Ausgehend von einer Analyse computergrafischer Visualisierungen wird in diesem Beitrag eine formale Beschreibung grundlegend gestalterischer Herausforderung bei der wahrnehmungskonformen Darstellung von räumlichen Szenen vorgenommen. Anschließend werden erste algorithmische Umsetzungen zur perspektivischen Optimierung vorgestellt. Anwendungsbezüge werden an Hand von Fallbeispielen verdeutlicht. Ingmar S. Franke und Martin Zavesky, Technische Universität Dresden anlässlich beyond rendering, 8. Tagung der Deutschen Gesellschaft für Geometrie und Grafik, Berlin -16. bis 18. Mai 2012

Land-cover and land-use change are highly dynamic and contribute to changes in the water balance. The most common changes are urbanisation, deforestation and desertification. This dissertation deals with the topic of projecting land cover (LC) into the near future with the help of the scenario technique. The aim of the thesis is the projection of the urban and rural land-cover change (LCC) till 2025. Two research questions are addressed in this work: (1) Which integrated concept can be developed to combine different methods to project urban and rural LCC into the future based on past LCC? (2) Is it possible to implement the developed concept and does the implementation deliver plausible results? To answer the research questions, a 4-step concept is adopted which serves as workflow for projecting the LCC: (i) the definition of the scenario context, and with that the definition of the study area, (ii) the identification of spatial and dynamic drivers for LCC, consisting of spatial drivers that are location-dependent, such as slope or soil type, and dynamic drivers of LCC, such as demographic and economic development, (iii) scenario formulation and projection of identified drivers, and (iv) scenario-based projections of future LCC, which means its quantitative and spatial modification (demand and allocation). For implementation and testing, the Upper Western Bug River catchment in Ukraine serves as the study site. The extent of the study area reaches from the source of the Western Bug to the Dobrotvir gauging station and is thus entirely located in Ukraine. This presents the first step of the developed concept of the projection of LCC. The existing geo-database for implementation is scarce. LC data is available for the territory of the EU (e.g. CORINE Land Cover) but not for Ukraine. Therefore, the implementation of the second step had to focus on the derivation of LC data for three-time steps to get the basis for the LCC. A classification of satellite scenes of Landsat and SPOT are done for the time steps 1989, 2000, and 2010. The two decades show a huge development of LCC. The increase of ‘artificial surface’ and unmanaged ‘grassland’ is visible with the decrease of ‘arable land’ and ‘forests’. An extended statistical analysis considering the systematic LCC reveals stable transition pathways, which in turn are the basis of the projection of future land cover. This refers to the second step of the concept: change detection. One transition pathway is that ‘arable land’ is not used and converted in settlement areas, but rather changes into ‘grassland’. With the derived LC and the analysed LCC as a basis of the work, the search for spatial and dynamic drivers start at the third time step. A list of dynamic drivers is first compiled, via literature research, and then tested for effect on LCC with statistical analyses. The dynamic driving forces are the ‘Gross Domestic Product’ (GDP) and ‘population development’. Spatial driving forces are laws/planning practices, fertility, slope, distance to the city Lviv, settlements, roads, or rivers. As a result, population development has an effect on the change in the LC class to 'artificial surface' from 'grassland' and 'arable land' from ‘grassland'. The implementation of the third step is done with the help of four storylines where the overall development of the dynamic drivers are included towards 2025. With that it is possible to project them into the future. The fourth step includes the calculation of the demand for each LC class with the projected dynamic drivers. The areas that have a high probability to change into another LC class are determined in suitability maps (allocation) which are derived by translating the transition pathways into GIS algorithms including the spatial driving forces. The class of 'artificial surface' changes the most under scenario A until 2025 and less under scenario D — the sustainable scenario. The LC class 'arable land' decreases in scenario A and B, but has the strongest development in scenario D. The LC class of unmanaged ‘grassland’ is quite stable under scenario A and B, but decreases in C and D. The results of systematic changes in ‘arable land’ that changes into ‘grassland’ are different compared to developments in other countries like Germany. The protection and conservation of arable land is not seen as strongly in other Eastern European countries as it is in the Upper Western Bug River catchment. In turn, the identified spatial and dynamic drivers fit other studies in Eastern Europe. The applied concept of projecting LCC with these steps are highly flexible for implementation in other study sites. However, the volume of work can differ within the steps because of the available databases. In Ukraine the available LCC data was not detailed enough to carry out a future projection. So, a main part of the work is dedicated to the derivation of past LC for different time steps. The involvement of regional experts helped to gain detailed knowledge of processes of LCC. The advantage of the presented concept with the mixture of quantitative (e.g. satellite analyses, statistical analyses) and qualitative methods can overcome methodological knowledge gaps. In addition, the retrospective analyses, as starting points, for the projection of future LCC carves out the site-specific allocation of change.:Acknowledgements..............................................................................................................................III Abstract..................................................................................................................................................IV Zusammenfassung..............................................................................................................................VII Contents..................................................................................................................................................X Abbreviations......................................................................................................................................XIV 1.Introduction.................................................................................................................................1 1.1Background................................................................................................................................1 1.2Objectives and Research Questions.......................................................................................3 1.3Structure....................................................................................................................................3 2.Basics of the Work......................................................................................................................5 2.1Land Cover, Land Use and Land-cover Change....................................................................5 2.2Projection of Land-Cover Change...........................................................................................6 2.3Drivers of Land-Cover and Land-Use Change.....................................................................10 2.4Basics of Scenario Methods..................................................................................................12 3.Conceptual Framework............................................................................................................15 3.1Step1: Definition of the Scenario Context...........................................................................17 3.2Step 2: Identification of Spatial and Dynamic Drivers of Land-Cover Change...............18 3.3Step 3: Scenario Formulation and Projection of Identified Drivers.................................18 3.4Step 4: Scenario-based Projections of Future Land-Cover Change.................................19 4.Implementation and Testing of the Framework..................................................................20 4.1Step 1: Definition of the Scenario Context..........................................................................20 4.2Step 2: Identification of Spatial and Dynamic Drivers for Land-Cover Change..............24 4.3Step 3: Scenario Formulation and Projection of Drivers...................................................28 4.4Step 4: Scenario-based Projections of future Land-Cover Change..................................32 5.Discussion..................................................................................................................................36 5.1Discussion of the Methods....................................................................................................36 5.2Discussion of the Empirical Results.....................................................................................42 6.Conclusions and Outlook........................................................................................................47 7.Reference List............................................................................................................................49 8.Appendix....................................................................................................................................58 8.1Position and Affiliation of the Interviewed Experts...........................................................59 8.2Suitability Maps.......................................................................................................................60 8.3Research Articles.....................................................................................................................66 8.3.1Research Article 1: Retrospective Analysis of Systematic Land-Cover Change in the......... Upper Western Bug River catchment, Ukraine.....................................................................67 8.3.2Research article 2: Cross-Sectoral Projections of Future Land-Cover Change for the........ Upper Western Bug River catchment, Ukraine.....................................................................80

