La représentation que se font les patients souffrant d’un trouble de personnalité limite (TPL) de leur expérience de tristesse est un domaine de recherche important tant pour la conceptualisation du trouble que pour son traitement. Ces patients sont connus pour vivre une grande détresse qui se manifeste à travers divers symptômes (Bland, Williams, Scharer, & Manning, 2004). Un nombre élevé de patients présentant un TPL se suicident (Paris, 2002), font au moins une tentative de suicide au cours de leur vie (Oldham, 2006) et s’automutilent (p.ex., Brown, Williams, & Collins, 2007). La recherche sur la souffrance du TPL s’entend sur un paradoxe : ces patients souffrent beaucoup, mais ils vivent peu de tristesse. Leur souffrance prend une forme distincte en qualité, celle-ci demandant à être davantage étudiée empiriquement et théoriquement. L’objectif de cette thèse est d’explorer la représentation de la tristesse de participants souffrant d’un TPL. Alors qu’à notre connaissance aucune étude n’a encore poursuivi cet objectif spécifique, différentes pistes de réflexion ont été soulevées dans la documentation scientifique pour expliquer la nature de la souffrance du TPL en ce qui a trait au tempérament, au fonctionnement mental, à la dépression, à l’organisation de la personnalité et aux événements traumatiques. La première étude de cette thèse vise à réfléchir théoriquement et cliniquement à la tristesse, afin d’en raffiner la définition, entre autres par opposition à la détresse. Elle propose une distinction tant au plan métapsychologique que phénoménologique de ces deux expériences, en se basant sur des théories évolutionnistes des émotions et sur différentes conceptions psychanalytiques du fonctionnement mental et des relations objectales. Une vignette clinique illustre cette réflexion. La seconde étude vise à explorer, par une démarche qualitative, les principaux thèmes abordés par des participants souffrant d’un TPL lorsqu’ils racontent des épisodes de tristesse. Sept participants avec un diagnostic de TPL évalué à l’aide du SCID-II (First, Gibbon, Spitzer, & Williams, 1997) ont participé à une entrevue semi-dirigée visant le rappel de deux épisodes relationnels de tristesse. Suivant la méthode d’analyse phénoménologique interprétative (Smith, 1996), une analyse thématique de quatorze épisodes de tristesse a été effectuée conjointement par deux candidates au doctorat pour décrire la représentation de la tristesse de ces participants. Cinq thèmes ont été identifiés : 1) agression, 2) relation brisée par l’autre, 3) affectivité négative indifférenciée, 4) soi défectueux et 5) débordement. Les résultats suggèrent que la représentation de la tristesse du TPL n’est pas associée à la perte, mais plutôt à l’impression d’avoir été endommagé par une attaque infligée par quelqu’un d’autre. Il s’agit d’une expérience peu mentalisée que l’individu semble tenter de réguler dans la sphère interpersonnelle. Cette expérience ne représenterait pas de la tristesse à proprement parler. Les conclusions ont permis d’élaborer une nouvelle hypothèse de recherche : l’expérience de tristesse des patients souffrant d’un TPL ne correspond pas à la tristesse proprement dite, mais à une forme de détresse interpersonnelle impliquant à la fois des déficits du fonctionnement mental et une organisation particulière de la personnalité. Les implications cliniques et théoriques sont discutées. / The exploration of the phenomenology of sadness in patients with Borderline Personality Disorder (BPD) is relevant to the understanding of the pathology and to its treatment. BPD patients tend to experience distress intensely and frequently, and inefficient attempts at regulating this emotional experience is known to be associated with symptoms, such as suicidal or parasuicidal gestures (Bland, Williams, Scharer, & Manning, 2004; Brown, Williams, & Collins, 2007; Oldham, 2006; Paris, 2002). The literature on psychological suffering in BPD reveals an apparent contradiction: these patients experience a large amount of suffering, but they appear to not experience sadness. The nature of their suffering seems to be distinct from sadness, and has yet to be more fully explored empirically and theoretically. The present thesis aims at exploring the phenomenology of sadness in BPD. To our knowledge, no research has specifically attempted to investigate this particular topic, but some etiological pathways for understanding BPD suffering have been explored: temperament, mental functioning, depression, personality organization and traumatic events. The first study proposes a theoretical and clinical investigation of the concept of sadness and defines it in