Turism idag är inte bara ett verktyg för ekonomisk vinning, utan det innefattar även utveckling och bevarande. Det är i dagsläget styrt och konstruerat efter historia, natur och tradition; tre punkter som berör områdena kultur och arv. Kulturarv är en någorlunda ny inriktning inom turismnäringen, som på senare tid fått mer engagemang och som idag kan anses vara i en utvecklingsfas. Syftet med den här uppsatsen var att studera på vilka sätt som en destination använder sig av kulturarvet för att locka besökare, samt se till vad för betydelse en sådan strategi har för destinationen som besöksmål. Vi prövade vår studie på destinationen Kalmar; där sex intervjuer genomfördes med olika aktörer som är kopplade till turism och kulturarv. Resultatet av intervjuerna sammankopplade med de sekundära källorna påvisade att Kalmar har många naturliga tillgångar i form av kulturarv och att destinationen aktivt jobbar med de tillgångarna. Arbetet med kulturarv och dess utveckling sker primärt genom ett samarbete mellan de olika aktörerna inom destinationen. Destinationen ser de interna och externa aktörerna som resurser, resurser som de använder och arbetar aktivt med för att höja Kalmars bild inom turismindustrin. Det är samarbetet mellan aktörerna i förhållande till bevarande, användning och tillgänglighet som skapar den stad som Kalmar är idag. / Tourism today is not just a tool for economic gain, it also includes categories such as development and conservation. Tourism is currently controlled and constructed by history, nature and tradition; three things that concern areas of culture and heritage. The aim of this bachelor thesis is to study the ways in which a destination uses cultural heritage to attract tourists, as well as to determine how the different ways affects the destination as a visitor destination. We conducted our study in Kalmar city, where we held six interviews with various actors linked to tourism and cultural heritage. The results of the interviews linked to the secondary sources showed that Kalmar have many unique assets in terms of heritage, and that the destination is actively working with it. The work on heritage and its development is primarily done through cooperation between the various actors in the destination. The destination sees the internal and external actors as resources and actively use them and work with them to increase Kalmar's image within the tourism industry. It is the cooperation between the players in terms of conservation, use and accessibility that creates the heritage city of Kalmar today.

This study revolves around cultural heritage as a resource for tourism and within a placemaking. The chosen purpose is to study how an individual municipality relates to its specific cultural heritage and to investigate how cultural heritage can be used as a tourism resource and within a place-making. Hässleholm municipality is the subject of the study and the cultural heritage is the history about the guerrilla fighters and outlaws called snapphanar. The questions at issue are: How is the history of snapphanarna in Hässleholm municipality valued as a cultural heritage and as a tourism resource? How can Hässleholm municipality use its cultural heritage as a tourism resource and in a place-making? The theoretical understanding is mainly based on Jonas Grundberg's material on cultural heritage tourism and Lotta Braunerhielm's study on cultural heritage in place-making. A case study has been conducted using semi-structured interviews, unstructured interviews and observations. Interviews have been conducted with the responsible destination developer from the municipality, the castle manager at Hovdala Slott, the responsible at “Tourism in Skåne”, and ten locals. The results show that there is a discrepancy in how local residents value the cultural heritage of snapphanar versus how municipal responsible value them. Among other things, locals want the Snapphane heritage to bring more to life in the municipality and be used in tourism, something that is now not present. Furthermore, it is clear that the municipality does not see Hovdala Castle for all its values. The study provides tools for how Hässleholm municipality can use the cultural heritage of the history about Snappahanarna, together with Hovdala Slott, to create a more locally based tourism and as a way for a place making. / Denna studie kretsar kring kulturarv som en resurs för turism och inom ett platsskapande. Det valda syftet är att studera hur en enskild kommun förhåller sig till sitt specifika kulturarv samt att undersöka hur kulturarvet kan användas som en turismresurs och inom ett platsskapande. Hässleholms