Den psykosociala arbetsmiljön har fått en större uppmärksamhet i arbetslivet då allt fler människor sjukskrivs på grund av stress och psykisk ohälsa. Intresset för psykosociala frågor har ökat i takt med att många människor idag arbetar inom serviceyrken. Det är också den yrkesgrupp som flest kvinnor söker sig till och som löper störst risk att drabbas av stressrelaterade sjukdomar. Syftet med vår uppsats var att undersöka den psykosociala arbetsmiljön inom Kundservice på ett bostadsföretag. I uppsatsen undersöktes vilka psykosociala arbetsmiljöfaktorer som kan orsaka stress och psykisk ohälsa bland medarbetarna samt vilka strategier som används för att hantera stress. Vidare studerades chefens insats i arbetet med att förebygga stress på arbetsplatsen. Urvalet baserades på fem medarbetare samt ansvarig chef inom Kundservice. Datainsamlingen utgick från semistrukturerade intervjuer som senare analyserades med hjälp av tematisering och kodning.Resultatet visar att det finns en viss koppling mellan medarbetarnas upplevelse av krav och kontroll samt arbetsrelaterad stress. Medarbetarna upplever periodvis en hög arbetsbelastning som blir ett direkt stressmoment i arbetet. De få karriärmöjligheterna som erbjuds inom företaget är även något som indirekt kan påverka medarbetarnas stress. En annan aspekt som går att koppla till stress är medarbetarnas upplevelse av lägre status. Statusskillnader inom företaget beskrivs vara en del av företagskulturen som sitter i väggarna. För att främja den psykosociala arbetsmiljön är chefen närvarande och stödjande i sitt ledarskap där hon arbetar mycket i dialog med gruppen. Den psykosociala arbetsmiljön finns även med som en stående punkt i dagordningen under arbetsplatsträffar. Medarbetarna får då möjlighet att diskutera faktorer i arbetet som kan leda till stress.

Studiens syfte är att undersöka den psykosociala arbetsmiljön på en arbetsplats samt att få en djupare förståelse av medarbetarnas välbefinnande i arbetslivet. Våra frågeställningar för studien är: Hur upplever medarbetarna arbetsbelastningen och den egna kontrollen i arbetet? Hur upplever medarbetarna gruppdynamiken och det sociala stödet på arbetsplatsen? Finns en upplevelse av stress på arbetsplatsen? Hur upplever medarbetarna samspelet mellan organisationen och människan? För att samla in materialet till studien utgick vi från en kvalitativ ansats där vi utförde intervjuer på två olika avdelningar, med sammanlagt sju medarbetare på Swedbank. Arbetsmiljöverket har publicerat en rapport gällande arbetsrelaterade besvär i Sverige under år 2016, där psykosociala aspekter är den största orsaken till ohälsa. Utifrån denna rapport blev vi motiverade till att få en djupare förståelse av en arbetsplats psykosociala arbetsmiljö. För att avgränsa studien har vi utgått från det teoretiska ramverket, där relationen mellan krav-kontroll- och stödmodellen samt HR-perspektivet främst har tillämpats. Ett delsyfte med studien är att se hur väl krav-kontroll- och stödmodellen kan implementeras i det moderna arbetslivet. Därför har vi placerat in informanterna i de olika arbetsmiljöer som modellen beskriver. Det visade sig dock vara förknippat med vissa svårigheter då modellen är mer lämpad för industriarbetare. Studiens resultat bygger på sex teman som framkom i intervjuerna: arbetsbelastning, egenkontroll i arbetet, gruppdynamik och socialt stöd, samspelet mellan organisationen och människan, förändringar i arbetet samt upplevelsen av stress i arbetet. Studien visar att individerna upplever att arbetsbelastningen är rimlig samt att det finns en egen kontroll över arbetet. Det framkom även att gruppdynamiken varierade beroende på avdelning men alla upplevde ett högt socialt stöd. Samtliga individer upplevde stress på arbetet men det kunde bemötas på ett positivt sätt. Slutligen kan man genom studien se att samspelet mellan organisationen och människan var positivt samt att “Swedbank-andan” var något som värderades högt.

