Grunden till litteraturstudien är att matematik vanligtvis utövas enskilt och sällan i grupp, vilket är en bidragande faktor till att elever i årskurs 6 inte uppnår kunskapskraven i matematik (Skolinspektionen, 2020). Syftet med studien är att analysera vilka för- och nackdelar kooperativt lärande har samt vilken inverkan kooperativt lärande har på problemlösningsförmågan. Den här systematiska litteraturstudien riktar in sig på elever i åldern 7-12 år. Studien har utgått från tio artiklar som systematiskt valts ut för att svara på forskningsfrågorna. Utifrån den granskade litteraturen är resultatet att kooperativt lärande har många fördelar och få nackdelar. Fördelarna som framkom var bland annat att kommunikationsförmågan, samarbetsförmågan, prestationen och attityden till matematik förbättrades. De nackdelar som hittades var endast relaterade till början av det kooperativa arbetet, där eleverna hade svårt att samarbeta. Resultatet visade även att det kooperativa lärandet hade en positiv effekt på problemlösningsförmågan då elevers kritiska, kreativa och kognitiva tänkande utvecklades. Även elevers långtidsminne och förmågan att välja rätt strategi utvecklades. Då det endast analyserades tio artiklar går det inte att dra några generella slutsatser, men resultatet av studien kan likväl vara till hjälp för verksamma lärare och lärarstudenter.

Den här systematiska litteraturstudien berör flerspråkiga lågstadieelever i matematik. Det finns en stor skillnad i elever med svenska som modersmål och elever med annat modersmål än svenskas skolresultat. Syftet med den här studien är därför att undersöka vilka utmaningar flerspråkiga elever upplever vid arbete med problemlösning i matematik, samt hur lärare kan underlätta detta arbete. Tio vetenskapliga artiklar valdes ut för att besvara studiens två frågeställningar. Artiklarna granskades, analyserades och sammanställdes för att finna möjliga gemensamma teman för att kunna besvara studiens två frågeställningar. Utifrån studiens resultat beskrivs de utmaningar flerspråkiga elever möter i problemlösningsarbetet, däribland bristen på elevernas akademiska språk, avsaknaden av relevans i uppgifterna och liten möjlighet till användning av modersmålet i undervisningen. Forskningen beskriver olika åtgärder lärare kan göra för att underlätta undervisningen för flerspråkiga elever, bland annat genom att erbjuda stöttning på modersmålet, använda olika representationer samt ge utrymme till den talande matematiken. Flerspråkiga elever behöver tala matematik, på det sättet får eleverna möjlighet till diskussion och tillämpning av de matematiska begreppen. Elevernas språk behöver ta plats i matematikklassrummet och inte ses som ett hinder. Genom att anpassa undervisningen efter elevernas olika språk uppnås en fördjupad matematisk förståelse samt en utveckling av modersmålet.

Syftet med denna undersökning är att undersöka hur lärare stöttar elever i arbete med problemlösning vid matematikundervisning. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande har fyra lärare intervjuats och observerats utifrån stöttning på makro- och mikronivå. Slutsatsen är att alla informanter använder sig av stöttning på olika sätt men att de inte har så mycket kunskap om vad stöttning på makro- och mikronivå innebär och hur stöttningen kan användas, till exempel kunskap som kan vara nödvändig för att ge eleverna den stöttning de behöver samt kunskap som kan motverka risken för att läraren tar över elevernas tankesätt, s.k. lotsning

