No description available.

Abstract Syftet med denna uppsats är att kartlägga elevers musikintresse för att sedan ta reda på om eleverna blir bemötta i sitt musikintresse i skolan och i så fall på vilket sätt. Syftet är också att jämföra skolor med och utan musikprofil för att se likheter och skillnader. Detta görs genom att i litteraturgenomgången motivera varför musiken bör användas i skolan och varför lärarna borde utgå från elevernas musikintresse. För att sedan besvara på uppsatsens problemprecisering, hur elever i skolor med musikprofil samt utan musikprofil upplever att deras musikintresse används under skoldagen, genomförs en kvalitativ och en kvantitativ undersökning av fyra skolor där två skolor har en uttalad musikprofil. Resultaten av den kvantitativa undersökningen visar att eleverna i alla skolorna ofta lyssnar på musik, men de anser inte att deras favoritmusik används i skolan. Resultatet visade på små skillnader mellan skolorna med och utan musikprofil, den största skillnaden var att eleverna i skolorna med musikprofil lyssnade oftare på musik i skolan. Resultaten av den kvalitativa undersökningen visade att eleverna ansåg att musik var bra och kunde hjälpa dem varva ner eller "jobba på". Tyvärr ansåg inte eleverna att deras favoritmusik användes i skolan. Eleverna vill att Mp3-spelare ska tillåtas i skolan då de hjälper dem exempelvis vid läxläsning, eller när de skriver och räknar. Slutsatsen är att elevers musikintresse inte används i skolan, varken på skolorna med musikprofil eller skolorna utan, och skillnaderna mellan skolorna var väldigt små.

Syftet med studien är att undersöka hur åtta fritidshemsbarn samtalar kring fiktiva berättelser som de tagit del av via film och hur de relaterar de fiktiva berättelserna till sitt vardagsliv.Den frågeställning som vi har utgått ifrån är: Vad pratar barn på fritidshem om när de samtalar kring film med fiktivt innehåll? Vad säger barn om hur fiktivt innehåll som de sett på film relaterar till deras vardagliga liv? Vi har använt oss av kvalitativa forskningsintervjuer för att få fram empiri att analysera. Vi har utgått från barns perspektiv då vi har försökt att se världen ur barns ögon. Dalen (2008) skriver att forskare ska försöka uppmärksamma barns perspektiv om forskaren vill få kunskaper om barns upplevelsers och tolkningar av världen. Thomson (2008) skriver att studier som handlar om barn bör innehålla barns perspektiv då de är experter inom området. I vår metod har vi använt oss av gruppintervjuer då barnen i samspel med varandra fick chansen att prata om sina tankar och åsikter. Enligt Lindgren (2009) konstruerar människan sin verklighet genom sociala interaktioner. Resultatet visar att barn skapar mening i möte med film genom att ställa nya erfarenheter och upplevelser i relation till tidigare erfarenheter och upplevelser. Barn skapar mening i mötet med film genom att relatera mellan olika filmer, generaliserar utifrån tidigare erfarenheter de inhämtat i möte med film samt att de relaterar film till deras fysiska verklighet.

No description available.

ABSTRACT Vår uppsats har som syfte att undersöka möjligheterna för och effekterna att använda sig av serier som undervisningsmedel inom bildpedagogiken. För att skapa oss en bild av detta valde vi att söka svar på hur skolväsendet traditionellt betraktat tecknade serier och annan populärkultur och jämföra detta med lärare och elevers syn på populärkultur och serier idag. Vi ställde oss också frågan hur och i vilken mån tecknade serier är en del av dagens bildundervisning i högstadiet. För att söka svar på våra frågeställningar genomförde vi en fallstudie på tre av vardera klasser i årskurserna 7-9 och samlade in material i form av kvalitativa intervjuer med bildlärarna samt en enkätundersökning riktad till eleverna. Resultaten som framkom av undersökningen visade jämfört med tidigare forskning att skolväsendet och lärarnas syn på tecknade serier generellt kan anses ha genomgått en förändring. Från att serierna och andra populärkulturella element haft mycket låg status har de på senare tid i någon mån börjat erkännas som ett välkommet inslag i klassrummet. Alla tre bildlärare som deltog i undersökningen ställde sig positiva till att använda serier som undervisningsmedel och vi kunde tydligt se att tecknade serier utgjorde ett uppskattat inslag i bildundervisningen från elevernas sida. Vi hittade flera exempel på hur serier kan användas som undervisningsmedel, till exempel genom temaarbeten och ämnesöverskridande undervisning. Den mest uppenbara fördelen vi kunde se i att använda tecknade serier som undervisningsmedel var dess potentiella motivationshöjande och kreativitetsstimulerande effekter. Elevernas svar i undersökningen visade tydligt att serier är uppskattat, men då det saknas tidigare studier som undersöker huruvida elevernas intresse för bildämnet skulle vara mindre utan inslag av serier bedömer vi denna fråga som en intressant grund för vidare forskning. Nyckelord: Serier, bildpedagogik, bildundervisning, populärkultur, högstadiet

