Sammanfattning Vi har båda erfarenhet av att vi ofta fått dåligt resultat när föräldrarna svarat på enkätfrågor som handlar om delaktighet och inflytande, vilket bidragit till att vi skriver denna essä. Vi intar även ett hermeneutiskt perspektiv och kopplar ihop med vår essä där båda handlar om att tolka och försöka förstå andra människor utifrån olika perspektiv. I riktlinjer från förskolans läroplan går att läsa att vi ska ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten, samt att förskolan ska ha en “nära och förtroendefullt samarbete med hemmen” (Lpfö 98/16, s. 13). Vad innebär det utifrån olika perspektiv?   Denna vetenskapliga essä bottnar i att vi känner oss ifrågasatta av föräldrar som vi anser vill ha inflytande och delaktighet i verksamheten som inte stämmer överens med hur vi ser på det, vilket har resulterat i att vi känner oss ifrågasatta i vår profession. Vår utgångspunkt baseras på självupplevda dilemman som vi presenterar i våra berättelser. I denna vetenskapliga essä har vi fått möjligheten att diskutera både enskilt och tillsammans över våra berättelser och med relevant litteratur har det gett oss inspiration och en större kunskap som har bidragit till essäns utformning. Vi vill undersöka och reflektera över vad som kan påverka samarbetet mellan föräldrar och pedagoger, samt hur föräldrar och pedagoger ser på inflytande och delaktighet i förskolan. I vår reflektion som sedan följer söker vi en förståelse utifrån föräldrarnas och vårt eget perspektiv för att försöka få inblick i hur vi själva agerat och varför. I vårt slutord har vi kommit fram till att om samverkan mellan föräldrar och pedagoger ska fungera måste föräldrarnas möjlighet till inflytande och delaktighet i förskolans verksamhet vara baserad på kommunikation och förståelse utifrån varandras perspektiv. Vi har även kommit fram till att inflytande och delaktighet kan ha olika betydelse för oss pedagoger och för föräldrarna. Förskolans läroplan är tolkningsbar och det finns inget rätt eller fel, men en förståelse för hur olika vi tolkar den är en förutsättning för att få ett så bra samarbete som möjligt. / Abstract We both have the experience that we often had poor results when the parents responded to questionnaires about participation and influence, and this experience has contributed to writing this essay. We even associate our essay with a hermeneutical perspective since it is about interpreting and trying to understand the problem from different perspectives. Guidelines from the pre-school curriculum states that we should give parents the opportunity to participate in the activities, and that the preschool should have "close and trustworthy cooperation with the home" (Lpfö 98/16, p. 13). What does this mean from a different perspective? This scientific essay is based on our experience of feeling questioned by parents who we consider wanting to influence and become involved in activities that from our point of view they should not be involved in. Which has resulted in a feeling that we are insufficient in our profession. Our starting point consists in a self- perceived dilemma that we present in our stories. In this scientific essay we have had the opportunity to discuss both individually and together on our stories and with relevant literature, it has given us inspiration and a greater knowledge that has contributed to the essence of the design. We want to investigate and reflect on what can affect the cooperation between parents and educators, as well as how parents and educators look at influence and participation in preschool. In our reflection that follows, we seek for an understanding from the parents and our perspectives and considering different aspects in order to understand the way we acted in our stories and the reason why we acted that way. In our final word, we come to the conclusion that if the cooperation between parents and pedagogues is to works, then the parent opportunity to influence and participate in the preschool´s activities needs to be based on communication and understanding each other's perspective. We have also come to the conclusion that influence and participation can have different meanings for us educators and for the parents. The curriculum is interpretable and there is no right or wrong, but an understanding of how differently we interpret it is a prerequisite for the best possible cooperation.

