• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 15
  • 1
  • Tagged with
  • 16
  • 6
  • 5
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

"Det blir mycket konflikter" : En kvalitativ studie om hur en begränsad skolgårdsyta inverkar på barns lek. / "It generates a lot of conflicts" : A qualitative study of limited schoolyard´s effect on childrens play.

Andersen, Malin, Bergkvist, Erika January 2016 (has links)
Syftet med den här studien är att genom intervjuer med fritidslärare få förståelse för och ökad kunskap om hur de anser att en skolgård med begränsad yta inverkar på barns lek. Vi har använt oss av följande frågeställningar: Hur uppfattar fritidslärarna sin skolgård? Hur uppfattar fritidslärarna skolgårdens lekmöjligheter? På vilket sätt anser fritidslärarna att den begränsade skolgårdsytan inverkar på leken?                     Forskningen visar att en variationsrik miljö bidrar till mer aktiva lekar. Många studier visar även att skapande av egna platser är en viktig del i utformningen av barns lek. Den naturliga miljön i form av buskar och träd inbjuder till mer varierande lek medan asfaltsytorna erbjuder pulshöjande och tävlingsinriktade lekar. I studien används en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med fem fritidslärare. För att analysera vårt resultat har vi använt oss av affordanceteorin, ramfaktorteorin, Grahns (1997) perspektiv på den fysiska miljön samt sju stycken begrepp från Grahn (2003) som vi använder som diskussionsnycklar. Studiens resultat visar att samtliga fritidslärare anser att det blir mer konflikter när skolgårdsytan är begränsad och för liten i förhållande till de rekommendationer som finns. Det visade sig även att eleverna har sämre möjligheter till platsskapande då ytan inte räcker till åt alla elever.
2

"Syns du inte så finns du inte" : Platsmarknadsföring inom fysisk planering - en fallstudie i Västervik

