Bakgrund: Allt fler människor är i behov av livsstilsförändringar. Människor sitter allt mer stilla och har osunda kostvanor vilket kan resultera i olika sjukdomar. Även användning av tobak, rökning och överdriven alkoholkonsumtion kan leda till ohälsa. Arbetet med livsstilsförändringar är viktigt för både distriktssköterskor och patienter. I det hälsofrämjande arbetet kan hälsorisker upptäckas. Distriktssköterskor ska främja god hälsa genom att förmedla och uppmuntra till goda levnadsvanor hos patienter. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att arbeta med livsstilsförändringar inom hälsocentralen. Metod: Studien har genomförts utifrån kvalitativ metod med induktiv ansats. Data insamlades genom semistrukturerade intervjuer med fem stycken distriktssköterskor på tre olika hälsocentraler. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Att covid-19 pandemin har påverkat arbetet med livsstilsförändringar, Att i samråd med patienten motivera till livsstilsförändringar, Att vilja ha fler förutsättningar för att kunna arbeta med livsstilsförändringar och Att ha ett givande arbete trots utmaningar. Slutsats: Distriktssköterskors erfarenheter var att allt fler patienter hade fått fler symtom på sjukdom under covid-19 pandemin och att hälsocentralerna hade prioriterat vilka som fått komma på besök. Distriktssköterskor ville ha bättre förutsättningar för att kunna arbeta med livsstilsförändringar. Detta genom att få mer tid, mer utbildningar och det material som behövdes till exempel blodtrycksmanschetter. Trots att arbetet med livsstilsförändringar kunde vara utmanande trivdes distriktssköterskor med sitt arbete.

Syfte: Att undersöka kvinnors erfarenhet av könsstympning och vilken påverkan det har på deras hälsa med fokus på den perinatala och sexuella hälsan. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Tio kvinnor som genomgått könsstympning grad I-III deltog. Intervjuerna var semistrukturerade intervjuer och genomfördes på Zoom. Intervjuerna spelades in med mobiltelefoner och sedan transkriberades och analyserades med innehållsanalys på manifest nivå. Resultat: Det utvecklades fyra kategorier och 10 subkategorier. Könsstympning påverkade perinatala och sexuella hälsan i flera avseende i form av flera olika komplikationer så som smärta vid själva ingreppet, men också vid samlag, problem med menstruation och problem under graviditet och förlossning. Kvinnorna blev ofta dåligt bemötta när de sökte vård och märkte att det fanns kunskapsluckor hos barnmorskor. Psykiska hälsan påverkades då kvinnorna hade en känsla av att vara annorlunda och att de blivit bestulna på en kroppsdel som de sörjde. Flera kvinnor hade genomgått rekonstruktion och rekommenderade andra att genomföra det.  Slutsats: Kvinnornas perinatala och sexuella hälsa påverkades negativt av könsstympningen i form av komplikationer. Smärta vid ingreppet, smärta vid samlag som påverkade samlivet och därmed sexuella hälsan negativt. Komplikationer under graviditet och förlossning med upprepade urinvägsinfektioner, stora bristningar och klipp i underlivet. Det dåliga bemötandet samt kunskapsluckan hos barnmorskorna upplevdes som jobbig.    Nyckelord: Förlossning, graviditet, kvalitativ metod, perinatal hälsa och sexuell hälsa / Aim: To examine women's experience of female genital mutilation and the impact it has on their health with a focus on perinatal and sexual health. Method: Qualitative interview study with an inductive approach. Ten women who underwent genital mutilation grade I-III participated. The interviews were semi-structured interviews and were conducted on Zoom. The interviews were recorded with mobile phones and then transcribed and analyzed using manifest level content analysis. Results: Four categories and 10 subcategories were developed. Female genital mutilation affected perinatal and sexual health in several aspects in the form of several different complications such as pain during the procedure itself, but also during intercourse, problems with menstruation and problems during pregnancy and childbirth. The women were often treated poorly when they sought care and noticed that there were gaps in knowledge among midwives. Mental health was affected as the women had a feeling of being different and