<p>Företag behöver bli mer innovativa för att utvecklas och överleva. I det sammanhanget är det viktigt att tillvarata den innovativa potentialen hos de anställda. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företag kan skapa förutsättningar för utveckling av innovativ kraft och hur ett företag på ett bra sätt tillvaratar denna kraft. Uppsatsen skrivs ur ett företagsperspektiv och vi avgränsar oss från de anställdas perspektiv. Vår ansats har liknat fallstudiens. Vi har intervjuat sex personer från lika många företag. Vårt resultat visar att för utveckling av innovativ kraft krävs en helhetssyn på individen och tillfredsställelse av dennes behov. Ledarskapet spelar här en viktig roll. Organisationen bör präglas av flexibilitet och decentralisering. Vidare bör det finnas en beredskap för att ta hand om och utveckla idéer. Klimatet i företaget bör främja spontanitet, nyfikenhet och lekfullhet för att tillvarata den innovativa kraften.</p>

Företag behöver bli mer innovativa för att utvecklas och överleva. I det sammanhanget är det viktigt att tillvarata den innovativa potentialen hos de anställda. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företag kan skapa förutsättningar för utveckling av innovativ kraft och hur ett företag på ett bra sätt tillvaratar denna kraft. Uppsatsen skrivs ur ett företagsperspektiv och vi avgränsar oss från de anställdas perspektiv. Vår ansats har liknat fallstudiens. Vi har intervjuat sex personer från lika många företag. Vårt resultat visar att för utveckling av innovativ kraft krävs en helhetssyn på individen och tillfredsställelse av dennes behov. Ledarskapet spelar här en viktig roll. Organisationen bör präglas av flexibilitet och decentralisering. Vidare bör det finnas en beredskap för att ta hand om och utveckla idéer. Klimatet i företaget bör främja spontanitet, nyfikenhet och lekfullhet för att tillvarata den innovativa kraften.

Syftet med denna uppsats har varit att studera hur Försvarsmakten och dess utlandsstyrka tar tillvara vunnen erfarenhet samt implementerardenna erfarenhet i organisationen. Huvudfrågeställningen som uppsatsen svarar på är: (A) Är Försvarsmakten, i detta fall dess utlandsstyrka,en lärande organisation och i så fall i vilken grad? Huvudfrågeställningen byggs upp av ett antal underfrågor; (1) Hur implementeras vunnenerfarenhet in i organisationen? (2) Hur ändringsbenägen är organisationen utifrån vunnen erfarenhet? (3) Hur kommuniceras nya erfarenheterinom och mellan olika nivåer i organisationen? (4) Hur ser organisationen sig själv- som löst samansatta delar eller som ett system där alladelar verkar tillsammans? (5) Hur hanteras personalomsättning inom organisationen för att minska kompetensbortfall? Den teoretiska ramenär byggd utifrån 3 olika teorier: Argyris/Schöns teorier om single - loop learning och double - loop learning samt tillhörande theories in usemodell 1 och 2. Peter Senges teorier kring den femte disciplinen, samt Lena Wilhelmsons teorier kring lärande dialog. Uppsatsen bygger på endeduktiv och kvalitativ metod. Empirin utgörs av ett antal intervjuer med respondenter som ingått i Förvarsmaktens utlandsstyrka i olikabefattningar, kompanichefer samt bataljonschefer vid insatser med två bataljoner, KS 05 och KS 07. Utöver detta har även intervjuer gjortsmed personer som ingått vid utbildning och stöd av Försvarsmaktens utlandsstyrka, den indirekta nivån, samt även med en respondent på denexekutiva nivån, Försvarsmaktens Högkvarter. Även en observationsstudie har genomförts vid ett erfarenhetsseminarium inför utbildning aven del av Utlandsstyrkan. Under den avslutande delen av uppsatsen genomförs en analys av den insamlade empirin. I denna del återfinnssvaren på uppsatsens frågeställningar. I den sista delen av uppsatsen genomförs en diskussion som syftar till att ge konstruktiva förslag på vadsom kan göras för att bättre möjliggöra en lärande organisation. Huvudslutsatserna samt svaren på uppsatsens frågeställningar är enligtföljande:(A) Svaret på huvudfrågeställningen är tudelat. Å ena sidan visar medarbetarna en hög grad av vilja till förändring och implementering averfarenheter. Å andra sidan utgör organisationens strukturer, gamla ordningar och synsätt en begränsning framförallt avseende möjligheternatill ett systemtänkande i hela organisationen.