kommun är föremålet för studien och kulturarvet är snapphanehistorien. Frågeställningarna är: Hur värderas snapphanehistorien i Hässleholms kommun som ett kulturarv och som en turismresurs? Hur kan Hässleholms kommun använda sitt kulturarv som en turismresurs och inom ett platsskapande? Den teoretiska förståelsen utgår främst från Jonas Grundbergs material om kulturarvsturism och Lotta Braunerhielms studie om kulturarv inom platsskapande. En fallstudie har utförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer, ostrukturerade intervjuer samt observationer. Intervjuer har gjorts med ansvarig destinationsutvecklare från kommunen, slottschefen på Hovdala Slott, ansvarig på Tourism in Skåne samt tio lokalinvånare. Resultaten visar att det finns en diskrepans i hur kommuninvånarna värderar kulturarvet snapphanar kontra kommunansvariga. Lokalinvånarna vill bland annat att snapphanearvet ska levandegöras mer i kommunen och användas inom turism, något som nu inte är gällande. Vidare framgår att kommunen inte ser Hovdala Slott för alla dess värden. Studien ger verktyg till hur Hässleholms kommun kan använda sig av kulturarvet snapphanehistorien tillsammans med Hovdala Slott för att skapa en mer lokalt förankrad turism och som en väg för ett nytt platsskapande.

The preschool is often looked upon as an institution for the parents and guardians, with an aim to influence the children. If we change the perspective, from the adult to the child´s perspective, we might find that the preschool with its places and activities is created by the children who live their everyday lives there. Through an ethnographic study, consisting of observations, I examined how the children in a preschool, ages three to five, enter a specific place in a certain time during the preschool day – a so-called time space. This time space is an occasion for waiting on each other and waiting for a new activity to start - a small crack in the preschool structure. In what way can children´s agency be expressed in this small time space? To find the answer to my question I observed the social interactions of the children, with a perspective of childhood sociology and Corsaro´s (2014) theories of peer cultures, interpretive reproduction, and sharing and controlling as a starting point and as a tool for my analysis. The results show that children constantly seek to gain control of their lives through different strategies of getting themselves in and out of interaction and activities. They create their own space within the time space and during this study they clearly influence the meaning of the time space by re-creating and creating new routines and meaning. Through their peer cultures, the constant control seeking, and by just being in the room, the children can be seen as active agents by their interpretation and reproduction of the meaning of the time space. My conclusion is that children take whatever space they´re given in the preschool structure and make it their own. In this way they are active agents of the preschool.

Ett socialt hållbart samhälle utgår från att skapa en miljö där alla individer respekteras och ges lika möjligheter att delta i samhället. Offentliga mötesplatser har en viktig funktion i den sociala hållbarheten med att vara inbjudande, trygga och tillgängliga. Människor med olika förutsättningar ska kunna vara delaktiga i samhället och offentliga miljöer behöver vara planerade efter fysisk tillgänglighet för att inte exkludera vissa grupper. Vilka grupper som kan vara delaktiga i det offentliga rummet påverkar hur samhället utvecklas över tid. Studien uppmärksammar hur tillfällig användning kan användas som metod för att föra arbetet med social hållbarhet framåt. Sommargågator är en tillfällig användning av en plats under sommarmånaderna när användningen temporärt ändras till fotgängares fördel genom att stänga av gatan för fordonstrafik. Konceptet sommargågata studeras i den här studien utifrån perspektivet social hållbarhet, genom att undersöka vilka möjligheter och nackdelar som kan uppstå vid införandet av tillfälliga gågator och hur dessa kan användas i samhällsplanering för att öka fysisk tillgänglighet och socioekonomisk inkludering. En fallstudie har utförts över Östra Ågatan i Uppsala för att undersöka möjligheter och nackdelar med att anordna en sommargågata utifrån social hållbarhet. Resultatet visar att en breddning av konceptet tillgänglighet möjliggör att offentliga platser blir mer inkluderande och flera grupper kan vara delaktiga i den offentliga miljön. Om detta sker kan tillfällig användning vara en metod för att skapa mötesplatser och öka tillgängligheten. Vidare