that they had been robbed of a body part that they mourned. Several women had undergone reconstruction and recommended others to undergo it. Conclusions: The women's health was negatively affected by female genital mutilation in the form of complications. Pain during the procedure, pain during intercourse that negatively affected marriage life and thus sexual health. Complications during pregnancy and childbirth with repeated urinary tract infections, large ruptures and cuts in the female genital. The poor treatment and lack of knowledge among the midwives was perceived as troublesome   Keywords: Childbirth, pregnancy, perinatal health, qualitative method and sexual health

Ofrivillig ensamhet hos äldre är ett problem som kan orsaka ohälsa, lidande och öka risken att dö i förtid. I hemsjukvården möter distriktssköterskan ofta patienter som erfar ofrivillig ensamhet. Vårdpersonal kan genom sitt bemötande orsaka känslor av ensamhet hos dem de vårdar. Genom att beskriva fenomenet ur distriktssköterskans perspektiv förväntas kunskapen öka, vilket i sin tur kan leda till att patienterna får en bättre vård. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans upplevelse av mötet med äldre patienter inom hemsjukvård som erfar ofrivillig ensamhet. Studien genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med sex distriktssköterskor i hemsjukvården. Materialet tolkades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med ett induktivt tillvägagångssätt. Resultatet presenteras utifrån kategorierna: Det ofrivilliga lidandet, Känslors betydelse och Nycklar till det vårdande mötet. Distriktssköterskornas möte med ofrivilligt ensamma patienter väcker känslor som får dem att vilja hjälpa den äldre människan bakom ensamheten. Samtalet har stor betydelse i mötet med ofrivilligt ensamma äldre och kan lindra deras lidande. Öppenhet, kunskap och att se hela människan är viktigt i uppbyggnaden av relationen. Distriktssköterskorna upplever svårigheter i mötet med äldre ofrivilligt ensamma patienter och att dessa människor får för lite hjälp och behöver mer stöd. Slutsatserna är att avsaknad av egenskaper som lyhördhet, öppenhet och respekt hindrar vårdaren att få tillgång till patientens livsvärld och kunna vara vårdande. För att hjälpa ofrivilligt ensamma patienter är tiden, samtalet och kunskap avgörande i det vårdande mötet. / Involuntary loneliness in elderly people is a problem that can cause ill health, suffering and increase the risk of premature death. In home health care, the district nurse often encounters patients who experience involuntary loneliness. Nursing staff can, through their treatment, cause feelings of loneliness in those they care for. By describing the phenomenon from the district nurse's perspective, knowledge is expected to increase, which in turn can lead to patients receiving better care. The purpose of the study was to describe the district nurse's experience of the meeting with elderly patients in home health care who experience involuntary loneliness. The study was conducted through semi-structured interviews with six district nurses in home health care. The material was interpreted using qualitative content analysis with an inductive approach. The results are presented based on the categories: Involuntary suffering, The importance of feelings and Keys to the caring encounter. The district nurses' meeting with involuntarily lonely patients arouses emotions that make them want to help the elderly person behind the loneliness. The conversation is of great importance in the meeting with involuntarily lonely elderly people and can alleviate their suffering. Openness, knowledge and seeing the whole person are important in building the relationship. The district nurses experience difficulties in meeting elderly patients who are involuntarily alone and that these people receive too little help and need more support. The conclusions are that a lack of qualities such as responsiveness, openness and respect prevents the carer from gaining access to the patient's life world and being able to care. To help involuntarily lonely patients, time, conversation and knowledge are crucial in the caring encounter.nsamma patienter är tiden, samtalet och kunskap avgörande i det vårdande mötet.

