The starting point for this study is to analyze and explore representations of gender in picturebooks depicting preschool. The Swedish preschool works after the curriculum, where workwith gender is included, and with values that should reflect the practice. This work should bemediated by those who are active in the preschool. Literature, and the interpretation thereof, plays an important role in the preschool which this study will raise the importance of. Literature affects its receiver and the preschool in today’s society in Sweden is a commonplace for children, therefore this study will focus on picture books that portray the everydaydepictions that take place in the preschool environment. Seven picture books released between 1976 and 2016 have been subjected to qualitative image and text analysis where the iconotexthas a large place in the analysis of the study. The gender analysis is done with focus on whichnorms that are represented in literature, with gender markers and gender system connected tostereotypical behaviour with boys and girls in mind. This is also set in the relation to thecurrent curriculum in the Swedish preschool. The investigation of these issues shows that thebehaviour of the characters in the picture books both affirm and reject the norms that areconnected to gender. This is shown in picture books from different eras. / Utgångspunkt för denna studie är att analysera och utforska hur bilderböcker skildrarförskoleverksamhet med ett genusperspektiv. Arbete med genus och värdegrund ingår iläroplanen och ska genomsyra förskolans verksamhet. Verksamma i förskolan ska förmedladetta i sitt arbete. I förskolan har litteratur en viktig roll och vad som i den kan tolkas lyfts idenna studie upp. Litteratur påverkar dess mottagare och då förskolan idag är en vanligtförekommande plats för barn idag i Sverige har också valet av material i studien kommit atthandla om vardagsskildringar som utspelar sig i förskolans miljö. Sju bilderböcker utgivnamellan 1976 – 2016 har analyserats med hjälp av kvalitativ bild- och textanalys därikonotexten har fått stort utrymme i studiens analyser. Genusanalysen är gjord med fokus påvilka normer som representeras i litteratur, med könsmarkörer och genusframställningarkopplat till stereotypa beteenden hos pojkar och flickor i åtanke. Detta ställs också i relationtill de rådande styrdokumenten. Studiens analyser visar på beteenden hos karaktärer ibilderböckerna som både bekräftar och bryter normer kopplat till kön. Detta visar sig också ibilderböcker från olika tidsepoker.

Cette thèse s’intéresse à la manière dont l’enfant est représenté dans la littérature pour la jeunesse britannique contemporaine. L’étude porte sur des œuvres publiées entre 1995 et 2005 par des auteurs britanniques : Philip Pullman, His Dark Materials ; Eoin Colfer, Artemis Fowl ; Jonathan Stroud, The Amulet of Samarkand ; J.K. Rowling, Harry Potter and the Philosopher’s Stone ; Kate Thompson, The New Policeman ; Alex Shearer, The Hunted ; Hilary McKay, Saffy’s Angel ; Anthony Browne, Into the Forest ; Lauren Child, Hubert Horatio Bartle Bobton-Trent ; Oliver Jeffers, Lost and Found. En nous appuyant à la fois sur l’examen des portraits d’enfants personnages et sur les représentations de l’espace et du temps, nous pouvons dégager une image de l’enfant contemporain tel que les auteurs britanniques pour la jeunesse le dépeignent. La représentation de l’enfant a souvent été analysée dans les livres pour adultes, mais son étude dans les œuvres qui lui sont destinées permet un éclairage différent, révélateur à la fois de la réalité de l’enfant telle qu’elle est perçue par l’auteur, et de l’enfant idéal sur lequel il aimerait que son jeune lecteur se modèle. L’analyse du lecteur modèle par le biais des théories de la réception dévoile l’enfant qui se cache entre les lignes et permet de souligner l’autonomie accrue dont l’enfant bénéficie dans la littérature, qu’il soit personnage ou lecteur. / This dissertation deals with the way in which the child is pictured in contemporary British children’s literature. This study analyses the image of the child in the following works of fiction published between 1995 and 2005 by British authors : Philip Pullman, His Dark Materials ; Eoin Colfer, Artemis Fowl ; Jonathan Stroud, The Amulet of Samarkand ; J.K. Rowling, Harry Potter and the Philosopher’s Stone ; Kate Thompson, The New Policeman ; Alex Shearer, The Hunted ; Hilary McKay, Saffy’s Angel ; Anthony Browne, Into the Forest ; Lauren Child, Hubert Horatio Bartle Bobton-Trent ; Oliver Jeffers, Lost and Found. The analysis of the portraits of child characters and of the representations of their environment (both spatial and temporal) enables us to create a picture of the contemporary child as British children’s authors imagine him. The image of the child in adult literature has often been examined, but its analysis in the works that are meant to be read by children offers a different perspective, which illustrates both the reality of the child as it is perceived by the writers, and the ideal child which the author would like his young reader to emulate. Theories of reception enable us to investigate the child reader who is hiding between the lines of the text and to demonstrate the increasing autonomy granted to the child in literature, be it the child character or the child reader.

