Syfte: Att beskriva den organisationsförändring som fem röntgenkliniker i Sverige genomgick i samband med att radiologin digitaliserades. Frågeställningar: Hur förändrades antalet genomförda radiologiska undersökningar och undersökningstyper från tidpunkten två år före digitaliseringen till två, fyra och sex år efter digitaliseringen? Hur förändrades antalet arbetade timmar och fördelningen av arbetade timmar mellan de olika personalkategorierna från tidpunkten två år före digitaliseringen till två, fyra och sex år efter digitaliseringen? Hur förändrades arbetsuppgifterna inom och mellan de olika personalkategorierna på röntgenklinikerna efter digitaliseringen? Hur beskriver personal med en nyckelfunktion genomförandet av digitaliseringen och eventuell förändring av arbetet efter digitaliseringen? Metod: Kvantitativ och kvalitativ metod har använts och kombinerats för att besvara studiens frågeställningar. Fem svenska röntgenkliniker ingick i studien och material avseende produktionsutfall samlades in från respektive röntgenklinik. Totalt intervjuades 22 personer, med tre till sex intervjuer per röntgenklinik. Teoretiska ramverk: För att försöka förstå de positiva fynden, avseende utökade antalet undersökningar och minskning av arbetade timmar, efter digitaliseringen, genomfördes vid en av röntgenklinikerna en fallstudie med ytterligare två frågeställningar: Hur genomfördes digitaliseringen? Hur har uppföljningen vad avser arbetsflöden, genomförandet och förändringar i detalj genomförts efter digitaliseringen? Delar av Bramson m.fl. (2005) perspektiv och Kotter och Cohens (2002) framgångsfaktorer har applicerats vid analysen av det resultatet. Resultat: Samtliga röntgenkliniker uppvisade en liten ökning av antalet radiologiska undersökningar, medan datortomografi- och magnetkameraundersökningarna ökade markant under den studerade tiden. Efter digitaliseringen genomförs således fler komplicerade undersökningar, vilket anses ha medfört en kvalitativt bättre och säkrare diagnosticering. Övriga undersökningstyper uppvisar varierande resultat. Vid tre av röntgenklinikerna minskade den totala arbetade tiden, och vid två ökade den. Antalet arbetade timmar ökade för röntgenläkare och röntgensjuksköterskor, men minskade för sekreterare och undersköterskor under den studerade tiden. Generellt utför röntgenläkarna och röntgensjuksköterskorna fler arbetsuppgifter efter digitaliseringen, och många av de traditionella arbetsuppgifterna för sekreterare och undersköterskor har försvunnit eller tagits över av datorn. Bättre tillgänglighet, förhöjd kvalitet och utökad diagnostik, tydligare arbetslistor som styr arbetsflödet, förbättrad ergonomi och miljö samt samordning med andra har möjliggjorts efter digitaliseringen. Utifrån intervjuerna i fallstudien framkom teman som beskriver: information, superanvändare, utbildning, tydliga arbetsflöden och rutiner, personalbehov och motivation, liksom ett tydligt ledarskap som genomsyrat förändringsprocessen. Dessa teman är, enligt Bramson och Bramson (2005) och Kotter och Cohen (2002), viktiga att beakta för att lyckas med en förändring. Konklusion: Ingen av de intervjuade vill återgå till ett analogt arbetssätt. Digitaliseringen har inneburit att mycket förändrats för de berörda personalkategorierna, men fördelarna anses uppväga nackdelarna. För att lyckas med en förändring bör Bramsons perspektiv och Kotters framgångsfaktorer tas i beaktande. / Background: Since Wilhelm Conrad Röntgen’s discovery of X-rays in 1896, radiology has undergone great changes. In Sweden, the process of digitalisation radiology was initiated in the mid 1990s. Aim: To describe the organisational changes that took place in five radiol- ogy clinics in Sweden in connection with the digitalisation of radiology. Study questions: How did the number and type of radiological examinations change when comparing two years before with two, four and six years after digitalisation? How did the number and distribution of hours worked change among different staff categories when comparing two years before with two, four and six years after digitalisation? How did the duties change after digitalisation within and between different staff categories at the radiology clinics? How do staff members in key positions describe the implementa- tion of digitalisation and any changes in their professional prac- tice after digitalisation? Method: Quantitative and qualitative methods were combined in order to answer the study questions. Five Swedish radiology clinics took part in the study, and production outcome data were gathered from each clinic. A total of 22 individuals were interviewed, with three to six interviews per radiology clinic. In order to gain an understanding of the positive results at one of the radiology clinics in terms of the increased number of exami- nations and reduction in the number of hours worked after digitalization a case study was conducted at this clinic, in which two questions were posed: How was the