Titel: Arbetsplatsens påverkan på fastighetsmäklares motivation: En kvantitativ studie av arbetsmiljö och de grundläggande psykologiska behoven enligt självbestämmandeteorin     Nivå: Examensarbete på grundnivå i ämnet företagsekonomi   Författare: Josefine Larsson och Lorena Sallahu   Handledare: Jonas Kågström   Datum: Maj, 2024   Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning fastighetsmäklare upplever att deras miljö på kontoret är stödjande eller hindrande för deras grundläggande psykologiska behov enligt självbestämmandeteorin. Vidare undersöks hur detta påverkar fastighetsmäklarnas motivation enligt teorin.    Metod: Studien tillämpar en kvantitativ forskningsmetod vald för att passa studiens syfte och jämföra numeriska data med tidigare teorier och forskning. Genom att tillämpa självbestämmandeteorin och tidigare forskning har frågeställningar utformats och teorin studerats i verkligheten.   Resultat och slutsats: Utifrån studien kan vi konstatera att behovet av samhörighet med kollegor har en stor betydelse för fastighetsmäklare. Studien visar att samhörighet är det behov som fastighetsmäklare upplever som mest tillfredsställt oberoende av hur länge fastighetsmäklare har varit aktiva i branschen. Vidare visar studiens resultat att arbetslivserfarenhet har en inverkan på fastighetsmäklares upplevelse av kompetens på arbetsplatsen. Det går att konstatera att fastighetsmäklare drivs av både inre och yttre motivationsfaktorer. Studien visar även att frustration av samtliga grundläggande psykologiska behov har en tendens att få fastighetsmäklarna att ifrågasätta sitt yrkesval.   Examensarbetets bidrag: Studien bidrar med teoretisk kunskap gällande fastighetsmäklares arbetsmiljös påverkan på deras psykologiska behov och motivation i arbetet. Studien bidrar även med praktisk kunskap om vikten av samhörighet med kollegor, att känna sig kompetent och autonom i sitt arbete. Med det vill vi uppmana branschen att ta hänsyn till fastighetsmäklarnas grundläggande behov för att främja välbefinnande, prestation och motivation på arbetsplatsen, framför allt för att förebygga den höga personalomsättningen som råder.     Förslag till framtida forskning: Förslag till framtida studier är att utforska olika metoder och strategier som fastighetsmäklarföretag kan använda för att främja en starkare känsla av samhörighet bland fastighetsmäklare. Det hade varit givande att undersöka hur olika strategier kan bidra till att fastighetsmäklares tillfredsställelse av kompetensbehovet uppfylls i högre grad. Att genomföra longitudinella studier för att undersöka hur autonomi och arbetsmotivation förändras över tid hos fastighetsmäklare med olika nivåer av erfarenhet hade varit intressant.    Nyckelord: Självbestämmandeteorin, fastighetsmäklare, prestationsbaserad lön, grundläggande psykologiska behov, motivation

The study’s purpose was to explore a team’s perception of transition within the clubexperienced by both players and coaches, investigate influences of the clubs transition onbasic needs satisfaction as perceived by players as well as coaches and lastly conduct a shortterm intervention aimed at facilitating players’ adaptation to the clubs transition. The study isbased on three theories: the Athletic Career Transitional Model, Self Determination theoryand the holistic ecological approach. The study’s participants all represented a club in thesouth of Sweden and consisted of a total of 23 players at the age of 15-17 (M= 15,96, SD=0,64), the club manager, coaches and parents. The study was a mixed method interventionstudy (questionnaire, semi-structured interviews and an intervention consisting of educationalsessions and an implementation phase).The study revealed that the club is still facilitating with remnants of its transition despiteover-looking it. The study found the targeted club to predominantly demand elite investmentfrom players, experience barriers regarding individual differences and communication withinthe club and resources in the form of popular, well-educated coaches. The clubs transition wasfound to influence all basic needs