Bakgrund Förlossningsrädsla är ett fenomen som växt fram över tid och som enligt forskning från 1981, 1998 och 2009 ökat med åren. Förekomsten, graden och upplevelsen skiljer sig åt bland kvinnorna. Mötet med en kvinna som är rädd för förlossning kan ske över allt i vården, det är därför av stor vikt att grundutbildade sjuksköterskor besitter denna kunskap om mötet med rädda och oroliga kvinnor. Syfte Studiens syfte var att belysa kvinnors erfarenheter av förlossningsrädsla ur ett patientperspektiv. Metod Metoden som användes var en allmän litteraturstudie. Resultat Resultatet indelas i ett kvalitativt och ett kvantitativt resultat. Det kvalitativa resultatet bygger på två huvudkategorier; känsla av oro och bemötande. Fyra underkategorier identifierades; oförutsägbarhet, smärta samt dialog och förtroende. Det kvantitativa resultatet bygger på signifikanser som anses bidra till kvinnornas rädsla som sedan kunde kopplas till de olika kategorierna. Slutsats Förlossningsrädsla är ett problem som präglar kvinnors upplevelse och hantering av en graviditet och förlossning. Det identifierades att den vanligaste faktorn bakom rädslan bygger på en känsla av oro och ett negativt upplevt bemötande. Viktiga aspekter som ansågs minska rädsla var en väl etablerad dialog, information och ömsesidigt förtroende. / Background Fear of childbirth is a phenomenon that has been made known over time and which, according to research from 1981, 1998 and 2009 has increased over the years. The occurrence, degree of fear and experience of fear differ amongst women. The encounter with a woman who are afraid of childbirth can happen everywhere in the health care system, so it is of great importance that general nurses possess this knowledge of the encounter with scared and worried women. Aim The aim of this study was to shed light on women's experiences of fear of childbirth from a patient perspective. Method The method used was a general literature study. Result The result is divided into a qualitative and a quantitative result. The qualitative result is based on two main categories; feeling of concern and encounter. Four subcategories were identified; unpredictability and pain as well as dialogue and trust. The quantitative result is based on reasons that are considered to contribute to women's fear, which later were matched to the different categories. Conclusion Fear of childbirth is a problem that imprint women's experience and management of pregnancy and childbirth. It was identified that the most common factor behind the fear is based on a feeling of worry and a negative perceived encounter. Important aspects that were considered to reduce fear were a well-established dialogue, information and mutual trust.

Bakgrund: I takt med att människan blir allt äldre ses en ökning av att fler drabbas av en demenssjukdom. På grund av nedsatt kommunikationsförmåga vid demenssjukdom är det många patienter som utvecklar någon form av beteendemässiga och psykiska symtom vi demenssjukdom (BPSD). Sjuksköterskor som arbetar inom demensvården upplever ofta både verbalt och icke verbalt våld, som kan leda till en svår arbetssituation för sjuksköterskor. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med demenssjukdom som utvecklat BPSD. Metod: En allmän litteraturöversikt där 11 vetenskapliga artiklar granskades. Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskor ofta upplever någon form av BPSD i vården av patienter med demenssjukdom. De beskriver situationen som komplex och att etiska konflikter ofta uppstår. Sjuksköterskor ser BPSD som en naturlig del av demensprocessen. Personcentrerad vård, miljöanpassning samt bemötandet ses som främjande åtgärder och minskar risken att BPSD uppstår. I vissa fall kan läkemedel krävas för att minska lidande. Slutsats: Studien visar att sjuksköterskors upplevelser av BPSD i stor utsträckning påverkar sjuksköterskors välbefinnande och hälsa. Studien belyser vikten av förstående chefer, ett öppet arbetsklimat samt utbildning och kunskap som viktiga faktorer. / Background: As people get older, there is an increase in more people