Detta examensarbete har haft som syfte att åskådliggöra hur svensklärare omsätter läroplanens teori till verksamhetens praktik. Fokus har riktats mot lärarnas egen tolkning av läroplanens kursplaner i svenska samt skolans värdegrund. Därefter har dessa tolkningar och omsättningar analyserats och diskuterats i ett strukturfunktionalistiskt teoretiskt ramverk för att lyfta fram vilka konsekvenser tolkningarna och omsättningarna kan få för skolans verksamhet. Huvudfrågorna i studien har varit: Vad styr lärares val av och arbete med skönlitteratur i skolan? Hur tolkar lärarna läroplanens skrivningar om skönlitteraturens roll i skolan? Finns utöver Gy11 någon lokal alternativt personlig styrning av litteraturundervisningen? Sex lärare på en stor gymnasieskola i mellersta Norrland har intervjuats i form av semistrukturerade intervjuer. Lärarna har fritt fått reflektera över sin och skolans styrning av litteraturundervisningen, och förutom de förutbestämda frågorna har vissa frågor ställts med utgångspunkt i lärarens svar. Gemensamt för lärarna är att de i liten utsträckning samarbetar med andra svensklärare, att det saknas en lokalt förankrad syn på litteraturundervisningen och att lärarna inte tar fasta på allt som står i kursplanerna. En stor del av lärarna drivs av personliga värderingar som påverkar litteraturundervisningen: Privata erfarenheter och den personliga synen på samhälle och kultur resulterar i en olikartad litteraturundervisning. Att lärarna är autonoma och styr sin egen undervisning kan ses som en styrka, men svagheterna är att lärarna inte alla gånger agerar professionellt och att eleverna inte får en likvärdig litteraturundervisning.

Denna kvalitativa intervjustudie visar sex olika förskollärares förhållningssätt till begreppen yrkesprofession, undervisning och omsorg. Trots att förskollärarna kommer från olika kommuner i Sverige så visar resultatet en samsyn om att det skett förändringar i förskolans läroplan samt förändringar i samhället som både gynnat och missgynnat förskollärarna i deras uppdrag. Studiens resultat belyser även att undervisning har varit en framträdande del av den svenska förskolan genom alla tider, men att det tidigare använts andra termer för att beskriva just barns lärandesituationer. Slutligen går det att se, utifrån studiens resultat, att förskollärares arbete, i alla situationer, förutsätter ett gott förtroende gentemot barngruppen. Det är på något sätt omsorgen som är starten, både som en naturlig del av barndomen men också starten i en förskollärares yrkesliv.

Studien syftar till att undersöka vad socialsekreterare anser om en eventuell “angiverilag”, samt hur socialsekreterare tror att den eventuella lagen kan komma att påverka deras professionalitet. Sex intervjuer genomfördes med socialsekreterare inom olika enheter inom svensk Socialtjänst. Därefter analyserades det insamlade empiriska materialet med hjälp av en tematisk analys. I studien använts professions- och rollteorin för att ge förklaring och förståelse kring de aspekter som socialsekreterarna lyfter i intervjuerna. Några av de slutgiltiga slutsatserna som kunnat dras av studien är att socialsekreterare har ett motstånd gällande den så kallade “angiverilagen”. Motståndet grundar sig i att socialsekreterarna anser att den eventuella lagen går emot professionella etiska principer, kommer resultera i ett minskat förtroende för Socialtjänsten samt att skuggsamhället kommer växa. Studiens slutsatser visar också på att socialsekreterare anser att den eventuella lagen kommer resultera i en negativ påverkan på deras professionella förhållningssätt, handlingsutrymme och autonomi.

Den här uppsatsen undersöker ett antal attityder till skollagens skrivning att utbildningen skall vila på vetenskaplig grund med syftet att få en bättre förståelse för vilka förutsättningar och uppfattningar och vilket utgångsläge som finns för lagens implementering. Emperin har hämtats från en totalundersökning med en kvantitativ enkät som har skickats ut till skolledare och lärare i skola och förskola i en mindre kommun. Svarsfrekvensen för undersökningen är 40 %. Datan har sedan analyserats och visas som deskriptiv statistik. Uppsatsen har en fenomenologisk utgångspunkt.   Resultatet visar att det överlag finns en positiv inställning till att använda forskning i skolan och förskola. Resultatet visar att samtal med kollegor är den största källan till forskning och att egen forskning är den källa som minst bidrar till en vetenskaplighet i skola och förskola. Studien visar att det som anses vara det största hindret för att använda forskning är tid och språkliga svårigheter. Undersökningen visar på en relativt låg vetenskaplig begreppsbas när det gäller kunskapsteorier och forskningsmetoder. Detta kan tyda på ett mindre utvecklat yrkesspråk. Diskussionens konklusion är att det kommer att fodras åtskilligt med ansträngning och kreativitet, både organisations- och kunskapsmässigt, för att skollagens skrivning skall kunna realiseras. / This paper investigates a number of attitudes to the formation of the Swedish School Law that education shall rest on a scientific base with the aim of getting a better understanding of which conditions and startingpositions these are for the implementing of the law. The basic data have been taken from a quantitative total survey which has been sent to school leaders and teachers on schools and pre-schools in a smaller commune. The response rate of the survey is 40 %. Then the data have been analysed and shown as descriptive statistics. The paper has a phenomenogical starting-point. The result shows that, generally, there is a positive attitude to using research in school and pre-school. The result indicates also that conversation with colleagues is the most important source of research and that one´s own research is the source that least contributes to scientific thinking in school and pre-schools. The study shows that what is considered to be the biggest obstacle for using research is lack of time and linguistic difficulties. The study points at a relatively low scientific base of conception concerning theories of knowledge and research methods. This can indicate a less developed professional language. The conclusion of the study is that much effort and creativity will be demanded concerning both organisation and knowledge in order to realize the formulation of the school law.