opposition to distress. This distinction between sadness and distress focuses on phenomenological and metapsychological perspectives, and is in line with evolutionary theories of emotion and psychoanalytic formulations on mental functioning and object relationships. A case study illustrates this investigation. The second study aims at exploring the phenomenology of sadness through an investigation of the major themes that BPD participants talk about when they are asked to recall episodes of sadness. Seven individuals with a diagnosis of BPD on the SCID-II (First, Gibbon, Spitzer, & Williams, 1997) participated in a semi-structured interview. Following the Interpretative Phenomenological Analysis principles (Smith, 1996), a thematic analysis of 14 transcripts was performed by two doctoral students in order to outline the representation of sadness of BPD participants. Five themes were found: 1) aggression, 2) relationship broken off by the other, 3) undifferentiated negative affect, 4) self being defective, and 5) overwhelming experience. The results suggest that ‘sadness’ in those episodes is not associated with a representation of loss, but with a state of being ‘damaged’ by the aggression and/or the breaking off of the relationship inflicted by the other. This is a non-mentalized experience that the participants tend to regulate in the interpersonal field. This experience should not be conceptualized as sadness proper. In conclusion, a new hypothesis emerges: the experience of sadness for BPD patients is not really sadness, but a form of interpersonally-focused distress. This emotional experience is characterized by a deficit in mental functioning and by a particular personality organization. Clinical and theoretical implications are discussed.

Olyckor med polisfordon fortsätter att öka. Litet är dock känt om polisers egna upplevelser av kritiska händelser under utryckningskörning. För att bidra till ökad förståelse för utryckningskörning var studiens syfte att undersöka hur poliser beskriver sina upplevelser av utryckningsförloppet. I denna studie använde vi oss av en semistrukturerad intervjuguide för att undersöka hur fem poliser berättade om sina upplevelser. Genom narrativ analys av intervjuerna studerades likheter och skillnader av kritiska händelser under utryckningskörning. Vi identifierade fem återkommande teman, så kallade typnarrativ: viljan att fånga, att köra fort, att det är känsligt att kritisera kollegors utryckningskörning, att bedöma när höga hastigheter är befogade, samt att hitta balansen i utryckningskörningen för att uppleva kontroll. Dessa fem typnarrativ gav en god förståelse för hur poliserna berättade om oväntade händelser som skapat riskfyllda situationer i deras tjänsteutövning. Likheter i berättelserna gällde främst beteende och attityder. Skillnaderna bestod framförallt i omständigheter, exempelvis hur utryckningen startade och vilken information poliserna fick eller inte fick under utryckningen. Skillnaderna kopplades till möjliga konsekvenser av utryckningen utifrån teorier om beslutsfattande, riskmedvetenhet och skadeprevention. Vidare indikerade resultaten att upplevelsen av utryckningskörning var dynamisk och varierade med kontextuella förhållanden. / Accidents with police vehicles continue to increase. However, little is known about the police's own experiences of critical events during emergency driving. To contribute to increased understanding of emergency driving, the study's purpose was to investigate how policemen describe their experiences of the emergency driving. In this study, we used a semistructured interview guide to investigate how five policemen talked about their experiences. Through narrative analysis of the interviews, similarities and differences of critical events during emergency driving were investigated. We identified five recurring themes, so-called narrative types: the will to capture, to drive fast, difficulties in questioning a colleague's driving style, deciding when high speeds are justified, and finding the balance in emergency driving to experience control. These five types gave a good understanding of how the policemen talked about unexpected events that created risky situations in their service. Similarities in the stories mostly concerned behaviors and attitudes. The differences consisted mainly of circumstances, such as how the start-up began and what information the police received or did not receive during the reprisal. The differences were linked to the possible consequences of the expression based on theories of decision making, risk awareness and injury prevention. Furthermore, the results indicated that the experience of emergency driving was dynamic and varied with contextual conditions.