Huvudmålet med detta examensarbete var att undersöka om det för Södra timber är ekonomiskt hållbart att tillverka engångspallar till pelletsproduktionens tilltänkta säckningsanläggning i Långasjö, gentemot att köpa in engångspallar från en extern leverantör. Detta gäller då för 30 000 engångspallar om året. Intervjuer togs på Södra timber i Långasjö om vilket virke som var lämpligt från företagets sida att bli av med. Detta visade sig vara brädor av 19x75 mm och 75x75 mm. Dessutom beslutades i ett tidigt skede att en engångspall med måtten 1200x800 mm är en bra lösning då detta är europastandardens mått. Olika alternativ togs fram för hur man skulle kunna ta fram materialet och sänka produktionskostnaderna och avsåg då brädor 19x75 och klossvirke 75x75. Enligt beräkningar behövs virkesvolymerna 564 m3 för brädor och 125 m3 för klossvirke. Vid sågningen skall också tas fram 1,8 m och 2,1 m längder till de volymer som behövs för att sedan gå tillbaka till vanlig produktion. Vid undersökning gavs också 4 st lokaler som kan vara aktuella för produktion av pallar. Fingerskarvsanläggningen är den anläggning som är i bäst skick och är i lagom storlek för den tilltänkta produktionen och har dessutom lägst transportkostnader. Därför faller förslaget om produktion i denna. Olika förslag på maskinlayouter och maskintyper togs också fram i undersökningen. Dessa hittades via bl.a hemsidor på internet. De som är med i undersökningen är enkel maskin, enkel maskin + LB 3000, platon, begagnad robot och ny robot. En sammanställning av resultatet visar att enkel maskin + LB 3000 är den som har lägst kostnad men den begagnade roboten anses bättre lämpad då produktionen kan ökas om så önskas. Dessutom är den betydligt modernare och kräver inte samma fysiska arbete.

Stockholms befolkning växer för varje dag som går och det finns ett stort behov av bostäder i hela regionen. Trots det byggs det inte tillräckligt och bostadsbristen ökar stadigt. De senaste tio åren har det varit en omfattande utveckling av ombildningar från hyresrätter till bostadsrätter. Samma utveckling syns också i andelen hyresrätter kontra bostadsrätter i nybyggda bostäder. Den här kandidatuppsatsen tar sin utgångspunkt i varför det inte byggs mer bostäder i allmänhet och hyresrätter i synnerhet i Stockholmsområdet. Vi har belyst ett antal problem och har kommit fram till flera olika slutsatser. Hyresregleringen kan vara en återhållande faktor i de mest eftertraktade områdena där hyrorna skulle kunna höjas på en fri marknad. Men regleringen påverkar inte byggnadstakten i stort. I stället har vi kommit fram till att tiden för detaljplaneprocessen och handläggningen av dess överklaganden gör att många projekt blir väldigt kostsamma och i vissa fall inte blir av. De flesta aktörerna på Stockholms bostadsmarknad anser att de huvudsakliga problemen ligger i bristen på handläggare hos kommun och länsstyrelse samt utformningen av reglerna för överklaganden. Det efterfrågas tydligare spelregler och en marknad utan subventioner och bonusar vilket skulle ge en stabilare marknad där privata aktörer skulle kunna få mer förutsägbarhet vilket skulle underlätta för framtida satsningar. Till sist är det en genomgående bild att större infrastruktursatsningar i Stockholmsområdet från stat och landsting skulle ge hela regionen möjligheten att bygga fler bostäder då bristen på attraktiv, byggbar, mark är en vital anledning till det låga byggandet.

No description available.

