Background: HR managers are facing new challenges and opportunities related to the impact of digitalization on HR as a function and process. How HR managers, in the public and private sectors, are experiencing digitalization is a missing research field. An experience is based on the individual and can therefore vary. Furthermore, the speed of technology is rapidly changing, and at the same speed the HR managers experience of digitalization can change. This study is about comparing the public and private sectors in relation to digitalization from an HR-manager perspective.  Purpose: To compare HR managers’ experience of digitalization, in terms of opportunities and challenges, in the public with the private sectors.  Method: This study has an inductive approach, using a qualitative research methodology and a comparative case study as the research design. For this study, 8 semi-structured interviews have been executed with HR managers. The study overall adopts an interpretative approach with a constructivist perspective.  Conclusion: The conclusion is that HR managers' experience of digitization in the form of opportunities and challenges includes both similarities and differences within the two sectors. However, the experience is overall positive where digitization is seen as an opportunity. The conclusion also includes that this difference between sectors could possibly be due to a direct influence, for example government regulations and industry, but also an indirect influence, for example war and inflation. Common factors that influenced the experience have also been identified and include the advancement of the HR role, increased digitization and the development of technology. / Bakgrund: HR-chefer står inför nya utmaningar och möjligheter av digitaliseringens påverkan på HR som funktion och process. Hur HR-chefer i den offentliga och privata sektorn upplever digitalisering är ett saknat forskningsområde eftersom en upplevelse är högst individuell. Tekniken utvecklas i snabb fart, i samma hastighet kan HR-chefers upplevelse av digitalisering förändras. Denna studie handlar om att jämföra den offentliga med den privata sektorn i relation till digitalisering utifrån HR-chefers perspektiv.  Syfte: Att jämföra HR-chefers upplevelser av digitalisering, i termer av möjligheter och utmaningar, i offentlig med privat sektor  Metod: Denna studie har en induktiv ansats, med en kvalitativ forskningsmetod och en komparativ fallstudie som forskningsdesign. I denna studie har 8 semi-strukturerade intervjuer utförts med HR-chefer. I sin helhet har studien ett tolkande synsätt med ett konstruktionistiskt förhållningssätt.  Slutsats:Slutsatsen landar i att HR-chefers upplevelse av digitalisering i form av möjligheter utmaningar inbegriper både likheter och skillnader inom de båda sektorerna. Upplevelsen är dock övergripande positiv där digitaliseringen ses som en möjlighet. Slutsatsen inkluderar också att denna skillnaden mellan sektorer möjligen kan bero på en direkt påverkan, exempelvis statliga regelverk och bransch, men också en indirekt påverkan, exempelvis krig och inflation. Gemensamma faktorer som påverkat upplevelsen har också identifierats och inbegriper HR-rollens framfart, en ökad digitalisering och teknikens utveckling.

