Uppsatsen undersöker huruvida temporär användning av plats kan vara enalternativ metod som ett svar på en del av de utmaningar städer står inför,något som efterfrågas i SOU Ett snabbare bostadsbyggande(Byggrättsutredningen, 2018). En fallstudie av det temporära projektetNobelberget i Sickla, Stockholm, har genomförts. Temporär användning avNobelberget initierades av Atrium Ljungberg, ett privat fastighetsbolag,bostadsexploatering på Nobelberget senarelades till följd av en utdragenplanprocess. Under det temporära projektet som pågick i fyra år, 2015–2019,blev platsen en arena för kultur och evenemang. Genom fallstudien sombaseras främst på intervjuer har vi kunnat studera vilken inverkan dettemporära haft på den privata aktören Atrium Ljungberg, kommunen(offentlig sektor), aktörerna på platsen som främst sysslat med kultur, samthur det temporära påverkat staden och det som idag byggs på Nobelberget.Fallstudien analyseras utifrån det teoretiska ramverket som i uppsatsenframställs, vilket utgår från teorier om temporalitet, plats, strategiskplanering och taktik.Studien påvisar att det temporära projektet medfört att samtliga inblandadeaktörers verksamheter har utvecklats som en konsekvens av det temporäraprojektet. Atrium Ljungberg och kommunen har tvingats utmana sig själva ochgå utanför de ramar de vanligtvis verkar inom för att genomföra projektet.Kulturaktörernas verksamheter har stimulerats av det temporära, ett fokus påskapande och aktion har kunnat ske då tidsbegränsningen som uppstår meddet temporära inte rymmer ältande och utdragna processer. Fallstudiensynliggör dock att det finns en problematik till följd av det temporära,framförallt att kulturaktörer strukturellt förpassas till stadens mindrebeständiga och perifera platser. Därför är en slutsats av denna uppsats att dettemporära nödvändigtvis inte är lösningen på stadens utmaningar, men att detkan ha en katalyserande kraft samt en förmåga att synliggöra styrkor ochbrister i planeringen av det urbana. / This thesis investigates whether temporary use of space can be an alternativemethod in meeting the city's challenges, such as is requested in the governmentinquiry Ett snabbare bostadsbyggande (translated to: A more rapid housingdevelopment) (Byggrättsutredningen, 2018). A case study of the temporaryproject Nobelberget in Sickla, Stockholm, was implemented. Temporary use ofNobelberget was initiated by Atrium Ljungberg, a private real estate company,when their property with planned housing development was delayed as a resultof an extended planning process. During the temporary project that ran forfour years (2015-2019), the site became an arena for cultural activities andevents. Through the case study, which is based primarily on interviews, wehave been able to study the effect the temporary use had on the private actorAtrium Ljungberg, the municipality (public sector), the actors on the site whomainly engaged in culture, and how its temporary use affected the city andwhat is currently being built on Nobelberget. The case study is analyzed basedon the theoretical framework presented in the thesis, which is based ontheories of temporality, place, strategic planning and tactics.The study shows that the temporary project led to development in the internalorganization of involved actors and their activities. To carry out the project,Atrium Ljungberg and the municipality have been forced to challengethemselves and go beyond the framework they usually operate within. Thelimited timeframe, resulting from the temporary use of space, has resulted inan environment which promotes increased creativity and accelerated action.However, the case study also highlights problematic consequences of thetemporary use of space, not least the structural dispatching of cultural actorsto the less permanent and peripheral areas of the city. Therefore, oneconclusion of this thesis is that the temporary use of space is not necessarilythe solution to the city's challenges, but rather a catalyzing power and an abilityto make the strengths and shortcomings of urban city spaces visible.