<p>Mirakelkursen är ett verk som definierar orsaken till projektion som skulden över tron att man har separerat sig från Gud eller Ettheten. Det ingår i Etthetens karaktär att detta är omöjligt att göra. Helandet av denna skuld tar bort orsaken till projektionerna och den verkliga världen uppenbarar sig. Projektionen är till sin karaktär en psykologisk lögn och är enligt Jung orsaken till emotionella affekter. Frågeställningarna är följande: Hur beskrivs psykets projektionsmekanism i Mirakelkursen? Är Mirakelkursens beskrivning av projektion förenlig med Jungs beskrivning av den? Är den en avvikelse från Jungs definition eller en naturlig följd av den? Vad är implikationerna av förståelsen av projektion, för vårt sätt att betrakta världen?</p>

<p>Den här uppsatsen är en studie i synkroniciteten och individuationsprocessen med utgångspunkt från C. G. Jungs definitioner.</p><p>Begreppet synkronicitet introducerades av C. G. Jung år 1951. Denna princip förenar händelser på ett akausalt sätt. Synkronicitet är enligt C. G. Jung ett sammanträffande av ett inre subjektivt tillstånd som sammanfaller med ett yttre skeende som står i direkt beröring med det inre tillståndet. De synkronistiska händelserna gör att vi måste se världen som ett enat fält vari ens egna upplevelser och handlingar i grunden hänger samman med andras erfarenheter och ageranden. Meningen är unik och specifik för just den eller de personer som är inblandade. Den är på det psykiska och emotionella planet.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns en ökning eller minskning av synkronicitet beroende på var vi står i individuationsprocessen, om man kan påverka synkronicitets tillfällena och om vissa har mera eller mindre av dessa sammanträffanden. I uppsatsen redogör jag även för skillnaden mellan projektion och synkronisering.</p>

