Orientador: Arnaldo Franco Júnior / Banca: Maria Lúcia Outeiro Fernandes / Banca: Luciene Azevedo / Banca: Sérgio Vicente Motta / Banca: Álvaro Luiz Hattnher / Resumo: Literatura pop foi a designação criada por Roberto Drummond para definir um tipo de escritura que buscou romper com o conceito tradicional do fazer literário. Quatro livros fizeram parte deste projeto, o chamado Ciclo da Coca-Cola: A morte de D. J. em Paris (1975), O dia em que Ernest Hemingway morreu crucificado (1978), Sangue de Coca-Cola (1980) e Quando fui morto em Cuba (1982). Neste trabalho, buscamos mostrar a influência da Arte Pop na confecção destas obras, uma vez que o autor nunca negou ter sido este movimento artístico o alicerce de seu projeto, sobretudo em relação aos temas e procedimentos. Entretanto, Roberto Drummond não se limita a eles. Apropria-se de referências insólitas e, por meio delas, explicita as violências impostas à sociedade brasileira da segunda metade do século XX: a da ditadura militar, da indústria cultural e da cultura de massa. Num verdadeiro "jogo-de-armar" novas possibilidades, ele faz com que personalidades do mundo real interajam com personagens ficcionais, incitando o leitor a retomar referências, muitas vezes, perdidas e/ou esquecidas pelo tempo. / Abstract: Pop Literature (literarily, Pop Literature) was the name coined by Roberto Drummond to define one kind of writing that aimed to break up with the traditional concept of literary doing. This project was composed by four books, a serie known as the Coca-Cola Cycle: A morte de D. J. em Paris (1975), O dia em que Ernest Hemingway morreu crucificado (1978), Sangue de Coca-Cola (1980) and Quando fui morto em Cuba (1982). In this study we try to show the Pop Art influence in these works' composition, considering the author never denied this artistic movement had been the foundation of his project, especially referred to themes and procedures. Nevertheless Roberto Drummond doesn't limit himself by them; he owns remarkable references and, through them, explains the violence imposed to the Brazilian society of the second half of Twentieth century: by military dictatorship, cultural industry and mass culture. In actual building blocks of possibilities, he makes real people to interact with fiction characters, encouraging the reader to take references, sometimes lost and/or forgotten through time. / Doutor

Dans cette recherche j’essaie présenter la discontinuité de l’image des médias de masse appropriée par les arts visuels. Ce qui est en jeu n’est pas « ce qui est vu », mais « comme est vu » dans l’image dans sa potentialité discursive. La construction de ce regard est faite par l’interface entre les domaines d’Art, de la Psychanalyse e de l’Analyse du Discours, en fessant des torsions d’un champ à autre. Dans cette imbrication des interventions subversives je cherche réfléchir sur les transformations esthétiques du langage commercial pour le langage poétique. Par le biais du dispositif théorique-analytique de l’Analyse du Discours Française j’ai pu observer que le regard est organisé par ce qui n’est pas vu, ce qui tombe hors du champ de la vision et qui n’acquiert que sens par rapport la culture et l’histoire, qui configure le déroulement du désir du sujet. L’image publicitaire est un langage qui ne dit pas tout, par cela étant un savoir incomplet se laisse approprier par l’art visuel. Le fait de ne dire pas tout est ce qui fait les artistes avoir choses à dire encore. L’Art en jouant avec le nonsens tisse l’équivoque et contamine l'idéologie dominante à travers des processus métaphoriques et métonymiques. La discontinuité de l’image apparaît dans cet espace de réel dans le symbolique, à travers les mécanismes de condensation et de déplacement où le point de l'existence du sujet est le point de séparation et des échanges entre la position-sujet et la formation discursive qui domine le tissu symbolique. La discontinuité est au-delà du symbolique, précisément, est la dimension du réel dans laquelle éclate et insiste dans le désir et résiste dans l'idéologie. / Nesta pesquisa procuro apresentar a descontinuidade da imagem de mídia de massa apropriada pelas artes visuais. O que se coloca não é “o que é visto”, mas “como é visto” na imagem em sua potencialidade discursiva. A construção deste olhar se dá na interface entre os campos da Arte, da Psicanálise e da Análise do Discurso, fazendo torções de um campo a outro. Nessa imbricação de intervenções subversivas busco refletir sobre as transformações estéticas da linguagem comercial para a linguagem poética. Através do dispositivo teóricoanalítico da Análise do Discurso francesa pude observar que o olhar está organizado por algo que não se vê, algo que cai fora do campo da visão e que só adquire sentido na relação com a cultura e com a história, onde se configura o desdobramento do desejo do sujeito A imagem publicitária é uma linguagem que não diz tudo, por isso, enquanto saber incompleto se deixa apropriar pela arte visual. O fato de não dizer tudo, é o que faz com que os artistas tenham a dizer, ainda. A Arte ao jogar com o non-sens urde o equívoco e contamina a ideologia dominante através dos processos metafóricos e metonímicos. A descontinuidade da imagem aparece nesse espaço de real no simbólico, por meio dos mecanismos de condensação e deslocamento em que o ponto de existência do sujeito é o ponto de separação e de intercâmbio entre a posição-sujeito e a formação discursiva que o domina na trama simbólica. A descontinuidade é o mais além do simbólico, propriamente, a dimensão do real na qual eclode e faz insistir no desejo e resistir na ideologia.