Hansson, Fanny, Palmgren, Malin January 2016 (has links)
Denna uppsats behandlar platsmarknadsföring inom fysisk planering där en fallstudie görs i Västerviks kommun. Syftet med uppsatsen är att med fokus på den mindre stadens förutsättningar i en konkurrensinriktad och marknadsorienterad samtid, undersöka förhållandet mellan fysisk planering och platsmarknadsföring samt problematisera platsmarknadsföringens betydelse för kommunens utvecklingsarbete och kommunala planeringspraktik. För att besvara detta övergripande syfte görs en kvalitativ innehållsanalys av olika kommunala dokument (Vision Västervik 2025, ÖP 2025 samt detaljplanerna för Slottsholmen och Skeppsbrokajen) utifrån fyra teoretiska utgångspunkter. De teoretiska utgångspunkterna har tagits fram genom en teoretisk syntes av forskningsöversikten och är anpassning/tillväxt, symbolisk/fysisk, inåt/utåt och bevarande/förändring. Därtill intervjuas två tjänstemän på Västerviks kommunala planeringsavdelning för att få insikt i processen bakom framtagandet av två detaljplaneprojekt samt för att undersöka hur kopplingen mellan platsmarknadsföring och fysisk planering kan ta sig uttryck i planeringspraktiken.  Resultatet har visat att det finns en koppling mellan platsmarknadsföring och fysisk planering i de kommunala dokument som granskats, där många av de åtgärder och strategier som lyfts fram går att koppla till de teoretiska utgångspunkterna. I samtliga dokument som granskats har Västerviks identitet som skärgårdsstad med närhet till vatten, natur och kultur lyfts fram, vilket överensstämmer med kommunens turismslogan ”Västervik – skärgårdsstaden i Småland”. Denna profiliering kan kopplas till ett varumärkesbyggande som turistort eller boendeort, där fokus ligger på att lyfta fram de värden som anses skapa attraktiva boende- och livsmiljöer. Här är slutsatsen att Västerviks kommun tagit vara på de faktorer som gör platsen unik i sitt sammanhang; det geografiska läget och de utblickar och sammanhang som det skapar. Sett utifrån de teoretiska utgångspunkterna har samtliga dokument en tydlig tillväxtinriktning där bevarandeintresset av Västerviks traditionella identitet som hamn- och skärgårdsstad fungerar som en röd tråd. Gällande målgrupp vänder sig dokumenten både inåt och utåt, även om utåtriktningen överlag bedöms vara den dominerande. Beroende på form av dokument varierar även bedömningen av dokumentets symboliska eller fysiska inriktning. Visionsdokumentet och översiktsplanen bygger framförallt på symboliska strategier, medan detaljplanerna konkretiserar dem till en fysisk form. Överlag bedöms dock den symboliska dimensionen vara viktig för Västerviks identitetskapade, där många värdeladdade ord och sammanhang används för att bygga upp en bild av Västervik som en naturskön stad vid vattnet. Här utmärker sig de detaljplaneprojekt som granskats, eftersom de kan tolkas möjliggöra spektakulära flaggskeppsbyggnader där den fysiska formen och gestaltningen blir viktig för att sätta Västervik på kartan. Här tycks ambitionen vara att med nya inslag i stadsbilden stärka Västerviks identitet som staden vid vattnet. Det är således inte fråga om att byta ut en identitet, utan snarare om att stärka och bygga vidare på den befintliga med moderna tillägg.    Sett till planeringspraktiken verkar inte kopplingen mellan plats-marknadsföringen och den fysiska planeringen vara lika självklar. De två informanter som intervjuats har båda sett en koppling mellan verksamheterna som plats- och identitetsskapande, men de är noga med att poängtera att platsmarknadsföring inte är ett uttalat syfte inom planeringsverksamheten, utan snarare ett indirekt resultat. Samtidigt betonar de platsmarknadsföringens betydelse för Västerviks kommunala utveckling, framförallt sett till deras geografiska läge som gör dem beroende av kopplingar till omvärlden eftersom de på egen hand inte kan åstadkomma en positiv tillväxt. I denna kontext är det viktigt att sätta sitt namn på kartan och lyfta fram de värden och kvalitéer som gör staden unik och konkurrenskraftig. Västerviks position som mindre stad på landsbygden gör dem dock mer eller mindre beroende av privata exploatörer och finansiärer för att kunna genomföra större eller spektakulära projekt, vilket blir tydligt sett till de detaljplaneprojekt som granskats. Här har de privata aktörerna både initierat och kunnat påverka projektens utformning och funktion. Men samtidigt har dessa projekt fungerat som ett startskott för större satsningar på de omkringliggande offentliga miljöerna, där den kommunala planeringen varit den drivande aktören. Frågan är om dessa satsningar på den offentliga miljön blivit aktuella utan de privata aktörernas medverkan i projekten.   En slutsats för arbetet som helhet är att det verkar finnas ett ömsesidigt beroende mellan platsmarknadsförningen och den fysiska planeringen, där de båda verksamheterna skapar förutsättningar och möjligheter för den andra. Genom att samverka finns även möjlighet att skapa en positiv utveckling för staden och kommunen som helhet. I en globaliserad samtid, där tillväxt och konkurrensen om invånare, företagare och turister blivit central, har det blivit allt viktigare att profiliera sig i syfte att lyfta fram unika konkurrensfördelar och sätta ortens namn på kartan. Det är i denna kontext som platsmarknadsföringen får sin funktion. För syns man inte så finns man inte?
3

Koloniträdgårdar: En odlingsplats för sociala relationer : En studie av en koloniträdgård och dess betydelse för sociala möten