suffering from dementia. Due to impaired communication skills in dementia, many patients develop some form of behavioral and mental symptoms in dementia (BPSD). Nurses who work in dementia care often experience both verbal and non-verbal assault, which can lead to a difficult work situation for nurses. Aim: The aim of the study was to shed light on nurses' experiences of caring for patients with dementia who have developed BPSD. Method: A general literature review where 11 scientific articles were reviewed. Results: The results show that nurses often experience some form of BPSD in the care of patients with dementia. They describe the situation as complex and that ethical conflicts often arise. Nurses see BPSD as a natural part of the dementia process. Person-centered care, environmental adaptation and treatment are seen as preventative measures and reduce the risk of BPSD occurring. In some cases, medication may be required to reduce suffering. Conclusion: The study shows that nurses 'experiences of BPSD to a large extent affect nurses' well-being and health. The study highlights the importance of understanding managers, an open work climate and education and knowledge as important factors.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är en folksjukdom som innebär att den som är drabbad har insulininsufficiens vilket bidrar till att höga värden av glukos finns i blodet. Komplikationer kan förekomma vid misskött diabetes. Sjukdomen kan behandlas både icke farmakologisk och eller farmakologiskt. Personcentrerad omvårdnad skapar samarbete mellan patienter och sjuksköterskor där vården har patienterna i fokus. Syftet var att beskriva hur patienter med diabetes mellitus typ 2 upplever sitt dagliga liv. Metod: En litteraturöversikt av kvalitativa artiklar skriven med induktiv ansats. Genom artikelsökning i databaserna Medline och CINAHL framkom 15 vetenskapliga artiklar som analyserades i fem steg utifrån Fribergs analys. Resultat: Analysen resulterade i tre teman: Livsstilsförändringar i det dagliga livet, framtiden med diabetes typ 2 samt närståendes betydelse i det dagliga livet. Patienterna upplevde att de nya livsstilsförändringarna var svåra att leva upp till. De upplevde oro över framtiden, ärftliga faktorer samt att avlida till följd av sjukdomen. Stöd från närstående gjorde det lättare att anpassa sig till den nya livsstilen. Slutsats: Informationen om sjukdomen upplevdes inte tillräcklig för patienterna. Personcentrerad omvårdnad är viktigt för att få ökad kunskap om sin sjukdom. Kunskap skapar förutsättningar för att hantera sjukdomen och motivation till livsstilsförändringar genom egenvård. / Background: Diabetes mellitus type 2 is a disease of insulin deficiency which contributes to high levels of glucose in the blood. Complications of this disease, untreated can occur. Treatment can be both non-pharmacological and or pharmacological. With the help of person-centred care, patients and health personnel, together, find health care methods best suited for the patient. Aim was to describe how patients with diabetes mellitus type 2 experience their daily life. Method: A literature overview of qualitative articles was conducted with an inductive approach. All found on two databases, Medline and CINAHL. 15 scientific articles emerged from this study which were then analysed using Friberg’s five-step analysis. Results: Three themes surfaced from the analysis of the results: Lifestyle changes in daily life, the future with diabetes type 2 and family support in daily life. Patients’ experienced that their lifestyle changes were difficult to accomplish. Future concerns of the disease were of it later being hereditary or potentially leading to disease related death. Patients that experienced support from family found it easier to adapt to their new lifestyle. Conclusion: Many patients experienced a lack of information. Person-centred care is vital for patients to enhance the understanding of their disease. Knowledge creates prerequisites to control their disease and even be motivated for upcoming lifestyle changes through self-care.