in some way, the change in management brought positivevalues with autonomy supportive measures and coaches. Increased elite investment anddeficient communication within the club also influenced basic needs. Results from theintervention are presented as well as implications with a basis in the theories used. / Studiens syfte var att undersöka ett lags uppfattning om hur klubbens övergång upplevs avbåde spelare och tränare, undersöka påverkan av klubbövergången på grundläggandepsykologiska behov som upplevs av spelare samt tränare och slutligen göra en kortsiktigintervention i syfte att underlätta spelares anpassning till klubbövergången. Studien baseras påtre teorier: the Athletic Career Transitional Model, Självbestämmande-teorin och detholistiska ekologiska synsättet. Studiens deltagare representerade en klubb i södra Sverige ochbestod av totalt 23 spelare åldern 15-17 (M = 15,96, SD = 0,64), klubbens manager, tränareoch föräldrar. Studien var en mixed method interventionsstudie (enkät, semi-struktureradeintervjuer och en intervention bestående av utbildningstillfällen samt en implementeringsfas).Resultatet visade att klubben fortfarande handskas med resterna av sin övergång trots att deförbiser det. Studien fann att klubben främst kräver elitsatsning från spelare, erfar hinder när detgäller individuella skillnader samt kommunikation inom klubben och resurser i form av omtyckta,välutbildade tränare. Dessutom fanns klubbövergången påverka alla grundläggande behov på någotsätt, förändringen i ledningen förde positiva värderingar med sig med autonomistödjande åtgärderoch tränare. Ökad elitsatsning påverkar och bristfällig kommunikation inom klubben påverkadeockså grundläggande behov. Resultat från interventionen samt implikationer med en grund i deteorier som används presenteras slutligen.

The purpose of this study was to investigate relationships between motivational profile, self-efficacy, basic needs satisfaction, exercise behavior and well-being among Swedish university students. A set of the instruments including GLTEQ, SHIS, BPNES, BREQ-2 and BARSE was distributed at a university in southern Sweden. The respondents (n = 260) were men (n = 122) and women (n = 138). For analysis and processing of the gathered data SPSS was used with Pearson's r and Multiple Regression Analysis. The results showed that competence, autonomy and relatedness were positive predictors of self-determined motivation, whilst identified regulation, intrinsic regulation and barrier self-efficacy were positive predictors for strenuous exercise. Moreover a regression analysis showed that only competence was a significant predictor for well-being, however, positive correlations were shown between all the basic needs and well-being. To promote university students exercise and well-being, the conclusion is that it most probably would be successful to base interventions with focus on basic needs satisfaction. / Syftet med denna studie var att undersöka relationer mellan motivations profil, self-efficacy, de gundläggande psykologiska behoven, motionsvanor samt välbefinnande bland svenska universitets studenter. Ett frågeformulär bestående av instrumenten GLTEQ, SHIS, BPNES, BREQ-2 och BARSE distribuerades vid ett universitet i södra Sverige. Respondenterna (n=260) var män (n=122) och kvinnor (n=138). För analys och bearbetning av den insamlade datan användes SPSS med analysmetoderna Pearson's r och Multipla Regressionsanalyser. Resultaten visade att kompetens, autonomi och tillhörighet var positiva prediktorer för självbestämmande motivation, medan identifierad reglering, inre reglering samt barriärspecifik självtillit var positiva prediktorer för ansträngande motion. Vidare visade resultaten att endast kompetens var en positiv prediktor för välbefinande, dock så påvisades positiva samband mellan alla de grundläggande psykologiska behoven och välbefinnande. För att främja universitets studenters motionsvanor och välbefinnande är slutsaten att det sannolikt vore framgångsrikt att basera interventioner utifrån tillfredställande av de grundläggande psykologiska behoven.