är det grundläggande för att skapa en inkluderande plats att ett långsiktigt mål för platsen uttrycks och att balansen bibehålls mellan allmänna och kommersiella aktiviteter. / A socially sustainable society is based on creating an environment in which all individuals are respected and given equal opportunities to participate in society. Public spaces play an important role in the social sustainability of being involved, safe and accessible. People with different conditions should be able to participate in society and public environments need to be planned after physical accessibility so as not to exclude certain groups. Which groups that participate in the public space affects how society develops over time. The study draws attention to how temporary use can be used as a method to bring forward work on social sustainability. A summer pedestrian street is a temporary use of a place during the summer months when use is temporarily changed to pedestrian advantage by turning off the street for automobile traffic. The concept of summer pedestrian street is studied in this study from the perspective of social sustainability, by examining the possibilities and disadvantages that may arise when introducing temporary pedestrian streets and how these can be used in community planning to increase physical accessibility and socio-economic inclusion. A case study has been carried out across Östra Ågatan in Uppsala to investigate the possibilities and disadvantages of organizing a summer pedestrian street based on social sustainability. The results show that broadening the concept of accessibility enables public places to become more inclusive and several groups may be involved in the public environment. If this happens, temporary use can be a way to create meeting places and increase accessibility. Furthermore, it is essential to create an inclusive location for a long-term goal for the site to be expressed

Utifrån situationen att befolkningen i Sveriges landsbygdskommuner minskar trots att landets befolkning i stort ökar (Erlingsson, Syssner & Ödalen, 2015), blir det allt svårare för dem att upprätthålla en tillfredsställande nivå av service och utveckling (Bjerke & Mellander, 2017; Stockdale, 2004). Attraktionen av intressenter blir därför en förutsättning för att kommunerna ska kunna bedriva sin verksamhet (Fredriksson, Färdigh & Törnberg, 2018). För att vända trenden arbetar allt fler kommuner med platsmarknadsföring (Niedomysl, 2004). Syftet med undersökningen är att ta reda på hur pendlings- och landsbygdskommuner i Sverige återskapar sitt platsvarumärke i sociala medier med fokus på Instagram. Undersökningen har gjorts utifrån frågeställningarna: Hur återskapas kommunernas officiella bild via deras officiella Instagramkonton? Vilka likheter och skillnader kan ses mellan de olika kommunernas platsvarumärken och hur de återskapas?  Studiens teoretiska ramverk har satts samman i en modell för gemensamt platsskapande. I modellen visas hur platsen, kommunen och intressenterna samarbetar för att tillsammans skapa ett gemensamt platsvarumärke, vare sig kommunikationen är planerad eller inte. Modellen kompletteras med teorier kring dialogskapande mellan organisationer och deras intressenter. Undersökningen är kvalitativ och har genomförts med en semiotisk innehållsanalys för att ta reda på hur sex olika kommuner har formulerat sina erbjudanden i ett platsvarumärke eller en vision och hur detta varumärke återskapas via kommunens officiella Instagramkonto. Resultaten jämförs sedan utifrån referenspunkterna (1) kommungrupp och (2) befolkningssituation.   Undersökningen visar att de kommuner som skiljer sig mest åt i förutsättningar trots det har flest likheter i sin kommunikation. Positionering görs genom att visa att man gör rätt saker men på ett annorlunda sätt. Fokus ligger genomgående på att visa en god livskvalitet. Man kan också se att hållbarhet blir ett allt viktigare område. Undersökningen kan också se att kommunerna interagerar med sina intressenter på olika nivåer utifrån ett aktivt, reaktivt och passivt deltagande. De kommuner som lyckas bäst med att återskapa sin officiella bild via sitt Instagramkonto är de som har ett varierande innehåll som förstärker de delar man beskrivit i platsvarumärket. Förutom slutsatser utifrån referenspunkterna kan studien även visa på likheter ur ett geografiskt perspektiv. / Based on the situation that the population of Sweden's rural municipalities is declining despite the fact that the country's population is increasing at large (Erlingsson, Syssner & Ödalen, 2015), it becomes difficult for them to maintain a satisfactory level of service and