Bakgrund: Kognitiv sjukdom är ett övergripande begrepp för sjukdomar som drabbar hjärnans funktioner såsom minne, tal och intellekt. Antalet som insjuknar i kognitiv sjukdom förväntas fördubblas fram till 2050 och antalet som insjuknar innan 65 års ålder ökar. Det är rimligt att anta det är en livsomställning med påverkan på livskvaliteten att drabbas av kognitiv sjukdom innan 65 års ålder. Det kan således vara viktigt ur ett omvårdnadsperspektiv att undersöka livskvalitet i relation till kognitiv sjukdom. Livskvalitet är ett begrepp som är centralt för omvårdnad då detta indirekt är ett mål som sjuksköterskan strävar efter att förbättra med hjälp av olika omvårdnadsåtgärder. Därför är det av vikt att undersöka individers upplevelse av livskvalitet och faktorer som kan tänkas påverka detta. Syfte: Syftet är att genom en litteraturstudie beskriva upplevelsen av livskvalitet hos yngre personer med kognitiv sjukdom. Metod: Litteraturstudie av kvalitativa studier analyserad utifrån en integrerad analys. Resultat: Analysen resulterade i ett huvudtema, två teman och sex subteman. Resultatet visar att livskvaliteten varierar över tid och upplevs olika av olika individer, dock hittas gemensamma teman och faktorer som används för att stärka livskvalitén och välmåendet för yngre personer med kognitiv sjukdom. Konklusion: Livskvalitet är ett subjektivt begrepp som varierar över tid. Upplevelsen av livskvalitet stärks av meningsfull aktivitet och genom upprätthållandet av identiteten. Det är viktigt att som omvårdnadspersonal att vara ett stöd för personer med kognitiv sjukdom vilket görs fördelaktigt genom att tillämpa ett personcentrerat förhållningssätt i omvårdnaden. / Background: Dementia is a disease that affects the memory, speech, intellect and other cognitive functions. The number of people diagnosed will double by 2050. Dementia is often associated with an older population but the number who will be diagnosed before the age of 65 will presumably increase. Being diagnosed with young onset dementia (YOD) is presumably a life-changing event which affects the quality of life (QoL). To further examine the experience of living with YOD is of great importance to future health-care research. Aim: The aim of the study is to describe the experience of quality of life among people with young onset dementia (YOD). Method: A literature review of qualitative studies using an integrative analysis. Result: The analysis resulted in one main theme, two themes and six subthemes. The findings show that QoL among people with YOD is affected negatively by a range of factors, but they manage to use coping strategies to improve QoL. Quality of life varies over time and different people have different perceptions of the concept. Many factors are similar which are presented in the result. Conclusion: Quality of life is a subjective phenomenon that varies over time. The experience of quality of life is empowered by meaningful activity and the ability to preserve the identity. It is important for health care staff to be a support for people with young onset dementia and applying a person centered care-approach can be a key element to this.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att närstående till äldre kan ha svårigheter att kunna anpassa sig till den nya boendesituationen på äldreboendet. De närstående brottas med upplevelser av både lättnad och skuld, medan sjuksköterskorna har svårt att inkludera de närstående i omvårdnaden av sina anhöriga. Det framkommer även att miljön har betydelse för den upplevda hälsan. Syfte: Att beskriva äldre personers upplevelser av att bo på äldreboende. Metod: Systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes där resultatet grundas på elva vårdvetenskapliga artiklar. Resultat: De äldre upplevde att deras autonomi blev bristande efter flytt till äldreboende, de upplevde även att deras identitet gick förlorad när de tagits ur det sammanhang som det tidigare hemmet givit dem. För att de äldre på äldreboendet ska uppleva hälsa var det viktigt att bevara och skapa meningsfulla relationer med familj, andra boende och sjuksköterskor. Det var även viktigt för de äldre att delta i aktiviteter på äldreboendet som upplevs meningsfulla för att skapa ett nytt upplevt sammanhang på det nya boendet. Slutsats: Det finns behov av att kunna utföra den personcentrerade omvårdnaden som planerat. Detta för att värna de äldres hälsa och för att deras upplevelser av att bo på äldreboende ska bli positiva.

Background: Statistics reveal that approximately 10.7% of the global population have mental health disorders. In Sweden, 14% of persons with psychiatric diagnoses have had direct contact with a registered nurse. Based on studies, it is evident that registered nurses experience a lack of knowledge regarding psychiatric diagnoses, which negatively affects their ability to provide person-centered care. Furthermore, there is also a desire among registered nurses for increased knowledge regarding psychiatric diagnoses. The aim of this study was to explore how persons with psychiatric diagnoses experience care as a patient within general health care. Method: A literature review based on qualitative research results was performed and data were analyzed through a content analytical technique. It emerged three themes in the results: (1) Feeling subjected to prejudice, (2) Variations in the quality of support, and (3) Impression of the environment. The themes are presented with two sub-themes each. The participants’ experiences were mostly negative, grounded in discrimination, lack of support and knowledge from caregivers, and stressful surroundings. Conclusion: This study highlights persons with psychiatric diagnoses experiences within the general health care setting. Results can give an insight into how a registered nurse can provide a better person-centered. / Bakgrund: Statistik visar att ungefär 10,7% av världens befolkning har en psykiatrisk diagnos. I Sverige har 14% av personer med psykiatriska diagnoser haft direktkontakt med en grundutbildad sjuksköterska. Tidigare forskning visar att det finns en upplevd kunskapsbrist bland grundutbildade sjuksköterskor angående psykiatriska diagnoser, vilket påverkar deras förmåga att ge personcentrerad vård negativt. Forskning visar även på att det finns en önskan för utökad kunskap om psykiatriska diagnoser bland grundutbildade sjuksköterskor. Syfte: Att utforska hur personer med psykiatriska diagnoser upplever vård som patient inom allmän hälso-och sjukvård. Metod: En litteraturstudie baserade på kvalitativa forskningsresultat utfördes, och data analyserades med en innehållsanalytisk teknik. I resultatet framkom tre teman: (1) Känsla av att vara utsatt för fördomar, (2) Variationer i kvalitén av stöd, och (3) Intryck av omgivningen. Teman presenteras med två underteman var. Upplevelserna var mestadels negativa baserade på diskriminering, brist på stöd och förståelse, samt stressig miljö. Konklusion: Den här litteraturstudien belyser personer med psykiatriska diagnosers upplevelse av vård. Resultatet kan ge en inblick i hur en grundutbildad sjuksköterska kan ge personcentrerad vård.