Detta är en kvalitativ studie med fenomenografisk ansats vars syfte är att fördjupa kunskapen angående ett antal lärares uppfattningar om problemlösningsförmågan. Ytterligare är studiens syfte att fördjupa kunskapen hur de deltagande lärarna ger elever möjlighet att utveckla problemlösningsförmågan. Lärare ska enligt Skolverket (2019) ge elever möjlighetatt utveckla sin problemlösningsförmåga i ämnet matematik. I studien har tidigare forskningoch styrdokument studerats med fokus på problemlösningsförmågan samt hur lärare kan ge elever möjlighet att utveckla problemlösningsförmågan inom undervisningen. Genom fyra semistrukturerade intervjuer har datamaterialet samlats in för att sedan analyserats. Resultatet visar att lärarna uppfattar problemlösningsförmågan på liknande sätt, exempelvis att det primärt handlar om att elever ska utveckla lösningsstrategier för att kunna lösa olika typer av problem. De inkluderade lärarna i studien har olika metoder i sin undervisning för att utveckla elevernas problemlösningsförmåga. Detta varierar från samtliga lärare i studien. Vidare visar studien att inkluderade lärare upplever att eleverna brister inom kreativa resonemang, vilket påverkar dem att uttrycka sig inom problemlösningsuppgifter. Detta är något som i sin tur påverkar elevernas problemlösningsförmåga.

Under de senaste 10 åren har ett projekt utvecklats på Europeiskt Supplemental Instruction (SI) centrum i Lund som innebär att införa SI-verksamhet i gymnasieskolan. Då SI-verksamhet på gymnasieskolenivå är relativt nytt kunskapsområde har det inte hunnits göra så mycket forskning inom ämnet. Det har därför väckts ett intresse hos författaren kring hur SI påverkar elevers möjlighet att utveckla deras problemlösningsförmåga. Syftet med denna studie har varit att studera SI och traditionell undervisning och se hur samtalsutrymmena i de olika undervisningsmetoderna ger utrymme för eleverna att uppfylla de förmågor i ämnet matematik för gymnasieskolan som rör problemlösning. Detta har gjorts genom observationer av SI-pass och traditionella lektioner. Resultatet och slutsatsen visar att eleverna får mer utrymme på SI-passen att träna sig i matematiskt resonemang och diskutera lösningsstrategier. Studien har även visat att läraren spelar en stor roll i hur eleven ges möjlighet att utveckla problemlösningsförmågan, dels genom hur mycket de tillåter eleverna att prata men också genom vilken typ av uppgifter som eleverna ges.

Syftet med denna studie är att kartlägga och beskriva hur verksamma lärare använder problemlösning som mål och medel i matematikundervisningen. Vi är även intresserade av lärarnas egna uppfattningar angående vad det innebär att undervisa med problemlösning som mål och medel. Vår metod utgjordes av intervjuer hos fem lärare, alla verksamma på en gymnasieskola i södra Sverige. Resultatet visade på att det råder en viss diskrepans mellan den formella läroplanen, inkluderande skrivelse att matematikundervisningen ska ge utrymme åt problemlösning som både mål och medel, och den genomförda läroplanen; med andra ord på vilket sätt respektive lärare organiserar en problemlösningsbaserad lärandemiljö. Trots undersökningen var förhållandevis liten och därmed resultatens generaliserbarhet en aning tveksam visar resultaten på att lärarna tänker väldigt olika när det kommer till att implementera problemlösning. Vidare implicerar resultaten vikten av en ökad kollegial samverkan.

Eftersom samhällets och skolans digitalisering sker i hög takt och Skolverket menar attprogrammeringskunskaper kommer att vara värdefulla i framtiden så har de beslutat år 2017att programmering ska integreras i flera ämnen i skolan. Läsåret 18/19 skulle arbetet medprogrammeringen införas i kursplanerna för matematikämnet. Eftersom att detta beslutfattades under min tid på ämneslärarutbildningen så fick jag ett intresse att undersöka hurlärare ska undervisa i matematik och integrera programmeringen för matematiskproblemlösning. Syftet med studien har således varit att belysa hur lärare, nyexamineradesåväl som erfarna, kan arbeta med programmering som en strategi för problemlösning genomatt integrera programmering i matematikundervisningen. Undersökningen genomfördesgenom ett antal intervjuer med verksamma lärare som har infört programmeringen i sinundervisning sedan det beslutades. Resultatet har analyserats med en modell om didaktiskfunktionalitet av digitala verktyg i matematikundervisning och studien har gett svar om hurman som lärare kan använda olika undervisningsstrategier för att elever ska användaprogrammering i problemlösning. I studien ges exempel på olika uppgifter och arbetssätt somkan erbjuda pedagogiska möjligheter.

