Uppsatsen är en tematisk studie där vi analyserar karaktärerna i två verk av Astrid Lindgren, Pippi Långstrump (1945) och Emil i Lönneberga (1989). Syftet med uppsatsen är att undersöka normbrytning ur ett genusperspektiv samt hur dessa verk kan användas i ett didaktikärende. Vår metod grundar sig i en textanalys. Som framgår av vår analys har de utvalda barnböckerna många intressanta framställningar som kan diskuteras för att belysa ämnen som genus och normer. Eleverna ges möjlighet att förstå kvinnliga och manliga aspekter från olika synvinklar och utifrån det skapa sig en egen uppfattning. Detta kan även förstås som att eleverna lär sig att kritiskt granska litteratur men även andra områden i deras närhet.

Det självständiga arbetet analyserar självständighet utifrån de fiktiva figurerna Pippi Långstrump och Ronja Rövardotter. Syftet med analysen är att söka ett svar på hur självständighet yttrar sig och hur självständighet hänger ihop med förebilder. Uppsatsen utgår från relevanta delar ur skönlitteraturen som analyseras med hjälp av tidigare psykologisk forskning och litteraturvetenskaplig forskning. Analysen visar att de fiktiva figurerna Ronja och Pippis självständighet yttrar sig genom att de får ha roligt på egen hand, uppleva världen samt ta ansvar över sig själva och andra. De fiktiva figurerna drivs till självständighet av sina förebilder.

Vid en läsning av Aftonbladets artikel ”De är Pippis arvtagare” (Swedenmark 2020), som publicerades i samband med firandet av Pippi Långstrumps 75-årsdag, väcktes en nyfikenhet på en av de moderna flickkaraktärerna som omnämndes: Frallan. Det övergripande syftet med denna uppsats har således varit att försöka ta reda på om det går att se Frallan som en arvtagerska till Pippi. Studien har utgått från tre frågeställningar om hur Pippi och Frallan framställs kopplat till genusnormer, stereotyper och ideal. Uppsatsen vilar på en genusteoretisk grund där Mia Österlunds flickmatris använts som verktyg för att kunna se hur Frallan och Pippi förhåller sig till de tre flickor som Österlund menar kan ses som grundtyper för olika flickskildringar. Den metod som använts i uppsatsen är en komparativ kvalitativ textanalys där det skönlitterära materialet fått stå i fokus för att nå djupa karaktärsanalyser. Den tidigare forskning som finns att tillgå om Pippi är omfattande och flertal relevanta nedslag har valts ut med koppling till min studie. Desto mindre forskning har bedrivits om Frallan vilket gör att denna uppsats är möjlig att se som ett tillskott på ett område som inte är brett beforskat. Resultatet som framkommer av studiens analys är att både Pippi och Frallan går att se som skeva karaktärer som på olika sätt bryter mot det flicknormativa. Därav är det även möjligt att se Frallan som en arvtagerska till Pippi som följer de normbrytande fotspåren, även om Frallan är en mer utvecklad och nedtonad version. Analysen har även synliggjort de begränsningar som finns i flickmatrisen som verktyg då den inte tillåter ett placerande av alla karaktärens egenskaper. I ett vidare perspektiv lyfter även uppsatsens resultat problematiken med att sortera in människor och karaktärer i fack, då detta är något som kan vidmakthålla de strukturer i samhället som bygger på att kategorisera till exempel kön.

Uppsatsen analyserar Astrid Lindgrens bok Boken om Pippi Långstrump (2015), en bok som innehåller Lindgrens tre första böcker om Pippi Långstrump: Pippi Långstrump (1945), Pippi Långstrump går ombord (1946) och Pippi Långstrump i Söderhavet (1948). Verket jämförs med tre böcker ur bokserien om LasseMajas Detektivbyrå av Martin Widmark: LasseMajas Detektivbyrå - Diamantmysteriet (2002), LasseMajas Detektivbyrå - Födelsedagsmysteriet (2012) och LasseMajas Detektivbyrå - Musikmysteriet (2021). Analysen syftar till att synliggöra vilka budskap som förmedlas i de valda verken via ett intersektionellt perspektiv. Uppsatsen utgår från ett intersektionellt perspektiv och verken jämförs med en komparativ analysmetod. Analysen visar att intersektionaliteten som framskrivs både har utvecklats i takt med samhällsutvecklingen, men samtidigt är det inte så stor skillnad som en hade förväntat sig efter nästan 60 år. Detta visas genom hur karaktärer beskrivs av författaren och hur karaktärerna talar om varandra i texten.