Bakgrund: Demens är en ökande folksjukdom, att drabbas av demens ger i nio av tio fall beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom. Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens ska enligt Socialstyrelsens riktlinjer för vård och omsorg vid demens i första hand lindras med omvårdnadsåtgärder. Syftet: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att använda omvårdnadsåtgärder vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom på särskilt boende. Metod: En kvalitativ innehållsanalys av åtta intervjuer med öppna frågor för sjuksköterskor arbetande på särskilt boende för personer med demenssjukdom. Resultat: Studiens resultat visade att sjuksköterskornas erfarenheter kunde delas in i fyra subkategorier som tillsammans bildade fem huvudkategorier; Kartläggning av beteenden och symtom för att hitta rätt omvårdnadsåtgärder, Omvårdnadspersonalen påverkar kvalitén i omvårdnad, Teamets betydelse för omvårdnadsåtgärder & Personcentrerad vård för att lindra beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom. Slutsats: Omvårdnadsåtgärder är till stor nytta för att lindra beteenden och symtom och skapar livskvalitet för personer med demenssjukdom. Att arbeta i team under hela processen från utredning till framtagande av omvårdnadsåtgärder var positivt för att skapa en personcentrerad vård. Personcentrerad vård bedrivs på det sätt att omvårdnadsåtgärder bör utgå ifrån individens behov och begär och kunde lättast formas efter personens levnadsberättelse. Inställningen hos omvårdnadspersonalen var avgörande för omvårdnadsåtgärdernas kvalitet. / Background: Dementia is a growing disease world-wide, and in nine of ten cases, dementia causes behavioral and psychological symptoms. According to the Swedish National Board of Health and Welfare's guidelines for dementia, BPSD should primarily be relieved by nursing measures. Purpose: To describe nurses experiences of nursing measures for person with behavioral and psychological symptoms of dementia in nursing homes. Method: A qualitative content analysis of eight interviews with open questions for reg. nurses working in nursing homes for persons with dementia. Results: The study's result showed that nurse’s experiences could be identified in four subcategories that established five main categories: Survey of behaviors and symptoms to find the right nursing measures, The nursing staff affects the quality of nursing, The team's importance for nursing measures & Person-centered care to relieve behavioral and mental symptoms in dementia. Conclusion: Nursing measures are very useful for relieving behaviors and symptoms and creating quality of life for people with dementia. Working in teams throughout the process from investigation to development of nursing measures was positive in creating a person-centered care. Person-centered care is conducted in such a way that nursing measures should be based on the individual's needs and desires and could most easily be shaped according to the person's life story. The attitude of the nursing staff was crucial to the quality of the nursing measures.