Iveroth, Axel, Melin, Karin January 2018 (has links)
I denna studie studeras koloniträdgårdens roll för kolonilottsägare med fokus på sociala aspekter. För studien knyts teorier kring platsskapande, överbryggande socialt kapital och gruppsammanhållning till resultat av 10 kvalitativa intervjuer och en deltagande observation av en utvald koloniträdgård, i enlighet med Grounded Theory. Ett urval av teman som kretsar kring sociala aspekter görs utifrån tolkningar av intervjuerna och diskuteras sedan för att belysa vilka faktorer från litteraturen som återfinns hos den studerade koloniträdgården. Studien visar att koloniträdgårdar är platsskapande samtidigt som de är en kontext för social kontakt med familj, vänner, grannar och medkolonister. För de tre teman vi har undersökt: sammanhållning kring en uppgift, strukturell sammanhållning samt kollektiv sammanhållning, är de faktorer som motsäger en gruppsammanhållning närvarande men av mindre betydelse än de som stödjer. Gruppsammanhållning lyfts sällan som ett motiv till att skaffa en kolonilott men kan ses som ett mervärde utöver att enbart få en plats att odla på. Koloniträdgården är en plats med öppna dörrar och har ett positivt utbyte med sin omgivning vilket gör koloniträdgårdens roll i samhället i högsta grad betydelsefull.
4

Berättelsen av en plats - en studie om samband mellan platsskapande & storytelling

Milic, Tamara, Zander, Sarah January 2018 (has links)
No description available.
5

Naturen och föreningslokalen : Om offentliga rum och platsskapande processer i grannskapsplanerade bostadsområden

Rosendahl, Elin January 2020 (has links)
75 procent av dagens bostadsbestånd byggdes under 1940–1970, en period då idealet om grannskapet präglade planeringen. Idealet innebar att nya bostadsområden skulle fungera som självförsörjande enklaver med en stark gemenskap bland de boende. Grannskapsplaneringen var ett verktyg för planeringens inflytande på medborgaren, hur hen skulle röra sig i och använda det offentliga rummet. Idag pågår en stark globalisering, vilket inneburit att individer från olika delar av världen med olika perspektiv, traditioner och vanor att bruka offentliga rum lever tillsammans i grannskapsplanerade bostadsområden. Denna smältdegel av erfarenheter kan antas medföra rörelsemönster och betydelser av offentliga rum vilka skiljer sig från de antagande om offentliga rum som grannskapsplanering utgick från. Det finns nuförtiden forskning som undersöker grannskapsplanerade områden men ofta i bemärkelsen förorter, som en pendang till stadens kärna. Denna studie tar en ny vinkling på frågan genom att undersöka grannskapsplanerade områden som en helhet och dess offentliga rum utifrån sin egen rätt. Syftet med studien är att lyfta fram och synliggöra hur boende i grannskapsplanerade områden genom platsskapande processer använder och tillskriver betydelse till offentliga rum i dessa områden. Genom att undersöka hur och var platsskapande processer sker i dessa områden, ämnar denna uppsats till att bidra med en ny förståelse om det offentliga rummets betydelser och funktioner i en globaliserad värld. En förståelse som i förlängningen kan bidra med viktiga perspektiv om hur rummen bättre kan anpassas till dagens förutsättningar. Det teoretiska ramverket för studien består av en kombination av litteratur som behandlar rum och plats, globaliseringen, samt litteratur om stad och socialt liv. Baserat på litteraturen lyfts tre dimensioner om tid, erfarenhet och kropp fram som centrala för hur platsskapande sker. Studien visar att det finns goda förutsättningar för boende i grannskapsplanerade områden att skapa sig en platstillhörighet i vad som kan beskrivas som ’globaliseringens tidevarv’. Att människor har utspridda nätverk har inte utgjort ett hinder för att de ska uppleva en platsidentitet lokalt. Vad som framgår som centralt i studien är hur grannskapsplanerade områden besitter stora möjligheter för plats att skapas genom sina specifika fysiska förutsättningar i form av mötesplatser, förenings- och verksamhetslokaler samt tillgång till natur. Analysen pekar också på att en betydande aspekt var att de som upplevde sig vara inkluderade i någon form av gemenskap i området också upplevde en platstillhörighet. Att den fysiska miljön i grannskapsplanerade områden dessutom erbjuder en flexibilitet möjliggör att området kan fungera som en smältdegel för folk med olika erfarenheter.
6