Syftet med studien var att undersöka hur HR-anställda inom privat sektor upplevde den psykosociala arbetsmiljön och arbetsrelaterad stress. Studien genomfördes med en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Totalt intervjuades åtta HRanställda. Den insamlade datan transkriberades och analyserades med hjälp av Braun och Clarkes (2013) sexstegsmodell för tematisk analys. Sedan bildades teman till resultatet samt underteman. De huvudteman som framkom var psykosocialt arbetsklimat, upplevd psykosocial arbetsmiljö, gränsdragning mellan privat- och arbetsliv samt upplevd arbetsrelaterad stress. Resultatet visade att respondenterna generellt upplevde en låg arbetsrelaterad stress, dock var stressen mer kopplat till privatlivet och livspusslet. Merparten av respondenterna upplevde överlag en god psykosocial arbetsmiljö med en familjär och värnande kultur. Respondenterna upplevde även att de hade rimliga krav och kontroll över sina arbetsuppgifter, och samtidigt upplevde socialt stöd från både chef, kollegor samt familj. / The aim of this qualitative study was to examine how Human resources employees in the private sector perceived their psychosocial work environment and work-related stress. The method used was based on qualitative semistructured interviews, with a total of eight Human resources employees. The gathered data was analyzed through Braun and Clarke’s (2013) model for thematic analysis. The data from the interviews was transcribed and themes were created as a result. Four main categories were found; psycosocial work climate, perceived psychosocial work environment, blurred work-life boundaries and perceived work-related stress. The results from the study showed that the respondents experienced overall low work-related stress but the stress was more connected to their private-life. The majority of the respondents experienced a good psychosocial work environment. The result also showed that the respondents experienced reasonable demands and a high control over their work-tasks, and at the same time experienced social support from both manager, colleges and family.

Denna studie är baserad på en kvantitativ metod om hur medarbetare upplever sin närmaste chefs ledarskap inom offentlig och privat sektor. Syftet med studien är att undersöka om ledarskapet skiljer sig inom respektive sektor, om det förekommer stora likheter samt skillnader, vilka typer av ledarskapsstilar som är företrädande och om det finns ett samband mellan bra ledarskap och ledarens kön. I studien redovisas teoretiska ramverk som sätts i förhållande till studiens resultat. Teorier som anses relevanta till studien är ledarskapsteori, organisationsteori och ledarskapsstilar. Studien genomfördes med hjälp av enkätundersökningar som organisationer och verksamheter inom offentlig och privat sektor fick ta del av inom Borås. Vi har använt oss av ett bekvämlighetsurval, alltså ett icke-slumpmässigt urval. Efter att samtliga respondenter besvarat enkäten gjorde vi en datainsamling med hjälp av ett datorprogram för statiska analyser som sedan analyserades för att kunna besvara studiens frågeställningar. De slutsatser som kunde dras utifrån studien var att det inte förekom några märkbart stora skillnader mellan hur ledarna uppfattas. Respondenterna som deltog i vår studie hade liknande uppfattning om samtliga frågor som ställdes i enkäten inom båda sektorerna. Studien visade även att det var betydligt fler kvinnliga chefer än manliga inom båda sektorerna, vilket inte stämde överens med forskning som visar att organisationer genomsyras av flest manliga chefer. / This study is based on a quantitative method on how employees experience their superior's leadership in the public and private sector. The aim of the study is to investigate whether leadership differs within each sector, whether similarities and differences occurs, which types of leadership styles are predominant and whether there is a connection between good leadership and gender. The study presents a theoretical framework that is set in relation to the study's results. Theories considered relevant to the study are leadership theory, organizational theory and leadership styles. The study was carried out with the help of questionnaire surveys that organizations in the public and private in the city of Borås. We used a convenience sample which is a non-random sample where people could choose for themselves whether they wanted to participate. When we submitted all the answers from the survey, we collected data using a computer program for static analysis, which then was analyzed to help us answer the study's questions. The conclusions that could be drawn from the study were that there were no noticeably significant differences between how the leaders are perceived. The respondents who took part in our study had similar views on all the questions asked in the survey in both sectors. The study also showed that there were significantly more female managers than male managers in both sectors, which didn´t agree with previous research. Previous research showed that organizations are permeated by most male managers.