Denna studie är ett examensarbete och det avslutande momentet inom utbildningen byggteknik på Linköpings Universitet, campus Norrköping. Examensarbetet fokuserar på att ta reda på och kartlägga kostnadsavvikelser mellan kalkylerade och verkliga byggkostnader. Bakgrunden till studien ligger i att båda författarna har erfarenheter från byggbranschen och vet att kostnadsutfallet för projekt inte alltid blir som planerat. Därför togs beslutet att djupare analysera om vad orsakerna till avvikelser kan bero på. Syftet med studien är att undersöka om möjliga avvikelser finns mellan kalkyler och verkliga byggkostnader samt finna orsaker och åtgärder till avvikelserna. För att framställa ett resultat till studien ställdes tre övergripande frågeställningar som hela arbetet strävar efter att besvara. Dessa är “hur ser kalkyleringsprocessen ut?”, “vilka kostnadsavvikelser finns mellan kalkylerade och verkliga byggkostnader?” och “hur åtgärdas eventuella avvikelser?”. Arbetet har genomförts genom projektuppföljning för tre projekt hos ett företag där kostnader jämförts mellan anbudskalkylen och det verkliga utfallet för projektet. Studien tar endast hänsyn till projektkostnaden vilket innebär att det begränsas genom att inte räkna med centraladministration och vinst vilket anbudssumman annars också består av. Orsaker till avvikelser har fastställts via intervjuer med platscheferna för respektive projekt. Resultatet som uppnåtts visar på att avvikelser förekommer relativt ofta och främst på grund av ett fåtal orsaker. De poster som visar störst avvikelser genomgående i alla tre projekt är armering/ingjutningsgods, isolering, betong och arbetsplatsomkostnader. De största orsakerna till negativa avvikelser visade sig vara kalkyleringsfel, svåra arbetsplatsförhållanden och dåligt utfört arbete av underentreprenörer. Största orsakerna till att positiva avvikelser uppstått berodde på prutat pris för inköp samt ändrade arbetsmetoder. Det studien kommit fram till är att företaget bör skapa bättre rutiner för erfarenhetsåterföring från yrkesarbetare till kalkylarbetare. Ett annat förbättringsförslag är att även bli bättre på att besöka den tänkta arbetsplatsen innan start av kalkylering. Detta för att förebygga att avvikelserna uppstår i framtida projekt.

Fjärrvärmepriserna i Sverige varierar mycket mellan olika städer, där landets dyraste priser är mer än dubbelt så höga som de lägsta. Priset beror på flera olika faktorer, vilka påverkar både efterfrågan och produktionen. Exempelvis så påverkas produktionskostnaderna av vilket bränsle som används. Kostnaderna beror även på antalet kunder, eftersom fjärrvärmeföretag kan ses som naturliga monopol med fallande styckkostnader längs den relevanta efterfrågan. Syftet med denna studie är att analysera hur fjärrvärmepriset påverkas av olika förklarande faktorer. Till detta används en kvantitativ metod där en reducerad prisregression skattas, baserad på paneldata för åren 2015 till 2019 för de 100 största fjärrvärmenäten i Sverige. Resultaten visar att en högre andel biobränsle och spillvärme minskar priset på fjärrvärme, vilket kan vara en förklaring till de prisskillnader som finns. Även antalet kunder har en negativ effekt på priset. Detta indikerar att fjärrvärmeföretagen kan utnyttja stordriftsfördelar och därmed agera som naturliga monopol.