Denna uppsats behandlar Linda Palms material Tio kompisböcker baserade på barnkonventionen (2014) och Astrid Lindgrens Pippi Långstrump (1945). Detta material undersöks genom en kvalitativ analys med en komparativ metod. Syftet med denna uppsats är att komparera ett skönlitterärt verk med en tillrättalagd litteratur. Detta görs för att skapa en förståelse för litteraturens relevans i ett värdegrundsarbete i skolan, samt vilka didaktiska konsekvenser som kan uppstå. Dessa konsekvenser kan bildas på grund av lärarens engagemang i undervisningen vilket kan ligga till grund för diskussioner. Skolverket (2011) nämner värdegrunden i ett inledande stadie vilket ger oss en förståelse för vilken omfattande roll den har i undervisningen. Värdegrunden är baserad på barnkonventionen som blev lag i Sverige år 2018.Den teori som genomsyrar denna uppsats är critical literacy som behandlar förmågan att läsa mellan raderna. Edvardsson (2020, s. 37) beskriver critical literacy som förmågan att kunna läsa mellan raderna och kritiskt granska en text. Det skapar alltså en djupare förståelse för det som läses. Vårt resultat visar att både skönlitteratur och tillrättalagd litteratur kan skapa olika förutsättningar för ett värdegrundsarbete. Samtidigt som det går att använda sig av båda dessa i undervisningen. Litteraturen skapar olika förutsättningar för diskussion.

This essay aims to examine and work as an example for how one can discuss power and intersectionality in the classroom based on Astrid Lindgren’s book Pippi Longstocking. It also aims to examine if teachers could use the book as a starting point for working with other important questions about life and identity in the classroom. Analyses have been performed with an intersectional starting point. Matrixes, based on a system of points and categories of importance for power relations, have been made and used as a method for the analyses. The categories sexuality and ethnicity are often considered important for intersectional analyses, but because the book never really brings up any aspect of them, they were excluded from the analyses in the essay. Instead, many other important categories are discussed. The matrixes show that Pippi, from an intersectional point of view, should be subordinate in many situations. However, further analyses show that she, to the contrary, tends to always make herself more powerful than others. Her powerfulness would not be possible without her so called super powers, but her self confidence and attitude are also of great importance, since they allow her to take power. The essay shows that the complex book could work very well to help touch upon the equally complex subject of power and intersectionality, as well as upon other questions about life and identity, in the classroom.

Syftet med föreliggande studie är att få fördjupad kunskap om karaktärerna i Pippi Långstrump och Handbok för superhjältar del 1: Handboken ur ett genusperspektiv och att undersöka böckernas didaktiska potential med koppling till dagens läroplan. Detta görs genom en komparativ text- och bildanalys av de två verken. Analysen visar att det finns likheter och skillnader mellan hur karaktärerna framställs och att huvudkaraktärerna Pippi och Lisa kan ses som normbrytande. Böckerna kan även användas för att implementera de värderingar om könsnormer som läroplanen föreskriver. De har didaktisk potential och kan användas i undervisningen men med ett kritiskt förhållningssätt.

Uppsatsen analyserar Astrid Lindgrens karaktärer Pippi Långstrump och Ronja Rövardotter. Litteraturanalysen genomförs med komparativ metod. Syftet är att synliggöra diskriminerande strukturer, exkluderingsmekanismer och normer i texterna. Vi har även valt att undersöka Lindgren som person, för att se om det finns en koppling mellan hennes person och verk. Uppsatsen utgår från en kvalitativ analys och teorin critical literacy. Analysens resultat i vuxnas syn på barn visar en hierarki där vuxna har makt. I Pippi Långstrump exkluderas barn som stör ordningen, och i Ronja Rövardotter exkluderas barn genom ett hemlighållande av föräldrarna. Pippi Långstrumps far är frånvarande under större delen av Pippis liv, hans roll är att fungera som en ekonomisk resurs för dottern. Ronja Rövardotters far är närvarande och beskyddande, dock gör hans leverne och temperament att Ronja skjuts ifrån honom. Båda karaktärerna Pippi och Ronja är normbrytande, men på olika sätt. Pippi bryter normerna genom sitt ohyfsade beteende, Ronja bryter normerna genom att gå emot sin familjs värderingar. Pippi Långstrump är en humoristisk och lättsam bok, den är uppbyggd med mindre enkla vardagsäventyr där Lindgrens skicklighet för ordlekar och anekdoter visas. Ronja Rövardotter är en familjeroman som skildrar sorg, kärlek, tragedier och död.