Datum:  2023-05-30 Nivå:   Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp  Institution:  Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet  Författare:                   Grankvist, Philip Hammer, Viktor  Pizzoni Elfving, Benjamin                     (99/07/30)        (01/03/14)             (01/12/20)                                                                                   Titel:   Rekrytering i privat och offentlig sektor -En kvalitativ studie som jämför     rekryteringsprocesser mellan den privata och offentliga sektorn i Västerås kommun  Handledare:  Konstantin Lampou                                                     Nyckelord:  Rekrytering, Rekryteringsprocess, Offentlig sektor, Privat sektor   Frågeställningar: Vilka likheter och skillnader finns det i rekryteringsprocessen mellan offentlig    och privat sektor, hur överensstämmer dessa med teoretiska modeller för    rekrytering? Vad kan den offentliga och privata sektorn lära sig av varandra i respektive    rekryteringsprocess? Syfte:    Syftet med undersökningen är att få en djupare insyn i olika organisationers    rekryteringsprocesser i den offentliga och privata sektorn. För att sedan se    vilka skillnader och likheter som existerar mellan sektorerna samt vad de    kan lära sig av varandra.   Metod:   Studien har en kvalitativ metod med en abduktiv ansats. Studien grundar sig i  semistrukturerade intervjuer med personer som har erfarenhet av rekrytering. Analysen har tolkats genom en tematisk syn.      Slutsats:   Undersökningen har givit forskningen en mer djupgående insyn i vilka skillnader och likheter som finns mellan de olika sektorernas  rekryteringsprocesser. Undersökningen har förklarat mer om offentlighetsprincipen och hur det påverkar sökande kandidater i den  offentliga sektorn. Även hur offentlighetsprincipen används till att utveckla  rekryteringsprocesser till mer effektiva och passande för sektorerna. Användandet av en kvalitativ metod gav undersökningen en mer djupgående  bild av rekryteringsprocesserna vilket i sin tur gav möjligheter att förklara skillnader i mer än bara siffror. Både för och nackdelar uppstår med  sektorernas förutsättningar för rekrytering, vilket indikerar stora möjligheter för vardera sektor att ta lärdom av varandra och utveckla sina rekryteringsprocesser ytterligare. / Date:   2023-05-30 Level:   Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr  Institution:  School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University  Authors:           Grankvist, Philip Hammer, Viktor  Pizzoni Elfving, Benjamin                         (99/07/30)                  (01/03/14)             (01/12/20)                                                                                   Title:   Recruitment in private and public sector -A qualitative study comparing    recruitment processes between the private and public in Vasteras municipality Supervisor:  Konstantin Lampou                                                     Keywords:  Recruitment, Recruitment process, Public sector, Private Sector Research questions:  What are the similarities and differences in the recruitment process between the public and private sectors, how do these align with theoretical models of recruitment?      What can the the public and private sector learn from each other in their    respective recruitment process? Purpose:  The purpose of the study is to gain a deeper insight into to the recruitment    processes of various organizations in the public and private sector.     To then see what differences and similarities that exist between the sectors    and what they can learn from each other.     Method:  The study utilizes a method that is qualitative along with an abductive    approach. Semi-structured interviews with individuals having recruitment    experience served as the study’s foundation. A thematic approach has been    used to interpret the data.  Conclusion:  The study has provided research with a deeper awareness of the differences      and similarities between the various sectors recruitment processes. The survey has provided further information about the principle of publicity and how it relates to job applicants in the public sector. Additionally, how  recruitment processes are developed to be more effective and appropriate for the sectors using the principle of publicity. The survey’s use of a qualitative method provided deeper knowledge of the recruitment processes which in turn provided opportunity to explain the variations using factors other than just numbers. The conditions for recruiting in the different sectors both have advantages and disadvantages, which suggests immense chances for learning from one another and improving the recruitment process in each sector.