Det finns idag en rad exempel på branscher där ett nytt företag förändrat hur kärnverksamheten genomförs. Detta har skett genom implementation av teknologi i en traditionell bransch. Mycket har skrivits om hur disruptiva företag verkar, men det finns bristande kunskap kring hur etablerade företag påverkas, och anpassar sin verksamhet. En framträdande skillnad mellan disruptiva och etablerade företag är att det etablerade företaget har ett befintligt nätverk att stödja sig mot. Syftet med studien är att öka förståelsen för hur företags nätverk påverkas av digitalisering inom industrin till följd av en disruptiv innovatörs etablering i industrin. Studien applicerar ARA-modellen, ekosystem och konceptet tjänstefiering som teoretiskt ramverk. En abduktiv forskningsansats appliceras, med en kvalitativ metod och fallstudie som forskningsstrategi. Fordonsindustrin väljs ut som en lämplig bransch att genomföra studien i, och Volvo som fallföretag. Det empiriska materialet består av sexton semistrukturerade intervjuer och sekundärdata. Intervjuerna har genomförts dels hos fallföretaget, dels med informanter i fallföretagets nätverk, vilket analyseras med hjälp av tematisk analys. Studiens resultat identifierade tre teman: digitalisering, samarbete och en fysisk och digital syntes. Studiens slutsatser är att konkurrensfördelar erhålls genom samarbete, där gemensamma resurser leder till ökad effektivitet. Konfigureringen av nya aktörsroller inom företaget möjliggör denna process. Digitalisering och tjänstefiering har påvisats vara ömsesidigt förstärkande processer, som sammantaget främjar implementationen av ett ekosystem. Inom hela processen är den disruptiva innovatören en drivande part. / There are several examples today of industries where a new company has changed how the core business is conducted. This has consistently occurred through implementation of technology in an otherwise traditional industry. Much has been written on how disruptive companies operate, but there is a lack of knowledge concerning how established companies are affected and adapt their operations. A prominent difference between the disruptive and the established companies is that the established companies have an existing network to rely on. The purpose of this study is to increase the understanding of how a company’s network is affected by digitalization within the industry as a result of a disruptive innovator’s establishment in the industry. The study applies the ARA-model, ecosystem and the concept of servitization as a theoretical framework. An abductive research approach is applied, with a qualitative method and case study as its research strategy. The automotive industry is chosen as a suitable industry for the study, and Volvo is chosen as the case company. The empirical material consists of sixteen semi-structured interviews and secondary data. The interviews were conducted both at the case company and with informants in the case company’s network, which is analyzed using thematic analysis. The study’s findings identified three themes: digitalization, collaboration, and a physical and digital synthesis. The conclusions of the study is that competitive advantages are acquired through collaboration, where shared resources lead to an increased efficiency. The configuration of new actor roles makes this process possible. Digitalization and servitization has shown to be mutually reinforcing processes that collectively promote the implementation of an ecosystem. Through the entire process, the disruptive innovator is a driving force.

Studiens syfte är att studera lärares uppfattningar om betydelsen av dialogisk högläsning för elevers språkutveckling samt hur de tillämpar metoden i praktiken. En kvalitativ metod används i form av semistrukturerade intervjuer med lärare som arbetar på grundskolans årskurser F-3. Det sociokulturella perspektivet ligger till grund för studien då teorin beskrivs som en social och interaktiv process mellan människor där människorna konstruerar sina kunskaper tillsammans. Resultatet visar att lärare anser att dialogisk högläsning är viktigt för elevers språkutveckling då det medför många positiva fördelar, exempelvis träning av elevernas arbetsminne och ökning av deras ordförråd genom verbalt uttryckande. De arbetar olika under lektionens gång. Några av lärarna arbetar med kooperativ lärande vilket innebär att man arbetar i par/ grupp, medan andra jobbar mer med uppgifter kopplat till boken. En utmaning som de flesta lärare uppgav med dialogisk högläsning är att det kan bli för uttjatat om man har dialogisk högläsning för ofta och svårt att få med alla elever i samtalen. / The purpose of the study is to examine teachers' perceptions of the importance of dialogic reading for students' language development, as well as how they apply the method in practice. A qualitative method is used in the form of semi-structured interviews with teachers working in grades F-3 in primary school. The sociocultural perspective underlies the study as the theory describes a social and interactive process between people where people construct their knowledge together. The results show that teachers consider dialogic reading important for students' language development as it brings many positive benefits, for instans training students' working memory and increasing their vocabulary through verbal expression. They work differently during the lesson. Some teachers work with cooperative learning, which means working in pairs/groups, while others work more with tasks related to the book. A challenge that most teachers mentioned with dialogic reading is that it can become too repetitive if used too often and it can be difficult to engage all students in the conversation.