(1) Det råder ingen brist på erfarenhet, bristen ligger i att systematiskt tillvarata samt göra erfarenheten tillgänglig i hela organisationen.(2) Viljan till förändring är stor bland de enskilda medarbetarna men strukturer och bristen av tydlighet i visioner och prioriteringar gör atthandlingsfriheten till förändringar minimeras.(3) Kommunikationen mellan medarbetare på samma nivå, men även mellan olika nivåer i organisationen, sker i form av dialog och visar enhög grad av begreppet ”högt till tak”.(4) Systemtänkandet inom organisationen är mycket lågt. Det krävs en avsevärt högre grad av processtänkande och att organisationensstrukturer möjliggör detta tänkande.(5) När det gäller personal som skall ingå i utlandsstyrkans förband sköts personalomsättningen på ett bra till mycket bra sätt. När det däremotgäller personal med viktig kompetens som skall utbilda och stödja dessa förband samt vara erfarenhetsbärare så gäller det omvända. / The purpose of this essay has been to study the way in wich the SwedishArmed Forces’ International Unit deals with lessons learned and in what waythey have been implemented in the organization. The main question of theessay is; (A) Is the Swedish Armed Forces’ International Unit a learningorganization, and if so, to what degree? Five sub-questions amount to the mainquestion: (1) In what way are lessons learned implemented into theorganization? (2) From the lessons learned, how large is the will of correctionin the organization? (3) In what way are the lessons learned communicatedinside the organization and between the different levels? (4) How does theorganization see itself; as small parts or as a system within a system? (5) Towhat extent is the Personnel Department capable of handling staffing vacancieswithout loosing competencies?The theoretical framework has been Argyris’ and Schön’s theories of single -and double - loop learning. Peter Senge’s Five Disciplines and LenaWilhelmson’s learning dialog. The method used is qualitative with a deductiveapproach. The essay is based upon interviews with officers that have beenserving as commanders in, the international unit at different levels or insupporting roles. An observation study has also been accomplished inconnection with a lessons learned seminar at the International Unit.The essay has come to the following results:(A) The answer to the main question is divided. The will for corrections andimplementation of lessons learned is high. On the other hand, the structures andold cultures in the organization mean there is a limitation of correction andsystems thinking.(1) There is no lack of lessons learned; the limitations are because of the lackof methods to systematically develop these lessons.(2) The will for correction among the staff is high but the lack of clear visionsand priorities make corrections hard to carry out.(3) Dialog is the main way to communicate between employees at the samelevel but also between different levels.(4) The way of thinking in a system of systems is at a low level in theorganization. The organizational structures have to be changed and a higherdegree of process thinking has to be implemented to make this possible.(5) The handling of personnel vacancies in the units is very good. When itcomes to the structure that supports the training of the unit, it is the opposite. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP 03-05