This dissertation attempts to deepen our understanding of teachers’ work and professionality, which involves not only their reasoning about what to teach and how to teach it, but also of what it is that makes education possible. This is accomplished by exploring a highly influential, if underestimated and under-researched, dimension of teacher practice and professionality: the relational dimension, involving the establishment and maintenance of educational relationships with and among students. In the imperatives and challenges of the 21st century the importance of highlighting the relational dimension seems to be a concern of increasing importance. Through interviews and observation that have generated the empirical material, the relational practices of eleven teachers are analyzed in accordance with a particular methodological scheme. Apart from providing a descriptive mapping of these practices, this study presents the practical arguments given by informants to substantiate their use. The numerous examples of relational practices and practical arguments that are herein provided serve to empirically confirm the pervasive relational character of a teacher’s work. What emerges is an understanding of an educational relationship, established and maintained by practices that seek genuine human contact with students, and that views relational attributes such as trust, social justice, benevolence, empathy and openness to the other as being of vital importance to the entirety of the educational process. In addition, the practices involving enacting educational communities among students, are shown to have significance for the educational process. What emerges as well is a conception of relational professionality as something that can be learned, meaning that teachers are made, not born. Moreover, “being professional” is here conceived, in pedagogical rather than sociological terms, as something that involves the quality of a teacher’s actions rather than the fact that s/he belongs to a particular profession. The findings of this study strongly suggest that relationships in schools often require conscious attention, rigorous work and delicate negotiations on the part of teachers in order to be (or become) educational. The process of education is sustained by an array of subtle relational conditions. The attempt of the teacher to deal with these conditions requires specific professional experience, understandings and practices.