<p>Denna uppsats jämför illustrationer av läraren i svenska och brittiska bilderböcker. I uppsatsen diskuteras nationella likheter och skillnader av lärarillustrationerna. Fokus ligger på hur bilderböckerna bidrar till att socialisera in barnen i förberedelserna inför skolstarten. Bildanalyserna jämförs även med den brittiska läroplanen The National Curriculum, och den svenska läroplanen, Lpo94, för att se hur pass realistisk den presenterade bilden av läraren är.</p><p>Vi har valt att analysera illustrationer från tre böcker från vardera land, alla med ordet ”school” eller ”skola” i titeln. Alla böckerna är skrivna under varje lands rådande läroplan. För att kunna analysera bilderna har vi hämtat inspiration från analysmetoden polariserande bildanalys.</p><p>Både Sverige och Storbritannien delar västvärldens syn på skola och lärande, båda länderna visar genom sina illustrationer läraren som en positiv och trevlig person som ständigt ler. Bilden av skolan blir därigenom god, frågan är hur pass realistisk denna bild är?</p><p>Skillnaderna mellan de två länderna har mer att göra med kön och etnicitet. I en brittisk bok är läraren en skallig man, i en annan en mörkhyad ung kvinna och den tredje en medelålders kvinna. I de svenska bilderböckerna är bilden av läraren mer generell. Alla lärare är vita kvinnor, det som skiljer dem åt är deras skiftande åldrar. Det finns endast en manlig lärare med i de undersökta svenska bilderböckerna, en träslöjdslärare, stereotypen för manlighet. Vi fann i studien att fokus i de brittiska bilderböckerna ligger mycket mer på läraren än i de svenska. De brittiska lärarna är uppmuntrande, populära ledare. De svenska lärarna är ofta placerade i bakgrunden och hade en mer passiv roll. I de svenska bilderböckerna är det elevernas relationer med varandra som står i fokus.</p><p>Eftersom urvalet av våra böcker endast täcker en bråkdel av alla bilderböcker för barn är inte tanken att vi ska komma med något absolut gällande resultat, men vi hoppas kunna se tendenser till generella slutsatser. Vi är öppna för att denna uppsats används för vidare studier.</p> / <p>This essay compares illustrations in picture books for children in Sweden, and the United Kingdom. The aim for this essay is to discuss national differences and similarities in how teachers are illustrated in picture books for children. Our focus is the illustrations and how they connect to the way the societies socialise children in preparation for starting school.</p><p>The analysis of the illustrations is also compared to The National Curriculum and Lpo94, to see how the curriculum has influenced the authors and illustrators. We want to see how the pre-school socialisation, in the world of illustrations in picture books, is realistic if you compare it to the school system and curriculum with a background in cultural and sociological studies.</p><p>We have chosen to analyse three picture books from each country, with the word “school” or “skola” in the title. The books have to have been printed during the ruling curriculum. The analysis of the pictures is inspired of a so called polarising picture analysis. Both countries share western culture and standards however, the picture of the teacher as a positive and nice person was something the both countries had in common. The illustration of the almost always smiling teacher made us draw some conclusions about how adults paint up a beautiful picture about starting school that is not necessarily realistic.</p><p>The differences between the two countries had more to do with ethnicity and gender. In one book from The United Kingdom the teacher is a bold man, in another a black woman and in the third the teacher was a young lady with brown hair. In the Swedish children books all teachers were woman, there was only one male teacher, posted as a wood workshop teacher, a stereotype for males. There was however some variations in age among these women, but in other ways they are similar, smiling white women that are nice to children. We also found more of a focus on the teacher in the British children books, the teachers were the supported leaders, all very popular with the children. In the Swedish children books, the teachers are more passive, the relation between the pupils takes more of the focus.</p><p>Since this essay only deals with a selection of picture books, we do not aim to make a clear conclusion. This essay is more likely a beginning of a further study.</p>