Dagens dynamiska marknader präglas av egenskaper såsom förändring och utveckling. Denna karaktärisering ställer således höga krav på ett företags förmåga att anpassa sig efter rådande marknadsmiljö. När företag ställs inför olika beslut, för i vilken riktning verksamheten ska styras, är det väsentligt att ett grundligt beslutsunderlag plockas fram. Beslutsunderlaget kan följaktligen förmedla en bild av hur olika potentiella beslutsfattande kan innebära en förändrad riktning för företaget. Syftet med arbetet gick i sin helhet ut på att undersöka om utrustning som utnyttjas inom dagens produktion bör återanvändas till framtida flöde eller ej. Genom att analysera vilka produktionskostnader som respektive utrustning belastar företaget med, i relation till riskanalys av olika investeringsmöjligheter, erhåller företaget ett grundligt beslutsunderlag. För att jämförelsen mellan återanvändning och investering ska förmedla en korrekt verklighetsbild utifrån data har aspekter såsom hållbar utveckling, kvalitetsstyrning, lean management och ekonomistyrning tagits i beaktande. Arbetet har utgått från en kvantitativ studie där data inhämtats från specifika databaser för att sedan bearbetas och sammanställas till ett analyserbart resultat. Inhämtade data avser att spegla huvudpunkter inom produktionskostnader som uppstått i koppling till undersökt utrustning. Vid framtagning av analys påvisades det att återanvändning både kan leda till tänkbara fördelar men också nackdelar för företaget. Det som är en huvudfaktor, för vilket beslut som är attraktivt för företaget, är målstyrningen. En viktig aspekt, som framkom under arbetets gång, var den betydelsefulla omfattningen av att ett företags ekonomiska mål genomsyras av strategiarbete med avseende på kvalitet och hållbarhet. En annan slutsats som framkom genom arbetet, var att beroende på om företaget vill anta ett kortsiktigt eller långsiktigt perspektiv skiljer sig de potentiella fördelarna och nackdelarna sig åt med återanvändning av utrustning. Det är således inte endast analys av produktionskostnader som påvisar om det är ekonomiskt försvarbart med investering i ny utrustning, utan även vilka aspekter som är prioriterade för verksamheten och dess målstyrning. / Today's dynamic markets are characterized by characteristics such as change and development. This characterization thus places high demands on a company's ability to adapt to the prevailing market environment. When companies are faced with different decisions, in which direction the business should be directed, it is essential that a thorough decision basis is drawn up. The decision basis can consequently convey a picture of how different potential decision-making decisions can mean a change of direction for the company. The purpose of the work was in its entirety to investigate whether equipment used in current production should be reused for future flow or not. By analyzing which production costs each equipment burdens the company with, in relation to risk analysis of various investment opportunities, the company maintains a thorough decision basis. In order for the comparison between reuse and investment to convey and correct picture of reality based on data, aspects such as sustainable development, quality management, lean management and financial management have been taken into account. The work has been based on a quantitative study where data has been collected from specific databases and then processed and compiled into an analyzable result. The data collected is intended to reflect key points in production costs that have arisen in connection with the equipment examined. When producing analysis, it was shown that reuse can both lead to possible advantages but also disadvantages for the company. What is a major factor for necessary decisions that are attractive to the company, is goal management. An important aspect, which emerged during the work, was the significant extent to which a company's financial goal is permeated by strategy work with regard to quality and sustainability. Another conclusion, which emerged from the work, was that depending on whether the company wants to adopt a short-term or long-term perspective, the potential advantages and disadvantages are addressed. It is thus not only an analysis of production costs that shows whether it is economically justifiable to invest in new equipment, but also which aspects are prioritized for operations and their goal management.

