The purpose of this study was to examine the experiences and perceptions of representatives for user-organizations regarding personal assistance at occupational activities, such as labour, studies and daily activity centers. This in order to gain knowledge about the meaning of personal assistance in regard to these kinds of occupations. We used a qualitative method with a social constructionist approach and interviewed a total of eight representatives from six different user-organizations. The study was based on their experiences and perceptions regarding the possibilities and limitations to personal assistance related to occupational activities. In order to interpret our empirical material we used empowerment as a theoretical concept. The study shows that personal assistance makes it possible for many users to work, study and participate in daily activity centers, which also has effects on other aspects of the users life. These effects sometimes differ between users and type of activities. Improvements regarding self-perception, health, social relationships and inclusion occurs however within all categories.

Studien syftar till att undersöka erfarenheter som handläggare av personlig assistans har av att arbeta i en kontext som är föränderlig till följd av rättspraxis och Försäkringskassans tolkning och tillämpning av den. Studien syftar även till att undersöka de konsekvenser som detta medför för LSS-handläggarna i deras yrkesutövning och vilka konsekvenser som de anser att det fått för brukarna. För att uppnå syftet har semistrukturerade intervjuer använts som datainsamlingsmetod. Den teoretiska ansatsen har bestått av Michael Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater och handlingsutrymme och Andrew Jametons koncept om etisk stress.  En bearbetning av empirin har genomförts i enlighet med tematisk analys. Olika krav och svårigheter har uppstått för LSS-handläggarna i deras yrkesutövning, såsom konflikt mellan deras professionella värderingar och den institutionella kontexten och att kunna bemöta brukare i oro och kris. Handläggarna är genomgående kritiska till Försäkringskassans restriktiva och detaljstyrda tolkning och tillämpning av den rättspraxis som ska vara styrande för dem båda. Vissa grupper av brukare har som konsekvens av förändrad rättspraxis och Försäkringskassans tolkning och tillämpning av den i stort sett uteslutits från rätten till personlig assistans. I diskussionen förs resonemang om LSS-handläggarnas yrkeskompetens, deras handlingsutrymme och etisk stress samt detaljstyrningens påverkan och konsekvenser för brukarna. / The purpose of the following study is to investigate the experiences that social workers have of working in a context that is changing with precedents and the Swedish social insurance agency's, Försäkringskassan’s, interpretation and application of them. The purpose is further to explore the consequences this has for LSS-administrators in their work and for their clients. In order to achieve this aim semi structured interviews has been used as a data collection method. The theoretical approach consists of Michael Lipsky's theory of grassroots bureaucrats and discretion as well as Andrew Jameton's concept of moral distress. The data has been processed in accordance of thematic analysis. Difficulties has emerged for LSS-administrators in their work, such as conflict between their professional values and the institutional context and meeting most anxious clients in crisis. The LSS-administrators are critical of Försäkringskassan’s restrictive and detailed interpretation and application of precedents. Some groups of clients have as a consequence of changed jurisprudence and Försäkringskassan’s interpretation and application of it more or less been excluded from the right to personal assistance.   We discuss the LSS-administrators professional competence, their discretion and ethical stress as well as the consequences detailed interpretation has for the clients.