<p>Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur synen på barn reflekteras genombarnlitteratur från åren 1930-2001. Mer specifikt har fyra olika bilderböcker analyserats:Hattstugan (1930), Känner du Pippi Långstrump (1947), Till vildingarnas land (1967) ochGittan och fårskallarna (2001). Analysen har rört böckernas personskildringar, berättarröstersamt tid, rörelse och kausalitet. De frågeställningar som har använts är: Hur framställsbarnkaraktärerna i dessa fyra barnböcker? Och vilken syn på barn gestaltas genom dessakaraktärer? Resultatet av analysen blev att ingen av böckerna förmedlar endast en syn på barnutan barnkaraktärerna framställs på flera olika sätt. Tydligt är dock att barnsynen sträcker sigfrån det inkompetenta barnet i den första boken till det relativt kompetenta och relativtresilienta barnet i de två sista av de analyserade böckerna.</p> / <p>The aim of this study is to contribute to the knowledge of how the view on children isreflected in children’s literature from 1930 to 2001. Specifically have four different picturebooks been analyzed, which are: Hattstugan (1930), Do You Know Pippi Longstocking?(1947), Where the Wild Things Are (1963/1967) and Bridget and the Muttonheads (2001).The analysis has concerned the book’s characterizations, the voice of the narrator along withtime, movement and causality. Two questions are asked in this essay and they are thefollowing: How are the characterizations of children portrayed in these picture books? Andwhich view on children do these characterizations portray? The result of the analysis was thatnone of the books portrayed only one view on children because the characterizations of thechildren were portrayed in different ways within the books. It is however evident that theviews on children go from the incompetent child in the first of the books to the relativelycompetent and relatively resilient child in the two latter books.</p>

Preschool has a long tradition of using picture books, both as entertainment and as a resource for educational activities. In science there are two main application areas. The first one is science concepts and the second is to teach basic science process skills. These skills, observing, communicating, inferring, classifying, measuring and predicting reflects the methods used by scientists. Picture books potential to put science concepts and activities that promote the use of science process skills in a meaningful context, recommends using picture books for this purpose. However there is an issue about finding an appropriate selection of books, mainly when used for science concept formation. This study focuses on fictional picture books and discusses potentials and limitations of using them as a resource for preschool science. / I förskolan finns en lång tradition av att använda bilderböcker, både som underhållning och underlag för pedagogiska aktiviteter. Inom det naturvetenskapliga området finns två huvudsakliga användningsområden. Det första är naturvetenskaplig begreppsbildning och det andra är att använda bilderboken som utgångspunkt för att lära ut grundläggande naturvetenskapliga förmågor. Dessa förmågor, att observera, kommunicera, dra slutsats, klassificera, mäta och att förutspå, reflekterar det arbetssätt som används av forskare. Bilderbokens möjlighet att sätta naturvetenskapliga begrepp respektive aktiviteter som uppmuntrar barnen att använda naturvetenskapliga metoder i ett för barnen meningsfullt sammanhang, talar för att bilderboken används som utgångspunkt för detta. Ett problem som finns är att det är svårt att ta fram ett lämpligt urval. Detta gäller framförallt när bilderboken används som utgångspunkt för begreppsbildning. Denna studie är fokuserad på ett skönlitterärt urval, och diskuterar de möjligheter och begränsningar som finns med att använda skönlitterära bilderböcker som utgångspunkt för naturvetenskap i förskolan.