A global race between countries for the most valuable medals has triggered the demand of the athletes even more than before. To cope with the increased pressure the athletes not only need physical but also mental strength. Athletes and coaches stresses the importance of motivation to build the mental strength that is needed. This study researched Swedish wrestling and was built on eight elite wrestlers thoughts and experiences regarding motivation. The goal was to examine these experiences in relation to the athletes ongoing athletic career and goal achievement. The study started as a working project from the Swedish Wrestling Association and their purpose was to study the athletes road to becoming wrestlers at the highest levels of the game. Qualitative data form the eight elite wrestlers was gathered from interviews with questions regarding their journey from starting with wrestling to becoming athletes at the highest level of the game. The respondents ages varied from 19 to 31 and during the interviews they had to reflect on the subjects at hand. Results of the study pointed out the importance of high objectives and the self belief that is necessary to become the best in the world. The athletes that participated in the study also felt the need for interim goals to push forward and pinpointed all the sacrifices that is key to succeed at the highest level of international wrestling. The paper also discusses three key psychological needs within the Self-Determination theory connected with the athletes experiences. The essential need to be apart of something larger, be able to influence their own existence and also be pushed to limits where development occur but not surpass their own ability. As a conclusion this study tries to give answers to how the athletes stay motivated in the ever-changing sports climate.

Studiens syfte var att undersöka om behovsfrustration och behovstillfredsställelse hade en indirekt effekt på följsamhet till rehabilitering genom graden av självbestämmande motivation under en 10 dagarsperiod bland skadade tävlingsidrottare som befann sig i början eller i mitten av sin rehabilitering. Totalt deltog 66 tävlingsidrottare som drabbats av en akut och allvarlig idrottsskada, där urvalet innehöll 19 kvinnor och 47 män (M= 21.1 SD= 5.7). Fyra mätinstrument besvarades vid två tillfällen med 10 dagars mellanrum. Resultatet redovisade att behovsfrustration hade en statistiskt signifikant negativ indirekt effekt på följsamhet till rehabilitering över tid genom kontrollerad motivation. Vidare visade resultatet även att behovstillfredsställelse inte har en statistiskt signifikant positiv indirekt effekt på följsamhet till rehabilitering över tid genom autonom motivation. Sammantaget påvisar studiens resultat att akut skadade idrottare som upplever sig behovsfrustrerade kommer också uppleva sig mer kontrollerat motiverade och ha en sämre följsamhet till rehabiliteringsprocessen över tid. Studiens resultat framhäver vikten av att skadade idrottare som genomför en rehabilitering som motverkar behovsfrustration och främjar behovstillfredsställelse, ökar möjligheten för ett följsamt beteende och slutligen ett mer lyckat rehabiliteringsutfall.

SammanfattningDetta är en explorativ kvantitativ studie som syftar till att undersöka eventuella sambandmellan anställdas grundläggande psykologiska behov samt tillfredsställdhet med arbetet.Även motivation behandlas utifrån tanken att motivation uppstår då de grundläggandepsykologiska behoven är tillfredsställda. Studien undersöker även eventuella samband mellanroll på företaget, grundläggande behov och trivsel/ tillfredsställelse.Objektet för studien är är ett stort företag inom friskvårdsbranschen. Den kvantitativametoden består av två delar dels testet MyNeeds, som mäter psykologiska behov samt enkätenCopsoq, som mäter arbetsmiljön. Copsoq kompletterats med några frågor specifika för dennastudie. Datan sammanställdes och analyserades med bivariat analys i ett program för statistiskanalys. Resultatet gav tre statistiskt signifikanta korrelationer. Behovet signifikans korrelerarmed tillfredsställelse med fysiska arbetsförhållanden, behovet bidra korrelerar medtillfredsställelse med det sätt kunskaper används på samt behovet trygghet som korrelerarmed tillfredsställelse med det sätt kunskaper används på.Nyckelord: Grundläggande psykologiska behov, motivation, tillfredsställelse med arbetet,MyNeeds, Copsoq