This study examined coach-athlete attachment as a contextual enabler for thriving (hedonic and eudaimonic well-being, and subjective performance) in sports, and the mediating effect of basic psychological needs satisfaction between coach-athlete attachment and thriving in sports. A total of 131 Swedish athletes from organized teams and individual sports were recruited (78% women, 22% men, ages between 15-41, M = 18.99, SD = 4.31). An online survey was used to collect data. Results indicated that the sample perceived their coach to fulfil basic attachment functions indicating that the coach can be seen as a context specific attachment figure. Mediation analysis revealed that insecure coach-athlete attachment was negatively associated with well-being. Anxious coach-athlete attachment was negatively associated with subjective performance. Secure coach-athlete attachment was found to be positively associated with well-being. Basic psychological needs generally mediated the association between attachment styles and thriving. Overall, the findings highlight the importance of further examination of coach-athlete attachment and the coaches’ role in supporting athletes’ basic psychological needs in order for them to thrive. / Denna studie undersökte anknytningsstil mellan coacher och idrottare som en kontextuell, möjliggörande aspekt i relation till ”thriving” (att frodas). Vidare undersöktes huruvida grundläggande psykologiska behov hade en medlade effekt mellan idrottarnas anknytningsstil till coachen och ”thriving”. Totalt 131 svenska idrottare från lagsporter och individuella idrotter rekryterades (78% kvinnor, 22% män i åldrarna 15–41, M = 18.99, SD = 4.31). En onlineenkät användes för att samla in data. Resultatet indikerar att urvalet upplevde att coacherna uppfyllde grundläggande anknytningsfunktion vilket indikerar att coachen kan ses som en kontextspecifik anknytningsperson. Mediationsanalyser visade att otrygg anknytning till coachen var negativt associerat till välmående. Otrygg-ambivalent anknytning till coachen associerade negativt till upplevd prestation. Trygg anknytning till coachen var positivt associerat till välmående. Grundläggande psykologiska behov medlade generellt associationerna mellan anknytningsstilar till coachen och ”thriving”. Sammantaget belyser resultaten vikten av vidare undersökning av anknytning mellan coach och idrottare och coachernas roll i att hjälpa idrottare att både må bra och prestera.

Gamification innefattar element från spelvärlden som används i en icke spelrelaterad kontext eller miljö. Studien handlar om gamification i Webhallens kundklubb. Syftet med studien är att ta reda på vilka spelifierade element i Webhallens kundklubb som användare interagerar med beroende på dennes individuella psykologiska behov och motivation, samt vilken roll spelifierade element har för kundengagemang och kundlojalitet. Den valda teorin är självbestämmandeteorin och metoden är intervjuer, som genomförts med 8 respondenter. Resultatet visar att respondenterna interagerar med spelifierade element på olika sätt utifrån individuella syften kopplat till respondenternas psykologiska behov eller motivation. Resultatet visar också att vissa spelifierade element har viktig roll för kundengagemang. För kundlojalitet har spelifierade element en mindre viktig roll, men andra faktorer utöver gamification, rörande köpupplevelse, har en viktig roll.