Syftet med uppsatsen har varit att dels undersöka hur insatsorganisationens uppgifter har förändrats för att möta det förändradeomvärldsläget och dels att ge förslag på hur Flygvapnet kan arbeta med personal- och kompetensförsörjning för att få en välfungerande insatsorganisation. Uppsatsen svarar på frågeställningen: Hur ska Flygvapnet arbeta med personal ochkompetensförsörjning för att möta omvärldens förändrade krav på insatsorganisationen? Den teoretiska ramen utgörs av Sandbergoch Targamas teori om kompetens och lärande i en tolkande ansats kontra en rationell dito samt Chris Argyris teorier omorganisatoriskt lärande med enkelt och dubbelt lärande i organisationer. I uppsatsen används kvalitativ innehållsanalys baserad påett hermeneutiskt förhållningssätt. Uppsatsens empiri bygger dels ett antal olika dokument och intervjuer som behandlarFörsvarsmaktens insats- och grundorganisation och hur dessa personal- och kompetensförsörjs. Det är bl.a. beslut och propositionerfrån regering och riksdag, olika rapporter utgivna av Försvarsmakten och en uppsats i ämnet skriven av en elev påFörsvarshögskolan. Jag har använt dokumenten som styr personal och kompetensförsörjningen som grund för min analys, för attsedan med hjälp av intervjuer jämföra hur väl verkligheten lyckas att följa och uppfylla de regler och krav som ställts. Under denavslutande delen av uppsatsen genomförs en analys av det empiriska materialet utifrån teorins tolkande ansats med kompetens ilärande. Analysdelen av uppsatsen avslutas med att författaren sammanfattar och drar slutsatser och därefter avger svar påuppsatsen frågeställning. Slutsatserna i uppsatsen är:Flygvapnet och Försvarsmakten har sedan slutet på 90-talet fått stora förändringar av sitt uppdrag från Regeringen.Flygvapnets uppdrag har förändrats från att ha fokuserats på att vara en del av ett nationellt invasionsförsvar till att ingå i ettinternationellt insatsförsvar.Flygvapnet har idag en rationalistisk syn på sin personal och kompetensförsörjning. Detta kommer man, enligt ettbeslutsunderlag som tagit fram för det nya kompetensförsörjningssystemet, även att ha i framtiden.Flygvapnets rationalistiska synsätt gör att endast den enskildes faktiska förutsättningar värderas när man bedömerkompetensen. Hur den enskilde uppfattar situationen och förståelsen för arbetsuppgiften är en väsentlig del av kompetensensom Flygvapnet och Försvarsmakten bortser från.Lärandet, som är en väsentlig del av kompetensutvecklingen i Försvarsmakten, måste ske enligt Argyris teorier om ett dubbeltorganisatoriskt lärande om Flygvapnet ska kunna möta de avsevärt förändrade krav som ställs på dess insatsorganisation. / This thesis examines how the core organisation within the Swedish Air Force’s purpose andtasks have changed in order to meet the changing environment and requirements to work bothwithin Sweden and jointly with the rest of the world.The following question is discussed:− How should the Air Force work with personnel and competence development to meet thechanging environment and requirements placed on the core organisation?The theoretical discussion is based around Sandberg and Targama’s theory on competenceand that learning is an interpreted approach versus a rational approach. Also used is ChrisArgyris’ theory on organisation’s single and double loop learning. Much research has alsobeen done by interviewing various key personnel, reviewing various published reports and athesis written on the same subject by another student at the military school.The key findings of the thesis are:− Since the end of the 90’s, the requirements placed on the Air Force and the DefenceForces by the government have changed dramatically. The Air Force’s mission haschanged from one that focused on being a part of a national defence against invasion totaking part in joint international defence tasks.− Today the Air Force has a rational view on its personal and competence development.According to a decision made for the new competence development system this is thesame approach that will be used in the future.− The Air Forces rational view is that only the actual personal prerequisites change whendetermining competence requirements. How the individual interprets and understands thesituation and job tasks is an essential part of competence that is not considered in today’sDefence organisations.− For the Air Force to be able to meet the considerable change requirements placed on thecore organisation then an important part of competence development needs to be based onArgyris’ theory of a double loop organisation. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 02-04

Diss., Linköping : Univ., 2002.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2004.