Studien syftar till att undersöka och försöka förstå hur mellanchefer upplever sin psykosociala arbetsmiljö och varför just de hamnar i en extra utsatt position. Studiens frågeställningar är: Hur upplever de intervjuade mellancheferna sin psykosociala arbetsmiljö utifrån krav, kontroll och socialt stöd och hur kan dessa upplevelser förstås? Går det att identifiera några skillnader i privat respektive offentlig sektor vad gäller den psykosociala arbetsmiljön för dessa mellanchefer? Har de nya föreskrifterna haft någon inverkan på den upplevda psykosociala arbetsmiljön? För att undersöka detta gjordes sex intervjuer med mellanchefer verksamma i privat och offentlig sektor.   Tidigare forskning om rollen som mellanchef målar upp en ansträngd situation. Gruppen mellanchefer är av extra intresse eftersom deras situation även kan påverka deras underordnades arbetsmiljö, vilket blir studiens motivering. Det teoretiska ramverk som används är Karasek och Theorells krav-kontroll-stödmodell. Vidare presenteras tidigare forskning om mellanchefers psykosociala arbetsmiljö samt skillnader mellan sektorerna. Resultaten bygger på sex teman; rollen som mellanchef, krav, kontroll, socialt stöd, övriga omständigheter och de nya föreskrifterna.   Studien visar att beskrivningen mellancheferna ger av sin arbetssituation stämmer väl överens med tidigare forskning – rollen är komplex. Dimensionen kontroll har en extra framträdande roll i deras upplevelser. Trots detta ger samtliga en relativt positiv bild av den upplevda psykosociala arbetsmiljön. Nyckeln anses vara erfarenhet. Därtill kan vi se att även övriga omständigheter har stor inverkan på upplevelsen. Vi kan inte identifiera några skillnader mellan privat och offentlig sektor. Vad gäller de nya föreskrifterna fann vi ingen inverkan på den upplevda psykosociala arbetsmiljön, inte ännu.

I dagens samhälle ökar användningen av teknologiska kommunikationsmedel i organisationer och kommunikationen tenderar att i hög grad ske via till exempel e-mail och intranät. Ett resultat av denna utveckling är att det har blivit vanligare att sända e-mail istället för att gå och tala med en kollega ansikte mot ansikte.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur anställda inom skolan upplever den teknologiska kommunikationen och hur den påverkar den psykosociala arbetsmiljön. Uppsatsen har en kvalitativ ansats då syftet är att skapa en förståelse för de anställdas upplevelse. De teoretiska ramverk som används i analysen av uppsatsens resultat är Goffmans (2014) dramaturgiska perspektiv med centrala begrepp som give och give off expression, personlig fasad, roller, dramaturgisk inramning samt bakre och främre regionen. Vidare har Lengels och Dafts (1986, 1988) modell för informationsfyllighet fungerat som ett verktyg i analysen av e-mail och intranätets funktioner och egenskaper. Rubenowitz (2004), Eisele (2007), Maltén(1998) samt Lennéer, Axelsson och Thylefors (2005) visar på sociala relationers betydelse för att en god psykosocial arbetsmiljö ska vara möjlig. Resultaten av denna uppsats visar att det finns en positiv upplevelse av e-mail som effektivt kommunikationsverktyg, men att formulering av e-mail även kan vara tidskrävande. Resultatet visar även att det finns en uppfattning av en ökad distans mellan arbetsledning och personal. De kollegiala relationerna påverkas också då det finns mindre utrymme för sociala möten och spontana situationer för småprat. Vidare är denna minskade interaktion mellan kollegor samt personal och arbetsledning något som påverkar den psykosociala arbetsmiljön negativt.

Syfte och frågeställningar Studiens syfte var att undersöka statligt anställda linjechefers arbetsmiljö för att identifiera psykosociala faktorer som enligt forskningen är kopplade till ohälsa. I linje med tidigare forskning och gällande rättsliga regelverk undersöktes separat faktorer som har ett positivt respektive negativt samband med ohälsa. Denna indelning återspeglas i studiens frågeställningar: (1) upplever statligt anställda linjechefer faktorer som har ett positivt samband med ohälsa (krav) och i så fall vilka? (2) upplever statligt anställda linjechefer faktorer som har ett negativt samband med ohälsa (resurser) och i så fall vilka? Metod Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med sex linjechefer från en svensk statlig myndighet. Intervjuguiden utformades separat för varje deltagare utifrån respektive deltagares svar på ett frågeformulär som kombinerade frågorna från den svenska Demand-Control-Support Questionnaire (DCSQ) och den långa versionen av Effort-Reward Imbalance Questionnaire (ERI-Q). Transkriberade intervjuer analyserades med hjälp av en kombination av teoriledd tematisk analys, med utgångspunkt i krav-kontroll- och ansträngning-belöningsmodellerna, och induktiv tematisk analys. Studien avgränsades till individuella psykosociala faktorer som ansågs utmärkande för statligt anställda linjechefers arbetsmiljö. Resultat Linjecheferna i studien upplevde en hög arbetsbelastning, otydliga roller, motstridiga krav och krav på att dölja känslor. Samtidigt rapporterade deltagarna en hög grad av kontroll och stöd (framförallt från överordnade) samt mycket ansvar. Ansvar associerades i studien med belöning, utveckling och inflytande. Slutsats Studiens resultat tyder på att statligt anställda linjechefer upplever en rad psykosociala faktorer som har ett samband med ohälsa och som är påverkningsbara, varför studiens slutsats kan användas i myndigheters arbetsmiljöarbete. Intressanta ämnen för framtida forskning är sambandet mellan ansvar och ohälsa samt biträdande chefers exponering för faktorer som har ett samband med ohälsa. Kombination av frågeformulär och intervju som datainsamlingsmetod har i studien visat sig ha fördelar och borde testas i framtida studier.