Genom att styra med motivation kan cheferna bidra till att påverka individens val av arbetsplats, som vidare leder till att de uppsatta målen uppnås. Genom att ledningen styr medarbetarna mot de uppsatta målen kan de fatta beslut gällande hur resurserska fördelas, samt ta beslut om vilka åtgärder som ska vidtas för att lyckas uppnå de uppsatta målen. Individen utför vissa handlingar utifrån omedvetna samt medvetna val och beslut som människan tar. Syftet är att utifrån de intervjuade lärarna och rektorerna beskriva, samt genom valda motivationsteorier, förklara hur rektorerna arbetar för att motivera lärare inom offentliga respektive privata skolor. Vidare ska studien identifiera och förklara eventuella likheter samt skillnader inom offentliga respektive privata skolor vad det gäller motivation som styrning hos lärare och rektorer. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ forskningsmetod. Det empiriska materialet är insamlat genom semistrukturerade interjuver tillsammans med lärare och rektorer inom den offentliga respektive privata sektorn. Inom respektive sektor framkommer det att det finns både likheter och skillnader i deras sätt att använda motivation som styrmedel. De uppkomna likheterna samt skillnaderna visar sig inte endast grunda sig i skillnader mellan offentlig respektive privat sektor. Utifrån respondenternas svar visas fler likheter än skillnader. Däremot tros inte alla skillnader bero på att motivationsarbetet sker inom en offentlig respektive privat sektor, utan de kan i stället kommer att bero på det arbetssätt som är implementerat på arbetsplatsen alternativ storleken på skolan. / By controlling through motivation, managers can contribute and influence the individual's choices of workplace, which in turn leads to the set goals being achieved. By the management directing the employees towards the set goals, they can make decisions regarding how the internal resources are to be distributed, and make decisions regarding the measures that must be taken to succeed in achieving the set goals. The individual performs certain actions based on unconscious as well as conscious choices and decisions that the human makes. The purpose is to, based on the interviewed teachers and principals, describe, and through selected motivation theories, explain how the principals work to motivate teachers in each private school. Furthermore, studies must be carried out to identify and explain any similarities and differences within public and private schools in terms of motivation such as control among teachers and principals. The study was conducted using a qualitative research method. The empirical material is collected through semi-structured interviews with teachers and principals in the public and private sectors, respectively. Within each sector, it appears that there are both similarities and differences in their way of using motivation as a means of control. The similarities and differences that have arisen are not only based on differences between the public and private sectors. Based on the respondents' answers, they show more similarities than differences. On the other hand, not all differences are due to the fact that motivational work takes place in a public and private sector, respectively. Without them, can instead depend on the way of working that is implemented in the workplace or the size of the school.

Syftet är att utforska förutsättningar och möjligheter till en konstruktiv samverkan mellan lokala bostadsaktörer som strävar efter socialt hållbara bostadsområden. Metoden för uppsatsen är en kvalitativ fallstudie av fastighetsägarföreningen Samverkan i Huddinge. Materialet bygger på intervjuer med fastighetsägare, representanter från föreningen och kommunen samt strategiska dokument. Materialet har analyserats utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv på hur begreppet social hållbarhet används och förstås av de olika aktörerna. Resultaten visar att fastighetsförvaltning idag utgår från det bosociala perspektivet med hyresgästen i fokus. Fastighetsägarsamverkan kan här ses som ett progressivt sätt för bostadsaktörer att förena ekonomiska och sociala värden. Det skapas även organisatoriskt värdefulla synergieffekter genom fastighetsägarsamverkan. Samtidigt finns risk att frågor om rättvisa och demokratiprocesser överskuggas av dessa possitiva effekter. Slutsatsen är att som organisationsform betraktad är den här typen av fastighetsägarförening ett möjligt forum för bostadsaktörer och andra samhällsaktörer att bidra till att social hållbarhet som strategi och praktik fylls med ett lokalt, rättvist och demokratiskt förankrat innehåll. För att vi också ska nå en bostadsförsörjning som är socialt hållbar krävs att dikotomin om social hållbarhet som strategi och praktik aktualiseras och problematiseras – i synnerhet i den kommunalpolitiska kontexten.