Denna kandidatuppsats inom pedagogik är en studie om personalutveckling i samband medpersonalomsättning. Personalomsättning är något som är förknippat med arbetsplatser medstress och högt tempo vilket öppnar för frågan hur lärande går till i en sådan miljö. Dåtidigare forskning och litteratur är sparsam kring detta ämne fokuserar studien på att ge enövergripande bild av de villkor och utvecklingsmöjligheter som finns i denna form av miljö. Metoden för denna studie har varit en kvalitativ undersökning baserad på intervjuer. Depersoner som har blivit intervjuade är en blandning av gruppchefer, HR-personal ochverksamhetschefer som bidrar med en inblick i hur deras organisationer hanterarpersonalutveckling i samband med en högre personalomsättning. Respondenternas svar harsedan studerats utifrån forskning och litteratur om hur vuxna individer lär sig nya kunskaperoch färdigheter. Resultaten av studien visar att dessa organisationer har ett stort fokus på introduktionen ochutvecklingen av nyanställda. Organisationerna förlitar sig också på att medarbetare ska läraav varandra när de ersätter någon som har slutat. Analysen av organisationernasomständigheter visar en möjlighet för lärande organisationer som kan erbjuda denkontinuerliga utveckling som organisationerna behöver för att hantera kunskapsluckorna eftertidigare personal. Slutsatserna i studien är att det fortfarande finns möjligheter till personalutveckling i en miljömed hög personalomsättning men att denna utveckling inte är optimal. Fortsatt forskninginom ämnet skulle dock kunna bidra med metoder och perspektiv som skulle vara till hjälpför att anpassa ett mer effektivt sätt att främja kunskapen hos medarbetare ochorganisationerna själva. / This bachelor degree student thesis is a study about employee turnover in connection toemployee development. Employee turnover is closely connected to workplaces with a highlevel of stress and high tempo, which raises the question how learning takes place in such anenvironment. Since previous research and literature is lacking in this subject, this study willbe focusing on providing an universal description of the reality and possibilities for learningin this kind of environment. The method for this study has been a qualitative inquiry based on interviews. The people whohave been interviewed are a mixture of group leaders, HR staff and operations managers whoprovide insight into how their organizations manage employee development in connection toa high employee turnover. Their answers have then been studied based on basic research andliterature of employee development. The results of the study shows that these organizations have a strong focus on theintroduction and development of new employees. The organizations also rely on employeeslearning from each other when they are going to replace someone who's quit. The analysis ofthe situation in the organizations show a possibility for adopting a learning organizationmindset which could offer the stable development that the organizations require to managethe gap in knowledge left by former staff. The conclusion of the study is that there exists possibilities for employee development in anenvironment with high employee turnover but it is not optimal. Continued research in thisfield could provide methods and perspectives which would be helpful in adapting a moreefficient way of fostering the knowledge of the employees and organizations.

I denna uppsats har jag försökt få en uppfattning om hur kommun X skulle kunna använda sina studie- och karriärvägledare som en resurs för att utveckla personalutvecklingsarbetet gällande kommunens anställda. Utifrån tankar om att samhällsresurser måste användas på ett effektivt sätt och att vi alla måste vara mer flexibla i våra arbeten. Då måste förutsättningar finnas för att ha beredskap för, samt en vilja till, förändring. Med samhällsresurser menas främst, i det här fallet, människor anställda i kommun X. Syftet med arbetet är att undersöka hur kommun X arbetar med personal- och verksamhetsutveckling i stora drag. Att få en bild av om och hur personer på olika nivåer i kommunen ser studie- och yrkesvägledarnas kompetens som en möjlig och användbar resurs i personalutvecklingsarbetet. I studien har en kvalitativ intervjumodell användts där sex personer, alla med någon form av ledarroll, anställda i kommun X har medverkat. Resultatet har i huvudsak analyserats utifrån den organisationsteoretiska modellen Human Resource Management (HRM) och vägledningsteoretikerna Donald E. Super och Mark L. Savickas. Undersökningen visar att kommun X inte har tänkt på att använda studie- och karriärvägledarna på ett målmedvetet sätt internt i personalutvecklingsarbetet, men att alla ställer sig positiva till ett sådant samarbete. Kommun X har ingen utvecklad strategi för att kartlägga och ta tillvara medarbetares kompetenser och färdigheter, men är medvetna om behovet av ett system för att kunna locka personal till kommunala tjänster i framtiden och att få dem att stanna.