Den globala tekniska utvecklingen och framväxten av kunskapssamhället har bidragit till att kunskap och mänskliga färdigheter fått en central betydelse för organisationers framgång. Idag anses anställda därmed som en viktig och central del för att höja den organisatoriska prestationen och för att behålla konkurrensfördelar på arbetsmarknaden. Det är därav av största vikt för organisationer att bibehålla kompetenta anställda. För att bibehålla anställda behöver organisationer få svar på vad som påverkar anställdas vilja att stanna när möjligheter finns för dem att få arbete i andra organisationer. Forskning har påträffat skillnader mellan offentlig och privat sektor såsom ekonomiska resurser, prioriteringar samt faktorer som bidrar till anställdas motivation och arbetstillfredsställelse. Uppsatsens syfte är att undersöka valda påverkansfaktorers inverkan på anställdas vilja att stanna kvar i sin anställning, inom privat och offentlig sektor. Uppsatsen utgår från ett medarbetarperspektiv. För att undersöka detta upprättades en enkät byggt på mätverktygen QPS Nordic, COPSOQ II och Turnover Intention Scale för att undersöka uppsatsens 5 påverkansfaktorer i relation till begreppet frivillig uppsägning. Svar från 41 respondenter från både den privata och den offentliga sektorn har analyserats för att finna svar på uppsatsens syfte. Uppsatsen utgår ifrån ett framtaget analysverktyg i syfte att demonstrera hur uppsatsens begrepp används.  Avsaknad av motivation och arbetstillfredsställelse har visats påverka anställdas beslut till frivillig uppsägning. Uppsatsens påverkansfaktorer: lön och andra motivationsfaktorer, samhörighet, lojalitet, kompetensförsörjning samt arbetets utformning visar tendens att leda till motivation och arbetstillfredsställelse för anställda i båda sektorerna. Däremot tenderar inte alla faktorer att bidra till frivillig uppsägning. Uppsatsens resultat visar tendenser att påverkansfaktorn lojalitet har en stor enskild inverkan på anställdas beslut till frivillig uppsägning. Vidare skiljer sig påverkansfaktorerna åt inom sektorerna. Påverkansfaktorerna i privat sektor utöver lojalitet är samhörighet och kompetensförsörjning och påverkansfaktorer i offentlig sektor utöver lojalitet är arbetets utformning och samhörighet som bidrar till förklarandet av frivillig uppsägning. Påverkansfaktorer rörande gemenskap påvisar stor betydelse i båda sektorerna. I uppsatsen påvisas vikten av att lära känna sin egen organisation vilket styrks av olikheterna som framkommer i resultatet.

I takt med digitaliseringen och att nya generationer intar arbetsmarknaden står organisationer, privata såväl som offentliga, inför nya utmaningar. De yngre generationerna har till skillnad från sina föregångare andra krav och värderingar som formar deras syn på vad en attraktiv arbetsplats är. Syftet med denna studie är därmed att undersöka hur offentliga och privata organisationer hanterar ålder, och olika åldersgruppers medievanor, i kommunikationen av deras arbetsgivarvarumärke för att framstå som attraktiva. Målet med studien är att bidra med fördjupad kunskap kring ämnet genom att undersöka detta inom ett specifikt fall i en verklig kontext av Värmland. Studien undersöker följande frågeställningar: “Hur liknar, respektive skiljer sig, privata och offentliga organisationers kommunikativa hantering av sina arbetsgivarvarumärken utifrån dess uppfattningar om digitalt infödda och digitala invandrare?”, “Vilka resonemang ligger bakom hur organisationer framställer sig som attraktiva för digitalt infödda och digitala invandrare i kommunikationen av sitt arbetsgivarvarumärke?” och “Hur resonerar organisationer kring kommunikationen av sitt arbetsgivarvarumärke i olika mediekanaler utifrån de digitalt inföddas och de digitala invandrarnas medievanor?” Det teoretiska ramverket består av arbetsgivarens imagehantering, följt av, mun till mun-marknadsföring, organisatorisk attraktionskraft, signaleringsteorin samt media generationer. I denna fallstudie har en kvalitativ forskningsmetod tillämpats där åtta semistrukturerade forskningsintervjuer har genomförts. I studien genomfördes det fyra intervjuer med representanter från kommunikationsavdelningarna inom offentliga organisationer (kommuner) och fyra intervjuer med representanter från kommunikationsavdelningarna inom inom privata organisationer (industrier). Resultatet av studien påvisade att det förekommer skillnader men även några likheter. Studien kunde identifiera att de privata och offentliga sektorerna hade liknande uppfattningar om strategival, tankesätt och förståelse kring diverse åldersaspekter men att de har kommit olika långt i att hantera detta i kommunikationen av deras arbetsgivarvarumärke. Resultatet visade även att representanterna från de båda sektorerna är medvetna om att de måste anpassa sin kommunikation, och val av