Bakgrund och problem: Definitionen av en controllers roll och arbetsuppgifter är mycket diffus till följd av dess relativitet samt ständigt genomgående utveckling. Än idag är det svårt att generalisera en controllers arbetsuppgifter då det rör sig om en flukturerande yrkesroll. Tidigare forskning som addresserar bakomliggande faktorer i en controllers roll, redogör till stor del för rollens förändring över tid. Vi finner en kunskapslucka i komparativ forskning av controllerns roll och arbetsuppgifter inom offentlig respektive privat sektor. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och förstå hur controllerns roll och arbetsuppgifter ser ut inom offentlig och privat sektor, vilka relevanta likheter och skillnader som går att urskilja samt vilka de bakomliggande förklaringarna till dessa är. Detta för att bidra med en komparativ förståelse för controllers roll som komplement till redan befintlig forskning och som referens till vidare studier inom ämnet. Metod: Uppsatsen omfattas av en kvalitativ forskningsdesign med en komparativ undersökningsdesign. Den empiriska studien grundas huvudsakligen i semistrukturerade intervjuer med controllers inom offentlig respektive privat sektor. Slutsats: De stora likheterna gällande controllerns roll och arbetsuppgifter inom offentlig och privat verksamhet kretsar kring dess stödjande och framåtblickande karaktär, analysarbetet samt dess medverkan till att på olika sätt skapa mervärde i beslutsprocesserna. De stora skillnaderna gällande controllerns arbetsuppgifter inom offentlig och privat verksamhet berör framför allt utveckling, implementering och uppföljning av ekonomistyrningssystem samt användningen av finansiell och icke-finansiell information. Controllerrollerna analytiker och coach visas framträdande hos controllers inom den offentliga sektorn och controllerrollerna kamrer och pedagog visas framträdande hos controllers inom den privata sektorn. De bakomliggande förklaringarna kan finna grund i organisationens typ, det vill säga de karaktäristiska dragen för offentlig och privat verksamhet, men där finns även många fler bakomliggande faktorer och dimensioner att ha i åtanke. / Background: The definition of a controller's role and work assignements are very diffuse due to its relativity and continuous development. Even today, it is difficult to generalize a controller's work assignements as it is a fluctuating professional role. Previous research addressing underlying factors in a controller's role primarily accounts for the trasformation of the role over time. We find a gap of knowledge in comparative research of the controller's role and work assignements in the public and private sectors. Purpose: The purpose of this paper is to describe and understand how the role and work assignements of a controller appear in the public and private sector, to identify relevant similarities and differences that can be distinguished and what the underlying explanations of these are. This, in order to contribute with a comparative understanding of the role of controllers as a complement to existing research and as a reference in further studies within the subject. Method: The paper is subject to a qualitative research design with a comparative survey design. The empirical material is mainly based on semistructured interviews with controllers within the public and private sector. Conclusions: The main similarities regarding the role and work assignements of a controller in the public and private sector revolve around its supportive and forward-looking character, the analysis work and its contribution to add value in the decision-making process. The main differences regarding the controller's work assignements in public and private sector concerns, in particular, the development, implementation and monitoring of management systems and the use of financial and non-financial information. The controller roles analytiker and coach appear prominent by public sector controllers and the controller roles kamrer and pedagog appear prominent by privat sector controllers. The underlying explanations can be found in the type of organization, that is, the characteristic features of public and private sector organizations, but there are also many more underlying factors and dimensions to keep in mind.

The position of middle-management is a role where the manager is at risk of being caught between its management and its employees. Elderly care is an industry that has been discussed a lot, to a large extent on how businesses should be managed and by whom it should be conducted. Middle-management in the business of elderly care thereby possess a vulnerable position in a controversial industry. In this study the aim is to investigate the managers' roles and tasks in both the public sector and the private sector in elderly care. It also aims to examine whether there are differences between the roles and how they in such cases is manifested. Previous researchers treats middle-managements role in elderly care as uniform for both sectors and focuses on the conditions and challenges. The theoretical background of the thesis is partly Ritzers McDonaldization to explain efficiency work in elderly care and Goffman's theories of social roles between the managerial role. The study was conducted through qualitative semi-structured interviews with nine interviews conducted, divided of five respondents in the public sector and four in the private sector. The result shows that the conditions for middle-management in elderly care for both sectors are similar in most cases, for example responsibilities and economic impact