Bakgrund: Varje år insjuknar ca 24 000 personer i någon form av demenssjukdom och med det kan många besvärliga situationer uppstå pga. kommunikationsproblem relaterat till den kognitiva svikten. Med personcentrerad vård kan dessa situationer möjligen underlättas för personen med demens, de blir behandlade som en individ utifrån dennes behov. Varje individs behov är olika så därav måste varje möte utgå från personen, dennes livsberättelse. Musik är något som finns i varje människas liv och kan ha stor påverkan på bland annat humör och känsla av trygghet. I en värld där det sällan finns något sammanhang kan en sång från barndomen inge en tillfällig känsla av trygghet, sammanhang och ett mänskligt värde. Syfte: Syftet är att jämföra om vårdarsång har effekt på uttryck av motsträvighet och känslor samt om dessa effekter skiljer sig åt mellan personer som är diagnostiserade med Alzheimers sjukdom och personer med vaskulär demens under morgonrutin. Metod: Denna studie är en kvantitativ interventionsstudie och utfördes genom erhållna data från en tidigare studie av Hammar et al. (2010) där videoupptagningar utfördes under morgonrutin av tio personer med demensdiagnos, fem med Alzheimers sjukdom och fem med vaskulär demens. Deltagarna filmades under fyra morgonrutiner utan vårdarsång och fyra med vårdarasång. Videoupptagningarna bedömdes utifrån skalorna RTCS (Resistiveness to Care Scale) och OERS (Observed Emotion Rating Scale). Resultat: Resultaten visar att sång under morgonrutin höll personerna med demens lugnare och blev mer positivt inställda till omvårdnadssituationen. Hos personerna med vaskulär demens sjönk omvårdnadssituationerna där beteendet scream/yell uppvisades med 87 % under tillfällen med vårdarsång och hos personerna med Alzheimers sjukdom ökade känslan pleasure med 397 % under morgonrutinerna med vårdarsång. Slutsats: Oavsett om personen med demens hade fått diagnosen Alzheimers sjukdom eller vaskulär demens hade vårdarsång positiv effekt på motsträvighet och känslor under morgonrutinen. Effekten var dock något olika. Personer med Alzheimers sjukdom uppvisade mer positiva känslor när omvårdnadspersonalen sjöng för dem, medan personerna med vaskulär sjukdom uppvisade mindre motsträvigt beteende under morgonrutiner som inkluderar sång. Vårdarsång kan vara ett redskap för omvårdnadspersonalen att underlätta och förbättra omvårdnaden vid personer med demens. / Background: Each year, about 24,000 people fall ill with some form of dementia and with that many difficult situations can arise due to communication problems related to cognitive failure. With person-centered care, these situations can possibly be easier for the person with dementia as they are treated as an individual based on their needs. Each individual's needs are different, so every care meeting must be based on the person and his or her life story. Music is something that is found in every person's life and can have a great influence on mood and sense of security, among other things. In a world where there is limited context, a childhood song can instill a temporary sense of security, connection and human value. Aim: The purpose is to compare whether music therapeutic caregiving has an effect on expressions of reluctance and feelings and whether these effects differ between people diagnosed with Alzheimer's disease and people with vascular dementia during the morning routine. Method: This study is a quantitative intervention study and was conducted by obtained data from a previous study by Hammar et al. (2010) where video recordings were performed during the morning routine of ten people with dementia diagnosis, five with Alzheimer's disease and five with vascular dementia. The participants were filmed during four morning routines without music therapeutic caregiving and four with music therapeutic caregiving. The video recordings were assessed on the basis of the RTCS (Resistiveness to Care Scale) and OERS (Observed Emotion Rating Scale) scales. Results: The results show that singing during the morning routine kept people with dementia calmer and became more positively attuned to the nursing situation. In people with vascular dementia, nursing situations decreased, with behavioral scream/yell showing 87 % during those occasions with music therapeutic caregiving and in people with Alzheimer's disease, the feeling of pleasure increased by 397 % during the morning routines with singing. Conclusion: Regardless of whether the person with dementia had been diagnosed with Alzheimer's disease or vascular dementia, music therapeutic caregiving had a positive effect on reluctance and emotions during the morning routine. However, the effect was slightly different. People with Alzheimer's disease showed more positive feelings when the nursing staff sang for them, while those with vascular disease exhibited less repugnant behavior during morning routines that included singing. Music therapeutic caregiving can be a tool for nursing staff to facilitate and improve the care of people with dementia