Till följd av viruset Covid-19 har många organisationer implementerat arbetsformen distansarbete, vilket kan ha en påverkan av den upplevda motivationen hos medarbetare. Studiens syfte är att analysera medarbetarnas upplevda motivation vid arbete på distans. Studien undersöker vad medarbetare upplever som god motivation vid omställningen från en fysisk arbetsplats till arbete på distans. Utifrån tidigare forskning går det att utläsa vilka faktorer som skapar motivation hos individen, detta har tagits i avseende med hjälp av aktuell forskning för att komplettera de mer traditionella teorierna kring ämnet motivation. Metoden som använts för studien grundar sig i en kvalitativ metod som utgörs av både kvalitativa intervjuer, samt en kvalitativ innehållsanalys av enkäter. Till studien har det valts att använda en fenomenologisk metodansats, detta då forskningen inte valt att utgå från en specifik teori utan det har istället valts att upprätthålla ett öppet perspektiv. Resultatet som går att utläsa ur denna studie är att den dominerande faktorn till en påverkad motivation vid distansarbete är avsaknaden av den sociala kontakten. Det går däremot inte att dra en generell slutsats om distansarbete har haft en positiv eller negativ inverkan på motivationen. Det som även framkommit i studien är att faktorerna som påverkar en individs upplevda motivation är jämlika med vad som sägs i den aktuella och tidigare forskningen. / As a result of Covid-19, many organizations have implemented the form of working remotely, which can have an impact on the perceived motivation of employees. The purpose of the study is to analyze the employees' perceived motivation when working remotely. The study examines what employees experience maintains a good motivation when switching from a physical workplace to working at a distance. Based on previous research, it is possible to learn which factors create motivation in the individual, this has been taken into account with the help of current research to supplement earlier theories. The method used for the study is based on a qualitative method that consists of both qualitative interviews and a qualitative content analysis of surveys. For the study, it has been chosen to use a phenomenological methodological approach, this as it’s not chosen to be based on a specific theory but has instead been chosen to have an open perspective. The result of this study shows that the dominant factor in an influenced motivation in working remotely is the lack of social contact. On the other hand, it is not possible to draw a general conclusion whether working remotely has had a positive or negative impact on motivation. What also emerged in the study is that the factors that affect an individual's perceived motivation are equal to what is said in the current and previous research.

I denna uppsats presenteras en kvalitativ studie av eventuella samband mellan individers psykologiska behov och upplevelsen av feedback. Studien syftar till att förstå hur anställdas psykologiska behov påverkar vilken sorts feedback som ger effekt på motivation. Undersökningen har genomförts med hjälp av nio kvalitativa intervjuer med anställda i en växande organisation. Empirin har sedan analyserats utifrån två motivationsteorier, McClellands motivationsteori (McClelland, 1987) och Self Determination Theory (Deci och Ryan, 2016), som syntetiserats med varandra. I dessa teorier identifieras de olika psykologiska behoven. Empirin har också analyserats utifrån en feedbackteori formulerad av Hattie och Timperley i artikeln The Power of Feedback (2007). I denna teori identifieras feedbackens syfte och dess fyra olika nivåer. Studien visar att respondenterna i organisationen generellt sett har en positiv upplevelse av feedback, och att det kan ha ett samband med de psykologiska behov som kallas prestations- och kompetensbehov. Respondenternas upplevelse är att feedback kan liknas vid en utvecklande gåva. Studien visar att den utvecklande feedbacken fungerar motiverande för respondenterna. För att feedbacken ska ge bäst effekt på motivationen bör den ges på de första tre nivåerna i Hattie och Timperleys teori. Studien visar även att den utvecklande feedbacken kan ha ett samband med behovet av makt, eftersom den ger respondenterna en möjlighet att påverka och leda andra. Utifrån behovet av samhörighet visar studien att förtroende och tillit mellan den som ger och den som får feedback spelar roll för hur feedbacken upplevs. Studien visar att respondenterna motiveras av att kunna styra sitt eget arbete, vilket visar på behovet av autonomi. Det kan ha samband med att de uppskattar feedback som ger dem möjlighet att på ett självständigt vis forma sina tillvägagångssätt. Denna sorts feedback placeras in på den tredje nivån, som handlar om självreglering, i Hattie och Timperleys teori.

Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan de psykologiska behoven autonomi, kompetens och samhörighet i Self-Determination Theory [SDT] och intentionen att sluta [ITQ] hos vård- och omsorgsanställda inom en svensk kommun. En tvärsnittsstudie genomfördes och 79 sjuksköterskor och undersköterskor på den specifika kommunen deltog i en enkätundersökning som mätte deras psykologiska behov och intention att sluta. Data analyserades i SPSS genom en multipel regressionsanalys och en korrelationsanalys. Resultaten visade ett signifikant negativt samband mellan de psykologiska behoven i SDT och ITQ, vilket betydde att ju högre upplevelse av de psykologiska behoven desto mindre var intentionen att sluta. Autonomi var det behovet som förklarade störst del av variansen i ITQ, följt av samhörighet och kompetens. Uppfyllandet av alla psykologiska behov var således av vikt för att uppleva lägre intention att sluta hos vård- och omsorgsanställda.

