Emotions constitutes a large part of social work and social workers use their expertise to handle emotions of others while coping with their own. The aim of this qualitative study is to investigate the emotions that social workers experience, and how they manage their own emotions working with clients with both problematic substance use and mental illness. The study is based on eight semi-structed interviews with social workers, working closely with this specific client-group. We have analyzed our data according to Hochschild’s theory of “emotional labor”, by using a thematic analysis.   The results shows that the work involves a wide range of emotions, where frustration, helplessness, joy and curiosity are the most common emotions. Being able to manage emotions and the way in which one does so appears to be strongly linked to professionalism. It appears that social workers should not show too much of their emotions, but not too little either. The results also show that the emotion management takes place in two different arenas, in the client meeting and in the workplace, and the emotion rules differ markedly depending on the arena. Managing emotions together with colleagues and through supervision also proved to be important for maintaining professionalism.

According to the Swedish school law, pupils should have the possibility to influence their education – both in learning methods and content. However many teachers find it hard to operationalize the pupils’ influence in their teaching. The motive for this study was therefore to explore how pupils’ influence can be incorporated in education in relation to subject traditions, here exemplified in the discipline of biology. The data was analysed from a sociocultural perspective by using a model of the didactical triangle for natural sciences. Inclusive methods for pupils’ influence in biology was also used as an analytical tool. The analysed material was derived from interviews with nine pupils and five teachers and was categorized using an abductive thematic method. The results demonstrate that pupils’ influence was strongly expressed in the relationship between the pupils and their teachers. However, in the relationship between the pupils and the biology content it was considerably less expressed. Teaching traditions in biology are often textbook oriented and tend to affect the teacher’s possibilities for allowing pupils’ influence. Methods for pupils’ influence in biology can include more diversified and interactive teaching practises. Using modelleling is another possibility which liberate the biology content and provides examples for influencing biology education.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur medieanvändare upplever att deras förtroende för den offentliga sektorn påverkas av enskilda anställdas profilering på sociala medier. Studien bygger på att tidigare forskning har identifierat en autenticitetstrend på sociala medier som innebär att det är fördelaktigt att visa sig äkta för att bygga socialt kapital (Kucharska m.fl. 2020). Det är en trend som anammats av personer som använder sin yrkesroll för att bygga personliga varumärken på sociala medier. Därför är det intressant att undersöka vart medieanvändare anser att gränsen går för hur autentiska anställda inom den offentliga sektorn bör vara på sociala medier utan att det går ut över professionalismen och påverkar förtroendet för myndigheten i stort. Studien utgår från teorin om autenticitetparadoxen, personligt varumärke och socialt kapital vilka underbyggs av Goffmans frontstage/backstage-teori (Haimson m.fl. 2021; Peters 1997; Bourdieu 1986; Goffman 1959). För att kunna undersöka medieanvanvändarnas upplevelser och erfarenheter på ett djupare plan har vi genomfört en kvalitativ intervjustudie. Studien är baserad på ett variationsurval bestående av fyra personer i olika åldrar, för att få ett bredare perspektiv då olika åldrar medför olika bakgrund och tidigare erfarenheter. För att ha möjlighet att ställa följdfrågor och nyttja den sociala interaktionen har vi använt en semistrukturerad metod, där vi utgått från tre huvudteman (Kvale & Brinkmann, 2014). Vi valde att göra enskilda intervjuer för att underlätta jämförelser mellan intervjupersoner. Studien följer vetenskapsrådets (2017) forskningsetiska principer, bland annat genom att ta hänsyn till behandling av personuppgifter samt erbjuda intervjupersonerna informations- och samtyckesblanketter. Studien visar att de anställdas upplevda intentioner är avgörande för om innehållet uppfattas som trovärdigt eller inte. Om viljan att framstå som autentiskt uppfattas som äkta av medieanvändare är chansen god att det har en förtroendebyggande effekt. Upplevs istället intentionerna vara att bygga ett personligt varumärke för egen vinning är risken att förtroendet för personen i fråga försvagas. Intervjupersonerna har delade meningar kring huruvida en enskild anställd representerar hela myndigheten men är enade om att mängden exponering har betydelse för hur det påverkar förtroendet för den offentliga sektorn i stort. Studien visar även på en koppling mellan huruvida en anställd anses representera något annat och vikten av professionalitet. Intervjupersonerna är överens om att det behöver finnas en balans mellan seriöst och lekfullt innehåll för att framstå som autentisk och samtidigt behålla sin professionalitet. Studien ger även1förståelse för komplexiteten kring begreppet autenticitet och hur individuella skillnader orsakade av bakgrund och tidigare erfarenheter har betydelse för tolkningen, samt ligger tillgrund för förutfattade meningar om olika yrkesgrupper. / This essay aims to investigate how media users perceive that their trust in the public sector is affected by individual employees’ profiling on social media. The study is based on previous research that has identified an authenticity trend on social media, which implies that it is advantageous to appear genuine in order to build social capital. This trend has been embraced by individuals who use their professional role to build personal brands on social media. Therefore, it is interesting to examine where media users believe the boundary lies for how authentic employees in the public sector should be on social media without compromising professionalism and affecting trust in the agency as a whole. The study is based on the theory of the authenticity paradox, personal branding and social capital, which are supported by Goffman’s frontstage/backstage theory (Haimson m.fl. 2021; Peters 1997; Bourdieu 1986; Goffman 1959). To investigate media users’s experiences and perceptions on a deeper level, we conducted a qualitative interview study. The study is based on a purposive sample consisting of four individuals of different ages to obtain a broader perspective. In order to have the opportunity to ask follow-up questions and utilize interaction, we employed a semi-structured method, focusing on three main themes (Kvale & Brinkmann, 2014). We chose to conduct individual interviews to facilitate comparisons between interviewees. The study adheres to the research ethical principles outlined by Vetenskapsrådet (2017), including considerations regarding the handling of personal data and providing interviewees with information and consent forms. The study demonstrates that employees’ perceived intentions are crucial in whether the content is perceived as credible or not. If the desire to appear authentic is perceived as genuine by media users, there is a good chance it has a trust-building effect. Conversely, if the intentions are perceived as building a personal brand for personal gain, there is a risk that trust in the individual is weakened. Interviewees have differing opinions on whether an individual employee represents the entire agency, but agree that the level of exposure matters in how it affects trust in the public sector as a whole. The study also indicates a connection between whether an employee is seen as representing something else and the importance of professionalism. The study also provides insight into the complexity of the concept of authenticity and how individual differences caused by background and past experiences influence interpretation, as well as forming the basis for preconceptions about different professional groups.