En orsak till elevernas svårigheter med problemlösning är att de inte får de förutsättningar som krävs för att utveckla sin begreppsförståelse och kommunikationsförmågan. Genom att ge eleverna möjlighet att samarbeta vid problemlösning, genom att diskutera utmanande matematiska problem i grupp, kan de alla matematiska förmågorna utvecklas. När eleverna arbetar med ett och samma matematiska problem och diskuterar sina olika lösningar med varandra får de uppleva att det finns något alternativt sätt att se på problemet. Eleverna får möjlighet att utveckla sin kommunikation- och resonemangsförmågan, samt utveckla sin räknefärdighet och begreppsförståelse. Detta är en empirisk studie som fokuserar på olika undervisningsmetoder som lärare använder i problemlösning. I studien används kvalitativ undersökningsmetod i form av semi-strukturerad intervju. Resultatet grundar sig i intervjuer med fem lärare som undervisar i matematik för årskurs 4-6 i den svenska skolan. Resultatet visar att lärare som använder sig av olika kommunikationsutvecklande problemlösningsmetoder, ger eleverna förutsättningar att använda varandras tankesätt och idéer som gemensamma resurser. / The reason for students' difficulties with problem solving is that they are not given the right conditions to develop their understanding of mathematical terms and communication skills at school. By giving students the opportunity to collaborate on problem solving, by discussing challenging mathematical problems in a group, all mathematical skills can be developed. When the students work with the same mathematical problem and discuss their different solutions with each other, they find that there is some alternative way of looking at the problem. Students are given the opportunity to develop their communication and reasoning skills, as well as to develop their numeracy and conceptual understanding. This is an empirical study that focuses on different teaching methods used by teachers in problem solving. The study uses qualitative survey method in the form of semi-structured interview. The result is based on interviews with five teachers who teach mathematics for grades 4-6 in the Swedish school. The result shows that teachers who use different communication-development problem-solving methods give students the conditions to use each other's way of thinking and ideas as shared resources.

I gymnasieskolans matematikkurser utgör algebra en större del ju högre upp i kurserna mankommer. Men i vilken utsträckning använder gymnasielever algebra när de löser matematiskaproblem? Detta examensarbete är en studie av hur elever resonerar när de löser matematiskaproblem och vilka strategier de använder. Studien använder sig av konstruktivistisk teori ochser den algebraiska problemlösningsstrategi som ett schema hos eleven som samexisterar ochkonkurrerar med andra strategier som en elev kan ha skaffat sig både innanför och utanförskolans värld.Studien visar att en majoritet av eleverna söker en algebraisk lösning på problemen de ställsinför. Den visar dock också att de elever som använder matematik i något av sinafritidsintressen ofta använder alternativa problemlösningsmetoder som de känner sig merbekväma med. Det kan finnas en risk att sådana elever hämmas i sin matematiska utvecklingom de inte fångas upp av läraren.

Eftersom samhällets och skolans digitalisering sker i hög takt och Skolverket menar attprogrammeringskunskaper kommer att vara värdefulla i framtiden så har de beslutat år 2017att programmering ska integreras i flera ämnen i skolan. Läsåret 18/19 skulle arbetet medprogrammeringen införas i kursplanerna för matematikämnet. Eftersom att detta beslutfattades under min tid på ämneslärarutbildningen så fick jag ett intresse att undersöka hurlärare ska undervisa i matematik och integrera programmeringen för matematiskproblemlösning. Syftet med studien har således varit att belysa hur lärare, nyexamineradesåväl som erfarna, kan arbeta med programmering som en strategi för problemlösning genomatt integrera programmering i matematikundervisningen. Undersökningen genomfördesgenom ett antal intervjuer med verksamma lärare som har infört programmeringen i sinundervisning sedan det beslutades. Resultatet har analyserats med en modell om didaktiskfunktionalitet av digitala verktyg i matematikundervisning och studien har gett svar om hurman som lärare kan använda olika undervisningsstrategier för att elever ska användaprogrammering i problemlösning. I studien ges exempel på olika uppgifter och arbetssätt somkan erbjuda pedagogiska möjligheter.