The aim of this study is to increase the knowledge and understanding of pregnant women's experiences of motivation relative to organized and adapted pregnancy exercise in groups, through semi-structured interviews. There, the main focus is on the variable motivation and how it looks in pregnant women who choose to carry out that type of exercise. In the present study, adapted and organized exercise means the kind of activity that pregnant women can perform in consideration of their condition with some sort of instructor or trained person in charge guiding the activity. Total of eight pregnant participants in the ages between 28-35 (M=31.5, SD=2.6) being in either the second or third trimester were interviewed for the study. The analyzing method used was a thematic analysis which resulted in three main themes: (1) Feeling heavy and awkward together is a part of the social community, (2) Positive experiences of adapted physical activity during pregnancy, and (3) Pregnant women’s opportunity to participate in physical activity. The first theme has three underlying themes while the second and third main themes have two underlying themes each. One conclusion made was that pregnant women experience more motivation through the fulfillment of the psychological needs and that it demands social support, which can both be found in the community with others but can also be provided by the public sector to promote sustainable physical activity during pregnancy. / Syftet med den föreliggande studien är att öka kunskapen och förståelsen kring gravidas upplevelser av motivation i förhållande till organiserad och anpassad gravidträning i grupp. Det gjordes genom semistrukturerade intervjuer. Där är huvudfokuset på variabeln motivation och hur den ser ut hos de gravida som väljer att genomföra den typen av träning. I den föreliggande studien innebär anpassad och organiserad träning den sorts aktivitet som gravida kan utföra i hänsyn till sitt tillstånd med någon form av instruktör eller utbildad ansvarig som vägleder aktiviteten. Totalt åtta gravida deltagare i åldrarna 28-35 (M=31.5, SD=2.6) i antingen andra eller tredje trimestern intervjuades för studien. Analysmetoden som användes var en  tematisk analys som resulterade i tre huvudteman: (1) Att känna sig tung och osmidig tillsammans är en del av det sociala gemenskapen, (2) Positiva upplevelser och erfarenheter av anpassad fysisk aktivitet, och (3) Gravidas möjlighet att delta i fysisk aktivitet. Det första huvudtemat har tre underteman medan huvudtema två och tre i sin tur har två underteman vardera. En slutsats som drogs var att gravida kvinnor upplever mer motivation genom att tillgodose de psykologiska behoven och att det kräver socialt stöd, som både kan finnas i gemenskap med andra men som också kan tillhandahållas av det offentliga för att främja hållbar fysisk aktivitet under graviditeten.

Den mentala hälsan bland den svenska befolkningen har försämrats under de senaste åren, i synnerhet bland unga vuxna. Ny forskning har belyst de många positiva effekter på den mentala hälsan som medföljer regelbunden fysisk aktivitet, men ändå är det endast en liten del av befolkningen som motionerar regelbundet. Dock har styrketräning på gym börjat öka i popularitet och därav var det intressant att undersöka vad som motiverar gymmotionärer till att bibehålla sin träning på lång sikt. Syftet med studien formulerades således till att undersöka unga vuxna gymmotionärers bakomliggande faktorer för motivation till långsiktig styrketräning, med mål att behålla fler gymmotionärer inom styrketräning och därmed även bidra till en ökad hälsa bland den svenska befolkningen. Studien utgick från teorin om de grundläggande psykologiska behoven skapad av Deci och Ryan. Åtta separata semistrukturerade intervjuer utfördes med unga vuxna gymmotionärer, och den insamlade datan analyserades genom en tematisk analys. Resultatet bestod av tre huvudteman: (1) individens valfrihet, (2) likasinnade människor i sin omgivning, samt (3) fokus på sig själv. Resultatet diskuterades sedan utifrån tidigare forskning kring de grundläggande psykologiska behoven i en idrottskontext. Den här studien kan bidra med en ökad förståelse för vad som motiverar unga vuxna till regelbunden fysisk aktivitet, vilket kan främja en hälsosam livsstil och bidra i det förebyggande arbetet mot mental ohälsa bland Sveriges befolkning.