Yrket personlig assistent är unikt då arbetsplatsen generellt utgår från brukarens hemmiljö. Vidare är arbetet unikt i den mån man som assistent kommer en person nära inpå livet genom delaktighet i syfte att förbättra individens liv och levnadsvillkor. Yrket är däremot komplext då brukaren står i centrum för insatsen men samtidigt bedömer resultatet av assistenternas insats. Syftet med följande uppsats är att undersöka personliga assistenters upplevelser av psykosocial arbetsmiljö för att öka kunskapen om arbetsmiljörelaterade risk- och friskfaktorer i arbetet med personer med funktionsnedsättning. Studien har tillämpat ett kvalitativt tillvägagångssätt och det empiriska materialet har insamlats via semistrukturerade intervjuer för att lyckas fånga respondenternas upplevelser kring den psykosociala arbetsmiljön. Semistrukturerade intervjuer har vidare tillämpats i syfte att ge respondenterna utrymme att uttrycka sig fritt kring sin psykosociala arbetsmiljö. Sammantaget har sju stycken intervjuer genomförts med yrkesverksamma personliga assistenter där urvalet av personer skett via ett så kallat snöbollsurval. Intervjuerna har i ett senare skede transkriberats för att möjliggöra en analys av den insamlade empirin. Empirin belyser utmärkande faktorer i relation till assistenternas motivation där utveckling hos assistansanvändarna betraktas som en av de primära motivationsfaktorerna. Vidare visar resultatet i studien att krav och kontroll från anhöriga till assistansanvändarna påverkar den psykosociala arbetsmiljön betydligt. Resultatet påvisar också att socialt stöd från såväl kollegor och ledning är av stor vikt för att de anställda skall uppleva att dem har en god psykosocial arbetsmiljö. Slutsatsen av den psykosociala arbetsmiljön för personliga assistenter utifrån den insamlade empirin tyder på en arbetssituation präglat av höga krav, låg kontroll och lågt socialt stöd. Däremot uppskattar assistenterna sitt arbete tillsammans med sina respektive brukare då dem motiveras av att i sin yrkesroll få bidra till ett värdigt liv för assistansanvändaren i fråga. Respektive arbetsgivare har dock ett viktigt arbete att driva framåt ur arbetsmiljösynpunkt gentemot sina arbetstagare i syfte att verka för en bättre psykosocial arbetsmiljö. / Personal assistance is a unique profession to the extent that the assistant comes the client close to life through participation in order to improve the individual's life and living conditions. The work is also unique as it uses the client’s home environment. The purpose of the following essay is to explore personal assistants’ experiences of a psychosocial work environment in order to increase knowledge about risk and health factors in work with people with disabilities. The collection of the empirical material has been done through a qualitative design to capture the respondents' experiences about the psychosocial work environment. The qualitative method which has been used is semi structured interviews with the aim of giving respondents a possibility to express themselves freely about their psychosocial work environment. In total seven interviews have been conducted through a selection from four respondents as in turn entered new people. The interviews have been transcribed to enable an analysis of the collected empiricism. The empiricism shows that personal assistants feel motivation in work when they witness the clients’ development. The empiricism also shows that demands and control especially come from the client’s family and affect the psychosocial work environment a lot. The empiricism at last shows that social support from both colleagues and managers represent a great value for the psychosocial work environment for personal assistants. The conclusion of the psychosocial work environment based on the results is a work situation based on high demands, low control and low social support. Although the psychosocial work environment is perceived to be difficult by the assistants they appreciate the possibility to enable a more worthwhile life for the clients. The conclusion is as well that each employer has an important work to do with the psychosocial work environment in order to make the personal assistants work environment better in the future.

Yrkeskategorin personlig assistans uppkom 1994 genom assistansreformen. Yrketsyftar till att främja jämlika levnadsvillkor och delaktighet i samhällslivet förmänniskor med funktionshinder. Yrket kan upplevas som svårt då den personligaassistenten dras mellan två lagrum; brukarens självbestämmande kontra den egnaarbetsmiljön. Syftet med studien var att undersöka hur personliga assistenter,anställda av Halmstad kommun, upplever sitt yrke då yrkeskategorin är starktpåverkad av brukarens lagstadgade rättigheter. Studien genomfördes genomvägledning av följande frågeställningar: Hur beskriver assistenter sin relation till brukare ochvad har relationen för betydelse för assistentens upplevelse av arbetet? Hur upplever assistenter attderas arbetsrättsliga behov tillgodoses? Hur upplever assistenterna att brukarnas socialrättsligabehov tillgodoses? Denna studie var uppdragsbaserad och ämnet valdes utifrån behovfrån socialförvaltningen i Halmstad kommun. Studien genomfördes med hjälp av enkvalitativ undersökning med inspiration av grundad teori som metod.Datainsamlingen utfördes genom sju stycken semistrukturerade intervjuer. Urvaletavgränsades till personliga assistenter anställda av socialförvaltningen i Halmstadkommun. Med inspiration av grundad teori togs en faktisk teori fram. Denna teorivisar att yrkeskategorin vilar på ett trepartsförhållande där brukare, arbetsgivare ochassistent deltar. Teorin kan ge förklaring på vad arbetsgivaren kan göra för att skapabättre arbetsförhållanden för assistenten och vidare förbättra relationen mellanassistent och brukare. Då tidigare forskning indikerar att det finns en kunskapsluckainom denna yrkeskategori var valet av metod relevant för att synliggöra möjligamodeller och teorier för yrkeskategorin. Den framtagna teorin kan vara till nytta föratt bättre förstå vad som påverkar medarbetarna inom denna yrkeskategori. / The professional category of personal assistance arose in 1994 through the personalassistance reform. The profession aims to promote equal living conditions andparticipation in the social life, for people with disabilities. The profession can be perceivedas difficult, since the personal assistant is drawn between two law fields; the client’s selfdetermination versus their working environment. The purpose of the study was toinvestigate how personal assistant employees, at the municipality of Halmstad, experiencetheir profession. This is of interest since this professional category is strongly influencedby the client’s self-determination, integrity and freedom of choice. The study was carriedout with guidance of the following questions: How do assistants describe their relationship withclients and what does this relationship mean for how the assistants’ feel about their employments? How doassistants feel that their labour law needs are met? How do the assistants feel that the social law needs ofthe clients are met? This study was assignment-based and the subject was chosen based onneeds from the social administration in Halmstad municipality. The study was conductedusing a qualitative study and inspired by grounded theory as a method. The data collectionwas carried out through seven semi-structured interviews. The selection was limited topersonal assistant employees within the social services in Halmstad municipality. Withinspiration from a grounded theory as a tool of work, an actual theory was developed.This theory shows that the professional category is based on a tripartite relationship inwhich the client, employer and assistant participate. The theory can explain what theemployer can do to create better working conditions for the assistant and further improvethe relationship between the assistant and the client. Previous research indicates that thereis a knowledge gap in this professional category. Therefore, choosing method basedtheory as a working tool was relevant for visualizing possible models and theories withinthis professional category. The presented theory can be useful to better understand theaffects the employees can experience within this professional category.