digitalisation carried out? How were workflow, im- plementation and changes followed up in detail after digitalisation? Ele- ments of Bramson and Bramson ́s (2005) perspectives and Kotter and Cohen’s (2002) success factors were applied. Findings: All radiology clinics had a small increase in the number of radio- logical examinations, while computed tomography and magnetic reso- nance imaging examinations increased significantly during the period un- der investigation. Thus, more complex examinations were carried out post digitalisation, a fact considered to have led to qualitatively better and safer diagnoses. The total working time was reduced at three clinics, while two exhibited an increase. The total number of hours worked increased for radiologists and radiographers but decreased for secretaries and assistant nurses. In general, radiologists and radiographers performed more tasks post digitalisation, and many of the traditional duties of secretaries and assistant nurses were eliminated or taken over by the computer. Digitalisa- tion enabled greater access to radiological images and patient data in addi- tion to improved quality and diagnostics of the radiological examination. Digitalisation also allowed a better-controlled workflow, as well as im- proving ergonomics, the environment and the coordination with other clinics. The case study interviews revealed themes describing: information, super users, education, clear work flows and routines, staff needs and motiva- tion as well as clear leadership throughout the change process. According to Bramson and Kotter, these themes are important for successful change. Conclusion: None of the individuals interviewed wished to return to the analogue mode of working. The digitalisation led to great changes for the different staff categories, with the advantages outweighing the disad- vantages. To succeed with change, Bramson’s perspectives and Kotter’s success factors should be taken into consideration.

Varje år sker omkring sextusen hjärtstopp utanför sjukhus i Sverige. Endast tio procent beräknas överleva. Ambulanssjuksköterskan har riktlinjer för hur hon ska påbörja, genomföra och eventuellt avsluta en hjärtlungräddning prehospitalt. Frågan om att avbryta en hjärtlungräddning är studerad i begränsad omfattning. Beslutet fattas under ansträngda förhållanden med etiska konflikter involverade, vilket kan påverka ambulanssjuksköterskan psykiska välbefinnande och hennes förmåga att vidare utföra sitt arbete. Syftet med studien är att beskriva upplevelsen av att avbryta hjärtlungräddning hos sjuksköterskor inom ambulanssjukvården och hur upplevelsen eventuellt påverkas av olika faktorer (förbättringspotentialer) kopplade såväl till ambulansorganisationen, vårdaren och omständigheterna kring hjärtstoppet. En kvalitativ intervjustudie har gjorts för att besvara studiens syfte. Tolv intervjuer genomfördes med ambulanssjuksköterskor från tre ambulansstationer i Västsverige. En öppen fråga med hänvisning till studiens syfte besvarades av informanterna. Resultatet indikerar att ambulanssjuksköterskan, vid den vanligaste varianten av hjärtstopp, inte upplever avbrytandet som särskilt problematiskt. Vidare visar studien på att omgivande faktorer i samband med avbrytandet har en påverkan på ambulanssjuksköterskan. Det som informanterna beskrev som viktigt i sammanhanget var samtalet med kollegan samt tid för återhämtning och reflektion efter en emotionellt påfrestande situation. Ambulanssjuksköterskan värnar om sin yrkesroll och för att bevara denna behöver de vissa förutsättningar i sin omgivning. Det är viktigt att organisationen kring ambulanssjuksköterskan tillser att dessa behov tillgodoses för att de på ett tillfredställande sätt ska kunna utföra sitt arbete och samtidigt inte påverkas allt för mycket på ett personligt plan. Ett nytt spår i utbildningen av hjärtlungräddning där ambulanssjuksköterskan får ökad kunskap i att hantera människor i sorg och kris samt att organisatoriskt beakta behovet av tid för samtal och reflektion, främst tillsammans med närmast kollegan, kan vara av värde i framtiden. / Every year, about six thousand cardiac arrests occur outside hospitals in Sweden. Only ten percent are estimated to survive. The ambulance nurse has guidelines for how she should start, carry out and possibly terminate a cardiopulmonary resuscitation in the prehospital setting. The problems surrounding termination of a cardiopulmonary resuscitation has been scarcely studied. The decision is made under strained conditions with ethical conflicts involved, which can affect the ambulance nurse's mental well-being and her ability to further carry out her work. The purpose of the study is to describe the experiences of interrupting cardiopulmonary resuscitation among nurses in ambulance care and how these experiences may be influenced by different factors (some of which may be amenable for improvement) and linked to the ambulance organization, the healthcare provider and