<p>Syftet med den här studien syftar till att synliggöra möjliga samband mellan barns umgänge med djur och barnets lärande i ett sociokulturellt perspektiv. </p><p>Genom litteraturstudier analyserades vilka faktorer som påverkar barns utveckling och lärande. Vidare genomfördes en enkätundersökning i 2 klasser i år 6, vilket visade enskilda elevers kontakt med djur. Detta jämfördes med bedömningar av varje elevs lärande, gjorda av en lärare i teoretiska ämnen och en lärare i sociala och motoriska ämnen. </p><p>Resultaten diskuterades utifrån teorier om lärande, barns umgänge med djur samt barns behov att utvecklas psykologiskt, kognitivt och socialt. Genom teorin synliggjordes att barn tillsammans med djur har bättre chanser att erhålla ett starkt självförtroende, samt att de blir vana vid ansvar. Vidare bidrar umgänget med djur till fler kommunikativa situationer samt att barns hälsa främjas. Studier om barns behov visade att dessa fördelar i umgänget med djur torde göra att barns utveckling gagnas. </p><p>Resultat från analysen av enkäterna tillsammans med bedömningarna från lärarna, visar samband som tyder på att tiden barn tillbringar med djur skulle kunna påverka barns lärande positivt. </p> / <p>The purpose of this work is to show possible connections between children’s interaction with animals and the child’s learning in a sociocultural perspective. </p><p>Through literature studies proceeded analyses about what issues affect a child’s development and learning. Furthermore was an opinion poll made to discover the pupils contact with animals in two classes in the sixth grade. This was compared with a review on each pupil’s learning, made by one teacher in theoretical subjects and one teacher in social and mobility subjects. </p><p>The result was discussed from theories about learning, children’s interaction with animals and children’s needs for psychological, cognitive and social development. </p><p>The discussion showed that children together with animals get better opportunities to develop a stronger confidence, and get used to responsibility. It also showed that the interaction with animals also contribute to more communicative situations and a better health for the child. Studies about children’s needs indicated that these advantages could have good influence on the child’s development. </p><p>The results from the opinion-polls together with the teachers reviews, interprets that pupils who engage with animals for a longer period a day could possibly show a higher grade of adequate learning than the ones who didn’t.</p>

Syftet med den här studien syftar till att synliggöra möjliga samband mellan barns umgänge med djur och barnets lärande i ett sociokulturellt perspektiv. Genom litteraturstudier analyserades vilka faktorer som påverkar barns utveckling och lärande. Vidare genomfördes en enkätundersökning i 2 klasser i år 6, vilket visade enskilda elevers kontakt med djur. Detta jämfördes med bedömningar av varje elevs lärande, gjorda av en lärare i teoretiska ämnen och en lärare i sociala och motoriska ämnen. Resultaten diskuterades utifrån teorier om lärande, barns umgänge med djur samt barns behov att utvecklas psykologiskt, kognitivt och socialt. Genom teorin synliggjordes att barn tillsammans med djur har bättre chanser att erhålla ett starkt självförtroende, samt att de blir vana vid ansvar. Vidare bidrar umgänget med djur till fler kommunikativa situationer samt att barns hälsa främjas. Studier om barns behov visade att dessa fördelar i umgänget med djur torde göra att barns utveckling gagnas. Resultat från analysen av enkäterna tillsammans med bedömningarna från lärarna, visar samband som tyder på att tiden barn tillbringar med djur skulle kunna påverka barns lärande positivt. / The purpose of this work is to show possible connections between children’s interaction with animals and the child’s learning in a sociocultural perspective. Through literature studies proceeded analyses about what issues affect a child’s development and learning. Furthermore was an opinion poll made to discover the pupils contact with animals in two classes in the sixth grade. This was compared with a review on each pupil’s learning, made by one teacher in theoretical subjects and one teacher in social and mobility subjects. The result was discussed from theories about learning, children’s interaction with animals and children’s needs for psychological, cognitive and social development. The discussion showed that children together with animals get better opportunities to develop a stronger confidence, and get used to responsibility. It also showed that the interaction with animals also contribute to more communicative situations and a better health for the child. Studies about children’s needs indicated that these advantages could have good influence on the child’s development. The results from the opinion-polls together with the teachers reviews, interprets that pupils who engage with animals for a longer period a day could possibly show a higher grade of adequate learning than the ones who didn’t.