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur synen på barn reflekteras genombarnlitteratur från åren 1930-2001. Mer specifikt har fyra olika bilderböcker analyserats:Hattstugan (1930), Känner du Pippi Långstrump (1947), Till vildingarnas land (1967) ochGittan och fårskallarna (2001). Analysen har rört böckernas personskildringar, berättarröstersamt tid, rörelse och kausalitet. De frågeställningar som har använts är: Hur framställsbarnkaraktärerna i dessa fyra barnböcker? Och vilken syn på barn gestaltas genom dessakaraktärer? Resultatet av analysen blev att ingen av böckerna förmedlar endast en syn på barnutan barnkaraktärerna framställs på flera olika sätt. Tydligt är dock att barnsynen sträcker sigfrån det inkompetenta barnet i den första boken till det relativt kompetenta och relativtresilienta barnet i de två sista av de analyserade böckerna. / The aim of this study is to contribute to the knowledge of how the view on children isreflected in children’s literature from 1930 to 2001. Specifically have four different picturebooks been analyzed, which are: Hattstugan (1930), Do You Know Pippi Longstocking?(1947), Where the Wild Things Are (1963/1967) and Bridget and the Muttonheads (2001).The analysis has concerned the book’s characterizations, the voice of the narrator along withtime, movement and causality. Two questions are asked in this essay and they are thefollowing: How are the characterizations of children portrayed in these picture books? Andwhich view on children do these characterizations portray? The result of the analysis was thatnone of the books portrayed only one view on children because the characterizations of thechildren were portrayed in different ways within the books. It is however evident that theviews on children go from the incompetent child in the first of the books to the relativelycompetent and relatively resilient child in the two latter books.

Denna uppsats jämför illustrationer av läraren i svenska och brittiska bilderböcker. I uppsatsen diskuteras nationella likheter och skillnader av lärarillustrationerna. Fokus ligger på hur bilderböckerna bidrar till att socialisera in barnen i förberedelserna inför skolstarten. Bildanalyserna jämförs även med den brittiska läroplanen The National Curriculum, och den svenska läroplanen, Lpo94, för att se hur pass realistisk den presenterade bilden av läraren är. Vi har valt att analysera illustrationer från tre böcker från vardera land, alla med ordet ”school” eller ”skola” i titeln. Alla böckerna är skrivna under varje lands rådande läroplan. För att kunna analysera bilderna har vi hämtat inspiration från analysmetoden polariserande bildanalys. Både Sverige och Storbritannien delar västvärldens syn på skola och lärande, båda länderna visar genom sina illustrationer läraren som en positiv och trevlig person som ständigt ler. Bilden av skolan blir därigenom god, frågan är hur pass realistisk denna bild är? Skillnaderna mellan de två länderna har mer att göra med kön och etnicitet. I en brittisk bok är läraren en skallig man, i en annan en mörkhyad ung kvinna och den tredje en medelålders kvinna. I de svenska bilderböckerna är bilden av läraren mer generell. Alla lärare är vita kvinnor, det som skiljer dem åt är deras skiftande åldrar. Det finns endast en manlig lärare med i de undersökta svenska bilderböckerna, en träslöjdslärare, stereotypen för manlighet. Vi fann i studien att fokus i de brittiska bilderböckerna ligger mycket mer på läraren än i de svenska. De brittiska lärarna är uppmuntrande, populära ledare. De svenska lärarna är ofta placerade i bakgrunden och hade en mer passiv roll. I de svenska bilderböckerna är det elevernas relationer med varandra som står i fokus. Eftersom urvalet av våra böcker endast täcker en bråkdel av alla bilderböcker för barn är inte tanken att vi ska komma med något absolut gällande resultat, men vi hoppas kunna se tendenser till generella slutsatser. Vi är öppna för att denna uppsats används för vidare studier. / This essay compares illustrations in picture books for children in Sweden, and the United Kingdom. The aim for this essay is to discuss national differences and similarities in how teachers are illustrated in picture books for children. Our focus is the illustrations and how they connect to the way the societies socialise children in preparation for starting school. The analysis of the illustrations is also compared to The National Curriculum and Lpo94, to see how the curriculum has influenced the authors and illustrators. We want to see how the pre-school socialisation, in the world of illustrations in picture books, is realistic if you compare it to the school system and curriculum with a background in cultural and sociological studies. We have chosen to analyse three