circumstances at the event. A qualitative interview study has been performed to address the purpose of the study. Twelve interviews were conducted with ambulance nurses from three ambulance stations in western Sweden. An open-ended question with reference to the purpose of the study was answered by the informants. The result indicates that the ambulance nurse, during the most common type of cardiac arrest, does not experience the interruption as particularly problematic. Furthermore, the study shows that surrounding factors in connection with the interruption have an impact on the ambulance nurse. What the informants described as important in the context was the conversation with the colleague and time for recovery and reflection after an emotionally stressful situation. The ambulance nurse safeguards her professional role and in order to maintain this, they need certain conditions in the environment. It is important that the organization around the ambulance nurse ensures that these requirements are met so that she or he can carry out the work in a satisfactory manner and at the same time not be affected too much on a personal level. A new track in the training of cardiopulmonary resuscitation where the ambulance nurse gains increased knowledge in dealing with people in grief and crisis and to organizationally consider the need for time for conversation and reflection, mainly together with the closest colleague, may be of value in the future.

Syftet med studien var att undersöka hur förutsättningarna för informellt lärande mellan kollegor påverkats i en tid där distansarbete blivit allt mer etablerat bland organisationer och arbetstagare. Att lyckas med digitalt lärande i arbetslivet anses viktigt då detta leder till en konkurrenskraftig organisation som utvecklas. Vi har undersökt hur möjligheterna till informellt lärande påverkas och vilka fallgropar det kan resultera i, samt hur lärandet kan stärkas och ta nya former. Studien är av kvalitativ form och semistrukturerade intervjuer var vår metod för datainsamling. Tio intervjuer genomfördes där samtliga informanter arbetar i en offentlig förvaltning i en av Sveriges regioner. Vi har med ett induktivt synsätt och med inspiration av den fenomenologiska ansatsen kommit fram till vårt resultat genom informanternas egna upplevelser av arbetsplatslärande. Resultatet som framkom var att lärandet tvingats ta nya former i takt med att distansarbetet ökat, vilket gjort att möjligheterna till lärande förskjutits mer från arbetsgruppen till den enskilda medarbetaren. En brist på social närvaro har upptäckts när man sitter och arbetar på distans, samtidigt som känslan också är att man aldrig varit närmre kollegorna runt om i regionen, nu när alla sitter på samma digitala avstånd. En annan upptäckt är hur mentalt närvarande och delaktig man är under digitala möten då en upplevelse av skärmtrötthet uppdagats. Ett annat fynd vi hittat är hur arbetsplatsen i dagsläget implementerat strategier som både varit mer och mindre lyckade för att lärande ska kunna ske även på distans, samt hur kunskapssökande kan tas i uttryck. / The aim for this study was to investigate how the presumptions for informal workplace learning and knowledge transfer between colleagues were affected by the increase of teleworking, which has become more and more established among organizations and employees. The success of digital learning is essential if you wish to sustain or become a competitive and developing organization. We have examined how the possibilities for informal learning has been influenced by teleworking, and what sorts of shortcomings this might lead to. We also wanted to research how the knowledge transfer may be invigorated and transformed due to the possibilities with teleworking. With a qualitative method and 10 semi-structured interviews with employees in a government-controlled business in a Swedish region, we collected our data, which led to our result. Our approach to answer the study’s purpose has been with an inductive eye and a phenomenological point of view, trying to understand and make conclusions based on our informants’ experiences of learning during teleworking. Our presented result shows that the process of knowledge transfer has, as a consequence of teleworking, shifted from the working party to the individual worker who now must rely on its own abilities. A lack of social presence has been discovered, but at the same time, the feeling of being closer than ever with all your colleagues in the region has appeared, since the digital distance is now equal to everyone. Another discovery mentions the mental presence during digital meetings, and how involved you are in them during the working day, with an experienced increase of screen fatigue. Furthermore, our research also examined how currently implemented strategies were more or less successful to maintain a knowledge transfer among colleagues, together with how knowledge seeking is expressed in the organization.