and that middle-management in both sectors experience a lack of time. However, there are certain areas that differ slightly, for example it is described by the private players that they have a better financial situation than their rivals in the public sector. It is also clear from the thesis that there may be other influential factors, for instance whether a home for the elderly run by public sector is exposed for competeition, or if a privately elderly care-unit is owned and fully run in-house. / Mellanchefsrollen är en utsatt roll där chefen riskerar hamna i kläm mellan sin ledning och sina medarbetare. Det är ett stressfyllt arbete. Äldreomsorgen är en bransch som diskuterats mycket, till stor del kring hur verksamheter ska skötas och i vilken regi den ska bedrivas. Mellanchefen inom äldreomsorgen besitter därmed en utsatt roll i en omdiskuterad bransch. I den här studien syftas att undersöka mellanchefers roller och arbetsuppgifter i den offentliga sektorn och privata sektorn inom äldreomsorgen. Syftet är även att undersöka om det finns skillnader mellan rollerna och hur de i sådana fall tar sig uttryck. Tidigare forskning behandlar genomgående mellanchefsrollen inom äldreomsorgen som enhetligt för båda sektorerna och redogör för förutsättningar och utmaningar. Den teoretiska bakgrunden i uppsatsen är dels Ritzers McDonaldization för effektiviseringsarbetet inom äldreomsorgen och Goffmans teorier om sociala roller för mellanchefsrollen. Studien är genomförd genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer där 9 intervjuer har genomförts fördelat på 5 respondenter i offentlig sektor och 4 i privat sektor. Resultatet visar att förutsättningarna för mellanchefer inom äldreomsorgen inom båda sektorerna är likartade i de flesta fall, bland annat gällande ansvarsområden och ekonomisk påverkan samt att de i båda sektorerna känner stor tidspress. Vidare finns det vissa områden där det skiljer sig åt en aning, exempelvis redogör de privata aktörerna för att de har en bättre ekonomisk situation. Det framgår även av uppsatsen att det kan finnas andra påverksansfaktorer, bland annat om en verksamhet är konkurrensutsatt eller om verksamheten privat drivs i egen regi.

Syftet med uppsatsen är att utreda hur personalen på offentliga och privata vårdcentraler i Borås Stad definierar begreppet kvalitet efter studiens ramar. Datamaterialet samlades in genom att dela ut enkäter, både i pappersform och digitalt. Enkäten delades ut till personalen på vårdcentraler i offentlig- och privat sektor, inom Borås Stad. Tolkningen av kvalitet anses enligt många som mångfacetterad. Det innebär att det finns en svårighet i att hitta en direkt definition till begreppet kvalitet som kan verka generellt. Teorin och tidigare studier är också enade om denna svårighet. Med undantag för begreppet kvalitet, behandlar studien andra begrepp och aspekter som kan gynna tolkningen av kvalitet. Dessa begrepp behandlas i studien som service och effektivitet, men även tidigare forskning behandlar konkurrens som vi tror kan verka som en extern faktor som kan förtydliga kvalitetsbegreppets innebörd. Respondenterna inom offentlig och privat sektor svarar i flertalet frågor liknande eller i genomsnitt likartat, och framhäver även andra aspekter som de anser kan ha en påverkan på kvalitet. Dessa aspekter togs fram genom att respondenten fritt skrev vilken eller vilka faktorer de ansåg kunde påverka kvalitet. Studiens slutsats ligger i linje med tidigare forskning, att kvalitet verkar vara mångfacetterat men att väldigt många är bekanta med begreppet. Det vill säga att många känner till begreppet men är inte helt säkra på definitionen av begreppet. Vi rekommenderar vidare studier kring ämnet inom vårdområdet för att kunna tydliggöra begreppet kvalitet i syfte att använda det mer frekvent i bland annat internundersökningar, som vårdorganisationerna själva ska ha möjlighet att genomföra. / The purpose of this research study was to examine how personnel in both public and private health care centers within Borås, construe and evaluate the concept of quality within the basis of our study. Data was gathered by surveys provided in two forms: printouts and digital copies to personnel in public and private health care centers, within the municipality of Borås. The evaluation of quality is according to many, fluctuating. Moreover, this means that there is a difficult process of defining the concept of quality to a general aspect, to the extent where theories and previous research agree with this statement accordingly. This study also analyzes other notions related to the concept of quality. These notions and concepts are defined as service and efficiency, but we also included competition as an external factor that influences the concept of quality since previous research has done the same. The respondents within public and private health care centers yielded very similar results, but also highlighted additional aspects that may affect quality. These aspects where provided by letting the respondents freely highlight factors that they assumed could affect quality. Along with considering previous research, this study, concludes that the notion of quality is a familiar term to many, yet is a fluctuating concept. This means that many individuals are sure to have some understanding of the concept of quality, but there is great uncertainty in how to define it. Within health care centers, we recommend further research exploring the concept of quality in order to utilize it more frequently among internal investigations, which organizations should be able to perform themselves.