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur lärare beskriver högläsning och boksamtal i klassrummet i praktiken och hur dessa kan utveckla elevers språk. Syftet är även att undersöka hur lärare beskriver att de får med alla elever i boksamtal. För att uppnå studiens syfte har empiriskt material samlats in med utgångspunkt i Brymans (2011) förslag på kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Studien grundar sig på den sociokulturella teorin som redogör för att elever lär sig i samspel och genom kommunikation med andra. Slutsatsen utifrån studiens resultat är att lärare beskriver att högläsning och boksamtal har stor betydelse för elevers språkutveckling. Elevers språk utvecklas när de får möjlighet att i grupp eller individuellt stärka sig i att lyssna och återberätta en uppläst text. För att främja språkutvecklingen hos elever i samband med boksamtal använder sig lärarna av olika läromedel för att anpassa undervisningen. Lärarna är avgörande för att möjliggöra att elever utvecklas och lyckas och därför kan de anpassa högläsningen och boksamtalsstunderna till elever på olika sätt. / The aim of this study is to find out how teachers describe reading and book conversations in the classroom in practice and how these can develop pupils' languages. The aim is also to investigate how teachers describe that they engage all pupils' in book conversations. In order to achieve the aim of the study, empirical material has been collected on the basis of Bryman's (2011) proposal for a qualitative method with semi-structured interviews. The study is based on the socio-cultural theory that explains that pupils learn in interaction and through communication with others. The conclusion based on the study's result is that teachers describe that reading and book conversations are of great importance for pupils' language development. Pupils' language is developed when they are given the opportunity to, in groups or individually, strengthen themselves in listening and retelling a spoken text. In order to promote language development among pupils in connection with book conversations, the teachers use different teaching aids to adapt the teaching. The teachers are crucial for enabling pupils to develop and succeed, and therefore they can adapt the reading and book talk occasions to pupils in different ways.

Bakgrund: Alla människor har rätt till en trygg och hälsosam arbetsmiljö. Hälsan påverkas oundvikligen av olika faktorer i arbetsmiljön som verkar för eller emot hälsan. Att sträva efter att skapa hälsofrämjande arbetsplatser är därför en viktig del av den nationella och globala folkhälsopolitiken. Tidigare forskning, som främst är av kvantitativ karaktär, har visat att det finns frisk- såväl som riskfaktorer i sjuksköterskors arbetsmiljö. Det behövs dock fler kvalitativa studier som belyser sjuksköterskornas egna upplevelser av frisk-och riskfaktorer för att kunna identifiera förbättringsfaktorer i arbetsmiljön och utveckla det framtida hälsofrämjande arbetet. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelse av frisk-och riskfaktorer i sin arbetsmiljö, med fokus på förbättringsfaktorer. Metod: En kvalitativ studie har genomförts och en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats användes för att analysera data från de fem sjuksköterskor i Mellansverige, som intervjuats med hjälp av en semistrukturerad intervjumetod. Resultat: Ur analysen framkom två kategorier: ´Arbetstillfredsställelse`, med tillhörande tre subkategorier: Meningsfulla interaktioner, Ett öppet och jämlikt arbetsklimat, Socialt stöd. Vidare kategorin: ´Bemanning och resurser`, som innehöll följande subkategorier: Personalstyrkan och dess konsekvenser, Kompetensutveckling samt Fysisk miljö. Slutsats: En god och hållbar arbetsmiljö var av stor vikt för sjuksköterskornas hälsa och välbefinnande på arbetet. Vidare beskrevs det finnas en del riskfaktorer i arbetsmiljön som försämrade arbetsglädjen och sjuksköterskornas välbefinnande. Sammantaget framkom det av intervjuerna att det är viktigt att fortsätta arbeta för att stärka sjuksköterskornas arbetsmiljö, eftersom arbetsmiljön också påverkar vårdkvaliteten och patienternas välmående. Något som är av vikt för folkhälsan och en god hälsa på lika villkor. Nyckelord: Arbetsmiljö, Frisk- och riskfaktorer, Hälsofrämjande arbete, Kvalitativ vetenskaplig metod, Sjuksköterskor / Background: All humans have the right to safe and healthy work environments. Health is inevitably affected by different factors in the working environment that work for or against health. Striving to create health-promoting workplaces is