mediekanaler, för att framstå som attraktiva inför personer som fötts in i den digitala världen (de digitalt infödda) och personer som fötts innan det digitala genombrottet (de digitala invandrarna). Samtidigt framkom det att de lyfter olika sorters attribut och värden för att öka deras attraktionskraft, vilket indirekt kan ses som ett tecken på att de i dagsläget fokuserar på att nå olika åldersgrupper. Även faktumet att de båda sektorerna inte använder sig av samma mediekanaler kan ses som tecken på detta. De privata organisationerna har en stor blandning av kanaler, digitala såväl som verkliga, medan de offentliga inte har kommit lika långt i användandet av sociala medier. / With the urging of digitalization and new generations in the labor market, organizations, private as well as public, are facing new challenges. Unlike their predecessors, the younger generations have different demands and values ​​that shape their view of what an attractive workplace is. The purpose of this study is therefore to investigate how public and private organizations manage age, and the media habits of different age groups, in the communication of their employer brand in order to appear attractive. The goal of the study is to contribute with in-depth knowledge of the subject by examining this within a specific case in a real context of Värmland. The study investigates the following questions: "How are private and public organizations' communicative handling of their employer brands similar, or different, based on their perceptions of digital natives and digital immigrants?", "What reasoning lies behind how organizations present themselves as attractive to digital natives and digital immigrants?" immigrants in the communication of their employer brand?” and "How do organizations reason about the communication of their employer brand in different media channels based on the media habits of digital natives and digital immigrants?" The theoretical framework consists of employer image management, followed by word of mouth marketing, organizational attractiveness, signaling theory and media generations. In this case study, a qualitative research method has been applied where eight semi-structured research interviews have been conducted. In the study, four interviews were conducted with representatives from the communication departments within public organizations (municipalities) and four interviews with representatives from the communication departments within private organizations (industries). The results of the study showed that there are differences but also some similarities. The study was able to identify that the private and public sectors had similar perceptions of strategy choices, mindsets and understanding regarding various age aspects, but that they have come a long way in managing this in the communication of their employer brand. The result also showed that the representatives from both sectors are aware that they have to adapt their communication, and choice of media channels, in order to appear attractive to people who were born into the digital world (the digital natives) and people who were born before the digital breakthrough (the digital immigrants). At the same time, it emerged that they highlight different kinds of attributes and values ​​to increase their attractiveness, which can indirectly be seen as a sign that they are currently focusing on reaching different age groups. Even the fact that the two sectors do not use the same media channels can be seen as a sign of this. The private organizations have a great mix of channels, digital as well as real, while the public ones have not come as far in the use of social media.

No description available.

På den ständigt föränderliga arbetsmarknaden, där konkurrensen mellan privat och offentlig sektor är påtaglig, är det avgörande för organisationer att vara lyhörda för anställdas behov för att få dem att stanna kvar på arbetsplatsen. Belöningar fungerar som en strategisk komponent för att behålla anställda men det förutsätter att anställda värderar belöningen som organisationen tillhandahåller. Belöningar kan delas in i monetära och icke-monetära. Tidigare forskning visar att monetära och icke-monetära belöningar är viktiga för anställda, däremot saknas kunskap om organisationer faktiskt lever upp till anställdas belöningspreferenser. Syftet med studien är således att utveckla kunskap om hur användningen av monetära och icke-monetära belöningar matchar anställdas belöningspreferenser och om denna matchning skiljer sig mellan privat och offentlig sektor. Studien använder en kvantitativ forskningsstrategi och data samlades in genom en webbenkät besvarad av 148 anställda från olika branscher inom privat och offentlig sektor. Enkäten innehöll bland annat frågor om vilka belöningar anställda kan få och vilka de vill ha. Data