Psykosocial arbetsmiljö som begrepp innebär många olika saker för olika individer och verksamheter. Det finns en överrepresentation av sjukfrånvaro hos individer som arbetar inom vård- och omsorg trots att arbetsplatser ska arbeta i förebyggande syfte för att upptäcka risker och skador som kan leda till sjukskrivningar. Syftet med studien är att undersöka hur vårdpersonal inom demensvård upplever arbetsmiljön och dess eventuella påverkan på personalens psykiska hälsa, samt om vårdpersonalen har förslag på hur deras arbetsmiljö kan förbättras. För studien valdes en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Urvalet är målstyrt och sex undersköterskor intervjuades. Intervjumaterialet analyserades genom en manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att vårdpersonalen upplever att kraven i arbetet är för höga i relation till kontrollmöjligheter i arbetet. De flesta upplever att de kan få stöd från sin chef. Ett förbättringsområde som framkommer är personalen bör få styra mer själva över bemanningen, avgöra själva när det behövs förstärkning. Verksamheten behöver öka förutsättningarna för delaktighet bland vårdpersonalen så som att involvera dem i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Syftet med denna studie var att undersöka hur enhetschefer inom vård och omsorg använder och hanterar digitala arbetsverktyg med hänsyn till gränslösa arbetsvillkor samt vilka eventuella konsekvenser detta får på den psykosociala arbetsmiljön mot bakgrund av Karasek och Theorells (1990) krav-, kontroll- och stödmodell. Studien var empirisk med en kvalitativ ansats där datamaterialet samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Ett målstyrt urval tillämpades och totalt deltog nio enhetschefer från två kommuner i Mellansverige. Insamlade data från intervjuerna analyserades genom en tematisk analys och resulterade i två huvudteman: gränslösa arbetsvillkor och balans i arbetslivet. Studiens resultat visade att enhetschefers arbete krävde att arbetsliv och privatliv integrerades för att möta verksamheternas krav på tillgänglighet via digitala arbetsverktyg. Deltagarna menade att gränslösa arbetsvillkor kunde främja självbestämmande vilket ansågs som fördelaktigt för den psykosociala arbetsmiljön. Att arbeta gränslöst kunde samtidigt medföra svårigheter för deltagarna att avgränsa sig från arbetet under ledig tid. Detta kunde på sikt leda till försämrad psykosocial arbetsmiljö på grund av ökad stress och otillräcklig återhämtning. Resultatet visade sammanfattningsvis att den psykosociala arbetsmiljön kunde påverkas både positivt och negativt beroende på hur deltagarna kunde hantera och kontrollera gränsen mellan arbetsliv och privatliv. Forskarna i denna studie menade att arbetslivserfarenhet, stöd från chef och kollegor samt formulerade riktlinjer skulle kunna främja en god psykosocial arbetsmiljö.

