No description available.

No description available.

Syftet med studien är att identifiera arbetsmetoder inom den naturvetenskapliga undervisningen specifikt inriktad på begreppsinlärning. Studien genomfördes med en metod av kvalitativ karaktär bestående av semistrukturerade intervjuer. Tolkningen skedde ur ett pragmatiskt perspektiv med ledorden ”cash value” och inquiry samt influenser av Vygotskij. Resultatet visar exempelvis att framgångsrika undervisningsmetoder är de som ger elever ett ”cash value” genom att begreppen får en användbar betydelse. Metoderna som framträdde var bland annat kartläggning genom tankekartor och starters. Detta för att veta vart undervisningen ska ta vid och vilka förkunskaper elever besitter.

I min profession som bildlärare upplever jag ofta oklarhet bland både lärare och elever kring aktiviteten elevens val. Min egen uppfattning har varit att utöver lärandemålen är målet med aktiviteten elevens val att utveckla skoldemokratin. Den här uppsatsen syftar därför till att fördjupa kunskapen om bildämnet inom ramen för elevens val i bild, undersöka uppfattningar hos lärare och elever i årskursen sju till nio om elevens val i bild och undersöka hur skoldemokratin yttrar sig i elevens val i bild. För att analysera tar jag hjälp av Leo Vygotskijs och John Deweys teorier om lärande samt det sociokulturella perspektivet respektive pragmatismen. Jag undersöker även om olika ämneskonceptioner kommer till uttryck i lärarnas och elevernas uppfattningar. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med lärare och elever i tre olika grundskolor. Resultatet visar att lärare och elever har olika uppfattningar om elevens val i bild och om läroprocessen under aktiviteten. I undersökningen framträder också en klyfta mellan lärarnas ambitioner och elevernas vilja att arbeta med skoldemokrati inom ramen för elevens val i bild. Resultatet visar även på brister i undervisningen i relation till styrdokumenten både när det gäller vad aktiviteten ska innehålla och hur det innehållet ska bearbetas. Avslutningsvis framgår det av resultatet behovet av tydligare och mer utökad information i styrdokumenten rörande aktiviteten elevens val.

The Swedish school has a dual mission. To promote students´ desire for lifelong learning and to foster students as good citizens. In this mission, democratic competence and civic competence are discussed. This study aims to explore what these competencies are and how they are expressed in Swedish social studies textbooks. The relationship between the curriculum and the textbooks is also of interest, and it is part of the research questions of this study to determine whether an equity problem arises when the curriculum states one thing while the textbooks provide different conditions for achieving its content. The method used is qualitative text analysis, where classifications will help sort out knowledge about society and knowledge of democratic forms. The results of the study show that vocational program textbooks fail to contribute to the same level of democratic competence as in college preparatory programs, which poses a problem as knowledge is not valued equally in these different programs.

<p><strong>ABSTRACT</strong></p> <p>This dissertation is a philosophical inquiry into the pragmatics of emotion as an inherent dimension of the learning self (Ellsworth, 2005). This inquiry first establishes the socio-political context regarding emotional responses to critical forms of pedagogy currently rising across the United States. Secondly, this inquiry explores philosophical conceptualizations of emotions as pedagogical within the fields of public pedagogy, affect theory, and arts-based educational research, as well as the paradigmatic contexts underlying these philosophies. Finally, this inquiry “thinks-with” (Jackson & Mezzei, 2017) these conceptualizations by enacting an affective pragmatic inquiry, centering emotions and embodied experiences of learning through my own neurotypicality as pedagogical inquiry via an arts-based empirical component, consisting of my enrollment in a community pottery class over the course of 40 weeks. I advocate for the need to reconsider the current paradigm around critical forms of pedagogy toward a pragmatist paradigm that uses emotions and value systems of learners to facilitate ethical pedagogical <em>response</em>-abilities (Haraway, 2016) for what to do, pragmatically, with complicated knowledge about social problems that result in ideological and axiological impasses. </p>