picture books from each country, with the word “school” or “skola” in the title. The books have to have been printed during the ruling curriculum. The analysis of the pictures is inspired of a so called polarising picture analysis. Both countries share western culture and standards however, the picture of the teacher as a positive and nice person was something the both countries had in common. The illustration of the almost always smiling teacher made us draw some conclusions about how adults paint up a beautiful picture about starting school that is not necessarily realistic. The differences between the two countries had more to do with ethnicity and gender. In one book from The United Kingdom the teacher is a bold man, in another a black woman and in the third the teacher was a young lady with brown hair. In the Swedish children books all teachers were woman, there was only one male teacher, posted as a wood workshop teacher, a stereotype for males. There was however some variations in age among these women, but in other ways they are similar, smiling white women that are nice to children. We also found more of a focus on the teacher in the British children books, the teachers were the supported leaders, all very popular with the children. In the Swedish children books, the teachers are more passive, the relation between the pupils takes more of the focus. Since this essay only deals with a selection of picture books, we do not aim to make a clear conclusion. This essay is more likely a beginning of a further study.

This study investigated using literature as an alternative means to teach the art curriculum. Three widely used integrated curriculum models (Reading Improvement Through Art, Learning Through the Arts, and Champions of Change) were studied and analyzed in search of the best features for art-literature integration. A new curriculum is developed for two different grades using the Fulton County Elementary Art Education Curriculum standards as the foundation. This study used picture books as the catalyst to create an art-literature curriculum.

The society in which we live is controlled by various kinds of rules, both written and unwritten. These rules tell us not only how we should act as humans but also how we should act as women and men. Adults teach their children the rules of the society in various ways, but they also act as model figures. Children are influenced by conscious and unconscious actions and also by activities performed by the adults. Furthermore, adults write children’s books which bring the essential content into children’s lives. These books propagate the image of men and women and these images influence children’s view regarding both genders. The aim of this paper was to examine how boys and girls are represented from a gender perspective, based on the 10 children’s books most often borrowed from Stockholm City Library in the year 2010. The method used in this paper is both qualitative and quantitative content analysis. The result showed that feminine and masculine characters are presented from the stereotype gender’s point of view, especially in terms of physical appearance. Some exceptions appeared in terms of stereotypical properties and activities of the genders, but masculine rules appeared to be dominating. On the other hand, there were significantly more masculine characters than feminine characters in the examined children’s books.

The purpose of this study is to investigate how male and female is produced in the literary children’s literature that is found in a Municipal preschool. My issues are the following: Which sex dominates as a main character in the preschools literary books? What type of properties is attributed to the characters? What type of clothes is portrayed on the books characters? I performed a quantitative study of 136 children’s books. I used Maria Nikolajevas perceptions of stereotypical male and female properties to analyze my empirical data. My conclusions are that male characters dominates as main characters, most of the male characters in the children’s books presents stereotypical male properties while the female characters statistics presents almost equal results regarding gender-neutral properties, gender-stereotypical properties and stereotypical male properties and that both gender-stereotypical and gender-neutral clothes appears in the books.