Det är en brist på sjuksköterskor och det råder en hög personalomsättning i vården. Sjuksköterskan har en arbetsledande roll för omvårdnaden och för teamet, där det inom den geriatriska vården är fokus på teamarbetet. Nyexaminerade sjuksköterskor har behov av stöd i form av till exempel mentorskap för att landa i sin roll. Det råder ett gap mellan att gå från att vara student till att vara sjuksköterska och arbetsledare, nyexaminerade sjuksköterskor behöver snabbt landa i sin roll och behöver stöd för att göra det. Syftet med denna studie var att undersöka hur nyexaminerade sjuksköterskor med 6-18månaders erfarenhet upplever sin arbetsledande roll och behov av stöd för att landa i den arbetsledande rollen. Som metod valdes en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer med 10 informanter från 4 olika vårdavdelningar inom geriatrik. Intervjuerna transkriberades och analyserades, kodades och kategoriserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i 3 huvudkategorier; Att samverka med teamet vilket berörde samarbete och kommunikation, Att lära av andra vilket handlade om hjälp och stöd samt Att leda kollegor vilket tog upp relationer och ledarskapet. Slutsatsen blev att sjuksköterskans arbetsledande roll är komplex och ibland otydlig, där behövs stöd från både kollegor och chef. Rollen är något som växer fram över tid, mer erfarenhet och personlig utveckling. / There is a shortage of nurses and a high staff turnover in healthcare. The nurse has a leading role for nursing care and for the team, and in geriatric care teamwork is the focus. Newly graduated nurses need support in the form of, for example, mentoring to land in their role. There is a gap between going from being a student to being a nurse and supervisor, newly graduated nurses need to quickly land in their role and need support. The purpose with this study was to investigate how newly graduated nurses with 6-18 months' experience their managerial role and the need for support to land in the managerial role. As a method qualitative approach was used with semi-structured interviews with 10 informants from 4 different care departments within geriatrics. The analysis resulted in 3 main categories; Collaborating with the team which concerned cooperation and communication, Learning from others which dealt with help and support and Leading colleagues which addressed relationships and leadership. The conclusion is that the nurse's managerial role is complex and sometimes unclear, where support is needed from both colleagues and manager. The role is something that develops over time, more experience and personal development.

Syftet med studien är att ta reda på vilka strategier lärare använder för att främja nyanlända elevers svenska språkutveckling i svenskundervisningen samt vilka utmaningar de möter på vägen. För att uppnå detta har empiriskt material samlats in och undersökts efter förslaget om ett kvalitativt förhållningssätt till semistrukturerade intervjuer av Bryman (2018). Studien bygger på sociokulturell teori, som utgår från att elever lär sig genom interaktion och kommunikation med andra. Slutsatsen utifrån studiens resultat är att lärarna är överens om att det är viktigt med en varierad undervisning och varierat material för att möta elevernas individuella behov och förutsättningar. Resultatet av analysen visar att samarbete mellan lärare, studievägledare och speciallärare är av stor vikt för att hjälpa eleverna lyckas i skolan. Detta samarbete kan bidra till att skapa en mer stödjande och sammanhållen lärandemiljö för eleverna. Det har visat sig att de förkunskaper och erfarenheter som eleverna bär med sig i form av exempelvis familjebakgrund och relation till sitt modersmål är några av de faktorer som påverkar språkutvecklingen. Dessutom är ett gott samarbete mellan hem och skola viktigt för att eleverna ska kunna följas upp och utvecklas. / The aim of this study is to find out which strategies and methods teachers use to promote newly arrived students' Swedish language development in Swedish education. To achieve this, empirical material has been collected and investigated following the suggestion of a qualitative approach to semi-structured interviews by Bryman (2018). The study is based on sociocultural theory, which explains how students stipulates that learn through interaction and communication with others. Based om the study’s results, the conclusion is that teachers agree that it is important to have varied teaching methods and materials to meet the individual needs and conditions of students. The analysis of the results shows that collaboration between teachers, study counselors, and special education teachers is crucial in helping students succeed in school. This collaboration can contribute to creating a more supportive and cohesive learning environment for students. It has been shown that the prior knowledge and experiences that students bring with them, such as family background and relationship to their mother tongue, are some of the factors that impact language development. Furthermore, a good collaboration between home and school is also important for students to be able to be followed up and develop.