I likhet med många andra länder har våld i nära relation, sexuellt våld och våld mot barn uppmärksammats mer och mer i Sverige de senaste fem decennierna. I takt med att kunskapen om våld i nära relation har ökat har det också vuxit fram en kritik mot brister inom rättsväsendet, i synnerhet när det gäller att ge skydd och upprättelse till de som utsätts för dessa former av våld. Genom denna utveckling ställs det idag andra krav på de rättsliga aktörerna gällande kunskap och bemötande. Syftet med denna avhandling är att utforska hur relationsvåldsspecialiserade åklagare förhandlar om sina professionella identiteter i relation till de förändrade diskurserna om professionalitet inom rättsväsendet. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med 32 relationsvåldsspecialiserade åklagare på åtta åklagarkammare runt om i Sverige. Utifrån en narrativ och emotionsteoretisk ansats belyser avhandlingen hur dessa åklagare iscensätter en respektabel professionalitet i relation till möten med målsägande, tilltalade och rättsliga aktörer samt i relation till särskilda arbetsuppgifter, så som att leda förundersökningar, fatta beslut om åtal samt vara part i rätten. Avhandlingen synliggör de normativa motsättningar och spänningar som åklagarna upplever och hanterar i sitt arbete. I sina narrativ rör de sig mellan, och förenar, positioneringar kring objektivitet-engagemang, rationalitet-magkänsla, skepticism-lyhördhet, auktoritet-ödmjukhet, distans-närhet och iscensätter på detta sätt en komplex professionell respektabilitet. En av avhandlingens centrala slutsatser är att den professionella respektabiliteten iscensätts genom en prövande och ambivalent hållning till den auktoritet och makt som arbetet bygger på. Genom berättelser om tvivel och maktlöshet, snarare än genom berättelser om ofelbarhet och autonomi, konstrueras professionalitet som ett lärande, reflexivt projekt. Inom en professionell kontext där känslor kan anses vara särskilt nedtystade, bidrar analysen av åklagarnas tal om emotioner med ett viktigt perspektiv. Analysen visar att tal om känslor tänjer den diskursiva uppdelningen mellan ett professionellt respektive ett privat jag och fungerar som ett narrativt element som både bekräftar och utmanar gränserna för den professionella respektabiliteten. Som helhet, bidrar avhandlingen till det kriminologiska forskningsfältet i de nordiska länderna genom att synliggöra en central rättslig aktör, åklagare, och bidrar till fältet om våld i nära relationer genom att belysa varför strukturer och praktiker som har kritiserats under så lång tid består men också hur de kan förändras. / As in many other countries, intimate partner violence, sexual violence and violence against children have been the focus of an increasing amount of attention in Sweden over the past five decades. As the knowledge on relationship violence has increased, the Swedish criminal justice system (CJS) has faced growing criticism for its failure to protect and provide redress to the victims of these forms of violence. Justice system actors are facing new demands in terms of their levels of knowledge and the quality of the service they provide for those they meet in the context of their work. The aim of the dissertation is to explore how prosecutors who specialise in relationship violence negotiate their professional identities and their normative boundaries in relation to the changing discourses of professionalism within the criminal justice system. The study is based on qualitative interviews with 32 prosecutors specialised in relationship violence, from eight prosecutors’ offices in different parts of Sweden. On the basis of a narrative and emotion theoretical approach, the dissertation explores how these prosecutors accomplish professional respectability in relation to situations where they meet with complainants, defendants and legal actors as well as in relation to specific work tasks, such as the leadership of police investigations, making indictment decisions and presenting the prosecution case in court. The dissertation discusses the normative dilemmas and tensions the prosecutors experience and handle in their work. In their narratives, they both shift between, and manage to reconcile, objectivity-engagement, rationality-gut feeling, scepticism-receptiveness, authority-humility and distance-intimacy, and in doing so perform a complex professional respectability. One of the dissertation’s central conclusions is that professional respectability is performed by maintaining an exploratory and ambivalent attitude towards the power and authority that their work is based on. By means of narratives of doubt and powerlessness, rather than narratives of infallibility and autonomy, professionalism is constructed as a learning, reflexive project. In a professional context in which emotions may be viewed as being particularly suppressed, the analysis of the prosecutors’ speech on emotions constitutes an important perspective. The speech about feelings disrupts the discursive separation between a professional and a private self and often serves to both confirm and challenge the boundaries of professional respectability. Overall, the dissertation contributes to the field of Nordic criminology by raising the visibility of prosecutors as a central legal actor, and to the field of relationship violence by illuminating why structures and practices that have been criticised for such a long time endure, but also how they may be changed.

The purpose of this study was to investigate whether social counselling via chat conversations could meet the criteria for a professional conversation, and how the six social workers who were interviewed felt that it had affected the profession and the clients who are seeking their help. Communication, professionality, power, roles and regions are the key topics of this study. A hermeneutic approach has not only influenced the interviews but also the content analysis that was used to encode the results. The interviews revealed that the chat conversations was a successful tool but not entirely without difficulties. The initial contact making between the client and the social worker favours the client, since she/he remains anonymous and that was the main advantage of the method. The biggest concern however was that in the anonymity it is not possible to report cases that the social worker are obligated to. The changing of forum does not necessarily affect the professionality but due to the faceless chat conversation an entire dimension of communication disappears because the loss of body language. Therefore, the traditional face-to-face conversation contains a value that is hard to replace