therefore an important part of the national and global public health policy. Previous research, mainly of a quantitative nature, has shown that there are healthy as well as risk factors in nurses' work environment. More qualitative research is however needed which highlights nurses' own experiences of healthy and risk factors in the work environment, to be able to identify improvement opportunities in the work environment and develop the future health promotion work. Aim: The purpose of this study was to highlight nurses' experiences of healthy and risk factors in their work environment, with a focus on improvement factors. Method: A qualitative study was conducted and a qualitative content analysis with an inductive approach was used to analyse data from the five nurses in Central Sweden, who were interviewed using a semi-structured interview method. Results: From the analysis, two categories emerged: `Work satisfaction`, with associated three subcategories: Meaningful interactions, An open and equal working climate, Social support. Furthermore, the category: "Staffing and resources", which contained the following subcategories: Lack of personnel and its consequences, Skills development and Physical environment. Conclusion: A good and sustainable work environment was of great importance for the nurses' health and well-being at work. Furthermore, there were some risk factors in the working environment that worsened work satisfaction and the nurses' well-being. Overall, it was important to continue working to strengthen the nurses' work environment, as the working environment also affects the quality of care and the well-being of the patients. Something that is important for public health and good health on equal terms. Keyword: Health promotion work, Healthy- and risk factors, Nurses, Qualitative method, Working environment

Bakgrund: Inom barnhälsovården (BHV) arbetar specialistsjuksköterskor hälsofrämjande och förebyggande. Tidig uppmärksammad ohälsosam tillväxt kan åtgärdertidigtimplementeras för att förebygga följdsjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes.  Syftet: Att beskriva hur specialistsjuksköterskor på barnhälsovården arbetar hälsofrämjande, förebyggande och evidensbaserat med familjer där barnet har en övervikt. Metod: En kvalitativ forskningsdesign med induktiv ansats har använts. Individuella intervjuer har genomförts och analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: BHV-sjuksköterskorna upplevde att en längre och regelbunden kontakt med familjen ökar samarbetet och förbättrar relationen. I kontakten med familjen är det viktigt med ett empatiskt bemötande. Det är viktigt att erbjuda familjen kunskap inom kost, rörelse och begränsning av skärmtid för att främja en sund viktutveckling hos barnet. Olika informationsblad om övervikt användes. Fortbildning inom ämnet övervikt och fetma ökar BHV-sjuksköterskans trovärdighet och den evidensbaserad vården. Samverkan med olika instanser och professioner är helt nödvändigt för att kunna erbjuda familjen rätt hjälp.  Slutsats:BHV-sjuksköterskans förhållningssätt och kunskap i ämnet ökade familjens motivation. I ett nära samarbete kunde de tillsammans hitta rutiner och verktyg förtillfredsställande tillväxt. / Background: In the Child Health Care (CHC), specialist nurses work on health promotion and prevention. Early identification of unhealthy growth can be implemented early to prevent sequelae such as cardiovascular diseases and diabetes.    The purpose: To describe how the specialist nurses in the child health care work to promote health and prevention with families whose children are overweight and how the evidence is based on the care they provide.   Method:A qualitative research design with an inductive approach has been used. Individual interview has been carried out and analyzed using a qualitative analysis.   Result:The CHC-nurse’s experienced that a regular contact with the family improved the cooperation and relationship. In contact with the family, an empathetic approach is important. It is important to offer the family knowledge in diet, physical activity and limited screen-time to promote healthy weight-development. Various information sheets were used. Continuing education in the subject of overweight and obesity increases the CHC-nurse's credibility and evidence-based care. Collaboration with various departments and professions is necessary to offer the family the right help   Conclusion: The CHC-nurse's approach and knowledge increased the parents' awareness and motivation. In a close collaboration between the CHC-nurse and the family, they could find good routines that could lead to a satisfactory growth.