I essäns form utforskar jag i den här uppsatsen gränser och förhållningssätt för arbete och privatliv.  Jag reflekterar kring hur arbete tar plats i min yrkespraktik där jag lever och verkar till stora delar på samma ställe, Färentuna Hälsoträdgård, en tillrättalagd mötesplats för hälsofrämjande, förebyggande och läkande för främst psykosocial och existentiell hälsa. Genom mitt skrivande undersöker jag också hur min riktning att sammanlänka de olika delarna i livet kan påverka de möten som uppstår med människor jag arbetar för. I essän låter jag gestaltande berättelser från mitt yrkesliv, genom min egen röst, gå i dialog med bland annat R Paulsen, A Gorz i tankar rörande arbete, H Arendt om människans villkor och E Fromm och M Buber med resonemang om livsvärldar och möten. Eftersom en del av mitt arbete och liv innebär att ta hjälp av natur och konstuttryck lyssnar jag också på forskare och skribenter inom dessa områden för att fördjupa reflektionen. Undersökningens resultat uttrycker ett behov av en alternerande rörelse mellan olika definitioner för arbete och roller. / In the form of an essay I explore, in this text, limits and approach for work and private life. I reflect on how the work takes place in my professional practice where I live and work, most of the time, in the same place, Färentuna Hälsoträdgård, a prearranged garden, an area, for health promotion, disease prevention an healing for psychosocial and existential health. Through my writing I also examines how my direction to link the different parts of life can affect the meetings that occur with people I work for. In the essay I let the stories from my professional life, by my own voice, go to dialog with for example R Paulsen, A Gorz and thoughts concerning work, H Arendt about human conditions and E Fromm and M Buber with reasoning about life-worlds and meetings. As part of my work and life means taking the help of nature and art expressions, I also listen to researchers and writers in these areas to deepen the reflection. The survey results are expressing a need for an alternating movement between different definitions of work and roles.

No description available.