Background: The aim with this study is to explore how elderly care homes in Sweden plan activities in order to counteract the feeling of perceived involuntary loneliness for its elderly service users.  Method: The study is based on collected qualitative data that centers around eight semi-structured interviews with elderly care homes unit managers (SÄBO).  The result: The interviewees perceived involuntary loneliness differently depending on the elderly individual's perspective and the acceptance of their new life process. The range of activities are aimed to activate and socialize the elderly and implicitly counteract involuntary loneliness. The interviewees hint that it is often a matter of profound loneliness rooted in life’s final phase, identified as existential loneliness – a feeling of being separated from other people and the universe itself. Conclusion: The study indicates that there are multiple hues of loneliness such as feelings of existential loneliness, and the effects of the elderly’s changed life situation. The interviewees express a want for a counsellor for the elderly, with whom they can talk about life and death.  Keywords: elderly, elderly homes, involuntary loneliness, activities, gerotranscendence, ageism, person-centered care. / Bakgrund: Syftet med denna studie var att undersöka hur äldreboenden i Sverige samordnar aktiviteter för att motverka den upplevda ofrivilliga ensamheten bland de äldre brukarna.  Metod: Studiens insamlade kvalitativa data baseras på åtta semi-strukturerade intervjuer med enhetschefer på särskilt boende (SÄBO).  Resultatet: Intervjupersonerna uppfattade ofrivillig ensamhet olika beroende på den äldre individens perspektiv och acceptans av deras nya livsprocess. Aktivitetsutbudet syftar till att aktivera och socialisera de äldre och implicit motverka ofrivillig ensamhet. Intervjupersonerna antyder att det ofta handlar om djupgående ensamhet rotad i livets slutfas som identifieras som existentiell ensamhet – en känsla av att vara separerad från andra människor och själva universum.  Slutsats: Undersökningen indikerar att det finns flera nyanser av ensamhet, så som känslor av existentiell ensamhet och effekterna av de äldres förändrade livssituation. Intervjupersonerna uttrycker en önskan om en äldre-kurator, med vilken de äldre kan prata med om livet och döden. Nyckelord: äldre, särskilt boende, ofrivillig ensamhet, aktiviteter, gerotranscendens, ålderism, personcentrerad vård.

Bakgrund: Sjuksköterskor som är medkännande till patienter och samtidigt utsätts för stress och press beskriver att de kan drabbas av compassion fatigue. Compassion fatigue påverkar sjuksköterskors hälsa negativt vilket kan orsaka att vissa lämnar professionen samt att patienter beskriver en sämre personcentrerad vård. Den personcentrerade vården påverkas av sjuksköterskornas mående, det är av vikt att lyfta fram vad som kan bidra till att få compassion energy. Compassion energy ger sjuksköterskorna kraften till att orka vara medmänniska till patienten och erfara välbefinnande i professionen. Syfte: Att skapa en översikt av sjuksköterskors erfarenheter av vad som kan bidra till compassion energy i omvårdnaden av patienter. Metod: En allmän litteraturöversikt utfördes. Datainsamling resulterade i 13 artiklar från databaserna Cinahl Plus och PubMed som analyserades. Resultat: Teman identifierades i resultatet som kunde bidra till sjuksköterskors compassion energy; Socialt stöd, Kunskap och erfarenhet och Egenvård. Slutsats: Examensarbetet lyfter fram betydelsen av socialt stöd, kunskap och erfarenhet samt egenvård som strategier för sjuksköterskan att få compassion energy. Sjuksköterskan kan uppnå compassion energy genom self-compassion, att ta hand om sig själv. När sjuksköterskor beskriver att de har välbefinnande kan det bidra det till en bättre personcentrerad vård. / Background: Nurses who are compassionate to patients and at the same time exposed to stress and pressure describes that they may suffer from compassion fatigue. Compassion fatigue has a negative effect on nurses’ health, which can cause some to leave the profession and patients to describes poorer person centered care. Person-centered care is affected by the nurses' health, it is important to illustrate what can contribute to find compassion energy. Compassion energy gives nurses the power to be a fellow human being to the patient and experience satisfaction in the profession. Aim: To create an overview of nurses’ experiences of what can contribute to compassion energy in the care of patients. Method: A General literature review. Data resulted in 13 articles from the databeses Cinahl Plus and Pubmed that were analyzed. Results: Themes were identified in the results that could contribute to nurses' compassion energy; Social support, Knowledge and experience and Self-care. Conclusion: The thesis highlights the importance of social support, knowledge and experience, and self-care as strategies for the nurse to receive compassion energy. The nurse can achieve compassion energy through self-compassion, taking care of oneself. When nurses describes having wellbeing, it may contributes to better person-centered care.