Bakgrund: Personcentrerad vård är ett relativt nytt begrepp inom omvårdnad och tillhör sjuksköterskans kärnkompetenser. Att vårda personcentrerat innebär att sjuksköterskan vårdar med ett helhetsperspektiv och ser hela människan; personen bakom patienten. Människans unika historia kan då komma till uttryck genom patientberättelsen. Patienterna upplever många gånger att sjuksköterskorna inte har tid att lyssna och samtala, vilket är grundförutsättning för att kunna vårda personcentrerat. Syfte:Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personcentrerat. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med deskriptiv syntes. Resultat: Resultatet genererade två teman och fyra subteman. Det första temat är Att sträva efter bättre förhållningssätt i mötet med tillhörande subteman; Egenskaper som är av värde för att förstå patientenoch Vikten av att ge mer tid till patienten.Det andra temat är Att ha en ömsesidig relation till patientenmed tillhörande subteman; Att se personen bakom patientenoch Att göra patienten delaktig. Slutsats: För att kunna vårda personcentrerat och se personen bakom patienten ansåg sjuksköterskorna att det krävdes en viss självkännedom. Att kunna ge av sin tid och vara genuint närvarande och lyssna till varje patient var betydelsefullt för att öka tryggheten och delaktigheten hos patienten. / Background:Person-centered care is a relatively new concept and is one of the core competencies for nurses. Person-centered caring means having a holistic perspective and see the person behind the patient which can generate the patients' unique history. The patients often find that the nurses do not have the time to listen and talk, which is essential to be able to provide a person-centered care. Aim:To describe nurses' experiences of providing care according to person-centered approach. Method:A qualitative literature study with descriptive approach. Results:The result generated two themes and four sub-themes. The first theme: To strive for better attitudes in the meetingcontains two subthemes; Qualities that are of value to understand the patientand The importance of giving more time to the patient.The second theme:Having a mutual relationship with the patientcontains two sub-themes; Seeing the person behind the patientand Making the patient involved. Conclusion:To be able to provide care according to person-centered approach and see the person behind the patient, the nurses considered that a certain amount of self-knowledge was required. Being able to give their time and be genuinely present and listen to each patient was important in order to increase the safety and participation of the patient.

Background: Primary and secondary school children can carry a variety of different health related problems, whereas inactivity is one of them. In spite of this, the representation of physiotherapists within the school system is low. Research examining how school-based physiotherapists could affect school children’s health is yet to be presented. Since physical therapists within the field of pediatrics meet many children with different causes of ill-health, to examine their view on a school-based physiotherapist is of interest. Primary and secondary school children can carry a variety of different health related problems, whereas inactivity is one of them. In spite of this, the representation of physiotherapists within the school system is low. Research examining how a school-based physiotherapist could affect school children’s health is yet to be presented. En pediatriskt verksam fysioterapeut träffar många barn med olika bakomliggande orsaker till ohälsa, varför deras syn på skolfysioterapeut är av intresse att undersökas. Purpose: To examine physiotherapists’, operating within the field of pediatrics, view on a school-based physiotherapist possibilities to affect children’s health in primary and secondary school. Method: Descriptive, qualitative method realized by individual interviews with an inductive approach. The selected participants were six physical therapists operating within the field of pediatrics.Urvalet bestod av sex pediatriskt verksamma fysioterapeuter. En kvalitativ innehållsanalys utgjorde en