Denna uppsats påvisar ett tillvägagångssätt som en extern aktör kan tillämpa när en fastighet förvärvats med avsikt att ändra upplåtelseform. Då uppstår frågan hur de befintliga hyresgästerna skall omlokaliseras för att den nya ägaren skall ha möjlighet att verkställa sina planer. I uppsatsen kommer det att koncentreras på påverkansfaktorer som styr hyresgästens val av ersättningslokal. Vi fokuserar även på hur hyresgästens materiella och psykologiska behov kan tillfredsställas samt hur marknadsförutsättningarna ser ut. Dessa ligger till grund för frågeställningen och det material som kommer att framställas. Fastigheten Raffinaderiet 1 som ägs av JM är föremål för studien. Fastigheten ingår i ett område där industrilokaler skall ersättas med bostäder.Under arbetsprocessen har vi utvecklat en modell som visar vilka påverkansfaktorer som är viktiga för hyresgäster vid en omlokalisering. Dessa påverkansfaktorer är hyra, geografisk placering, grannar, storlek och estetisk utformning av lokalen samt arbetsmiljö. Påverkansfaktorerna redovisas individuellt och med ett genomsnittligt värde i två modeller. Förutom betydelsen av dessa måste hänsyn även tas till hyresgästens behov. För att klargöra det materiella behovet såsom kostnader, tid och resursutnyttjande måste information delges hyresgästen om omlokaliseringens inverkan. För att tillfredsställa det psykologiska behovet måste löpande information ges till hyresgästen. Slutligen måste hyresgästerna som behöver ersättningslokal se till marknadsförutsättningarna. De är begränsade utifrån det urval som finns på fastighetsmarknaden. Möjligheten för fastighetsägaren att finna en ersättningslokal som matchar hyresgästernas parametrar med marknadens utbud finns ej i dagsläget. / This essay describes the course of action an external actor may take when a piece of property has been acquired with the intension of changing the use of it. To go through with the plans the landlord has to look at where the existing tenants will go. This essay has a focus on the effects of these actions. It shows how the tenant’s material and psychological needs can be for-filled, and also what the market today looks like. This is the base for the questions and the material that is going to be shown. The case study is based upon Raffinaderiet 1 owned by JM. This property is located in an area where some industrial buildings are going to be converted into units.During this working process we have developed a model that shows which factors that are important for businesses that are going to be re-located. These factors are rent, geographical location, neighbours, size and esthetical lay-out of the premises and working environment. The factors are shown individually and with an average value in two different models. Apart from these factors there are also other parts to be taken into consideration when it comes to the tenants needs. In order to make costs, time and use of resources clear to the tenant the owner must inform the tenants regarding the effects of the re-localization. To make sure the psychologically needs are in order, there needs to be ongoing information communicated to the tenant. Finally the company to be re-located needs to look into the market situation. The company is then restricted by what the market has to offer. The possibility to find something that suits the company needs on the market today, is in this case not possible.

Huvuddelen av sysselsättningstillväxten förväntas ske inom tjänstesektorerna de närmaste decennierna och efterfrågan på olika företagstjänster, bland annat tekniska konsulter, bedöms fortsätta växa. Samtidigt ökar sjukskrivningarna på grund av stressrelaterad ohälsa delvis på grund av att vi övergått till en mer tjänsteproducerande ekonomi. Utöver detta står vi inför utmaningar med en åldrande befolkning i kombination med att färre barn föds vilket innebär att det blir viktigt att så många som möjligt i arbetsför ålder arbetar och orkar stanna kvar i arbetslivet längre. Därav framstår det relevant att förstå hur konsulter i tjänstesektorn upplever sitt arbete och vad som kan påverka deras funktionsförmåga och vilja att fortsätta arbeta som konsult.  Syftet med denna kvalitativa studie är därför att få djupare förståelse för hur konsulter som arbetar delar av sin arbetstid hos kundföretag upplever sin psykosociala arbetsmiljö genom att undersöka hur arbetets organisering och relationer tillfredsställer deras behov, hur de hanterar detta och vad som driver dem framåt. I vårt teoriavsnitt går vi igenom relevanta begrepp och hur de relaterar till varandra vilket inkluderar psykosocial arbetsmiljö, psykologiska behov och copingstrategier. Vi presenterar även en stressteoretisk modell, krav-, kontroll- och stöd-modellen, som vi använder för att analysera konsulternas arbetssituation. Dessutom utgår vi från en motivationsteori, Self-determination theory, för att se i vilka situationer konsulterna upplever en positiv drivkraft eller det omvända. I metodkapitlet redogörs för hur vi gått till väga under hela arbetsprocessen. Vi har genomfört totalt tio öppna intervjuer med konsulter och vårt insamlade material har bearbetats och analyserats med hjälp av en tematisk analys och narrativ metod samt vår teoretiska referensram i resultat och analyskapitlet. I det sista kapitel besvaras studiens frågeställningar och syfte genom att vi redogör för våra slutsatser. Dessa visar att det finns paradoxala faktorer i konsulternas psykosociala arbetsmiljö, som innebär att omväxlingen i arbetet både uppfattas som utvecklande, motiverande och tillfredsställande, men också skapar en stress i att behöva leva upp till omgivningens förväntningar och höga krav. Dessutom behöver konsulterna alltid vara beredda på att planera om, alltid stå lite utanför gemenskapen och det finns en spänning mellan att tydligt lyckas eller misslyckas. Upplevelsen påverkas även av senioritet där oerfarna konsulter upplever arbetet mer stressande än de mer erfarna vilket resulterar i att de tenderar använda olika copingstrategier. Avslutningsvis presenteras en diskussion kring studiens styrkor och svagheter samt förslag till framtida forskning.