This article proceeds from the observation that Donald Trump and Vladimir Putin—two politicians frequently correlated and compared since Trump’s bid for the Presidency—have been remarkably successful in mobilizing support for their politics and in seemingly immunizing their rhetorics against vernacular critique. To work toward an understanding of this phenomenon, we propose to look at how political communication by and around the two politicians draws on forms and venues of popular culture. Both contexts, we will argue, have developed new strategies for the instrumentalization of popular culture, strategies that, while actualized differently in the two settings, revolve around an ‘invective turn’ in political communication—a radicalization of the familiar nationalist rhetoric of ‘us versus them’ that seems specifically fueled by pop-cultural forms. To explore this traffic between pop and politics, this article puts into conversation two case studies: On the one hand, of Trump’s campaign speeches which, we contend, symbolically organize around the logic of agôn—of the competitive game—as it has coagulated in the reality-tv genre of the gamedoc. On the other hand, we look at (state-controlled) pop music in the Russian genre of Ėstrada which, thus our argument, advertises a distinct form of patriotism through the principle of ‘glamour.’ Glamour, in Putin’s Russia, operates simultaneously as a style and as an ideology of self-glorification. The article will outline how reality tv’s logic of agôn and patriotic pop music’s aesthetics of glamour each fuel a qualitatively new orientation of political discourse toward the aesthetically charged, affect-saturated denigration of others and valorization of self.

No description available.

The thesis seeks to compare the role of pop art and popular culture in art in Great Britain and Czechoslovakia in the 50s and 60s of the 20th Century. We shall focus on the relationship of popular culture and art in both countries with regards to their different social and political backgrounds. In the beginning of the thesis we shall delimit some of the theoretical concepts such as popular culture or popular art. We shall also try to define the concept of art itself. The thesis will not omit to characterize the basic features of British and American pop art. The work will introduce quintessential representatives (individuals as well as groups) of pop art from the British and Czechoslovakian art scene of the selected time period. On those particular examples, we shall look for identical attributes or differences in their art works which should be conditioned by the specific cultural and social settings of the society. We should also take into consideration some of the art techniques or technologies used within pop art and also at least in general the relations to popular music, architecture and literature.