Inledning: Känslor spelar en betydande roll i psykisk ohälsa och är ett fokus i terapeutiskt arbete. De kan gömma sig bakom försvar och i förkroppsligade tillstånd och behöva medvetandegöras. Studien syftar till att utforska bild­psyko­terapeuters erfarenheter av att uttrycka känslor i bildterapi, för att se om bild­interventioner kan komplettera det verbala uttrycket i terapi. Frågeställningar: Hur har bildpsykoterapeuter använt bildskapande för att uttrycka och bearbeta egna känslor? Hur upplever de att det hjälpt till respektive försvårat det psykiska arbetet med egna känslor? Metod: Studien baseras på intervjuer med fem kvinnliga bildpsykoterapeuter. Materialet analyserades i en induktiv tematisk analys. Resultat: Studien visar att bildskapande hjälper till att synliggöra känslor. Det bidrar även till att väcka nya, lugna och symbolisera känslor. Vidare framkommer att bildarbetets ram i sig har en påverkan på känslor. Exempelvis kan ledaren/gruppen påverka, men även vilken sorts bildmaterial som används och hur rummet är utformat. Diskussion: Resultatet diskuterades i förhållande till att bildinterventioner både kan verka försvårande i arbetet med känslor och vara hjälpsamt. Terapeutens roll i att handskas med detta genom att bedöma patienten och förebilda känslomässigt hållande lyfts fram. Även vikten av att kontrollera variabler som patientens nuläge, typ av bildmaterial och gruppklimat. / Introduction: Feelings play a significant role in mental illness and are a focus in therapeutic work. They may hide behind defenses and in embodied states and may need to be made aware. The study aims to explore art psychotherapists' experiences of expressing emotions in art therapy, to see if art interventions can complement the verbal expression in therapy. Questions: How have art psychotherapists used image creation to express and process their own emotions? How do they feel that it has helped or hindered the mental work with own emotions? Method: The study is based on interviews with five female art psycho­therapists. The material was analyzed in an inductive thematic analysis. Result: The study shows that image creation helps to make emotions visible. It also helps to evoke new, calm and symbolize emotions. Furthermore, it appears that the framework of image creation itself has an impact on emotions. For example, the leader/group can influence, but also what kind of art material is used and how the room is designed. Discussion: The result shows that art interventions both can hinder and promote helpful work with feelings. The therapist's role in dealing with this by assessing the patient and to model containing of emotions is highlighted. Also the importance of controlling variables such as the patient's current situation, type of art material and group climate.

Psykologer är en utav de yrkesgrupper som löper störst risk att under sin karriär mista en patient i suicid. Trots det saknas svenska studier på psykologer och deras arbete med suicidala patienter. Föreliggande studie syftade därför till att öka kunskap och förståelse för psykologers föreställningar om patientsuicid samt hur de upplever att det talas om det. Sju semistrukturerade intervjuer genomfördes med psykologer som inte hade egen erfarenhet av patientsuicid. Dessa analyserades utifrån en tematisk analys, vilken resulterade i fyra teman: Mellan förnuft och känsla, Två sidor av samma mynt, Ensam är inte stark och Individen bakom statistiken. Resultatet visade att enskilda psykologer och organisationer (universitet och arbetsplatser) hanterar och talar om suicidalitet på olika sätt. De olika aktörernas förhållningsätt bottnar antingen i förnuftet, i känslan eller i båda delar. Arbetet med suicidala patienter karakteriseras av oförutsägbarhet där kollegorna utgör ett viktigt stöd för psykologen i detta arbete. Därtill framkom att både den enskilda psykologen och samhället i stort har en vilja att humanisera den suicidala patienten. Slutligen verkar psykologers möte med suicidalitet vara ett underprioriterat ämne, vilket är framträdande både inom forskning, utbildning och på arbetsplatser. / Psychologists are one of the professions that are at a higher risk of losing a patient to suicide. Despite this, there is a lack of Swedish studies focusing on psychologists and their encounter with suicidal patients. Therefore, the present study aimed to increase knowledge and understanding for the notions that psychologists have regarding patient suicide and their opinions about how it is being talked about. Seven semi-structured interviews were conducted with psychologists who themselves had not lost a patient to suicide. The interviews were analysed through a thematic analysis which resulted in four themes: Between sense and sensibility, Two sides of the same coin, Alone is not strong and The individual behind the statistics. The findings showed that psychologists and the organizations (universities and workplaces) they were or had been a part of, were handling and talking about suicidality in different ways. The approach these different actors had to patient suicide was based on either sense, sensibility, or both. Working with suicidal patients is characterized by unpredictability thus highlighting that colleagues make up an important source of support. Furthermore, results showed that both individual psychologists and the society at large have a desire to humanize the suicidal patient. Finally, psychologists' encounter with suicidality seems to be an under-prioritized area, which is prominent in both research, education and in workplaces.