Populärkultur utgör en central del av dagens massmediala samhälle och barn anses vara en aktiv målgrupp inom detta område. På grund av barns många möten med populärkulturella influenser är det ett aktuellt ämne för såväl hemmet som för förskolans verksamhet. Syftet med denna studie är att undersöka vilka diskurser som synliggörs i pedagogers samtal, gällande barns populärkulturella konsumtion. Vidare åsyftar den även till att studera hur pedagoger samtalar kring populärkultur som en potentiell resurs i organiserad verksamhet. Studien har genomförts på två förskolor och den kvalitativa metod som använts är fokusgruppssamtal. Det empiriska materialet har producerats i två fokusgrupper och sammanlagt har fem verksamma pedagoger deltagit. Det teoretiska ramverk som ligger till grund för studien är ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och metodologin tar avstamp i det diskursanalytiska fältet, med inriktning på diskurspsykologi. Studiens resultat visar på att pedagogerna upprättar en åtskillnad mellan traditionell kultur och populärkultur i vilka de tillskriver sig själva och barnen olika roller, i relation till olika erfarenheter och konsumtion. Det föreligger ett behov av att, som vuxen, kontrollera den populärkultur barn konsumerar med anledning av att det anses finnas bättre alternativt sämre influenser. Vidare lyfts barns populärkultur som en tillgång och ett potentiellt verktyg, under förutsättningen att det anpassas utefter en pedagogisk kontext.

På senare tid har det framkommit vad man skulle kunna benämna som komplexa karaktärsrepresentationer i tv-serier relaterade till brott och illegala handlingar. Exempel på dessa syns i tv-serier som Dexter (2006) vars handling bygger på en huvudkaraktär som utför seriemord. Andra exempel går att hämta ur den samtida populärkulturen, det går inte att bortse från de allt fler tv-serier som ställer vad man konventionellt skulle kalla skurken och hans handlingar i fokus. En löpande produktion av tv-serier pågår ständigt och tv-tittandet individualiseras allt mer till följd av streaming-tjänster som Netflix, vilket lämnar utrymme för allt fler mångfacetterade bilder av vad man tidigare såg som tvådimensionella karaktärer. Ett sätt att framställa ondska och immoralism som en mänsklig egenskap, genom att ge tittaren en inblick i skurkens liv, kan spegla den sociala verklighet vi lever inom där individen har makt över sina egna handlingar och där lag och konventioner kring moral och etik går att vrida och vända på, beroende på perspektiv Med ambition att undersöka det nämnda forskningsområdet har denna studie som syfte att att undersöka hur kriminalitet skildras i tv-serien Narcos (2015) och hur detta uppfattas av tittaren. Detta med hjälp av forskningsfrågorna: Hur representeras kriminella aktiviteter och kriminella i tv-serien Narcos? Hur upplever tittarna de kriminella aktiviteter och kriminalitet i tv-serien Narcos? Med brist på forskning inom området ur ett svenskt perspektiv, ämnar studien att fokusera på den målgrupp som främst exponeras för dessa typer av tv-serier: svenska ungdomar. Studien utfördes således utifrån en triangulering av en innehållsanalys och fokusgrupp, bestående av 8 ungdomar mellan åldrarna 18-26 från Stockholmsområdet. Resultaten från innehållsanalysen och fokusgrupperna visade på att kriminella i tv-serien representeras som karaktärer med lägre klasstillhörighet, med en fattig bakgrund som via kriminella medel vunnit till sig makt och en förmögenhet. Kriminella aktiviteter som mord, mutor och narkotikahandel är en del av vardagen och betraktas som norm. De värderar familj och relationer högt men förhåller sig till omoraliska handlingar. Kriminalitet upplevs som ett medel med vilka individer i tv-serien tjänar sina pengar och kan betraktas som en typ av vardagligt jobb. Då detta tillhör de kriminellas vardag och sätt att leva, ses inte detta som avvikande från hur en kriminell karaktär inom serien ska bete sig. Såväl kriminella som politiker och polis, som står som någon sorts motsättning till kriminella aktiviteter och kriminalitet i tv-serien, utför immoraliska aktiviteter. Dessa immoraliska aktiviteter förstärks av kampen om pengar, vilka samtliga deltagare håller med om är ursprunget till immoralitet.