Historiskt sett har idrotten i Sverige utövats dels efter ett amatörideal i syfte att bekämpa ohälsa, dels efter eget idrottsintresse. Idrotten har sedan den etablerade sig, följt samhällsutvecklingen och anpassat sig därefter. När amatörregeln togs bort på 60-talet genomgick idrotten en förändring mot professionalisering vilket bland annat innebär att anställda inom professionella idrottsorganisationer erhåller ekonomisk ersättning för deras arbete och utövarna kunde tjäna pengar på sin idrott. Idrotten utvecklades i samhället och kommersialisering blev ett fenomen som har gett bestående inslag inom idrottsvärlden, där det nu återfinns flera kulturella värdegrunder som består av ideell, professionell och kommersiell idrott. Syftet med studien är att undersöka om de olika kulturella värdegrunderna kan förenas inom en idrottsorganisation och om det då uppstår några problematiska situationer, spänningar, när de förenas. Studien är en kvalitativ fallstudie där tre semistrukturerade intervjuer har genomförts. Resultatet utgick ifrån Schein’s organisationskultursmodell samt de kulturella värdegrundernas identiteter och visade på att organisationskulturen formas och integreras av ideell, professionell och kommersiell idrott samt att det uppstår spänningar när dem förenas i en organisation. I detta fall blir den professionella och kommersiella verksamheten mer dominerande i organisationskulturen. / Historically, sports in Sweden have been practiced either according to an amateur ideal for the purpose of combating ill-health or and in accordance with the athletes own sports interest. Since its establishment, sport has followed social development and adapted accordingly. When the amateur rule was removed in 1967, the sport underwent a change towards professionalization. It is primarily sports organizations that compete at the highest level and with a focus on team sports that have embraced this professionalization. The professionalization meant that employees in sports organizations were paid a salary and that the athletes could make money from their sports. Development in sport has since continued in line with society and commercialization has become a phenomenon as well as a lasting element that has taken over parts of the power in the sports world. This has created different cultural values ​​in sports.  We now talk about non-profit -, professional - and commercial sports. This study investigates whether these values ​​can work together within an elite organization and what tensions may arise between them. The study is a qualitative case study in which three semi-structured interviews have been conducted. The analysis was based on Schein's organizational culture model, which focuses on the levels of artifacts, espoused beliefs and values ​​and basic underlying assumptions. The result showed that organizational culture is shaped and integrated by the different cultural values.

Syftet med föreliggande studie har varit att med hjälp av kvalitativa intervjuer undersöka hur sex musiklärare inom ’en-till-en’ undervisning förhåller sig till att skapa och upprätthålla en relation gentemot deras elever i kulturskolan. Tidigare studier föreslår att lärare måste upprätthålla en komplex tvådelad relation som både tillhandahåller den auktoritära- och den personliga lärarrollen. Detta sätt att betrakta lärarrollen kallas för Persona, ett begrepp som är centralt i uppsatsen. Lärarnas utsagor har analyserats med hjälp av tematisk analysmetod och temana som skapades presenteras och kopplas samman med den teoretiska utgångspunkten att lärare har två roller att upprätthålla vad gäller relationen gentemot eleven. Resultatet visar att den personliga relationen är av stor vikt för informanterna då den synliggör elevens styrkor och svagheter; således kan lärarna individanpassa undervisningen för eleverna. Denna relation skapas och upprätthålls via lärarens intresse för eleven. Detta intresse yttrar sig bland annat genom mellanmänskliga samtal under lektionerna. Dock så bör inte detta intresse vara lektionens enskilda fokus. Utifrån intervjuerna framgår det att lärarna även måste tillhandahålla mer auktoritära och opersonliga lärarroller för att eleven faktiskt ska lära sig något. Dessa två lärarroller ska alltså inte ses som dikotomier, utan ska istället användas som komplement för varandra. / The purpose of this study has been to, with the help of qualitative interviews, examine how six music teachers in ’one-to-one’ tuition relate to creating and upholding a relationship in regards to their students in music schools. Earlier studies suggest that teachers must uphold a complex two-parted relationship that involves the teacher both as an authority and in a more personal role. This way of observing the teacher role is called Persona, a term central in this essay. The statements of the teachers have been analysed with the help of thematic analysis and the themes which were created are presented and connected with the theoretical perspective that teachers have two roles to uphold when it comes to the relationship towards the student. The result of the study shows that the personal relationship is of great importance for the informants as it throws light upon the students strengths and weaknesses. This makes it possible for the teachers to customize the education to fit the student. The relationship is created and upheld on the basis of interest that the teachers have for their students. This interest makes itself shown, among other ways, through interpersonal conversations during the lessons. The teachers interest in their student shouldn’t be the single focus of the lesson though. Based on the interviews, it appears that the teachers also must provide more authoritarian and impersonal teacher roles in order for the student to actually learn anything. These two teacher roles should in other words not be seen as dichotomies, but should instead be used as a complement to each other.