Reklam anses vara lika gammal som mänskligheten och lika universell som kultur. Ur den synvinkeln är reklam en del av det sociala livet, där människor gör utbyten som gynnar båda parterna. Under de senaste decennierna har samma mänsklighet upplevt den digitala världens intensiva tillväxt, där idag nästan allt går att finna. Det har aldrig varit lättare för företag att inte enbart marknadsföra sig globalt men även ha omedelbara interaktioner med deras konsumenter. På andra sidan spektrumet spåras alla internetanvändare genom sin digitala resa med företag och organisationer som tittar på deras varje steg för att sedan presentera personligt anpassade annonser. Denna utveckling i teknik och annonser på internet har lett till att påträngande annonser har blivit ett frekvent klagomål kring internetmarknadsföring. Adblock är ett filtreringsverktyg (tillägg) som kan appliceras för att blockera reklam på webben. Verktyget kom till vid sekelskiftet och har snabbt blivit ett populärt tillägg till webbläsare. Många har kommit att ta del av dess fördelar med att blockera banderoller, pop-ups och videoannonser. Samtidigt som reklamundvikande inte enbart orsakar företagen enorma förluster kan det ytterligare skada webbplatserna samt alla andra parter inblandade. Dessutom kan en fortsatt ökning av annonsblockerare i slutändan leda till slutet av gratis digitalt innehåll. Vidare kan ett reklamundvikande ske kognitivt, beteendemässigt eller mekaniskt utan att nyttja annonsblockerare. Detta kan också resultera i kostnader för företag som producerar reklam på internet. Därav ansågs en studie utförd på icke-annonsblockerarnas synpunkt vara nödvändig för att förstå vilka faktorer det är som gör att man inte installerar och använder en annonsblockerare.   Syftet med denna studie är att kartlägga och belysa individers bakomliggande faktorer till varför de inte installerar annonsblockerare. Teorigenomgången av denna studie omfattar ämnen om varför människor installerar eller avböjer från att installera applikationer, automaticity, approach-avoidance theory, inattentional blindness, och banner blindness theory. Den analyserade data i studien samlades in genom en kvalitativ metod med 18 semistrukturerade intervjuer med individer som har en kännedom om annonsblockerare och som även har medvetet valt att inte tillämpa tillägget på webben. Studien avgränsade sig till att undersöka människors uppfattning och upplevelse mot banderoller, pop-ups och videoannonser på endast datorer. Studien har upptäckt att respondenterna bland annat inte upplever reklam som störande, att de är tekniskt okunniga eller att reklam upplevs som intressanta. Vidare undviker dock respondenterna redan reklam genom en vana och erfarenhet. Dessutom att de fokuserar på sina behov som huvudändamålet när de besöker webbsidor. Vidare hade webbsidors design och miljö en påverkan i närmande och undvikande av reklam. Denna data tolkades och sedan analyserades vara faktorer till varför man inte blockerar reklam. Slutligen har studien även upptäckt att banderoller beroende på dess design eller budskap är den mest positivt mottagna annonstypen. / Advertisement is considered as old as mankind and as universal as culture. In that sense it is a part of social life itself, where mutually beneficial exchanges are made. During the last couple of decades that same mankind has experienced the intense growth of the digital world, where today almost anything and everything can be found. It has never been easier for companies to not only market themselves globally but have instant interactions with their consumers. On the other side of the spectrum, all internet users are tracked throughout their digital journey with companies and organizations watching their every move to then present personalized advertisement. Thus, intrusion have become a frequent complaint associated with online marketing. Adblock is a filtering tool (extension) that can be applied to block out advertisement on the web. This tool came to be at the turn of the century and have rapidly become a popular addition to browsers. Many have come to take part of its benefits of blocking out banners, pop-ups and video ads alike. While ad avoidance is not only causing companies tremendous amounts of loss, it could further harm the websites that carry them, and all other parties involved. Furthermore, a continued increase of ad blockers could ultimately lead to the end of free digital contents altogether. Moreover, ad avoidance can still take place cognitively, behaviourally or mechanically without the use of an adblocker. This can also cause losses for the companies producing ads on the internet. Thereof, a study executed upon the non-ad blockers’ point of view is deemed necessary in order to understand what factors prevent the installation or use of an adblocker.    The purpose of this study is to map out and highlight individuals’ underlying factors to why they do not install ad blockers. The literature review of this study covers the subjects of why people install or reject applications, automaticity, approach-avoidance theory, inattentional blindness, and banner blindness theory. The analysed data in the study was collected through a qualitative method with 18 semi-structured interviews with individuals who are not only aware of the existence of ad blockers but who have deliberately chosen not to make use of the extension. The study delimited itself to studying people’s perception and experience of banners, pop-ups and video ads through computers only. The study found that the respondents for instance do not experience ads as disruptive, that they are technologically inexpert or that ads are perceived as interesting. However, the respondents already do avoid ads through their habit and experience. Moreover, that they focus on their needs as their main purpose of visiting websites. Furthermore, websites’ design and environment did influence approaching or avoiding ads. This data was interpreted and analysed to be factors as to why people do not block ads. Finally, the study finds that banners depending on their design or message were the most positively received ad form.

No description available.

В магистерской диссертации исследуется текстовая реализация юнгианских архетипов в песнях популярной корейской группы «BTS». Соответствующие маркеры выделяются в переводных (англо- и русскоязычных) версиях альбома «7» и соотносятся с оригинальными текстами на корейском языке. / This master’s thesis studies the textual implementation of Jungian archetypes in the songs of «BTS», a popular Korean group. The markers of the archetypes are found in the translated (English and Russian) versions of the album «7» and compared to the original texts in Korean.