Sveriges byggregler grundar sig i FN:s konventioner och FN har beslutats att allnyproduktion ska vara tillgänglig för alla. Huruvida tillgänglighetskraven påverkarfastighetsutvecklingen i Sverige är en omdiskuterad fråga. Aktörer i branschen menar attbyggreglerna är för detaljerade och att utvecklingsmöjligheterna i fastighetsbranschen är små.Uppsatsens syfte är att undersöka om tillgänglighetskraven påverkar nyproduktionen avbostäder samt att ta reda på om tillgänglighetskraven medför konsekvenser på byggandet.Uppsatsen genomfördes med hjälp av en kvalitativ metod och innehåller intervjuer av totalttretton bolag som alla arbetar på olika sätt inom fastighetsbranschen.Bolagen är överens om att tillgänglighetskraven är en faktor som påverkar och kan hämmabyggprocessen men menar att det inte enbart är de som påverkar, utan det finns krav sompåverkar ännu mer till exempel kravet på buller och dagsljus. Ytterligare ett problem sombolagen upplever är det stora tolkningsutrymmet som tillgänglighetskraven öppnar upp för,men Boverket menar att tolkningsutrymmet gällande tillgänglighetskraven inte är större än iandra krav.Idag går trenden mot mindre bostäder men det kan upplevas som att tillgänglighetskravenhämmar byggandet utav dem. Boverket har ingen direkt uppfattning om vad som faktisktefterfrågas på marknaden. Bolagen har blandade meningar gällande om all nyproduktion börvara tillgänglig för alla eller om det räcker med att en andel av byggnationerna följertillgänglighetskraven. Det har Boverket ingen kommentar på, lagarna är tvingande. / Sweden's building regulations are based on UNs conventions and it has been determined thatall new construction should be accessible to everyone. Whether the accessibility requirementsaffect property development in Sweden is a well debated issue. Industry actors believe thatthe building regulations are too detailed and that the development opportunities in the realestate industry are small.The purpose of the thesis is to investigate whether the accessibility requirements affect thenew construction of housing and to find out whether the accessibility requirements entailconsequences on the new construction of housing. The study was conducted using aqualitative method and contains interviews of a total of thirteen companies that all work inthe real estate industry.The companies agree that the accessibility requirements are a factor that influences and caninhibit the construction process, but they believe that it is not the solely factor, but there arerequirements that affect even more, for example the requirement for noise and daylight.Another problem that the companies experience is that the great scope for interpretation, butthe National Board of Housing believes that the scope for interpretations regardingaccessibility requirements is not greater than in other requirements.It is agreed that the trend today goes towards smaller housing, but many experiences that theaccessibility requirements obstruct their construction on this type of smaller housing. Thenational Board of Housing has no direct perception on how the actual demand is on the realestate market. The companies have mixed opinions regarding whether all new constructionshould be available to everyone or if it is sufficient that a proportion of the constructionfollows the accessibility requirements. The National Board of Housing has no comment onthis matter but claims that the laws are mandatory.

<p>Ett växande EU och globalisering har öppnat marknaden för länder med konkurrenskraftiga produktionskostnader och priser. Svenska företag ser ett ändrat köpmönster hos konsumenter. Pengar läggs på upplevelse istället för det materiella och finns ett billigare likvärdigt alternativ prioriteras det.</p><p>Internationellt sett är Sveriges produktionskostnader höga i de flesta branscher. För att konkurrera prismässigt tvingas företag kostnadseffektivisera. En alltmer diskuterad och använd strategi är outsourcing. Outsourcing innebär att valda delar av värdekedjan läggs ut till andra länder med lägre kostnader.