Den psykosociala arbetsmiljön är något som berör och påverkar alla distriktssköterskor oberoende av arbetsplats. Under en längre period har det skett neddragningar inom vården samtidigt som patienterna varken blir färre eller mindre sjuka. Att arbeta under tidspress en längre period påverkar individen negativt både fysiskt och psykiskt och kan leda till sjukskrivningar eller att distriktssköterskor lämnar yrket. Syftet med studien var att undersöka om det finns skillnader i den psykosociala arbetsmiljön utifrån antalet yrkesverksamma år som distriktssköterska eller beroende på arbetsplats. Finns det skillnader inom de åtta områden som i enkäten utgör den psykosociala arbetsmiljön utifrån antalet yrkesverksamma år som distriktssköterska eller beroende på arbetsplats? Finns det någon enskild utmärkande fråga inom de åtta områdena? Studien utfördes som en tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Datan samlades in i form av en webbenkät med 143 svar från distriktssköterskor runt om i landet. Resultatet visar inga signifikanta skillnader utifrån yrkesverksamma år som distriktssköterska, däremot finns det signifikans på frågeområdena handlingsutrymme och återhämtning utifrån vilken arbetsplats deltagarna jobbade på. Störst skillnad förekommer mellan skola och vårdcentral. Slutsatsen är att många distriktssköterskor är nöjda med sin psykosociala arbetsmiljö men att det troligen är andra faktorer som i högre grad är påverkande. Mot bakgrund av stickprovets begränsade storlek, så bör föreliggande studie betraktas som en pilotstudie. Det är önskvärt att den följs upp av en mer omfattande studie där en större del av landet täcks in. Man kan trots detta slå fast att det är av vikt att den psykosociala arbetsmiljön ständigt beaktas och förbättras då ett sunt arbetsliv ger förutsättningar för en hållbar utveckling både på individnivå och samhällsnivå. / All public health nurses are affected by the psychosocial work environment. Public health care has suffered budget cuts for several years while the patients have neither become healthier nor fewer. Working under pressure for an extended period has negative effects on employees’ physical and mental state and can lead to increased sick leave or nurses choosing different career paths. The aim of the study was to investigate if there are differences in the psychosocial work environment in regard to the workplace or how many years one has been working as a public health nurse? Are there differences concerning the eight areas that were studied, regarding the psychosocial work environment in relation to the workplace as well as how many years one has been working as a public health nurse? Are there particular questions in these eight areas that deviate? The method used was a quantitative cross-sectional study. Data was gathered using a web enquiry including 143 public health nurses from all across Sweden. The result did not show any significant difference in regard to years of experience as a public health nurse, but it did show that the working place was a significant factor where two of the eight areas deviated from the other in “freedom of action” and “recovery”. The biggest differences were found between schools and health centrals.The conclusion is that many public health nurses are satisfied with their psychosocial work environment and that there are probably other factors that are more influential. In view of the limited size of the sample, the present study should be considered as a pilot study. It is desirable that it be followed up by a more comprehensive study covering a larger part of the country. Nevertheless, it can be stated that it is still important to highlight that more efforts are needed to improve the psychosocial work environment considering that a healthy working life is the key behind a sustainable development of both individuals and society.

This thesis aims to investigate and to analyze the legal regulation regarding the psychosocial working environment for temporary agency workers. The complexed employment relationship of the temporary agency workers involves a shared responsibility for the work environment between the staffing agency and the customer company in order to secure a satisfying work environment for the temporary agency worker. However, the triangular relationship between the parties may result in an indistinct division of responsibilities concerning the work environment. This thesis will therefore study the demarcation of the shared responsibility for the work environment through a legal inquiry of the current legislations in the field, which will be complemented with a legal analyze of the practical consequences of the psychosocial working environment for the temporary agency workers. The legal inquiry showed that neither EU-, nor national legislation, sets out a distinct division of responsibilities concerning the work environment and it is therefore up to the staffing agency and the customer company to cooperate and to distribute the legal responsibilities between one another. The legislation does however regulate that the customer company ́s work environment responsibility is limited to the actual work that the employee performs under their management and control. The customer company does also have an obligation to involve the temporary agency workers in their systematic environment work. The staffing agency, which is the employer of the temporary agency workers, has the ultimate responsibility for the work environment and is therefore responsible the long-term aspects of the environment work.

Bakgrund: Sjuksköterskeutbildningen ger studenterna förutsättningar att kunna axla sin blivande roll som sjuksköterska genom att tillgodose både praktisk och teoretisk kunskap under sex terminer. Underbemanning och ett stort antal patienter har en stor påverkan på den psykosociala arbetsmiljön i sjukvården idag. En utsatt grupp är nyutexaminerade sjuksköterskor som löper större risk att drabbas av psykosociala påfrestningar. Syftet är att undersöka den nyutexaminerade sjuksköterskans känslor, upplevelser och erfarenheter av sin nya yrkesroll på sjukhus. Metoden är en allmänlitteraturöversikt baserad på nio vårdvetenskapliga artiklar. Resultatet presenteras i fyrahuvudteman; De första stapplande stegen, relationer, att landa i den nya yrkesrollen och underbemanning - ett arbetsmiljöproblem. Sedan redovisas sju stycken underteman: kollegor, handledare, patienter, en utmaning i att bli självständig, göra misstag, prioritera sin tid och kompromissa bort sig själv. Resultatdiskussionen påvisar glappet mellan akademi och yrkesliv som orsakar stress hos nyutexaminerade sjuksköterskor, vidare diskuteras hur förutsättningar i utbildningen och första tiden i yrket kan påverka denna upplevelse. Etisk stress kopplas till varför de nyutexaminerade sjuksköterskorna kompromissar med sig själva och sin fritid för att leva upp till alla delar av yrkesrollen. De nyutexaminerade sjuksköterskorna behövde stöd, acceptans och respekt från kollegor för att stärka sin jobbtillfredsställelse och upplevelsen av detta kopplas till KASAM.