John Dewey was America's foremost authority on many of the critical issues in the twentieth century. Dewey dedicated his professional career as an expert on the major branches of philosophy. A neglected aspect of Dewey's philosophy is his writings on historiography, the philosophy of history, and his influence on American historians. Dewey affected several generations of historians from the Progressive historians to the practical realists of today. This study evaluates Dewey's pragmatism as a legitimate strain in American historiography. James Harvey Robinson and Charles Beard claimed Dewey as an influence. Later historians such as Richard Hofstadter and Joyce Appleby insist his methods make for more responsible-minded historians. There is enough material from American historians to assert that Dewey and Deweyan pragmatism influenced and still impacts historians into the twenty-first century.

I den här studien undersöktes två fritidshemslärares beskrivningar av deras arbete med värdegrundsfrågor i ämnet bild. Resultatet tyder på att lärarna undervisar i frågor om samtycke, rätten till sin identitet och bemötande av andra. Lärarna beskrev att de undervisar om detta genom vanliga samtal, bildsamtal och bildkommunikation. Lärarna angav att de upplever att sådan undervisning skapar ett mer ordningsamt klassrumsklimat och möjliggör ämnesöverskridande arbeten. Lärarna angav även att de förbereder sig inför bildundervisning om värdegrundsfrågor genom att söka tips på Facebookforum och lärarhandledningar samt genom att observera. Tolkningen av resultatet belyser att de två lärarna integrerar värdegrundsfrågor i deras bildlektioner, men inte alltid i bildundervisningen. Det betyder att värdegrundsfrågor behandlas under avsedd lektionstid för bildämnet, men att dessa frågor inte alltid integreras med bildämnet och dess ämnesspecifika innehåll och metoder. Tolkningen belyser även att reflektion av bildundervisningen skulle kunna förstås som betydelsefullt för att utveckla strategier att arbeta med integrativ didaktik i ämnet.

SammanfattningSyftet med detta examensarbete är att undersöka vad några elever i årskurs 7-9 har för attityder till skolämnet geografi. För att kunna ta reda på detta har jag valt att använda mig av en enkätundersökning som innefattar två olika delar, den första innehåller 20 frågor om vad eleverna är intresserade av och den andra innehåller 10 påståenden om ämnet geografi som eleverna får ta ställning till. I resultatet visar det sig att eleverna i årskurs 7-9 är mest intresserade av naturkatastrofer, som till exempel, tsunamis, jordbävningar m.m. Däremot finner eleverna inget intresse av växter i deras närområden och det ekologiska jordbruket. Slutsatsen är att eleverna tycker att ämnet geografi är ett viktigt ämne i skolan samtidigt som de har lärt sig mer om var olika länder, städer ligger snarare än andra delar ur geografin.

Denna uppsats intresserar sig för begreppsförståelsen av krafter och tröghetslagen i gymnasiets fysik och granskar elevers uppfattning ur ett epistemologiskt perspektiv. Syftet är att belysa och klargöra vanliga missförstånd bland eleverna gällande tröghetsbegreppet i mekanik. Intervjuer av undervisande lärare genomförs och elever testas genom ett test med skriftliga konceptuella uppgifter. Synvinkeln som intervjuerna och elevlösningarna granskas genom är pragmatism med inspiration och begrepp från praktisk epistemologisk analys. De testade eleverna kommer från alla gymnasiets tre årskurser, och begreppsutveklingen över tid studeras genom att jämföra dessa årskurser. Ur detta studeras vad som utvecklas samt vilka missförstånd som kvarstår. Lärarnas praktik när det kommer till att arbeta motverkande mot missförstånden tas upp och granskas. Studien finner att trots förbättring kvarstår relativit seriösa missförstånd även efter en genomgången gymnasieutbildning på ett naturvetenskapsprogram. Dessa gäller särskilt begreppen som utgör grunden i Newtons fysik.