Det här är ett examensarbete i informationsdesign, med inriktning på textdesign. Syftet är att undersöka sätt att använda text för att förstärka och förtydliga den bildbaserade kommunikationen på Instagram. Svenskt barnbildarkiv (SBBA) är ett unikt och växande arkiv som arbetar enbart med teckningar och andra bilder gjorda av barn mellan 0–20 år. Arkivet är viktigt för bevarande av barns kulturarv. Det utgör också en värdefull ursprungskälla för forskare av alla slag, och kan också användas till exempel för undervisning i skolan. Om bara de möjliga användarna visste om arkivet och dess möjligheter. Därav designproblemet: Hur ska SBBA kommunicera för att nå och intressera nya användare?  Denna studie är begränsad till användningen av Instagram, som är en av de digitala kommunikationskanalerna som används av SBBA. Deras befintliga konto på Instagram har få följare och låg interaktion med användare. I studien används teorier inom semiotik, kommunikationsteori, visuell perception och forskning om relationen mellan text och bild för att designa nya, alternativa sätt för SBBA att kommunicera effektivt. Fokus är att fånga målgruppernas uppmärksamhet och intresse via Instagram. Metoderna som använts för att skapa prototyper är intervjuer, deltagande design, omvärldsanalys och prototyptestning. Designförslaget för kommunikation på Instagram består av bilder med text i samspel med barnteckningar. Det inkluderar även kontextuella detaljer och det fysiska arkivets miljö för att fånga målgruppernas intresse. Resultaten visar att obekanta och överraskande bilder är effektiva för att fånga användarnas blick, och att text är till hjälp för att lägga till nödvändig information för att behålla och engagera en intresserad användare. / This study is a bachelor thesis in the field of Information design with focus on Text design. It aims to investigate ways of using text to enhance and clarify the picture-based communication on Instagram. Svenskt barnbildarkiv (SBBA) is a unique and ever growing achive exclusively for drawings and other pictures made by children aged 0–20 years. The archive is important for the preservation of children’s cultural heritage. It does also make up a valuable primary source for researchers of any kind, and can be used for purposes like primary school education. If only the possible users would know of the archive and its possibilities. Hence the design problem: How do SBBA communicate to reach and interest new users?  This study is limited to the use of Instagram, which is one of the digital communication channels used by SBBA. Their existing account on Instagramhas few followers and low interaction with users. This study uses theories within semiotics, communication theory, visual perception and research on the relation between text and images to design new, alternative ways for SBBA to communicate efficiently. The focus is to catch the attention and interest of the target groups via Instagram. The methods used to design the final prototype are interviews, participatory design, external analysis and prototype testing. The design proposal uses textual language in pictures in interplay with photos of children’s drawings. It also includes contextual details and the physical archive’s environment to catch the interest of the target groups. The results shows that unfamiliar and surprising pictures are effective in catching the user’s eye, and that text helps to add necessary information to retain and engage an interested user.

Målet med detta arbete var att utveckla min kreativitet som gitarrist och inspireras att utforska bortom mina stilistiska gränser. Dessutom ville jag öka min förståelse för olika ljudbilder. En annan tanke jag hade var att undersöka om de dreampop-inspirerade gitarrsounden och spelteknikerna jag använder kan tillämpas på olika låtar och ändå behålla autenticiteten emot dreampop-genren. För att uppnå detta har jag analyserat och plankat gitarrpartierna och gitarrsounden i tio dreampop-låtar. Eftersom gitarrsoundet utgör en betydande del av genrens karaktäristiska element har arbetet fokuserat mycket på ljud och praktisk användning av effektpedaler. Det har innefattat utforskning av olika modulerande effekter och signalkedjor för att förstå i vilken ordning effekterna placeras. För att visualisera signalkedjorna för gitarrstämmorna har jag använt ett tabellsystem. Jag har identifierat fyra gitarrspelstekniker med sina unika ljudattribut som återkommer i de analyserade låtarna. Dessa tekniker och ljud har jag sedan tillämpat på egna arrangemang av befintliga poplåtar. Jag har spelat in ljudexempel av gitarrspelet i de analyserade låtarna och även spelat in mina egna arrangemang där både hela låtarna och separata gitarrspår finns tillgängliga för lyssning.  Arbetet har gett mig en ny förståelse för genrerna dreampop och shoegaze samt en förståelse för gitarrens roll inom dessa genrer. Dessutom har jag fått nya insikter i hur man kan arrangera med stora ljudbilder.