Thesis (Ph. D.)--Ohio State University, 2005. / Title from first page of PDF file. Document formatted into pages; contains x, 555 p. Includes bibliographical references (p. 512-555). Available online via OhioLINK's ETD Center.

While over the years stakeholders such as publishers and academics have taken a keen interest in research into writing and publishing, they have been less concerned about research into indigenous children‟s literature. In this thesis a comprehensive examination of children‟s literature in the indigenous African languages of South Africa and in Zulu in particular, is presented. Qualitative research methods have been applied, using questionnaires and interviews to gain first-hand knowledge of problems and possible solutions to the dearth of original children‟s literature in the indigenous languages. The data obtained in this regard has proved invaluable to the researcher and, hopefully, will be so to others in the future. Oral folktales narrated before the influence of the missionaries qualify as children‟s literature. The transition from the oral performance of these folktales to the reading of written children‟s texts is discussed in detail. This is achieved by considering the milieu, themes, content, functions and values of this children‟s literature. The discussion of imilolozelo (lullabies) and izilandelo/izidlaliso (game songs) presents the genre of children‟s traditional oral poetry as a form of performance based not only on narrative but also on songs and/or chants interspersed with rhythmical movements to relay their message. Zulu school readers as modern literature for children are also examined by tracing their background and the development of original Zulu children‟s written literature since it was first recorded by the missionaries. Contents and themes of these early readers, dating from the 1800s, are examined and compared with a series of graded readers published in 1962 by C.L.S. Nyembezi. The sixth chapter of the thesis investigates Zulu children‟s picture books as contemporary literature. Various types of picture books and their functions are discussed. Research findings point to an urgent need for the training of African authors in the writing of age-appropriate books in indigenous African languages. Lastly, the study proves that it is feasible to regard traditional oral and modern indigenous texts as children‟s literature. / D. Litt. et Phil. (African Languages)

Picturebooks are an important part of the classroom environment in early childhood education. They open doors to new experiences, nurture students' cultural identities, and invite students to explore connections across cultures. In the United States today, many of the picturebooks that are available to teachers and students in preschool classrooms come from the state curriculum that the school district has implemented. Shifting demographic trends have led many educators to recognize a need for more diversity of literature in classrooms. This study was conducted in response to this growing concern that books should better reflect the cultures and identities of the children who read them, with a particular emphasis on young female children of color. The research question guiding this study is: How do picturebook texts and illustrations in an early childhood curriculum represent the identities of female characters of color as viewed through a critical feminist theoretical lens? To investigate this question, I critically analyzed children's picturebooks from a current early childhood curriculum adopted by the state of Texas, focusing on representations of gender and race. The selected books were analyzed using critical content and critical visual analyses to consider how the text and illustrations together represent female characters of color. Although earlier studies of picturebooks have pointed out a deficit of authentic portrayals of female characters of color, this study found that books in the sample did show some attention to authentic cultural themes including motherhood, action and agency, and subjugated knowledge and culture. However, implications for practice and research included the need for more balanced representation of diverse cultures within the curriculum to better reflect preschool demographics, as well as the need for more classroom instruction on books that give voice and agency to young female children of color as they develop their personal and cultural identities.

Inledning Bildsamtal i samspel mellan vuxna och barn i förskolan kan skapa möjligheter för barns tidiga språkutveckling. Bilden kan utgöra en utgångspunkt för samtal där barnet i sociala sammanhang kan få möjlighet att kommunicera sina tankar, idéer, erfarenheter och känslor. Förskollärares medvetna förhållningssätt i arbetet med bilderböcker och bildsamtal kan uppmuntra och stimulera barns nyfikenhet för bilder och berättelser i barnlitteratur.Syfte I vårt examensarbete ville vi undersöka förskollärares upplevelser och erfarenheter av bildsamtalets betydelse och möjligheter för barns tidiga språkutveckling. Vårt fokus var bilder i bilderböcker.Metod Studien bygger på en kvalitativ undersökning med self report som metod för datainsamling. Den metodansats som valts är den hermaneutiska.Resultat Resultatet visar att samtliga förskollärare i undersökningen använder bilder i bilderböcker som utgångspunkt för samtal och kommunikation med barn redan i tidig ålder. Undersökningen visar att förskollärarna är medvetna om vikten av bildsamtal som de upplever påverkar barns tidiga språkutveckling. Förskollärarna beskriver några betydelsefulla faktorer som påverkar barns möjligheter att utveckla sitt språk. De belyser förskollärares förhållningssätt, arbetssätt samt att barn får möjlighet att ingå i sociala sammanhang i samband med att de möter bilder i bilderböcker.