analyserades med hjälp av ANOVA för att identifiera skillnader mellan sektorerna och graden av matchning mellan belöningar och preferenser. Resultaten visar att monetära belöningar är mer förekommande inom den privata sektorn, medan icke-monetära belöningar förekommer i lika stor utsträckning i både den privata och offentliga sektorn. Löneökning är den mest framträdande monetära belöningen, medan beröm samt delaktighet och inflytande är de mest förekommande icke-monetära belöningarna. Vidare visar resultaten ingen tydlig skillnad i belöningspreferenser mellan anställda i de olika sektorerna. Slutligen visar resultaten en variation i hur väl organisationer matchar belöningar med anställdas preferenser. Den privata sektorn visar sig vara bättre på att matcha icke-monetära belöningar med anställdas preferenser, medan den offentliga sektorn matchar bättre när det gäller monetära belöningar. Sammanfattningsvis finns det en betydande skillnad mellan vad anställda efterfrågar och vad de erhåller, vilket indikerar att det finns utrymme för förbättring av tillhandahållande av belöningar i båda sektorerna. / In the constantly changing labour market, where competition between the private and public sectors is tangible, it is crucial for organizations to be responsive to employees' needs in order to keep them in the workplace. Rewards act as a strategic component to retain employees but this assumes that employees value the rewards provided by the organization. Rewards can be divided into monetary and non-monetary. Previous research shows that monetary and non-monetary rewards are important to employees, however, there is a lack of knowledge about whether organizations actually meet employees' reward preferences. Thus, the purpose of this study is to develop knowledge about how the use of monetary and non-monetary rewards matches employees' reward preferences and whether this matching differs between the private and public sectors. The study uses a quantitative research strategy and data was collected through an online survey answered by 148 employees from different industries in the private and public sectors. The survey included questions on what rewards employees can get and what they want. Data were analyzed using ANOVA to identify differences between sectors and the degree of matching between rewards and preferences. The results show that monetary rewards are more common in the private sector, while non-monetary rewards are equally common in both the private and public sectors. Salary increases are the most common monetary reward, while praise and participation and influence are the most common non-monetary rewards. Furthermore, the results show no clear difference in reward preferences between employees in the different sectors. Finally, the results show a variation in how well organizations match rewards with employee preferences. The private sector is found to be better at matching non-monetary rewards with employees' preferences, while the public sector matches better when it comes to monetary rewards. In summary, there is a significant difference between what employees ask for and what they receive, indicating that there is room for improvement in the provision of rewards in both sectors.

<p>De flesta chefer ställs inför frågan hur de bäst motiverar sina medarbetare att prestera väl, men utmaningarna och möjligheterna i motivationsarbetet varierar mellan privata och offentliga organisationer. Syftet med denna uppsats är att undersöka och analysera hur mellanchefer i Uppsala kommuns kommunledningskontor och Vasakronan AB:s region Uppsala använder motivationsverktyg samt vad eventuella skillnader mellan organisationerna beror på. Med utgångspunkt i fem väletablerade motivationsteorier – Herzbergs tvåfaktorteori, Maslows behovshierarki, rättviseteorin, förväntansteorin och målsättningsteorin – skapades en modell över sambandet mellan hur chefer kan motivera sina medarbetare, vad som skiljer olika motivationsverktyg åt och vilka särdrag olika organisationer har. Därefter genomfördes djupintervjuer med tre mellanchefer i respektive organisation för att undersöka hur de resonerade kring användandet av olika motivationsverktyg och de empiriska resultaten analyserades i ljuset av författarnas teoretiska modell. Undersökningen visar att psykosociala motivationsverktyg är de viktigaste i båda organisationerna, men att mellancheferna i Uppsala kommun framförallt motiverar sina medarbetare med meningsfulla arbetsuppgifter och ett viktigt syfte, till skillnad från Vasakronan där utveckling och resultat står i fokus. Vidare framkom att ingen av mellancheferna anser att begränsade ekonomiska resurser utgör något större hinder i motivationsarbetet, men att den djupt rotade likabehandlingskulturen hämmar en individanpassning av motivationsverktygen i Uppsala kommun.</p>

