vägleder hälso- och sjukvårdspersonal i sin bedömning utifrån planerad vård och begränsningar, för att kunna erbjuda en god och personcentrerad vård. Syfte: Syftet var att undersöka olika aspekter av utlarmning av ambulans till patienter som har en samordnad individuell plan (SIP) och hur dessa larm hanteras av ambulanssjukvården. Metod: Studien är en kvantitativ retrospektiv studie i form av journalgranskning. Resultat: SIP-ärenden förekommer dagligen där SOS Alarms prioritering oftast inte går i linje med sjuksköterskans triage. Patienterna har en mycket hög biologisk ålder. Statistisk signifikanta skillnader erhölls med att patienter ej transporterades till sjukhus med ambulans i relation till högre ålder (p= <0,02), lågt triage enligt RETTS (p= <0,001), samt tydlig SIP (p=<0,001). Slutsats: Sjuksköterskor inom ambulanssjukvård har god följsamhet till SIP på basis av att den är korrekt dokumenterad. / Bakgrund: Det är en lagstadgad skyldighet att en individuell plan (IP) ska skrivas när en person är i behov av hälso- och sjukvård eller socialtjänst. En IP är ett samarbetsverktyg som ger komfort och ökar patientsäkerheten. Det är också ett viktigt dokument för vårdpersonal när de fattar medicinska beslut så att säker och optimal vård kan erbjudas utifrån patienternas preferenser. Syfte: Syftet var att undersöka olika aspekter när ambulans kallas till en patient med IP och hur dessa samtal hanteras av ambulanstjänsten. Metoder: Studien är en kvantitativ retrospektiv observationsstudie, en tidskriftsöversikt. Resultat: IP-samtal sker dagligen. Nödcentralernas prioritet för samtalet korrelerar med en mycket låg grad med den triage som patienten får från den registrerade sjuksköterskan på plats. Patienter som har en IP är generellt mycket gamla. Statistiskt signifikanta skillnader hittades när det gäller att inte transporteras till sjukhus med ambulans när det gäller högre ålder (p = <0,02), låg triage enligt RETTS (p = <0,001) och en tydlig individuell plan (IP) (p = <0,001). Slutsats: Registrerade sjuksköterskor från ambulanstjänsten har en hög överensstämmelse med en IP om den är korrekt dokumenterad.