Bakgrund: Den vanligaste orsaken till att barn söker vård på en akutmottagning är sjukdom eller skada i de respiratoriska organen. Emellertid är endast en liten andel av dem kritiskt sjuka. Barn har annorlunda anatomi och fysiologi jämfört med vuxna, därav utgör de en komplex patientgrupp vilket är att beakta vid vård av barn. Detta kan innebära stora påfrestningar för såväl vårdande sjuksköterskor som barnet samt barnets närstående och kan generera i en otrygghet för samtliga. Akutsjuksköterskor ska erhålla kunskap om barnets särskilda omvårdnads- och medicinska behov för att kunna identifiera och åtgärda dessa. Att åstadkomma och säkra akut hotad luftväg samt säkerställa god ventilation kan vara sådana åtgärder. Syfte: Syftet var att studera sjuksköterskors upplevelser av att vårda barn med kritisk luftvägs- och andningsproblematik på akutmottagning. Metod: Studien är baserad på en kvalitativ metod med induktiv ansats. Tolv sjuksköterskor intervjuades från fyra olika akutmottagningar i södra Sverige. Intervjuerna analyserades med hjälp Graneheim och Lundmans (2004) tolkning av kvalitativ innehållsanalys och fördes med en latent ansats. Resultat: Analysen genererade i ett övergripande latent tema: ”Små individer kräver stor kunskap”. Temat består av tre kategorier: ”En känslomässig spännvidd”, ”Hämmande delar i vårdandet” och ”Främjande delar i vårdandet” med tolv tillhörande underkategorier. Konklusion: Barn med kritisk luftvägs- och andningsproblematik ställer stora krav på sjuksköterskor såväl känslomässigt som kunskapsmässigt, samtidigt kan sjuksköterskors upplevelser av fenomenet hämmas respektive främjas av diverse delar i vårdandet. / Background: Illness in the respiratory system is the most common reason for children in the emergency department. However, only a small group of these are in a critical ill condition. Children have different anatomy and physiology compered to adults. This in turn means that they are a more complex patient group, which needs to be kept in mind. Since nursing of critical ill children is considered complex this can cause stress for not only the child, but also the child’s family and the nurse in charge of the child’s care. This may lead to insecurity for all involved. The emergency nurse is required to have knowledge about the child’s nursing and medical needs in order to identify and control these. To achieve and secure emergent endangered airway and secure ventilation could be such needs.  Aim: The aim was to study nurses’ experiences of caring for children with critical airway- and breathing problems in the emergency department. Methods: The study is based on a qualitative method with inductive approach. Twelve nurses were interviewed at four different emergency departments in southern Sweden. The interviews were analyzed with qualitative content analysis according to the interpretation of Graneheim and Lundman (2004) and with a latent approach. Findings: The analysis generated into an overall theme: “Small people require big knowledge”. The theme is based on three categories: “An emotional span”, “Inhibitory factors during care” and “Furtherance factors during care” and twelve subcategories.  Conclusions: Children with critical airway- and breathing problems impose high demands on both the knowledge and emotions of the nurse, and the nurse prior experiences of the phenomenon could inhibit as well as promote depending on various parts during care.