<p>Syftet med vår studie är att undersöka hur unga män i åldern 16-25 år ser på manlighet och</p><p>kvinnlighet. Vår studie bygger på en kvantitativ metod i form aven enkät som metod vilken</p><p>granskar en eventuell koppling mellan de populärkulturella tidskrifterna Moore/Slitz, Rocky,</p><p>övriga serietidningar och Sonic samt övriga specialtidskrifter och unga mäns syn. Enkäterna</p><p>har delats ut till tre skolor i södra Halland. Utfallet av studien visar på unga mäns</p><p>schablonmässiga och stereotypa könsbild samt en tydlig koppling mellan läsning av vald</p><p>tidskrift och synen på manligt och kvinnligt. Undersökningen visar även på ett samband</p><p>mellan unga mäns könssyn och samhällets socialiseringsprocess. Detta resultat reflekterar vi</p><p>kring utifrån ett feministiskt samt didaktiskt perspektiv, då vi som lärare är ålagda att arbeta</p><p>för ett jämlikhetstänkande mellan könen inom skolvärlden.</p>

<p> </p><p>Denna undersökning syftar till att spegla förändringar över tid i bildlärares syn på populärkultur. Bildlärarna kommer till tals genom kvalitativa intervjuer. Genom att relatera hur bildlärarna beskriver att de arbetar med populärkultur och deras syn på populärkultur till en historisk bakgrund, speglas sedan förändringar i bildlärares syn på populärkultur. Det blir då synligt att populärkulturens roll i undervisningen inte förändrats nämnvärt, och att bildlärarnas syn på populärkultur i vissa aspekter är oförändrad men i andra förändrad. Tydligast förändringar ligger i bildlärarnas mer mångfacetterade populärkulturbegrepp, den ökade vikten av och överlag positivare inställning till populärkultur i undervisningen.</p><p> </p>

<p>Detta arbete behandlar populärkulturen i skolan. Undersökningen består av åtta elevintervjuer samt fem intervjuer med pedagoger som arbetar med barn i yngre åldrar på skolor i Mellansverige.</p><p>Syftet är att ta del av lärarnas syn på vad populärkultur i skolan innebär samt hur de arbetar med det och vad de anser om det. Jag försöker ta reda på om populärkulturen i skolan påverkar elevernas inställning till undervisningen och om det underlättar lärandet för dem.</p><p>I litteraturgenomgången tar jag upp vad tidigare forskning kommit fram till gällande populärkulturen, hur man ser på den, dess historia i skolan och på vilket sätt man bör arbeta med den i skolan samt varför.</p><p>Resultatet i min undersökning visar att lärarna är överens om att populärkulturen är viktig att ha med i skolan med tanke på hur dagens samhälle ser ut och hur det styrs av media och teknik.</p><p>Både lärare och elever ser svårigheter i att ta in populärkulturen i skolan då de ser den som ett ämne i sig. Resultatet visar dock på att populärkulturen borde integreras i skolan och användas som ett komplement till undervisningen, som en grund att utgå från, inte ersätta ett annat ämne.</p> / <p>This essay is about popular culture in school. The investigation is based on interviews with eight students and five teachers working in elementary school in central Sweden.</p><p>The aim with this report is to gain an understanding of what the teachers’ opinions are regarding popular culture in school, how they work with it and what they think about working with it. I try to find out whether working with popular culture in school affects the students’ attitude towards school and if it makes learning easier for them.</p><p>The literature review shows what earlier studies have shown regarding popular culture, the attitudes towards it, its history in school and in which way one should work with it in school and why.</p><p>The result of my own study shows that the teachers agree that the popular culture in school is important because of how the society today is characterized and how it is run by the media and technology.</p><p>Both teachers and students find it difficult to make popular culture a part of school since they see it as a subject of its own. However, the results show that popular culture should be integrated in school and that it ought to be used as a complement to what is being taught, as something to proceed from, not something to replace another subject with.</p>