Socialt arbete är vad man skulle kunna kalla ett relativt ungt fenomen och ett organiserat arbete mot sociala problem är i Sverige inte mycket äldre än 100 år gammalt. Med det sagt kan man förstå att det sociala arbetets karaktär är under ständig förändring, och förhoppningsvis förbättring. De senaste decennierna har dock socialt arbete präglats av en ny förändringstrend. En privatiseringstrend. Som nyexaminerad socionom är valen av arbetsgivare fler än vad de var för 30 år sedan och alternativen skiljer sig åt. Syftet med denna uppsats är således att undersöka hur den snart nyexaminerade socionomen uppfattar de olika alternativen, som en eventuell arbetsgivare men också rent generellt. Studien är utformat efter kvalitativ metod med ett induktivt förhållningssätt och bygger på fyra olika intervjuer med fyra stycken snart färdigutbildade socionomer. Som teoretiskt ramverk ligger Max Webers teori om byråkrati i idealtypiska termer som grund för arbetet, samt teorin om handlingsutrymme. Tack vare användandet av tematisk textanalys kunde vissa likheter och teman urskiljas ur informanternas utsagor och resultatet kom att skildra en på många sätt homogen uppfattning av brister och risker med olika arbetsgivare. Samtliga informanter talar om en byråkrati som riskerar växa sig för stor för att fungera effektivt, och på ett rättvist sätt. Mot såväl klienter som anställda inom organisationen. Weber talade i pessimistiska termer om hur framtiden skulle komma att tillhöra byråkratin, en uppfattning som han delar med samtliga informanter. Uppfattningen är att en organisation som växer sig för stor, kommer att behöva arbeta på ett ytterst rationellt sätt rent byråkratiskt. Slutsatsen är att en rationell byråkrati inte är förenligt med ett rättvist socialt arbete gentemot klienten eller, återigen, den anställde. / Social work is what one could call a relatively young phenomenon and an organized work against social problems in Sweden is not much older than a century. That being said, one can understand that the nature of social work is under constant change, and hopefully improvement. However, in recent decades social work has been characterized by a new trend of change. A privatization trend. As a newly graduated social worker today, the alternatives to employers are more than they were 30 years ago and the alternatives differ. The purpose of this thesis is thus to investigate how the soon-to-be-graduated social worker perceives the different alternatives, as a possible employer, but also generally. The study is designed according to a qualitative method with an inductive approach and is based on four different interviews with four social work bachelors. As a theoretical framework, Max Weber's theory of bureaucracy in ideal-typical terms lies as the basis for the work, as well as the theory of scope for action. Thanks to the use of thematic text analysis, some similarities and themes could be distinguished from the informants' statements, and the result was to depict, in many ways, a homogeneous perception of deficiencies and risks with different employers. All informants talk about a bureaucracy that risks growing too large to function effectively, and in a fair way. Towards both clients and employees within the organization. Weber spoke in pessimistic terms about how the future would belong to the bureaucracy, a view that he shares with all the informants. The perception is that an organization that grows too large will have to work in an extremely rational way bureaucratically. The conclusion is that a rational bureaucracy is not compatible with a fair social work towards the client or, again, the employee.