<p>Min ambition med den här uppsatsen är att påvisa att fotboll kan ha samma effekt och samma funktion som kyrkan, när det gäller att bearbeta sorg. Jag har även som syfte att framhålla likheter gemensamma nämnare och samarbete mellan fotboll och religion.</p><p>Jag tycker att jag har fått svar på min fråga: Om fotboll och religion kan fylla samma funktioner? Mitt svar är helt klart ja. Allt från att man hänger sig till någon gud/spelare till att dra nytta av kyrkan/fotbollen vid ett sorgearbete, för att bearbeta känslor. Även när man jämför kyrkans funktion när det gäller sorgearbete med det jag har fått fram, så ser jag ingen större skillnad. Men jag ska betona att sorgarbetet under fotbollens försyn inte passar alla, men det gör inte kyrkan heller, vill jag påstå. Även avarterna av församlingar finns i båda lägren. Sekter på kyrkans sida och firmor på supporterklubbarnas sida är kyrkan och idrottens negativa inslag.</p><p>Fotbollen berör en väldigt stor massa, där de kan få utlopp för sina känslor och där man kan få bearbeta sina känslor också. Jag har kommit fram till att fotboll kan fungera lika bra som en religion oavsett vad en människa söker. Men att en kombination eller att man utövar både en religion och är hängiven fotboll är inget hinder. Snarare tvärtom, skulle jag utrycka det. Avslutningsvis vill jag konstatera att i fotboll och religion finns det tro, hopp och kärlek, ingen har mer och ingen har mindre.</p>

<p>Studien syftar till att undersöka upplevelsen av besvärligt beteende i arbetsgrupper. Detta har gjorts genom en kvalitativ undersökning på en arbetsgrupp bestående av fem nära samarbetande kollegor. Studien utgår från två huvudperspektiv; individ-och samspelsperspektivet. Utifrån perspektiven analyseras sedan undersökningens resultat.</p><p>Studien fokuserar på vilka individ-och samspelsfaktorer som ligger till grund för hur människor upplever besvärligt beteende. Det har funnits att projektioner, introjektioner, förförståelse, behov av struktur, skapandet av stereotyper, gruppens informella roller, normer, konflikter, interaktionsritualer samt känsloregler i gruppen påverkar vad som upplevs som besvärligt beteende.</p><p>Frågeställningarna som uppsatsen grundar sig på är följande:</p><p>-Vad upplevs som besvärligt beteende i arbetslivet?</p><p>-Varför upplevs dessa beteenden besvärliga?</p><p>Resultatet på vår första frågeställning har mynnat ut i en modell över vilka beteenden som upplevs besvärliga i arbetslivet. Modellen består av en fyrgradig skala och belyser vilka nivåer besvärligt beteende kan indelas i. I den första nivån inkluderas beteenden som upplevs som tillfälligheter. Den andra nivån avser beteenden som avviker från gruppens känsloregler. Modellens tredje nivå består av beteenden som hotar individens självbild och den fjärde och sista nivån innefattar beteenden som hotar gruppens självbild. Beteenden som kan inkluderas i varje nivå varierar utifrån individ-och samspelsfaktorer. Då modellen inte består av fasta beteenden utan generella nivåer, är modellen överförbar till andra arbetsgrupper.</p><p>Vår andra frågeställning besvaras utifrån likheter och olikheter i arbetsgruppen. Vi har kommit fram till att dessa måste agera under obalans ökar risken för att gruppmedlemmarna upplever beteenden som besvärliga. När obalansen finns upplevs likheter som något och olikheter skapar förståelse mellan gruppmedlemmarna. Beteenden upplevs alltså i större grad som besvärliga när likheter och olikheter är i obalans.</p>

<p> </p><p>The today quarry planning at Klinthagen is rough, which provides an opportunity to introduce new exciting methods to improve the quarry gain and efficiency. Nordkalk AB, active at Klinthagen, wishes to start a new quarry at a nearby location. To exploit future quarries in an efficient manner and ensure production quality, multivariate statistics may help gather important information.</p><p>In this thesis the possibilities of the multivariate statistical approaches of Principal Component Analysis (PCA) and Partial Least Squares (PLS) regression were evaluated on the Klinthagen bore data. PCA data were spatially interpolated by Kriging, which also was evaluated and compared to IDW interpolation.</p><p>Principal component analysis supplied an overview of the variables relations, but also visualised the problems involved when linking geophysical data to geochemical data and the inaccuracy introduced by lacking data quality.</p><p>The PLS regression further emphasised the geochemical-geophysical problems, but also showed good precision when applied to strictly geochemical data.</p><p>Spatial interpolation by Kriging did not result in significantly better approximations than the less complex control interpolation by IDW.</p><p>In order to improve the information content of the data when modelled by PCA, a more discrete sampling method would be advisable. The data quality may cause trouble, though with sample technique of today it was considered to be of less consequence.</p><p>Faced with a single geophysical component to be predicted from chemical variables further geophysical data need to complement existing data to achieve satisfying PLS models.</p><p>The stratified rock composure caused trouble when spatially interpolated. Further investigations should be performed to develop more suitable interpolation techniques.</p>