development (Bjerke & Mellander, 2017; Stockdale, 2004). The attraction of stakeholders is therefore a prerequisite to be able to conduct their operations (Fredriksson, Färdigh & Törnberg, 2018). To reverse this trend, more and more municipalities are using place marketing (Niedomysl, 2004). The purpose of the study is to show how commuting and rural municipalities in Sweden recreate their place brands in social media focusing on Instagram. The survey is based on the questions: How are municipalities' official image recreated through their official Instagram accounts? What similarities and differences can be seen between the different municipalities' place brands and how they are recreated? The study's theoretical framework has been put together in a model for joint place making. The model shows how the place, the municipality and the stakeholders work together to create a joint place brand, whether the communication is planned or not. The model is complemented by theories about dialogue between organizations and their stakeholders. The survey is qualitative and was conducted with a semiotic content analysis to find out how six municipalities have formulated their offers in a place brand or vision and how this brand is recreated through the municipality's official Instagram account. The results are then compared based on the reference points (1) municipality group and (2) population situation. The survey shows that the municipalities that differ most in terms of conditions, have the most similarities in communication. Strategic positioning is made by showing that they are doing the right things but in a different way. There is a consistent focus on quality of life and you can also see that sustainability is becoming more important. The survey also shows that the municipalities interact with stakeholders at different levels of active, reactive and passive participation. The municipalities that are most successful in recreating their official image on Instagram have a varied content that reinforces the parts described in the place brand. In addition to conclusions based on the reference points, the study also shows similarities from a geographical perspective.

The 21st century presents the urban environments with challenges in the form of demo- graphic changes, new urban economies and international and culturally diverse cities. These challenges exist within a globalized context that together with digital technology has created rapidly shifting environments. As a result there is a need for constant innovation in a constantly shifting environment. There is a need for temporary exploratory solutions in the built environment in order to highlight tendencies, visualize unseen conflicts and explore new urban forms in order for cities to grow with their residents and users. By analyzing current local regulation in Stockholm regarding public space, temporary structures, usage as well as social factors and an in-depth analysis of three case studies, this project explores and outlines how temporary user projects can act as a compliment to traditional planning practices. The project also explores the role and the limitations of urban entrepreneurship and examines a clear set of values for urban entrepreneurship within temporary spaces. The final synthesis is a framework that seeks to ensure equal access and achieving solutions that are flexible and local. / Det 21:a århundradet presenterar en rad utmaningar för de urbana miljöerna i form av demografiska förändringar, nya urbana ekonomier samt internationella och mångkulturella städer. Dessa utmaningar sker ur ett globaliserat sammanhang som tillsammans med digitala teknologier har skapat snabbt skiftande urbana miljöer. Därmed finns det ett behov av en kontinuerlig innovationsprocess i kontinuerligt skiftande miljöer. Det finns ett behov av temporära, utforskande lösningar, i den byggda miljön för att kunna påvisa tendenser, åskådliggöra osedda konflikter samt utforska nya urbana former för att städer ska kunna växa med sina innevånare och användare. Genom att analysera rådande regelverk i Stockholm gällande offentliga utrymmen, temporära konstruktioner, användande samt sociala faktorer och ingående analyser av tre fallstudier, utforskar detta projekt temporära användarprojekt i den urbana miljön som ett komplement till traditionella planerings praxis. Projektet utforskar urbant entreprenörskaps roll samt begränsningar och undersöker en tydligen värdegrund för urbant entreprenörskap gällande temporära platser. Slutsyntesen är ett ramverk som ämnar till att säkerställa jämlik åtkomst samt skapa flexibla och lokalt relevanta lösningar.