Bakgrund: Tidig upptäckt av Abdominellt aortaaneurysm (AAA) minskar dödlighet bland äldre män och kvinnor. AAA är till stor del asymtomatisk så många blir överraskade när de får en diagnos. Diagnosen medför vetskap att något inom dem växer, något som kan brista med risk för dödlig utgång. Det orsakar rädsla och osäkerhet hos patienter som plötsligt försöker förstå sin nya sjukdom. Operationen är inte riskfri från komplikationer och medför en ökad risk för mortalitet. Syftet: Syftet var att med en allmän litteraturöversikt beskriva hur upplevelsen av dagligt liv påverkas hos patienter som lever med abdominellt aortaaneurysm. Frågeställning: Hur upplever patienter som har opererats för abdominellt aortaaneurysm att det påverkar deras dagliga liv? Metod: En allmän litteraturöversikt av tolv studier med kvalitativ metod genomfördes. PubMed, Cinahl, Psychinfo och även manuell sökning användes för litteratursökning. Studierna granskades med SBU:s granskningsmall (2014) för kvalitativa studier. Studierna analyserades med inspiration av Fribergs fyra steg analysmetod, där resultat från analysen presenterades under lämpliga kategorier och subkategorier. Resultat: Resultatet gav tre teman: Upplevelser av diagnostisering, Upplevelser av konservativ behandling och Upplevelser före och efter kirurgiska behandlingar. Att diagnostisera med AAA påverkades patientens dagliga liv och livskvalitet. Patienter upplevde nedsatt förmåga att ta emot information vilket orsakade ytterligare rädslan och osäkerhet i deras liv. Konklusion: Alla patienter påverkades av diagnosen AAA och utvecklades negativa känslor, tankar samt orealistiska hanteringsstrategier. Efter kirurgiska behandling hade patienten ofta ouppfyllda förväntningar. / Background: Early detection of Abdominal Aortic Aneurysm (AAA) reduces mortality among older men and women. AAA is largely asymptomatic so many people are surprised when they are diagnosed. The diagnosis leads to the knowledge that something within them is growing, something that can break with the risk of fatal outcome. It causes fear and insecurity in patients who are suddenly trying to understand their new disease. The operation is not risk-free from complications and entails an increased risk of mortality. Purpose: The purpose was to describe with a general literature review how the experience of daily life is affected in patients living with abdominal aortic aneurysm. Question: How do patients who have had surgery for an abdominal aortic aneurysm feel that it affects their daily lives? Method: A literature review of twelve studies with a qualitative method was conducted. PubMed, Cinahl, Psychinfo and manual search were used for the literature search. The studies were reviewed with SBU's review template (2014) for qualitative studies. This were analyzed with inspiration from Friberg's four step analysis method, where results from analysis were presented under appropriate categories and subcategories. Results: The result produced three themes: Experiences of diagnosis, Experiences of conservative treatment and Experiences before and after surgical treatments. Being diagnosed with AAA affected the patient's daily life and quality of life. Patients experienced impaired their ability to receive information which caused further fear and insecurity in their lives. Conclusion: All patients were affected by the diagnosis AAA and developed negative emotions, thoughts, and unrealistic coping strategies. After surgical treatment, the patient often had unfulfilled expectations.

Bakgrund: Sexuell hälsa utgörs av fysiskt, känslomässigt, psykiskt och socialt välbefinnande. Sjuksköterskan har som uppdrag att främja sexuell hälsa. Depression och ångest är faktorer som kan påverka kvinnors sexuella hälsa. Syftet: Syftet var att beskriva hur sexuell hälsa påverkas hos kvinnor med depression och ångestsyndrom. Metod: Litteraturöversikt med mixad metod användes. Eftersom syftet var förutsättningslöst utfördes studien med induktiv ansats. Till resultatet användes 14 artiklar som granskades, analyserades och presenterades med huvudkategorier och underkategorier. Artiklarna hämtades från tre databaser; Pubmed, Cinahl och psycINFO och genom manuell sökning. Resultat: Huvudfynd i litteraturöversikten utgjordes av fysiska förändringar i form av lägre sexuell tillfredställelse, lust, orgasm och upphetsning. Huvudfynd bestod även av ett påverkat känsloliv och påverkad relationen med partnern. Slutsats: Resultatet visar att kvinnor kan ha lägre sexuell funktion vid depression och ångest. Både fysiska och psykosociala faktorer påverkas hos kvinnorna där några av faktorerna är tillfredsställelse och lust. En viktig del i personcentrerad omvårdnad är ömsesidig respekt för varandras kunskap. / Background: Sexual health consists of physical, emotional, mental and social well-being. The nurse has the task of promoting sexual health. Depression and anxiety are factors that can affect women’s sexual health. Aim: The aim was to describe how sexual health affects in women with depression and anxiety syndrome. Method: Mixed literature review was used. Since the purpose was unconditional, the study was performed with an inductive approach. Where 14 articles were used that have been reviewed, analyzed and presented with main categories and subcategories. The articles were retrieved from three databases: Pubmed, Cinahl and psycINFO and by manual search. Results: The main findings in the literature review consisted of physical changes in form of lower sexual satisfaction, desire, orgasm and arousal. The main findings also consisted of an affected emotional life and an affected relationship with the partner. Conclusion: The results show that woman have lower sexual function in depression and anxiety. Both physical and psychosocial factors are affected in women, where some of the factors are satisfaction and desire. An important part in person-centered care is mutual respect for each other´s knowledge.