本研究旨在了解台灣國小英語教師使用繪本進行英語教學之情形。透過自編的問卷探索(1)國小英語教師對於運用英語繪本教學的看法，(2)英語教師使用繪本的實際情況，以及(3)使用繪本時所遇到的困難與挑戰。同時，以教師的背景變項與學校的環境變項做分析，探討這些變項是否影響教師對於繪本使用的看法、使用繪本教學的頻率和教學時所面臨的挑戰。 研究對象為大台北地區385位國小英語教師 (156位為台北市教師，229位為台北縣教師)。所得資料經描述統計、變異數分析及交叉分析等統計方法，獲致結果如下:(1)多數英語教師對運用繪本於英語教學的看法正面，但是研究結果顯示，教師們因教學年資不同，在「語言發展」及「學習者」兩個面向上有顯著差異;(2)學校環境變項(班級大小、英語課時數、學校所在區域)及教師背景變項(性別、年齡、教學年資、英語教學資格)對教師使用繪本的頻率有顯著的影響;(3)多數英語教師在進行繪本教學時共同面臨的挑戰為:英語教學時數不足、班級人數多、多媒體設備不足、繪本教學準備費時及英語繪本預算不足等。最後，研究者根據研究發現提出數點建議及未來相關研究之研究方向。 / The present study aimed to investigate the current situation of picture books applied in elementary school English teaching, based on a questionnaire survey conducted in the great Taipei area. The study focused on exploring (1) what are teachers’ perspectives toward picture book used in English teaching; (2) how teachers use picture book in English teaching; (3) challenges teachers encountered while using picture books. A total of 385 elementary school English teachers, 156 from Taipei City and 229 from Taipei County, responded to the questionnaire. The collected data were analyzed by descriptive statistics, variable analysis, and cross analysis. Results in this study showed: (1) teachers mostly had positive perspectives toward applying picture books in English teaching. However, there was a significant difference in their perception in dimension of language development and dimension of learner. Teachers’ teaching experiences was found to be the main factor to influence their perception; (2) school contexts (class size, average English periods, and school area) and teachers’ personal backgrounds (gender, age, teaching experiences, and English teaching certificates) significantly influenced the frequency of teachers’ use of picture books; (3) limited time of English courses, large class size, insufficiency of school multimedia equipment, time spent on preparing picture book instruction, and insufficient budget for picture books were the main challenges reported by teachers. Based on the findings of the study, pedagogical implications and suggestions for further research were included at the end of the thesis.

Call number: LD2668 .T4 1986 R92 / Master of Science / Family Studies and Human Services

In this study I have analysed three picture books from a gender perspective: Gittan gömmer bort sig, Vera och Vilgot i byggvaruhuset, and Superhjälte. The aim was to find out how the characters are presented from a gender perspective and whether traditional gender patterns are reinforced or challenged. The aim is to find signs of equality between the sexes. The method used is discourse analysis. The theory from which I proceed is gender-focused literature analysis.   The analyses showed that several of the characters break traditional gender patterns and that the equality of the sexes is manifest. It is above all the children in the books who do not follow the norm, whereas the adults are more stereotyped. My perception is that these books seek to question traditional gender roles. A broad repertoire of books can help to affect children’s view of gender. School should uphold the equality of the sexes, and as teachers we can help to shape the children so that they do not get stuck in traditional patterns.

In this study I have done a text analysis of three picture books aimed at children in pre-school age. The purpose is to investigate how social stratification are described in three Swedish picture books focusing on the family. In the analysis, I use the intersectional perspective, where you study and assume questions about power and inequalities between different groups in society based on sex, class, sexual orientation and age. The result of the analysis shows that families in picture books are shaped differently. The family no longer needs to be the classic family, in today's society, the family is changing. The result also shows how the picture book can be used as an educational tool. The picture book can help create a meeting place between the adults and the children to discuss differences in society and the conditions of others, to make everyone's equal worth visible. / I denna undersökning har jag gjort en textanalys av tre bilderböcker riktade mot barn i förskoleålder. Syftet är att undersöka hur sociala skiktningar gestaltas i tre svenska bilderböcker med fokus på familjen. I undersökningen använder jag mig av det intersektionella perspektivet där man studerar och utgår från frågor om makt och ojämlikheter mellan olika grupper inom samhället baserat på kön, klass, sexuell läggning och ålder. Resultatet av analysen visar att familjer i bilderböcker gestaltas på olika vis. Familjen behöver inte längre utgöras av den klassiska kärnfamiljen, i dagens samhälle är familjen föränderlig. Resultatet visar även hur bilderboken kan användas som pedagogiskt verktyg. Bilderboken kan bidra till att skapa en mötesplats mellan de vuxna och barnen för att diskutera olikheter inom samhället och andras villkor, för att göra allas lika värde synligt.