</p><p>Svenska företag som säljer svensktillverkade produkter står inför ett vägval. Om företaget har en inarbetad affärsidé som går ut på att sälja svensktillverkade produkter kanske det är värt ett högre pris för tillverkning. Är kunderna till produkterna priskänsliga kanske det är taktiskt att lägga ut produktionen för att erbjuda ett lägre pris.</p><p>Syftet med denna uppsats är att studera och utvärdera hur outsourcing påverkar den svenska glasindustrin och dess kunders uppfattningar om produkterna.</p><p>I analysen kom vi fram till att glasindustrin är i en avgörande fas och under stor förändring. Vi kan identifiera en trend som präglar hela enkätundersökningen hos kunderna. Trenden är att köpmönster och typkund håller på att förändras. Den visar att en yngre kundgrupp handlar bruksglas på impuls vilket tyder på ett låginvolverat köpbeteende. Däremot kräver den andra produktgruppen inom glasindustrin, konstglas, ett höginvolverat köpbeteende vilket främst den äldre kundgruppen står för. Vad företagen tycks förbise är att så småningom kommer den yngre kundgruppen att bli den köpstarka äldre som köper konstglas. I marknadsföringsmixen saknas hos de flesta en seriös satsning på Internet.</p><p>I frågan om ”svenskheten” tycks även samma trend råda. De yngre kundgrupperna menar att det inte spelar så stor roll var produkten är tillverkad. De prioriterar andra egenskaper och faktorer.</p><p>I företagets perspektiv är det dock viktigt att inse att även om kunder tycker att det inte spelar någon roll var produktionen ligger så kan det påverka verksamheten på lång sikt. Det intima förhållandet mellan utveckling/design och produktion kan påverka företagets och produkternas image mer än vad man tror. Att outsourcing ofta är en irreversibel process kan i längden skada ett företags affärsidé som grundas på djupa traditioner och kulturarv. Samtidigt anser vi att man måste anpassa sig till moderna förutsättningar.</p>

Ett växande EU och globalisering har öppnat marknaden för länder med konkurrenskraftiga produktionskostnader och priser. Svenska företag ser ett ändrat köpmönster hos konsumenter. Pengar läggs på upplevelse istället för det materiella och finns ett billigare likvärdigt alternativ prioriteras det. Internationellt sett är Sveriges produktionskostnader höga i de flesta branscher. För att konkurrera prismässigt tvingas företag kostnadseffektivisera. En alltmer diskuterad och använd strategi är outsourcing. Outsourcing innebär att valda delar av värdekedjan läggs ut till andra länder med lägre kostnader. Svenska företag som säljer svensktillverkade produkter står inför ett vägval. Om företaget har en inarbetad affärsidé som går ut på att sälja svensktillverkade produkter kanske det är värt ett högre pris för tillverkning. Är kunderna till produkterna priskänsliga kanske det är taktiskt att lägga ut produktionen för att erbjuda ett lägre pris. Syftet med denna uppsats är att studera och utvärdera hur outsourcing påverkar den svenska glasindustrin och dess kunders uppfattningar om produkterna. I analysen kom vi fram till att glasindustrin är i en avgörande fas och under stor förändring. Vi kan identifiera en trend som präglar hela enkätundersökningen hos kunderna. Trenden är att köpmönster och typkund håller på att förändras. Den visar att en yngre kundgrupp handlar bruksglas på impuls vilket tyder på ett låginvolverat köpbeteende. Däremot kräver den andra produktgruppen inom glasindustrin, konstglas, ett höginvolverat köpbeteende vilket främst den äldre kundgruppen står för. Vad företagen tycks förbise är att så småningom kommer den yngre kundgruppen att bli den köpstarka äldre som köper konstglas. I marknadsföringsmixen saknas hos de flesta en seriös satsning på Internet. I frågan om ”svenskheten” tycks även samma trend råda. De yngre kundgrupperna menar att det inte spelar så stor roll var produkten är tillverkad. De prioriterar andra egenskaper och faktorer. I företagets perspektiv är det dock viktigt att inse att även om kunder tycker att det inte spelar någon roll var produktionen ligger så kan det påverka verksamheten på lång sikt. Det intima förhållandet mellan utveckling/design och produktion kan påverka företagets och produkternas image mer än vad man tror. Att outsourcing ofta är en irreversibel process kan i längden skada ett företags affärsidé som grundas på djupa traditioner och kulturarv. Samtidigt anser vi att man måste anpassa sig till moderna förutsättningar.