Bakgrund: Hjärtsvikt är ett globalt hälsoproblem som ständigt ökar. Detta hälsoproblem påverkar patienters förmåga att kunna utföra dagliga aktiviteter samt utförandet av egenvård för att minska påverkan av symtomen. Orems egenvårdsteori användes som teoretisk utgångspunkt. Syfte: var att beskriva patienters upplevelser av daglig egenvård vid kronisk hjärtsvikt. Metod: I litteraturöversikten användes vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod som analyserades enligt Fribergs (2017) analys. Resultat: Genom 13 vetenskapliga artiklar presenteras resultatet i tre huvudteman med respektive subteman: Emotionella utmaningar (förändrade känslor), Fysiska begränsningar (dyspné & fatigue), Stöd genom egenvård (resurser). Slutsats: Patienter upplevde att negativa känslor påverkade deras förmåga att utföra egenvård. Socialt stöd från familjen hade både positiv och negativ påverkan. Samtal med olika professioner var värdefullt för patienterna då de fick ökad kunskap om hjärtsvikt för att hantera sin egenvård. Kunskapsbrister hos vårdpersonalen resulterade till att behövlig information inte förmedlades till patienter med hjärtsvikt vilket kunde orsaka egenvårdsbrist. / Background: Heart failure is a global health problem that is constantly increasing. Symptoms of heart failure affects the performance in activities of daily living and the ability to perform self-care. Proper self-care can decrease symptoms, increase self-esteem and well-being. Orem's theory Self-care deficit nursing theory was used as a theoretical framework. Aim: was to describe chronic heart failure patients experiences of daily self-care. Method: The literature review had scientific articles with a qualitative method which was analyzed by Friberg's (2017).   Results: A total of 13 scientific articles were selected for the results and presented in three main categories with respective subcategories: Emotional challenges (changed emotions), Physical limitations (dyspnea & fatigue), Support through self-care (resources). Conclusion: Patients experienced that negative emotions affected their ability to perform self-care. Social support from the family had both a positive and negative impact. Conversations with various professions were valuable for patients as they gained increased knowledge about heart failure to manage their self-care. Inadequacy in healthcare staff resulted in incorrect information being communicated to patients with heart failure and causing inefficient self-care.

Studien syftar till att få större förståelse av musiklärares perspektiv på betygsättning av elevers socioemotionella kompetenser och sociala omständigheter. Studien lyfter även musiklärares strategier för att uppnå en betygsättning som inte väger in elevers socioemotionella kompetenser. Tidigare forskning visar att det förekommer att lärare väger in elevers socioemotionella kompetens och sociala omständigheter i betyget och på vilka grunder det kan ske. Genom kvalitativa intervjuer av tre verksamma musiklärare, två högstadielärare och en gymnasielärare, lyfts deras perspektiv och erfarenheter av betygssättning fram. Resultatet visar, precis som tidigare forskning, att musiklärare ibland väger in elevers socioemotionella kompetens och sociala omständigheter i betygsättningen. I resultatet identifieras också strategier för att möjliggöra en betygsättning som väger in elevers ämneskunskaper. Exempel på strategier kan vara lärares resonerande om elevers ämneskunskaper sinsemellan och vikten av ett professionellt förhållningssätt från lärarens sida vid betygsättning. I diskussionen används ett relationellt perspektiv med hjälp av begreppet relationskompetens. Studien är av intresse för lärarstudenter och yrkeresverksamma lärare som vill ha större förståelse av betygsättning och vilka svårigheter som kan förekomma.