"Herregud, nu har det kommit hit också" : En kritisk diskursanalys av Aftonbladets och Dagens Nyheters platsskapande av Gränby och Vasastan i samband med gängskjutningar

Kantzy, NIklas, Hanning, Emma January 2024 (has links)
In Sweden, shootings and gang violence have been on the daily agenda during 2023, especially in September when most shootings occurred that year (SVT 2023a). As the media have the power to influence the public regarding how they view a geographical place, and the typical population that lives in the place being portrayed (Ceccato 2012; Wallace 2008), it becomes crucial to examine media’s symbolic power through news reporting. Aftonbladet and Dagens Nyheter are two Swedish newspapers with the widest reach of readers in Sweden (Ocast 2023), and therefore can be argued to have the most symbolic power to influence public perception of places through news representation.  This paper aims to answer the research question of in what way these two Swedish newspapers contribute to the spatial production of Vasastan and Gränby, in connection to reports of shootings. To answer the research question presented, a critical discourse analysis has been used to be able to analyse twelve articles in total. After analysing the chosen articles, which were all published in September 2023, three discourses were identified, surrounding the portrayal of dangerous places, a distinction between ‘us and them’, and what is considered normal versus abnormal. The discourses thus reflected the two newspapers' use of symbolic power through spatial production regarding how Vasastan and Gränby are portrayed, which showed two separate depictions. The scientific and societal significance of this paper can further deepen our understanding of the media's role in the process of spatial production and subsequently its societal impact.
7

En etnografisk studie om barns plats- (och identitets)skapande i förskolans utomhusmiljö / An ethnographic study of Children’s Place- (and Identity-)making in the Preschool’s Outdoor Environment

Hjertqvist, Anna January 2021 (has links)
Uppsatsen behandlar hur barn skapar och kommunicerar platser i förskolans utomhusmiljö. Detta harundersökts i form av en etnografisk studie på en förskola. Täta beskrivningar ur det empiriskamaterialet har analyserats som social koreografi och utifrån en idé om platsskapande som socialinteraktion i vilken ett identitetsskapande anses äga rum. I analysen av resultatet framgår det att barnenskapar och kommunicerar platser genom att interagera med mellanrum i befintliga strukturer och medvarandras platsskapande spår. Det framgår också att barnen skapar platser genom att dekonstrueravuxnas konstruktioner samt genom att delta i vuxeninitierade platsaktiviteter. Därtill visar analysen attvuxnas olika inramningar samt olika sätt att orkestrera ger barnens plats- och identitetsskapande olikautrymme. En övergripande slutsats är att den sociala miljön har betydelse för barnens plats- ochidentitetsskapande i förskolans utomhusmiljö, för att platsskapandet bygger på social interaktion somenligt analysen både möjliggörs och begränsas av olika strukturer och aktörer.
8

"De yngsta är aldrig så upptagna som när det regnar" : En kvalitativ intervjustudie om pedagogernas perspektiv av platsskapande för toddlare och av toddlare i utomhusmiljön / "The youngest are never as busy as when it rains" : A qulitative interview study on the educators´ perspective of place-making for toddlers and of toddlers in the outdoor environment

