The purpose of the study is to contribute knowledge about what characterizes a teaching situation that contributes to preschoolers' curiosity about bees and pollination. The study used variation theory and an important starting point for the theory is to understand how learning takes place. The study is based on developing a teaching situation that contributes to children's curiosity about bees and pollination, where we used the learning study as a method that enables a systematic improvement of the teaching situation. The participants in the study are 4-5 years old. The teaching situation carried out in three cycles. By using the learning study method, the data is analyzed to see what works better and what doesn't, a content analysis was used to be able to revise the activity. In the result, all teaching situations are reported in chronological order with associated analysis and revision for the next cycle. Through this, we could see in the results that the children's curiosity was aroused more in the last cycle compared to the first when the time span was doubled. In order to arouse the children's curiosity, the pedagogues' approach played an important role by being active and asking open questions. The results show that for a teaching situation to arouse the children's curiosity, there needs to be a space for the children's active participation, which means the children's questions, hypotheses and ideas. / Syftet med studien är att bidra med kunskap om vad som karaktäriserar en undervisningssituation som bidrar till förskolebarns nyfikenhet för bin och pollinering. I studien användes variationsteorin och en betydelsefull utgångspunkt för teorin är att förstå hur lärandet går till. Studien grundar sig i att utveckla en undervisningssituation som bidrar till barns nyfikenhet för bin och pollinering där vi använt learning study som metod som möjliggör en systematisk förbättring av undervisningssituationen. De deltagande i studien är 4-5 år. Undervisningssituationen genomförde i tre cykler. Genom att använda metoden learning study analyseras data för att se vad som fungerar bättre och inte, en innehållsanalys användes för att kunna revidera aktiviteten. I resultatet redovisas alla undervisningssituationer i kronologisk ordning med tillhörande analys samt revidering inför nästa cykel. Genom detta kunde vi i resultatet se att barnens nyfikenhet väcktes mer i den sista cykeln jämfört med den första då tidsspannet fördubblades. För att väcka barnens nyfikenhet spelade pedagogernas förhållningssätt en viktig roll genom att vara aktiva och ställa öppna frågor. Resultatet påvisar för att en undervisningssituation ska väcka barnens nyfikenhet behöver det finnas ett utrymme för barnens aktiva deltagande, vilket innebär barnens frågor, hypoteser och idéer.

Insect pollinators provide indispensible ecosystem services for agricultural, natural and urban ecosystems, and have been declining drastically around the globe. These declines are largely due to fragmentation and loss of habitat resulting from urbanization and intensification of agriculture, and raise concerns over global food security. The purpose of this paper is to investigate the effects of urbanization on abundance, species richness and diversity of insect pollinators, and whether urban environments have potential as sites for conservation. Cities are highly heterogeneous environments with ample foraging and nesting opportunities and can house an abundance and diversity of pollinators. Urban environments can serve as refuges for many pollinator species. Effective city planning and mixed conservation strategies can help to promote healthy populations of insect pollinators in urban environments, which can help to stabilize populations in rural settings, thereby ensuring pollination services for agriculture and terrestrial ecosystems. / Pollinerande insekter (pollinatörer) bidrar med oumbärliga ekosystemtjänster till jordbruk och naturliga och urbana ekosystem, och de har minskat drastiskt i antal runt hela jorden. Dessa nedgångar orsakas till största del av habitatförstöring och -fragmentering, och väcker oro över den globala matsäkerheten. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur urbanisering påverkar abundans, artrikedom och biodiversitet hos pollinatörer, samt om urbana miljöer har potential som platser för bevarande av pollinatörer. Städer är mycket heterogena områden med gott om matresurser och boplatser, och kan husera en mångfald av pollinatörer. Urbana miljöer lämpar sig bra som platser för bevarande av pollinatörer. Med effektiv stadsplanering och en blandning av olika bevarandestrategier kan städer uppehålla hälsosamma populationer av pollinatörer. Detta kan hjälpa till att stabilisera populationer på landsbygden och därmed säkerställa pollinationstjänster till såväl jordbruk som naturliga terrestra ekosystem.

Mitt mål är att göra stadsrummet inbjudande för fler än bara människor och stärka ekosystemet där fjärilar är en viktig del, både som pollinerare och föda för andra arter. Jag har valt att hjälpa just fjärilar då deras antal under de senaste åren har halverats och är i starkt behov av stöttning.  Med design som verktyg kommer jag att introducera de värdväxter som fjärilen är beroende av för att överleva. För att skapa en så stor förändring som möjligt använder jag mig av ett objekt som redan har en stark närvaro i stadslandskapet nämligen lyktstolpen.   Jag har designat en växtbädd som är anpassad efter lyktstolpen och i den finns det möjlighet att plantera upp till 24 st växter. Tack vare lyktstolparnas strategisk placering kan man med hjälp av min design koppla ihop stadens grönområden och introducera växtlighet där det i dagsläget inte finns någon. Hade inte du velat bo i en stad med massa växter och vackra fjärilar?