The purpose of this essay is to study and compare how male and female are portrayed in four picture books from the 2010s and 1970s, with a focus on the parents. And see what weight the images have to create gender norms in the books. Research has shown that children are affected by the books' gender representation, which makes it interesting to look at whether gender norms are visible in today's picture books (the 2010 century) and how it looked just after focus had been put on gender representation in picture books (1970s). In addition, I believe that the parents are interesting characters to study because there have not been so many analysis regarding parents' gender representation.   By the method of literary analysis, based on Nikolajevas Bilderbokens pusselbitar certain conclusions could be drawn. Among other things, in the case of the four analyzed picture books, it was difficult to find equality in the relationship between the parents. In addition, at least one parent in each picture book tended to become stereotyped because that parent was more in the background than the other. / Syftet med denna uppsats är att undersöka och jämföra hur manligt och kvinnligt porträtteras i två bilderböcker från 2010-talet respektive två bilderböcker 1970-talet med fokus på föräldrarna. Dessutom är syftet också att se vilken vikt bilderna har för att skapa genusnormer i böckerna. Forskning har visat att barn blir påverkade av bilderböckernas genusframställning vilket gör det intressant att titta på om genusnormer är synliga i dagens bilderböcker (2010-talet) samt hur det såg ut precis efter att ljuset hade hamnat på bilderböckernas genusframställning (1970-talet). Dessutom anser jag att föräldrarna är intressanta karaktärer att titta på eftersom det inte har utförts särskilt många undersökningar gällande föräldrars genusframställning. Genom metoden litterär analys med utgångspunkt i Nikolajevas Bilderbokens pusselbitar kunde vissa slutsatser dras. Bland annat att i de fyra analyserade bilderböckerna var det svårt finna jämställdhet i förhållandet mellan föräldrarna. Dessutom tenderade åtminstone en förälder i varje bilderbok att bli stereotyp eftersom den föräldern var mer i bakgrunden än den andra.

Bakgrund: Genus är något som engagerat och intresserat mig under hela utbildningen men även utanför skolan, i vardagen. Med denna undersökning vill jag synliggöra, inte minst för mig själv, vilka stereotyper dagens barn blir exponerade för i litteratur som riktar sig specifikt till dem. Frågor om genus, jämställdhet och könsroller är något som jag vill påstå är högaktuellt i dagens samhälle, vilket gör undersökningar av denna typ än mer angelägna. Dessutom finns det relativt få undersökningar som behandlar genus i barnlitteratur (Kåreland, 2005). Syfte: Mitt syfte är att undersöka hur genus framställs i ett urval bilderböcker skrivna på 2000-talet för barn i åldrarna 3-6 år; vilka stereotyper och normöverskridningar som blir synliga men också hur de olika karaktärerna framställs beroende på vilket kön de tillhör. Metod: Urvalet består av sju av de mest sålda bilderböckerna för barn i åldern 3-6 år på Adlibris. Böckerna är alla skrivna på 2000-talet. Varje bok lästes noggrant och analyserades ur ett genusperspektiv. Resultat: Resultatet visar att män/pojkar och flickor/kvinnor ofta framställs på ett stereotypt sätt med avseende på exempelvis karaktärsdrag och yrkesroller. Det finns dock även karaktärer som överskrider normerna på mer eller mindre tydliga sätt. Pojkar/män är överrepresenterade som huvudkaraktärer och i böckernas titlar, trots det högre antalet kvinnliga karaktärer totalt sett. Även de yrkesroller som var synliga i urvalet var nästan genomgående stereotypa, med kvinnor som omvårdare eller verksamma inom serviceyrken och med män i beskyddande yrken som vakt och polis.