Medarbetare är organisationers viktigaste resurs. För att medarbetare ska bli motiverade, prestera och må bra är det nödvändigt att skapa en arbetsmiljö där det finns förutsättningar för tillfredsställelse av psykologiska behov. Tre typer av psykologiska behov har definierats av självbestämmandeteorin (SDT) nämligen kompetens, autonomi och relaterbarhet. Denna studie antar en kvalitativ ansats och övergripande syftet med den varit att få en djupare förståelse om psykologiska behov på jobbet och mer specifikt att undersöka på vilka sätt psykologiska behov kan understödjas på en arbetsplats, representerad av förskola. Totalt sju medarbetare, varav alla var kvinnor på en förskola, deltog i intervjuer. Intervjuerna analyserades tematiskt och tre huvudteman samt sex underteman framträdde. Enligt studiens resultat sker inte behovstillfredsställelse automatiskt utan det krävs att organisationen skapar förutsättningar för att främja tillfredsställelse av psykologiska behov på arbetsplatsen. Tillfredställelse av kompetensbehovet sker genom att få möjlighet till kompetensutveckling och att få konstruktiv feedback. För att understödja autonomibehovet behövs det att medarbetare får möjlighet att påverka den egna arbetssituationen och att ha en god kommunikation mellan ledare och medarbetare. För att tillfredsställa relaterbarhetbehovet behöver medarbetare att ha goda relationer med andra och att de bryr sig om varandra på arbetsplatsen.

Att som organisation ha medarbetare som är motiverade anses vara av stor vikt, både föratt medarbetarna ska känna arbetsglädje men också för organisationen då kan uppnå ettmer framgångsrikt resultat. Studiens teoretiska referensram omfattas av både ledarskapsochmotivationsteorier, detta för att kunna besvara studiens problemformulering och syfte.Ledarskapsteorierna omfattas av det transformativa ledarskapet (eg. Burns 2010) och detautentiska ledarskapet (eg. Miniotaitė &amp; Bučiūnienė, 2013; Walumbwa et. al., 2008), dessaanvänds för att försöka se indikationer på hur cheferna använder sitt ledarskap för attförsöka motivera sina medarbetare. Motivationsteorierna omfattas av Self-DeterminationTheory (eg. Ryan &amp; Deci, 2000) och Public Service Motivation (eg. Hondeghem och Perry,2009), som används för att beskriva vad som kan motivera enskilda medarbetare samtmedarbetare inom kommunal verksamhet.Studiens syfte var att beskriva på vilket sätt chefens ledarskap kan ha inverkan påmedarbetarnas arbetsmotivation. Studien är baserad på kvalitativ forskningsmetod och enabduktiv forskningsansats. Insamlad empiri baseras på två perspektiv, chefernas ochmedarbetarnas, för att ge studien mer trovärdighet. Det empiriska materialet innefattas avsex semistrukturerade intervjuer med chefer (avdelningschefer) samt av en enkät somskickades till deras medarbetare (enhetschefer). Till exempel ansåg cheferna att det är enutmaning att motivera andra, eftersom motivation ofta är något som kommer inifrånindividen själv. Genom dialog, feedback och beröm försöker de individanpassa hur de skamotivera sina anställda. För att analysera de insamlade primära uppgifterna har grundadteori använts för att koda och kategorisera alla svar.Resultatet som presenteras i den här studien visar att om medarbetarna inom kommunalverksamhet själva känner arbetsmotivation och arbetstrivsel, kan ledarskapet ha en positivbetydelse för deras motivation. Detta genom att cheferna är lyhörda och lyckas tillgodosemedarbetarnas individuella behov, så att medarbetarna känner att de kan uppfylla sinamotivationsfaktorer i deras arbete. De motivationsfaktorer som var framträdande i studienvar att medarbetarna ville ha frihet under ansvar, få vara med och påverka vid planeringoch beslut, få verka i en organisation som gör skillnad för dem de finns till för samt attderas egna medarbetare också är motiverade. Däremot fanns det medarbetare sommotiverades av andra faktorer och det visar på vikten av att cheferna har en viktig uppgift5i att individanpassa sitt ledarskap för att lyckas se varje enskild medarbetare och vad sommotiverar dem. / Being motivated, as an employee of an organization, is considered to be of greatimportance. Both for the employees to feel job satisfaction but also for the organization toachieve a more successful result. The study's theoretical framework is comprised of bothleadership and motivation theories, 24in order to answer the study's problem formulationand purpose. Leadership theories that are included is the Transformative leadership (eg.Burns 2010) and the Authentic leadership (eg. Miniotaitė &amp; Bučiūnienė, 2013; Walumbwaet al., 2008), which are used