Studien syftar till att undersöka upplevelsen av besvärligt beteende i arbetsgrupper. Detta har gjorts genom en kvalitativ undersökning på en arbetsgrupp bestående av fem nära samarbetande kollegor. Studien utgår från två huvudperspektiv; individ-och samspelsperspektivet. Utifrån perspektiven analyseras sedan undersökningens resultat. Studien fokuserar på vilka individ-och samspelsfaktorer som ligger till grund för hur människor upplever besvärligt beteende. Det har funnits att projektioner, introjektioner, förförståelse, behov av struktur, skapandet av stereotyper, gruppens informella roller, normer, konflikter, interaktionsritualer samt känsloregler i gruppen påverkar vad som upplevs som besvärligt beteende. Frågeställningarna som uppsatsen grundar sig på är följande: -Vad upplevs som besvärligt beteende i arbetslivet? -Varför upplevs dessa beteenden besvärliga? Resultatet på vår första frågeställning har mynnat ut i en modell över vilka beteenden som upplevs besvärliga i arbetslivet. Modellen består av en fyrgradig skala och belyser vilka nivåer besvärligt beteende kan indelas i. I den första nivån inkluderas beteenden som upplevs som tillfälligheter. Den andra nivån avser beteenden som avviker från gruppens känsloregler. Modellens tredje nivå består av beteenden som hotar individens självbild och den fjärde och sista nivån innefattar beteenden som hotar gruppens självbild. Beteenden som kan inkluderas i varje nivå varierar utifrån individ-och samspelsfaktorer. Då modellen inte består av fasta beteenden utan generella nivåer, är modellen överförbar till andra arbetsgrupper. Vår andra frågeställning besvaras utifrån likheter och olikheter i arbetsgruppen. Vi har kommit fram till att dessa måste agera under obalans ökar risken för att gruppmedlemmarna upplever beteenden som besvärliga. När obalansen finns upplevs likheter som något och olikheter skapar förståelse mellan gruppmedlemmarna. Beteenden upplevs alltså i större grad som besvärliga när likheter och olikheter är i obalans.

The today quarry planning at Klinthagen is rough, which provides an opportunity to introduce new exciting methods to improve the quarry gain and efficiency. Nordkalk AB, active at Klinthagen, wishes to start a new quarry at a nearby location. To exploit future quarries in an efficient manner and ensure production quality, multivariate statistics may help gather important information. In this thesis the possibilities of the multivariate statistical approaches of Principal Component Analysis (PCA) and Partial Least Squares (PLS) regression were evaluated on the Klinthagen bore data. PCA data were spatially interpolated by Kriging, which also was evaluated and compared to IDW interpolation. Principal component analysis supplied an overview of the variables relations, but also visualised the problems involved when linking geophysical data to geochemical data and the inaccuracy introduced by lacking data quality. The PLS regression further emphasised the geochemical-geophysical problems, but also showed good precision when applied to strictly geochemical data. Spatial interpolation by Kriging did not result in significantly better approximations than the less complex control interpolation by IDW. In order to improve the information content of the data when modelled by PCA, a more discrete sampling method would be advisable. The data quality may cause trouble, though with sample technique of today it was considered to be of less consequence. Faced with a single geophysical component to be predicted from chemical variables further geophysical data need to complement existing data to achieve satisfying PLS models. The stratified rock composure caused trouble when spatially interpolated. Further investigations should be performed to develop more suitable interpolation techniques.

Min ambition med den här uppsatsen är att påvisa att fotboll kan ha samma effekt och samma funktion som kyrkan, när det gäller att bearbeta sorg. Jag har även som syfte att framhålla likheter gemensamma nämnare och samarbete mellan fotboll och religion. Jag tycker att jag har fått svar på min fråga: Om fotboll och religion kan fylla samma funktioner? Mitt svar är helt klart ja. Allt från att man hänger sig till någon gud/spelare till att dra nytta av kyrkan/fotbollen vid ett sorgearbete, för att bearbeta känslor. Även när man jämför kyrkans funktion när det gäller sorgearbete med det jag har fått fram, så ser jag ingen större skillnad. Men jag ska betona att sorgarbetet under fotbollens försyn inte passar alla, men det gör inte kyrkan heller, vill jag påstå. Även avarterna av församlingar finns i båda lägren. Sekter på kyrkans sida och firmor på supporterklubbarnas sida är kyrkan och idrottens negativa inslag. Fotbollen berör en väldigt stor massa, där de kan få utlopp för sina känslor och där man kan få bearbeta sina känslor också. Jag har kommit fram till att fotboll kan fungera lika bra som en religion oavsett vad en människa söker. Men att en kombination eller att man utövar både en religion och är hängiven fotboll är inget hinder. Snarare tvärtom, skulle jag utrycka det. Avslutningsvis vill jag konstatera att i fotboll och religion finns det tro, hopp och kärlek, ingen har mer och ingen har mindre.