Introduktion: Kvinnor som ledare är fortfarande ett fenomen. Statistik, tidigare forskning och teorierstöder att kvinnor möter på skadliga konstruktioner formade av individer och samhället, ett glastak iarbetslivet. Fördomarna upprätthålls av organisationer, vilket försvårar kvinnors väg till toppen. Dennaundersökning kommer att analysera upplevelser om att vara kvinna som ledare i ett ”jämställt” land,Finland. Syfte: Syftet med denna undersökning är att jämföra kvinnliga ledare inom offentlig- och privat sektor iFinland. Frågeställning: Hur upplever kvinnor som ledare sin egna karriärutveckling och sitt ledarskap inom denoffentliga- och privata sektorn i Finland? Teori: Teorin och tidigare forskningen i arbetet är valt för att undersöka kvinnor som ledare.Organisationsteori av bland annat Joan Acker (1990/1992) ur ett genusperspektiv tillsammans medRosabeth Moss Kanter (1979/1987), Albert J. Mills (1988) och Robin J.Ely och Debra E. Meyerson(2000). Teori och tidigare forskning om offentlig – och privat sektor och ledarskap av J. Norman Baldwin(1987/1990) och Allison T. Graham (1992) kommer att användas i analyserna. Tidigare forskning hävdarbland annat att arbetare inom den offentliga sektorn har högre utbildning, men att det inte finns skillnaderi kompetens. Vidare anses ledarskaps omsättning större inom den offentliga sektorn på grund av reformer. Metod: Undersökningen är genomförd genom att använda av en kvalitativ forskningsmetod bestående avsemi-strukturerade intervjuer med 14 stycken kvinnliga ledare inom både offentlig och privat sektor. Sexrespondenter från den privata sektorn och åtta från den offentliga sektorn. Slutsats: Min undersökning visar att det inte finns skillnader i upplevd karriärutveckling eller ledarskapbland kvinnliga ledare inom offentlig- och privat sektor i Finland. Dock finns det skillnader i upplevelserom organisation och i karriärutvecklingsfaserna. Ungefär hälften av respondenterna upplevde att de stöttpå någon form av könsbaserade fördomar eller negativa konstruktioner om kvinnor under sinarbetskarriär. / Introduction: Women as leaders are still a phenomenon. Statistics, previous research and theories supportthat women encounter harmful preconceptions or prejudice shaped by individuals and the society. In otherwords a glass ceiling in the working life. Prejudices are perpetuated by organizations, making it difficultfor women to reach higher positions in a organization. This research will examine experiences of being aleader as a woman in a ”gender-equal” country, such as Finland. Purpose: The purpose of his study is to compare female leaders in the public and private sector in Finland. Research question: How do women as leaders experience their own career development and leadershipin the public and private sector in Finland? Theory: Previous research and theory of this study is chosen to support the examination of women asleaders. Organizational theory by Joan Acker (1990/1992) from a gender persepctive together withRosabeth Moss Kanter (1979/1987), Albert J.Mills (1988) and Robin J. Ely and Debra E. Meyerson (2000)among others will be presented. Theory and previous research of the public- and private sector andleadership by J. Norman Baldwin (1987/1990) and Allison T. Graham (1992) will be used in the analyzethe results. Previous research claims, among other things, that workers in the public sector have highereducation, but that there are no differences in the skills or expertise of the workers. Furthermore,leadership turnover is considered higher in the public sector due to reforms. Method: The research was completed by using a qualitative research method consisting of semi-structured interviews with 14 female leaders in total from both sectors. Six respondents from the private sector and eight from the public sector. Conclusion: My research shows that there are no differences in perceived career development or leadersipamong female leaders in the public and private sectors in Finland. However, there are differences inexperiences about organisation and the career development phases. About half of the respndents felt thatthey have encountered some form of gender-based prejudice or negative preconceptions about womenduring their working careers. Keywords: Public sector, private sector, career development, career development phases, power,leadership, female leadership, gender, organization, gender segregation, glass ceiling