to try to seek indications of how the managers uses theirleadership in order to motivate their employees. Motivation theories are covered by Self-Determination Theory (eg. Ryan &amp; Deci, 2000) and Public Service Motivation (eg.Hondeghem and Perry, 2009), which are used to describe what can motivate individualemployees and employees in municipal operations.The purpose of the study was to describe how the manager's leadership can have an impacton employees' work motivation. The study is based on a qualitative research method andan abductive research approach. Collected empirical data is based on managerial andemployee perspectives, to give the study more credibility. The empirical material iscomprised of six semi-structured interviews with managers (department managers) andquestionnaires were sent to their employees (unit managers). For example, the managersfelt that it is a challenge to motivate others because motivation is often something thatcomes from within the individual themselves. Through dialogue, feedback and praise, theytry to individualize how they should motivate their employees. In order to analyze thecollected primary data, grounded theory has been used to encode and categorize allresponses.The results presented in this study show that if employees in municipal operations feelwork motivation and job satisfaction themselves, leadership can have a positive impact ontheir motivation. This is because the managers are responsive and succeed to meet theindividual needs of each employee, so that the employees feel that they can fulfill theirmotivational factors in their work. The prominent motivational factors in the study werethat the employees wanted to feel freedom under responsibility, be involved in andinfluence planning and decisions, to work in an organization that makes a difference forthose they exist for and that their own employees are also motivated. However, there were7employees who were motivated by other factors and it shows the importance of managershaving an important task in individually adapting their leadership to succeed in seeing eachindividual employee and what motivates them.

Denna kvantitativa studies fokus är att mäta huruvida det finns positiva effekter av användandet av tjänstedesign inom arbetsmiljöarbete. Syftet för studien är att undersöka huruvida medarbetares upplevda känsla av delaktighet på arbetsplatsen påverkas av användandet av metoder inom tjänstedesign som problemlösningsmodell i arbetsmiljöarbete. För att besvara syftet har en enkät delats ut till deltagare inom projektet Experio WorkLab, och datan från enkäten har bearbetats i SPSS. För att analysera resultatet används Self Determination Theory, Human Resource Development och teorier om organisationskultur.  Resultatet visar att användandet av tjänstedesign som modell för arbetsmiljöarbete har en påverkan på den upplevda delaktigheten på arbetsplatsen. Studien ser en ökning i upplevd delaktighet både hos de som deltar aktivt och de som deltar passivt i projektet. Det framgår också i resultatet att även utbildningsgrad och ålder påverkar den upplevda delaktigheten. Det signifikanta resultatet är starkt både för de som deltar passivt och de som deltar aktivt vilket betyder att det finns mycket att vinna för organisationer att lära sig och börja tillämpa arbetsmiljöarbete med denna modell. / The focus of this quantitative study is to measure whether the use of service design as model for improving work environment yields positive results. The purpose of this study is to investigate whether employees' perceived sense of participation in the workplace is affected by the use of methods within service design as a problem-solving model in environmental work. To answer the purpose, a survey was distributed to participants within the project Experio WorkLab, and the data from the survey was processed in SPSS. To analyze the results, Self Determination Theory, Human Resource Development and theories of organizational culture are used.  The study's results show that the use of service design as a model for environmental work has an impact on the perceived participation in the workplace. The study sees an increase in perceived participation both among those who participate actively and those who participate passively in the project. It also appears from the results that the degree of education and age also affect the perceived participation. The result is strong both for those who participate passively and those who participate actively, which means that there is much to be gained for organizations to learn and start applying environmental work with this model.