Der Zweck der vorliegenden Studie besteht darin, die These zu überprüfen, ob das analytische Paar eine selbstständige Einheit ist. Die Beobachtung, definiert als Etwas, das einen Unterschied im Umfeld des Anderen macht, ist eine Handlung, die vom Analysten, dem Patienten und dem analytischen Paar durchgeführt wird. Die zentrale Frage beschäftigt sich mit der Art und Weise, in der sich die analytische Sitzung aus einer triadischen Perspektive entfaltet: Kann das analytische Paar in seinem eigenen Umfeld einen Unterschied machen und sich zum Zweck der Anpassung verwandeln? Es wird eine mathematisch modellierte Herangehensweise benutzt, die davon ausgeht: “sind diese funktionell äquivalent oder unterschiedlich?”. Das neue Modell bietet eine binär geschriebene ‘Form’, von “symmetrischer Differenz” bestimmt, während jegliche selbstständige Identität zweidimensional ist, der Sprecher und der Zuhörer. Es wird gezeigt, dass Beobachtung mit Rekursion verbunden ist. “Beobachtung”, so wie diese vom Paar ausgeübt wird, gestaltet permanent neue Unterschiede in dem Umfeld, als Folge der Äußerungen, die Abläufe von Äußerungen widerspiegeln. Rekursion und Komplexifikation beantworten wie das Paar neue Unterschiede macht und diese “Beobachtungen” umwandelt und sich auf das was vor sich geht, anpasst. Das Paar entfaltet sich demnach: “weniger Ordnung → Schwankungen → mehr Ordnung” und bestätigt die theoretisierte Form des Prozesses: “Rekursion → Komplexifikation → Vorgänge auf der nächsten Ebene”. Paar zeichnet Unterschiede in seinem Umfeld auf, indem es sich selbst widerspiegelt. Es wird gezeigt, dass Vorgänge auf der nächsten Ebene aus einer Abfolge von selbstgespiegelten Vorgängen hervorgehen. Eine derartige Herangehensweise bedeutet, (empirisch) zu zeigen, ob diese Perspektive beobachtbare Elemente bietet und wie diese für die Art und Weise, in der der analytische Vorgang betrachtet wird, von Bedeutung sind. / The aim of the present study is to test the idea that the analytic couple is an autonomous entity. Observing, defined as making distinctions in one’s environment, is seen as an action performed by the analyst, the patient and by the analytic couple. The main question addresses how the analytic session unfolds in a triadic view: Is the analytic couple able to make distinctions in its own environment and transform for adapting? A mathematical inspired modelling approach is employed, that starts from: “are they functionally equivalent or different?”. The new model provides a binary written ‘form’, governed by “symmetric difference”, while any autonomous entity is bidimensional, involving the speaker and the listener. It is shown that observing involves recursion. So, “observing” as performed by the couple is ongoingly devising new distinctions in the environment, as sequences of utterances mirroring sequence of utterances. Recursion and complexification answer to how the couple makes new distinctions and transform them, adapting to what is. The couple unfolds under “less order → fluctuations → more order” and confirms the form of process: “recursion → complexification → next-level-events”. It is shown that next-level-events emerge from self-reflecting sequences of actions. What such view means equates showing (empirically) if such view provides observables, and how such observables are meaningful regarding the analytic process.

Sammanfattning: E-hälsa och digitala arbetssätt är ett växande område som fyller en viktig funktion inom hälso-och sjukvården. Digitala arbetssätt som integreras i hälso- och vården kan ge en ökad tillgänglighet till vårdkontakt och innebära möjligheter för en mer individualiserad vård samt kan innebära en mer kostnadseffektiv vård. För att implementera digitala arbetssätt på ett lyckat sätt så behöver personalen anpassa sig till den nya tekniken, en övergång som kräver såväl samarbete som god integrering av de digitala verktyg som införs. Mer kunskap behövs om användarna, till exempel hälso-och sjukvårdspersonalens perspektiv vid integrering av digitala vårdplattformar. Syfte: Att undersöka psykologers upplevelser av den digitala plattformen Stöd och behandling (SOB). Metod: Kvalitativ analys av individuella intervjuer (n=8) som genomfördes över Zoom. Intervjuguiden innefattade tio frågor och intervjuerna varade i mellan 30-50 minuter. Materialet analyserades sedan med kvalitativ innehållsanalys. Samtliga informanter var Legitimerade Psykologer mellan 30-59 år gamla med en medelålder på 40 år. Informanterna rekryterades via ett nätverk för psykologer på Facebook och enbart kvinnor deltog i studien. Resultat: Analysen resulterade i två teman, tre kategorier och flera underkategorier som beskriver psykologers upplevelser av plattformen Stöd och behandling. Det första temat var ”Ökade krav” och det andra ”Potential för ökade möjligheter till jämlik vård”. Flera av informanterna menar att det är svårare för vissa patienter att ta till sig behandling digitalt via Stöd och behandling.Informanterna själva beskriver å ena sidan ökad frihet, effektivitet och flexibilitet, å andra sidan ökade krav, inte minst på egna tekniska färdigheter. Vidare diskuterades plattformens potential att bidra till en mer tillgänglig och jämlik vård. Slutsatser: Informanterna beskriver att det finns fördelar med digital behandling som kan vara gynnsamma för hälso-och sjukvården i framtiden. Men det finns också nackdelar, exempelvis svårigheter för vissa grupper att ta till sig behandling via Stöd och behandling och liknande plattformar. Ytterligare svårigheter som diskuterats är hur implementeringen ska gå till vid införandet av en digital lösning. / ABSTRACT Introduction: E-health and digital interventions are a growing area that fulfills an important function in health care. Digital interventions that are integrated into routine can provide increased accessibility to healthcare and provide opportunities for more individualized care and can mean more cost-effective care. To implement digital ways of working successfully, staff need to adapt to the new technology, a transition that requires both collaboration and good integration of the digital tools that are introduced. More knowledge is needed about users' perspectives when integrating and using digital healthcare platforms. Purpose: To investigate Psychologists' perceptions of the digital platform Support and treatment. Method: Qualitative analysis of individual interviews (n=8) conducted over Zoom. The interview guide included ten questions and the interviews lasted between 30-50 minutes. The material was then analyzed with qualitative content analysis. All informants were Licensed psychologists with an average age of 40 years (30-59 years old) and only women participated in the study. The informants were recruited through a network for psychologists on Facebook. Results: The analysis resulted in two themes, three categories and several subcategories that describe psychologists' experiences of the platform Support and treatment. The first theme was "Increased demands" and the second "Potential for increased opportunities for equal care". Several of the informants believed that it is more difficult for some patients to access treatment digitally via SOB. The informants themselves described on the one hand increased freedom, efficiency, and flexibility, on the other hand increased demands, not least regarding the staff´s technical skills. Furthermore, the platform's potential to contribute to more accessible and equal care was discussed. Conclusion: The informants describe that there are advantages to digital treatment that can be beneficial for health care in the future. But there are also disadvantages, for example difficulties for certain patients to adopt treatment via Support and Treatment and similar platforms. Further difficulties that were discussed were implementation strategies when introducing a digital solution.

Introduktion: En främre korsbandsskada är en vanlig idrottsskada där många efter rehabiliteringen inte återgår till sin tidigare aktivitetsnivå. Förutom nedsatt knäfunktion kan många faktorer spela in i valet att återgå eller inte exempelvis motivation, rädsla och identitetsförlust. Studiens syfte var att utforska fysioterapeuters tankar, erfarenheter och rutiner kring psykosocial hälsa hos patienter med en främre korsbandsskada med målet om att återgå till tidigare idrott. Metod: Studien har genomförts genom en kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats samt en semistrukturerad intervjuguide. Fem fysioterapeuter som aktivt arbetade med främre korsbandsskador inkluderades. Intervjuerna analyserades utifrån innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i ett tema; Psykosocial hälsa, en gråzon för fysioterapeuter med tre kategorier; Psykosociala faktorer påverkar patientens rehabilitering, En god rehabilitering kräver engagemang och ett helhetsperspektiv, Delad syn på betydelsen av psykosocial hälsa inom rehabilitering. Resultatet visar på en medvetenhet om att en korsbandsskada kan påverka patientens psykosociala hälsa negativt, men hur fysioterapeuterna arbetar med psykosocial hälsa skiljer sig åt. Slutsats: Psykosocial hälsa är en synlig faktor i rehabiliteringen av en främre korsbandsskada och är ett område där fysioterapeuterna saknar rutiner, resurser och tillräcklig kunskap. Det lyfts en delad åsikt hos fysioterapeuterna kring vem som ansvarar för patientens psykosociala hälsa. Den här studien illustrerar en brist på tydlighet kring fysioterapeutens roll vid psykosocial hälsa i rehabiliteringen och kan ligga till grund för framtida forskning.