grund för resultatet. Result: Five categories were formed. These were pursue informative operations regarding healthy habits, infix preventative measures to increase school children’s activity levels, providing support for children with special needs, working with school children’s physical self-esteem and assisting with professional competency surrounding the construction of school environments.The conducted interviews showed a worsened overall health state amongst school children. The health state is affected by the child’s preconditions and surroundings, but also by the decisions of which the child may choose to take based on these factors. The interviews also showed that a school-based physiotherapist’s occupation can be comprehensive. Conclusion:A school-based physical therapist may be of importance to the school health services by effecting students’ health in different ways. School based physical therapists, amongst other things, have the opportunity to increase general physical activity, operate towards a healthy lifestyle and acknowledge children living with undiagnosed disorders. As the results of this study only represent the views of physiotherapists active within pediatrics, further studies presenting other populations’ opinions of this matter, are needed.There are many elements that play a contributing role in determining a child’s health and activity level. A physiotherapist can be of importance for the work conducted by the school health services but also for the work conducted on a societal level as a school-based physiotherapist has the opportunity to acknowledge children living with undiagnosed disorders, whose needs are not fully met. As the results of this study only represent the views of physiotherapists active within pediatrics, further studies presenting other populations’ opinions of this matter, are needed. / Bakgrund: Skolbarn ärEn stor andel skolbarn är inaktiva och kan ha många olika hälsoproblem. Trots detta finns fysioterapeuter i skolan i väldigt låg omsättning. Studier kring hur fysioterapeuter i grundskolan kan påverka barns hälsa saknasStudier kring hur en fysioterapeut i grundskolan kan påverka barns hälsa saknas. Fysioterapeuter inom pediatriken träffar många barn med olika bakomliggande orsaker till ohälsaEn pediatriskt verksam fysioterapeut träffar många barn med olika bakomliggande orsaker till ohälsa, varför deras syn på skolfysioterapeut är av intresse att undersökas. Syfte: Undersöka pediatriskt verksamma fysioterapeuters uppfattningar om skolfysioterapeuters möjligheter till att påverka grundskolebarns hälsa. Metod: Deskriptiv, kvalitativ metod i form av enskilda intervjuer med induktiv ansats. Urvalet bestod av sex pediatriskt verksamma fysioterapeuter. En kvalitativ innehållsanalys utgjorde en grund för resultatet. Resultat: Fem kategorier utarbetades. Dessa var bedriva informativt arbete om sunda levnadsvanor, sätta in primärpreventiva åtgärder i syfte att öka skolbarns fysiska aktivitetsnivå, utgöra stöd för barn med speciella behov, arbeta med barns fysiska självkänsla och bistå med yrkesspecifik kompetens vid utformning av skolmiljöer.Under intervjuerna framkom en försämrad hälsobild bland skolbarn. Hälsobilden påverkas av omgivningen, barnets egna förutsättningar i form av individfaktorer och de val barnet gör i förhållande till dessa. De ansåg även att skolfysioterapeuters arbete i grundskolan kan vara omfattande. Slutsats: En fysioterapeut kan vara av betydelse för elevhälsoarbetet i grundskolan genom att påverka elevers hälsa på olika sätt. Bland annat genom att arbeta för att öka den fysiska aktivitetsnivån på skolan samt att arbeta för en sund livsstil och identifiera elever med olika typer av besvär som är odiagnostiserade. Många olika faktorer påverkar skolbarns hälsa och kan bestämma barnets aktivitetsnivå. En fysioterapeut kan vara av betydelse för elevhälsoarbetet i grundskolan men även på samhällsnivå då den har möjlighet att fånga upp barn med odiagnostiserade besvär vars behov tillgodoses i låg utsträckning. Då resultatet endast representerar pediatriskt verksamma fysioterapeuters uppfattningar krävs ytterligare studier där andra populationers uppfattningar undersöks.