<p>Recreation leaders on youth recreation centres is a professional category, mostly mentioned in the public conversation when it comes to taxes and youth problems. But what do they really do, what outlook do they have to their task, and finally, how are their daily lives like at work? </p><p>The stories of twelve people represent the basis of this essay which itself consists of two separate studies. Six professional recreation leaders speak about their view of their own work, based on background, mission, education, ethics and position. The recreation leaders´stories reflect a worksituation with meetings of great significance andimportant standpoints. </p><p>In the latter part of the second study we meet six young people who regurlarly visit the centre. The reader will get a picture of how these young people apprehend the recreation centre and how they are treated and received at the centre. The conversations touch upon both the visible and invisible. </p><p>Our purpose has been to discuss the professional role of the leaders with the help of the two parties involved. That is: the visitors´ and the recreation leaders´ stories. In order to do this we have used a professional-theoretic perspective, which means that we concentrate on aspects, such as; commision, education and ethical attitudes. </p><p>The essay aims towards the discussion whether the professional-theoretic perspect ive is possible to apply to the profession itself or not. Furthermore, the professional-theoretic perspective and relations to the visitors is discussed both on an individual- and a community level.</p> / <p>Fritidsledare på fritidsgård är en yrkesgrupp som nästan enbart nämns i det offentliga samtalet när det gäller nedskärningar eller ungdomsproblem. Men vad gör de egentligen, hur ser de på sin uppgift och hur ser deras vardag ut? </p><p>Tolv personers berättelser utgör grunden för denna uppsats som består av två studier. Sex yrkesverksamma fritidsledare talar om sin syn på det egna yrket, utifrån teman som egen bakgrund, uppdrag, utbildning, etik och position. Fritidsledarnas berättelser speglar en arbetssituation full av betydelsefulla möten och viktiga ställningstaganden. I den andra delen möter vi sex fritidsgårdsbesökare. Läsaren får en bild av hur fritidsgårdsbesökare uppfattar fritidsgården och hur de bemöts av fritidsledarna. Samtalen berör både det synliga och det osynliga. </p><p>Vårt syfte har varit att med hjälp av fritidsledarnas och fritidsgårdsbesökarnas berättelser diskutera fritidsledarens yrkesroll. För att göra detta använder vi oss av ett professionsteoretiskt perspektiv, vilket innebär att vi tittar på aspekter som uppdrag, utbildning och etiska förhållningssätt. </p><p>Uppsatsen leder fram till en diskussion kring huruvida det professionsteoretiska perspektivet går att applicera på fritidsledaryrket. Dessutom diskuteras yrkesgruppens förhållningssätt och relation till sin omgivning både på en individ- och samhällsnivå. </p>

Recreation leaders on youth recreation centres is a professional category, mostly mentioned in the public conversation when it comes to taxes and youth problems. But what do they really do, what outlook do they have to their task, and finally, how are their daily lives like at work? The stories of twelve people represent the basis of this essay which itself consists of two separate studies. Six professional recreation leaders speak about their view of their own work, based on background, mission, education, ethics and position. The recreation leaders´stories reflect a worksituation with meetings of great significance andimportant standpoints. In the latter part of the second study we meet six young people who regurlarly visit the centre. The reader will get a picture of how these young people apprehend the recreation centre and how they are treated and received at the centre. The conversations touch upon both the visible and invisible. Our purpose has been to discuss the professional role of the leaders with the help of the two parties involved. That is: the visitors´ and the recreation leaders´ stories. In order to do this we have used a professional-theoretic perspective, which means that we concentrate on aspects, such as; commision, education and ethical attitudes. The essay aims towards the discussion whether the professional-theoretic perspect ive is possible to apply to the profession itself or not. Furthermore, the professional-theoretic perspective and relations to the visitors is discussed both on an individual- and a community level. / Fritidsledare på fritidsgård är en yrkesgrupp som nästan enbart nämns i det offentliga samtalet när det gäller nedskärningar eller ungdomsproblem. Men vad gör de egentligen, hur ser de på sin uppgift och hur ser deras vardag ut? Tolv personers berättelser utgör grunden för denna uppsats som består av två studier. Sex yrkesverksamma fritidsledare talar om sin syn på det egna yrket, utifrån teman som egen bakgrund, uppdrag, utbildning, etik och position. Fritidsledarnas berättelser speglar en arbetssituation full av betydelsefulla möten och viktiga ställningstaganden. I den andra delen möter vi sex fritidsgårdsbesökare. Läsaren får en bild av hur fritidsgårdsbesökare uppfattar fritidsgården och hur de bemöts av fritidsledarna. Samtalen berör både det synliga och det osynliga. Vårt syfte har varit att med hjälp av fritidsledarnas och fritidsgårdsbesökarnas berättelser diskutera fritidsledarens yrkesroll. För att göra detta använder vi oss av ett professionsteoretiskt perspektiv, vilket innebär att vi tittar på aspekter som uppdrag, utbildning och etiska förhållningssätt. Uppsatsen leder fram till en diskussion kring huruvida det professionsteoretiska perspektivet går att applicera på fritidsledaryrket. Dessutom diskuteras yrkesgruppens förhållningssätt och relation till sin omgivning både på en individ- och samhällsnivå.