Titel: Vägen till ett ökat välbefinnande - betydelsen av mellanchefens ledarskapsbeteende ur ett medarbetarperspektiv. Institution: Akademin för Företagande, Innovation och Hållbarhet, Högskolan i Halmstad Författare: Albin Brahimi & Hanna Carlsson Nyckelord: Mellanchef, välbefinnande, ledarskapsbeteende, ledarskapsdimension, offentlig sektor, privat sektor, transformativt ledarskap, transaktionellt ledarskap Bakgrund: Ledarskap hittar vi både i den offentliga sektorn såväl som i den privata sektorn i Sverige. De två olika sektorerna skiljer sig åt i flera avseenden som när det till exempel gäller arbetskraft, ledarskapsbeteende, ekonomiska resurser, chefens anställningsform och medarbetarens skäl till val av sektor. I den offentliga sektorn är det universitet- och högskolesektorn som är den största statliga sektorn och det är en sektor som engagerar många. I hierarkin av chefer har mellanchefen en central position i organisationen och medarbetarna förväntas följa mellanchefens arbetsledning och de påverkas därför av mellanchefens ledarskapsbeteende. Olika ledarskapsbeteende har visat sig ha betydelse för medarbetarens välbefinnande på ett positivt eller negativt sätt. Problemformulering: Hur upplever medarbetaren mellanchefens ledarskapsbeteende i den offentliga sektorn (här akademin) jämfört med den privata sektorn? Vilken betydelse har mellanchefens ledarskapsbeteende för medarbetarens välbefinnande? Syfte: Syftet med den aktuella studien är att beskriva medarbetarens uppfattning av mellanchefens ledarskapsbeteende i den offentliga sektorn (här akademin) jämfört med den privata sektorn och beskriva betydelsen av mellanchefens ledarskapsbeteende för medarbetarens välbefinnande. Genom ökad förståelse strävar författarna efter att utveckla ett teoretiskt ramverk för ledarskapsdimensioner som medarbetare värdesätter hos en mellanchef, samt redogöra för vilken betydelse ledarskapsbeteendet har för välbefinnandet hos medarbetarna. Teoretisk referensram: Studien granskar ledarskapsbeteende inom det transformativa och transaktionella ledarskapet då det är ledarskapsbeteende som är relevanta för studien. Vidare har författarna valt att granska välbefinnande och vilken betydelse det har för medarbetaren. Metod: Studien är en kvalitativ forskningsstudie, där studiens empiriska material samlats in från åtta respondenter via videointervjuer, fyra respondenter från den offentliga sektorn och fyra respondenter från den privata sektorn. Deltagarna i studien var medarbetare med en mellanchef som närmaste chef. Empiri: Resultatet från studiens genomförda intervjuer presenteras. Respondenternas svar på intervjufrågorna presenteras inom varje ämnesområde först inom den offentliga sektorn följt av den privata sektorn. Analys: Författarna redogör för resultatet av den empiriska undersökningen kopplat till den teoretiska referensramen och tidigare forskning. Kapitlet avslutas med att författarna redovisar ett utvecklat teoretiskt ramverk. Slutsats: Resultatet från studien visar att mellancheferna i den offentliga sektorn och den privata sektorn använder sig av olika ledarskapsbeteenden inom det transformativa och transaktionella ledarskapet. Ledarskapsbeteenden som tillämpas av mellanchefer i den privata sektorn leder till ett ökat välbefinnande hos medarbetarna medan ledarskapsbeteende som tillämpas i den offentliga sektorn (här akademin) leder till ett sämre välbefinnande. Organisationer i både den offentliga och i den privata sektorn bör rekrytera mellanchefer som har ledarskapsbeteenden från både det transformativa och det transaktionella ledarskapet för ett bättre välbefinnande bland medarbetarna.