<p>The aim of this paper was to examine the specific experience of being bicultural, what ackulturation strategy the person utilized and what influenced the use of this strategy. The findings were analyzed with the help of Pierre Bourdieu’s concepts of habitus and cultural capital. The empirical data was collected through qualitative interviews with four women of Chilean background, who either were born in or had been living in Sweden since childhood. The results of the interviews showed that all the respondents predominantly utilized the integration strategy, meaning that they participated in and felt a connection to both the Swedish and Chilean culture. However three of them had elements of the separation strategy and one had elements of the assimilation strategy. The respondent’s stories revealed that factors like parent’s encouragement and expectations, the Swedish society’s inaccessibility, type of residential area and knowing the Swedish language, had all influenced the use of a specific strategy. By being bicultural, the respondents had experienced the feeling of being an outsider and a pressure to assimilate, but still valued the access to two different cultures as a resource. The results can be interpreted as there being a reciprocal and significant influence between ackulturation strategy and cultural capital/habitus.</p>

<p>Bakgrunden till undersökningen är att arbetsplatsen är en viktig arena att arbeta hälsofrämjande på, eftersom en stor del av befolkningen nås via denna och olika hälsobeteenden kan påverkas innan ohälsa uppstår. En framgångsrik strategi för att skapa hälsosammare arbetsplatser är att arbeta med friskvård. Om människor ska kunna leva hälsosamt krävs att de får möjlighet att göra det även på arbetsplatsen, då hälsa bör ses ur ett helhetsperspektiv. EduTainer har utarbetat en metod för att arbeta med friskvård på företag. Ett företag som arbetat efter denna metod, med gott resultat, är Måleriproduktion AB. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer som underlättar respektive försvårar för friskvårdsarbete på Måleriproduktion AB samt att studera vilka faktorer som är viktiga hos den externa aktören för att uppnå ett framgångsrikt friskvårdsarbete på arbetsplatsen. Undersökningen baseras på kvalitativ metod och intervjuer har genomförts med åtta deltagare i friskvårdsarbetet. Resultatet och slutsatserna visar att faktorer som underlättar för friskvårdsarbete är inställning, socialt stöd, motivation, förändrade rutiner och en extern aktör. Faktorer som försvårar för friskvårdsarbete är tidsbrist, brist på gemensamma aktiviteter och andra faktorer på själva arbetsplatsen. Viktiga faktorer hos den externa aktören är att den förmedlar bred information samt att upplägget är varierande med föreläsningar, individuell rådgivning, tester och uppföljning.</p> / <p>The background for the study is that the workplace is an important arena to work with health promotion, since a large amount of the population can be reached by the workplace and different health behaviors can be affected before ill health appears. A successful strategy for creating healthy workplaces is to work with preventive health care. If people are going to be able to live healthy lives, they need to get the opportunity to live healthy even at the workplace, because health is supposed to be seen from a holistic point of view. EduTainer has created a method, used for companies, to work with preventive health care. A company which has adopted this method, with good results, is Måleriproduktion AB. The aim of this study is to examine what factors that simplify respectively complicate working with preventive health care at Måleriproduktion AB and to study what factors that are important for the external operator to achieve a successful preventive health care-work at the workplace. The study is based on qualitative method and interviews have been made with eight participants of the preventive health care-work. The result and the conclusions show that the factors that simplify working with preventive health care-work are attitude, social support, motivation, a change of routines and an external operator. Factors that complicate working with preventive health care are lack of time, lack of common activities and other factors at the workplace itself. Important factors for the external operator are that the information is widely mediated and that the framing is varied with lectures, individual counselling, tests and follow up.</p>

<p>Research and development on vehicle safety has lately started to direct its focus towards how to actively support the driver and make it easier for her to drive safely through letting Advanced Driver Assistance Systems (ADAS) have effect on how the driver interacts with the vehicle and the surrounding traffic. This requires research on both how the driver and vehicle perform in different situations, in terms of psychology, cognition and individual differences. In addition, physical limitations and requirements of the driver and the vehicle must be taken into account. Therefore scenarios for evaluation of these systems are required. In the area of user-centered design a rather new method, Personas, is being adopted. This thesis tries to explore if the Persona method is a viable tool for creating scenarios for such evaluations. Experiences after completing this work imply that personas indeed is a viable way to include aspects and raise issues concerning individual variability and situational context in ADAS scenarios.</p>