Sveriges befolkning ökar och koncentreras allt mer till storstäderna. Detta har lett till en kraftigt ökad efterfrågan på bostäder och ett högre tryck på den svenska bostadsmarknaden. Några av konsekvenserna är en marknad med kraftigt stigande priser, långa bostadsköer och stora svårigheter för särskilt utsatta grupper att hitta en bostad till rimligt pris. Hushållens genomsnittliga ekonomiska standard har haft en god utveckling och stigit med 35 % sedan 2005. Vid uppdelning av Sveriges totala disponibla inkomst i tiondelar framgår det att 27 % av Sveriges befolkning har en inkomst motsvarande den högsta tiondelen. I denna grupp har en ökning med tre procentenheter skett sedan 2005. Samtidigt har 30 % av befolkningen en inkomst motsvarande de fem lägsta tiondelarna. Sedan 2005 har denna andel sjunkit med två procentenheter. Detta indikerar att inkomstklyftorna ökar. Nyproduktion av bostäder har länge byggts för hushåll med högst inkomster medan inkomstsvaga grupper är utlämnade till den befintliga bostadsmarknaden med höga hyror, priser och långa kötider för hyresrätter. Behovet av nya bostäder med lägre nyproduktionshyror är stort och det finns idag ett fåtal aktörer med en uttalad strategi att bygga prisvärda hyresrätter. Denna kvalitativa fallstudie har som målsättning att svara på följande frågor rörande prisvärda hyresrätter: 1. Hur stämmer studiens resultat överens med relevant teori? 2. Varför har bolagen valt att bygga eller utveckla mer prisvärda hyresrätter? 3. Hur arbetar bolagen för att minska produktionskostnaderna? 4. Blir de bostäder som bolagen bygger och utvecklar tillgängliga för de grupper som är mest utsatta på bostadsmarknaden? Det vill säga blir de tillräckligt prisvärda? Fördjupade intervjuer med bolagen Bonava, Botrygg, KlaraBo, BoKlok samt K-fastigheter har genomförts för att kunna besvara frågorna. Likheterna i bolagens produktionsprocesser är hög. För samtliga är målet att skapa sig kunskap och kontroll över så många skeden av projekten som möjligt. Detta för att skapa en effektiv process som möjliggör lägre kostnader och minskade ledtider. Återupprepningseffekten är mycket viktig för att hela tiden utvecklas. Standardisering av komponenter, husmoduler och byggsystem kortar ledtiderna vilket också sparar både tid och pengar. Den produkt som bolagen i studien bygger är billigare än den genomsnittliga nyproducerade hyresrätten i Sverige och bolagens mindre lägenheter blir tillgängliga för de mest utsatta grupperna på bostadsmarknaden. Statens investeringsstöd gör samtliga bostäder tillgängliga för grupper med lägre inkomster. Trots detta finns det ett stort behov av att bygga fler, framför allt större, lägenheter utan investeringsstöd eller subventioner med lägre nyproduktionshyror för de grupper i samhället med lägst inkomster. / Sweden's population is increasing and gets more and more concentrated to the metropolitan areas. This has lead to a sharply increased demand for housing and a higher pressure on the Swedish housing market. One of the consequences is a market with rising prices, long housing queues and difficulties for particularly vulnerable income groups to find an affordable home. The average development of the economic standard of the Swedish households has been good and has increased by 35 % since 2005. When dividing Sweden’s total disposable income into tenths it shows that 27 % of Sweden’s population has an income responding to the highest tenth. This is an increase by three percent since 2005. At the same time 30 % of the population has an income corresponding to the five lowest tenth of the total disposable income. Since 2005 this part has decreased with two percent. These differences indicate that the income gap has increased. New construction of housing has long been built for households with the highest incomes while lower income households are dependant on the existing housing stock with high rents, prices and long housing ques. The need of new construction of housing with lower rents is great and today there are a few companies in the market with a strategy to build more affordable rental apartments. This qualitative case study aims to answer the following research questions regarding affordable rental apartments: 1. How well does the result of the study correlate with relevant theories? 2. Why have the companies decided to produce or develop more affordable rental apartments? 3. How does the companies work in order to reduce their production costs? 4. Will the rental apartments that the companies build and develop become available to the groups that are most vulnerable in the housing market? That is, will they be affordable enough? In-depth interviews have been conducted with the companies Bonava, Botrygg, KlaraBo, BoKlok and K-Fastigheter to answer the four research questions.The similarities between the production processes of the companies are many. For all of them the goal is to gain knowledge and control over as many stages of the projects as possible. This in order to create an efficient process that enables lower costs and reduced lead times. The repetition effect is very important for continuous development. Standardization of components, housing modules and building systems reduce lead times, which also saves both time and money. The product that the companies produce has lower rents than the average newly constructed rental apartment in Sweden and the companies’ smaller apartments gets available for the most exposed groups in the housing market. The state's investment subsidy makes all the apartments, independent of their size, available to groups with lower incomes. Despite this there is still a need to build larger apartments without subsidies that has lower rents for the groups in society with the lowest incomes.