Lindblom, Marie, Håkansson, Sofia January 2022 (has links)
Syftet med vår studie är att synliggöra pedagogernas uppfattning om platsskapande och materialens erbjudanden i utomhusmiljön utifrån toddlarna. Studien utgår från affordance teorin, då den utgår från material och miljöns handlingserbjudanden. Det är en kvalitativ studie som utgår ifrån intervjuer med förskollärare från sex olika förskolor som analyserats med en hermeneutisk metodansats där svaren från intervjuerna ligger till grund för resultatet. I resultatet framträder att pedagogernas förhållningsätt spelar stor roll för skapandet i toddlarnas utomhusmiljö, vilken syn de har på exempelvis kodad och okodat material, hur anpassningar sker i form av förutsättningar och regler. En annan viktig aspekt är att pedagogernas närvaro spelar stor roll för toddlarnas platsskapande. Resultatet visar vädrets betydelse som material, då vädret som fenomen både förändrar utemiljön och ger andra erbjudanden. Även årstider har stor inverkan och påverkar speciellt toddlarna i deras utforskande av utomhusmiljön då de upplever med hela kroppen vilket innebär att de påverkas både positivt och negativt. / The aim of this study is to make educators 'perception of the toddlers' outdoor environment visible in relation to how the environment is designed and which materials are offered. The study is based on affordance theory, as well as material and environmental action statements. It is a qualitative study where interviews with teachers from six different preschools have been hermeneutically analyzed. The results show that the educators' approach plays a major role in creating the toddlers' outdoor environment, what view they have of, for example, coded and uncoded material, how adaptations take place in the form of conditions and rules. Another important aspect is that the educators’ presence play a major role in the toddlers' job creation. Something that has become evident is the importance of the weather as a material, as the weather as a phenomenon that both changes the outdoor environment and provides other offers. Seasons also have a great impact and especially affect the toddlers in their exploration of the outdoor environment as they experience with the whole body, which means that they are affected both positively and negatively.
9

Öländska platser : anslagstavlor i synliggörandets geografi

Foghagen, Christer January 2007 (has links)
<p>This thesis is an explorative excursion into the concept of place creation and place construction. It departures from the way place is discussed within both relational theory and humanistic geography. In pace with changes in the local economy and re-structure of the agricultural sector, the Swedish island, Öland, has gone through changes which has given new perspectives on place and the distinctiveness of single places. These changes have assigned new roles for single places and the processes of place creation and place construction takes new paths in these changes.</p><p>The study focuses on three major research questions:</p><p>• How is place created?</p><p>• How are processes of place creation manifested on Öland?</p><p>• What role does the distinctiveness of particular places have for tourism and entrepreneurship on the island Öland?</p><p>The approach to these questions is explorative. Place is studied as a concept which both reflects and influences processes of change in relation to other places and different actors, people and organizations. In this study, place creation is analyzed in relation to changing economic, social and cultural aspects. People’s actions in a certain place or in different places affect place transformation and creation of place just as changes in the national and global economy do. The different images people have of a certain place and their actions in this place are affected by relations to other places and cultural values, identities, global trends and the overall economy. This plays a vital role for place creation and how distinct places are constructed. This study explores these processes on Öland through three different projects or case studies. Methodologically, I have a qualitative approach to my research questions and the case studies are based on interviews, observations and analyses of marketing material, information material, texts and pictures.</p>
10

Öländska platser : anslagstavlor i synliggörandets geografi

Foghagen, Christer January 2007 (has links)
This thesis is an explorative excursion into the concept of place creation and place construction. It departures from the way place is discussed within both relational theory and humanistic geography. In pace with changes in the local economy and re-structure of the agricultural sector, the Swedish island, Öland, has gone through changes which has given new perspectives on place and the distinctiveness of single places. These changes have assigned new roles for single places and the processes of place creation and place construction takes new paths in these changes. The study focuses on three major research questions: • How is place created? • How are processes of place creation manifested on Öland? • What role does the distinctiveness of particular places have for tourism and entrepreneurship on the island Öland? The approach to these questions is explorative. Place is studied as a concept which both reflects and influences processes of change in relation to other places and different actors, people and organizations. In this study, place creation is analyzed in relation to changing economic, social and cultural aspects. People’s actions in a certain place or in different places affect place transformation and creation of place just as changes in the national and global economy do. The different images people have of a certain place and their actions in this place are affected by relations to other places and cultural values, identities, global trends and the overall economy. This plays a vital role for place creation and how distinct places are constructed. This study explores these processes on Öland through three different projects or case studies. Methodologically, I have a qualitative approach to my research questions and the case studies are based on interviews, observations and analyses of marketing material, information material, texts and pictures.

Page generated in 0.059 seconds