Ungefär 15 % av världens befolkning har en funktionsnedsättning, en del av dessa är i behov av stöd i sin vardag. För att ge ett gott stöd behövs insikt i individernas upplevelser. Syftet med studien är att beskriva kunskapsläget inom befintlig forskning gällande upplevelser av att leva i ett hushåll där en person till följd av fysisk funktionsnedsättning har personlig assistans, samt hur detta kan förstås utifrån person- och familjecentrering. En litteraturstudie har genomförts med sökning i 2 vetenskapliga databaser där 17 kvalitativa studier identifierats. Tematisk analys användes i bearbetandet av materialet. 3 huvudteman och 8 subteman togs fram. Dessa teman handlar om roller och relationer, hur assistansen kan bidra till en normal tillvaro samt att assistansen ibland kan bli till ett hinder. Resultatet visar att person- och familjecentrering kan öka tillfredsställelsen med assistansen. / About 15% of the population in the world have a disability, some of whom need support in their daily lives. To provide good support, insight into the individuals' experiences is needed. The purpose of the study is to describe the state of knowledge in existing research regarding experiences of living in a household where a person due to physical disability requires personal assistance, and how this can be understood based on person- and family centering. A literature review was conducted with a search in 2 scientific databases. 17 qualitative studies were identified. Thematic analysis was used in the processing of the material. 3 main themes and 8 sub-themes were developed. These themes involve roles and relationships, how assistance can contribute to a normal life and that assistance can become an obstacle. The results show that person- and family centering can increase satisfaction with the assistance.

Syftet med denna studie är att undersöka LSS-handläggares upplevelser och erfarenheter av utredning och bedömning av rätten till personlig assistans för vuxna med funktionsnedsättning i Sverige. Genomförandet av studien är en semistrukturerad intervjumetod tillsammans med två vinjetter. Studiens resultat baseras på semistrukturerade intervjuer med sex kommunala LSS-handläggare. I studien är de teoretiska utgångspunkterna från ett organisationsteoretiskt perspektiv där vi analyserat vårt material utifrån begreppen handlingsutrymme och gräsrotsbyråkrati.   Resultatet av vår studie visar att LSS-handläggare upplever sitt handlingsutrymme vid bedömning och utredning av rätten till personlig assistans i Sverige som skiftande. Beroende på vilken situation handläggarna är i så har de i vissa situationer möjlighet att vidga sitt handlingsutrymme medan de i andra situationer upplever handlingsutrymmet som begränsat. De situationer där handläggarna har möjlighet att vidga sitt handlingsutrymme är exempelvis i bedömningar där det uppstår ett gränsfall om den enskilde har rätt till personlig assistans. Handläggarna påpekar att de i sådana situationer kan skapa möjligheter i beslutet till både bifall och avslag. Någonting som också påverkar att handlingsutrymmet kan vidgas är handläggarnas tillgång till bra handledning på arbetsplatsen. Det som stramar åt LSS-handläggarnas handlingsutrymme vid bedömning och utredning av personlig assistans är exempelvis att LSS-lagstiftningen ofta upplevs som fyrkantig. Tillgång till praxis påverkar även vidden av handlingsutrymmet då handläggarna inte anser att de kan ta rättssäkra beslut när praxis är otillräckliga. LSS-handläggarnas upplevda dilemman skapas när handlingsutrymmet upplevs som litet och de hamnar i situationer som försvårar deras beslut. / The purpose of this study is to examine LSS-officers' experiences of investigation and assessment of the right to personal assistance for adults with disabilities in Sweden. The implementation of the study is a semi-structured interview along with two vignettes. The results of the study are based on semi-structured interviews with six municipal LSS-officers. The theoretical framework of the study is from an organizational theory perspective where we analyzed our material using the concepts of discretion and street-level bureaucracy. The results of our study show that LSS-officers experience their discretion in the assessment and investigation of the right to personal assistance in Sweden as variable. Depending on the situation, LSS-officers have the opportunity to expand their discretion in some cases, while in other cases they find their discretion limited. Situations where the LSS-officers can expand their discretion arise, for example, in assessments where there is uncertainty about whether the individual has the right to personal assistance. In such cases, LSS-officers note that they can create possibilities in the decision for both approval and rejection. Access to good mentoring at the workplace also affects the ability to expand their discretion. Factors that limit LSS-officers discretion in the assessment and investigation of personal assistance include the perception that the LSS-law is often rigid. Access to case law also affects the extent of discretion, as LSS-officers do not believe they can make legally correct decisions when case law is insufficient. The dilemmas faced by LSS-officers arise when they perceive their discretion as limited and encounter situations that complicate their decision-making.