The dissertation takes as a point of departure that 1945 is usually mentioned as a start for a new type of Swedish children’s literature. In the majority of handbooks in and reviews of the history of Swedish children’s literature this is repeated as a fact. A reason for this is that three famous authors of children’s literature in Swedish all had their breakthrough this year: Lennart Hellsing, Tove Jansson and Astrid Lindgren. They are regarded as the most important examples of the new type of children’s literature. Especially Astrid Lindgren’s Pippi Långstrump [Pippi Longstocking] has been seen as a symbol for the free child and for the revolt against the adult world and the stiff rules of etiquette. At the same time as 1945 has been assigned as the birth date for a new children’s literature the general view of the preceding period, between the two world wars, has been that it was stagnant and uninteresting. In this study, the hypothesis was that the new did not emerge from an empty space. After extensive reading of children’s literature from the time between the wars it was discovered that there were new tendencies in this literature similar to those ascribed to the literature from the period after 1945. A more detailed analysis was performed comparing Astrid Lindgren’s Pippi Långstrump with works by the Swedish author Ester Blenda Nordström and the Danish author Karin Michaëlis’. The results show that the children’s literature produced between the wars was much more complex than previously stated and has several characteristics similar to the literature produced after 1945. As a consequence it seems necessary to modify the notion of 1945 as the definite starting point for the modern Swedish children’s book. A comparative analysis of the three authors is used as verification in the thesis. The analysis use among others the theories of Bachtin about the “popular laugh culture” and shows that the main characters in the books by Nordström and Michaëlis to the same extent as Pippi Långstrump illustrates the norm-breaking and independent child. The similarities between the work of Astrid Lindgren and Nordström and Michaëlis are obvious in terms of content as well as in expressions and type of language. The main focus in this dissertation is a textual analysis against a background of social context analysis. The conclusions state that there clearly were predecessors to the work of Astrid Lindgren. To simply state that 1945 was the year when the modern children’s book was born thus no longer seems relevant. / <p>Akademisk avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet, som med tillstånd av</p><p>humanistiska fakultetsnämnden kommer att offentligen försvaras fredagen den 27 maj 2011, kl. 10 i Lilla Hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg</p>

The purpose of this study is to try to get an insight into how Pippi Longstocking (Lindgren 2005) can be used for the purpose of working didactically regarding gender and value-based issues. This is a literature study where the first book of Pippi has been analyzed from a feminist perspective and from a gender perspective. Of interest to the study was also to analyze how gender is presented in the book, in order to create a deeper understanding of the book's characters related to gender. A delimitation was made at the first book when the characters and their characteristics became sufficiently clear, to create a picture of how they could help to create meaningful conversations with the students. The results of the study revealed a wide range of normative and human events that show that a single girl has a strong belief in herself, and an ability to act and be who she is without being restricted by others. Pippi and the people she meets present actions that are suitable for discussion, and thus can broaden views and create awareness among both teachers and students. / Syftet med den här studien är att försöka få en inblick i hur Pippi Långstrump (Lindgren 2005) kan användas i ett syfte att arbeta didaktiskt gällande genus och värdegrundsfrågor. Metoden som används i studien är en litteraturstudie där den första boken om Pippi har analyserats ur ett feministiskt perspektiv samt ur ett genusperspektiv. Av intresse för studien var också att analysera hur genus presenteras i boken för att genom det kunna skapa en djupare förståelse för bokens karaktärer kopplat till genus. En avgränsing gjordes vid den första boken då karaktärerna och deras egenskaper blev tillräckligt tydliga för att kunna skapa en bild om hur de skulle kunna bidra till att skapa meningsfulla samtal med elever. Resultatet av studien visade upp ett brett spektrum av normbrytande och medmänskliga händelser vilka visar sig genom att en enda flicka har en stark tro på sig själv, en förmåga att kunna agera och vara den hon är utan att begränsas av andra. Pippi och de personer som hon möter visar upp sidor som lämpar sig bra för diskussion och också därigenom kan vidga vyer och skapa en medvetenhet bland såväl lärare som elever.