Lic.-avh. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2007. / Härtill 2 uppsatser.

This thesis concerns the leader as a facilitator of learning at work. More specifically, the aim of the study is to increase knowledge about leadership in relation to co-workers’ learning and development at the workplace. The focus is on the leaders’ notions of learning-oriented leadership, their actions in daily work and on the factors that may enable and constrain learning-oriented leadership. The theoretical framework is structured around a review and analysis of three leadership research traditions: studies of effective leadership, studies of managerial work, and critical studies of leadership. The research reported in the thesis is based on an interactive research approach comprising case studies of two industrial firms. The main empirical data have been collected in interviews with leaders. In addition, the empirical material includes observations of leaders and studies of documents. The results indicate that the leaders view learning and the development of their co-workers as important issues and that they use a number of different activities to facilitate learning. Based on the degree of formalization these activities can be characterized as planned, partially planned and spontaneous. When working with the co-workers’ learning the leaders alternate between acting as supporters, educators and confronters. Furthermore, learning-oriented leadership is influenced by factors such as the co-workers’ attitudes and motivation, the leaders’ views of learning and development, the presence of learning issues on the organizational agenda and the design of the organizations’ production systems. To conclude, the leaders in both companies can be seen as facilitators of learning. However, their leadership is mainly performance-oriented and focused on adaptive learning. There are traces of development-oriented leadership as well, but these patterns are not as apparent. For instance, the facilitation of critical reflection associated with developmental learning is not very common for the leaders in either of the cases. / Denna avhandling handlar om hur ledare främjar lärande i dagligt arbete. Mer specifikt är syftet med studien att bidra med ökade kunskaper om ledarskap i relation till medarbetares lärande och utveckling på arbetsplatsen. I avhandlingen studeras vad som karaktäriserar ledarnas arbete och deras syn på sitt ledarskap, vad ledarna gör för att främja medarbetarnas lärande, samt vilka faktorer som hindrar och möjliggör ett ledarskap för lärande. Den teoretiska referensramen är baserad på tidigare forskning om ledarskap och lärande. Mer specifikt granskas och analyseras tre forskningstraditioner: studier av effektivt ledarskap, studier av ledares arbete och kritiska ledarskapsstudier. Studien utgår från en interaktiv forskningsansats och det empiriska materialet består av fallstudier av två svenska industriföretag. Data har huvudsakligen insamlats genom intervjuer med ledare. Därtill omfattar det empiriska underlaget även observationer av ledare och studier av dokument. Resultaten visar att ledarna uppfattar det som mycket viktigt att främja sina medarbetares lärande och utveckling. När de arbetar med dessa frågor använder de sig av en rad olika aktiviteter, vilka skiljer sig åt med avseende på grad av formalisering. Aktiviteterna kan kategoriseras som planerade, delvis planerade och spontana. Vidare visar resultaten att ledarna i interaktionen med medarbetarna agerar stödjande, utbildande och konfronterande. I studien framkommer även faktorer som hindrar och möjliggör ett ledarskap för lärande. Dessa omfattar exempelvis medarbetarnas inställning till lärande, ledarnas syn på lärande, ekonomiska resurser för lärande, samt arbetsorganisationens och produktionssystemets utformning. Avslutningsvis pekar denna studie på att ledarna i företagen uppvisar ett ledarskap för lärande, men att detta i huvudsak orienteras mot lärande för daglig drift och anpassning, snarare än mot lärande för utveckling. Det finns också spår av ett mer utvecklingsstödjande ledarskap, men dessa är inte tydligt framträdande i resultaten. Exempelvis arbetar ledarna i begränsad utsträckning med att främja kritisk reflektion, vilket kan ses som en förutsättning för ett utvecklingsinriktat lärande.