De flesta chefer ställs inför frågan hur de bäst motiverar sina medarbetare att prestera väl, men utmaningarna och möjligheterna i motivationsarbetet varierar mellan privata och offentliga organisationer. Syftet med denna uppsats är att undersöka och analysera hur mellanchefer i Uppsala kommuns kommunledningskontor och Vasakronan AB:s region Uppsala använder motivationsverktyg samt vad eventuella skillnader mellan organisationerna beror på. Med utgångspunkt i fem väletablerade motivationsteorier – Herzbergs tvåfaktorteori, Maslows behovshierarki, rättviseteorin, förväntansteorin och målsättningsteorin – skapades en modell över sambandet mellan hur chefer kan motivera sina medarbetare, vad som skiljer olika motivationsverktyg åt och vilka särdrag olika organisationer har. Därefter genomfördes djupintervjuer med tre mellanchefer i respektive organisation för att undersöka hur de resonerade kring användandet av olika motivationsverktyg och de empiriska resultaten analyserades i ljuset av författarnas teoretiska modell. Undersökningen visar att psykosociala motivationsverktyg är de viktigaste i båda organisationerna, men att mellancheferna i Uppsala kommun framförallt motiverar sina medarbetare med meningsfulla arbetsuppgifter och ett viktigt syfte, till skillnad från Vasakronan där utveckling och resultat står i fokus. Vidare framkom att ingen av mellancheferna anser att begränsade ekonomiska resurser utgör något större hinder i motivationsarbetet, men att den djupt rotade likabehandlingskulturen hämmar en individanpassning av motivationsverktygen i Uppsala kommun.

Teknologin har gjort stora framsteg de senaste åren. I och med den fortskridande utvecklingen har det skapats nya möjligheter för utveckling, tillväxt och marknadsföring för världens företag. Internet är ett hjälpmedel, som har bidragit till att skapa dessa möjligheter. Denna förmån har även medfört att de anställda kan ägna sig åt ”osynliga” icke-arbetsrelaterade aktiviteter såsom cyberloafing (internetanvändning för privat bruk under arbetstid). Tidigare forskning kom fram till att det finns två nivåer av cyberloafing. Dessa benämndes ”mild” (exempelvis skicka och ta emot privat e-post) och ”grav” (exempelvis delta i online-spel som innefattar riktiga pengar). Studiens syfte var att undersöka vilka aktiviteter, som förekom när de anställda använde sig av cyberloafing och varför cyberloafing utfördes. Syftet med studien var även att studera sambandet mellan deltagarnas inställning till cyberloafing och hur de ansåg att cyberloafing påverkade deras arbetsprestation samt en sambandsstudie mellan hur många gånger per dag som deltagarna i genomsnitt använde sig av cyberloafing och deras inställning till ämnet. Det var även av intresse att undersöka om det fanns några skillnader mellan den offentliga och den privata sektorn. Studien utfördes med hjälp av en webbenkät och hade 87 stycken svarande. Deltagarna var anställda hos företag inom Trestads-området och kravet var att de hade daglig tillgång till Internet. Studiens resultat visade att den mest förekommande aktiviteten var alternativet ”besöker nyhetssajter”. Studiens resultat visade på några signifikanta könsskillnader samt skillnader mellan den offentliga och den privata sektorn. / Technology has made great strides during the last years. The development of technology has created new opportunities for growth and marketing for companies. Internet is a tool that has helped to createtheseopportunities. This asset has also led to an opportunity for employees to engage in”invisible”, non-work related activities such as cyberloafing (internet use for personal use during working hours). Previous researchhas reportedtwo levels of cyberloafing which are called minor cyberloafing (e.g. sending and receiving private e-mail) and severe cyberloafing (e.g. participate in online games involving real money). The purpose of this study was to examine the activities that occurred when employees used the Internet for private purposes and also why cyberloafing occurred. The purpose was also to studytherelationships between participants' attitude towards cyberloafing and how they felt that cyberloafing affected their job performance. It also examined if therewasa connection between how many times per day the participants on average used the cyberloafing and their attitude towards the subject. It was of interest to investigate whether there were any differences between the public and the private sector. The study was conducted using an online questionnaire and had 87 respondents. The participants came from companiesinthe Trestads area. Therequirementwas that the employees had daily access to Internet. Our results showed that the most common activity was visiting news sites. The results of this study showed some significant differences between genders and between the public and the private sector.