Socialtjänstlagen är en målinriktad ramlag vilket innebär att lagstiftaren endast angivit de ramar beslutsfattaren har att utgå från. Lagen består därför av få detaljerade bestämmelser och varje kommun har fått ett större utrymme att utforma verksamheten efter egna behov. Enligt socialtjänstlagen har varje enskild rätt till bistånd för sin försörjning och livsföring i övrigt om personen inte kan tillgodose sina behov själv eller på annat sätt få dem tillgodosedda. Genom biståndet ska varje enskild individ tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Begreppet saknar dock en fastställd definition i lagstiftningen. Av förarbeten till socialtjänstlagen framgår att det inte på förhand går att fastställa vilka situationer som kan berättiga till bistånd. Det måste göras en bedömning i varje enskilt fall. Vidare framgår att begreppet skälig levnadsnivå är ett flexibelt begrepp som måste kunna anpassas efter rådande behov. Det åligger därför kommunerna att fastställa innebörden av begreppet. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur enskilda tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Till uppsatsens syfte hör två frågeställningar som besvaras med hjälp av framställningen. Den första frågan är hur bedömningen av skälig levnadsnivå görs när enskilda ansöker om bistånd för att betala en skuld. Den andra frågan rör vad det finns för problem med att begreppet inte har preciserats i lagstiftningen. För att besvara frågeställningarna görs en undersökning av hur förvaltningsrätten bedömt frågan i 15 olika fall. Därtill används ett analysredskap för att få en mer djupgående diskussion av uppsatsens syfte och frågeställningar. Syftet med redskapet är att undersöka rättssäkerhetens och ramlagens påverkan vid biståndsbedömningen. Det saknas en uttrycklig bestämmelse som rör enskildas möjligheter att ansöka om bistånd för att betala en skuld. Frågan har behandlats av Högsta förvaltningsdomstolen och Socialstyrelsen har utfärdat allmänna råd. Ur dessa källor framgår att bistånd för sådant ändamål endast utges i undantagsfall och när det är nödvändigt. Rekommendationen från Socialstyrelsen är att bistånd bör utges om den enskilde får allvarliga sociala konsekvenser om skulden inte betalas. Av de domar som presenteras framgår att inte någon av de sökande varit berättigad till bistånd för att betala skulden. I ett fall bedömdes den enskilde få allvarliga sociala konsekvenser men på grund av bristande personligt ansvar fråntogs rätten till bistånd. Det aktuella fallet diskuteras närmare utifrån analysredskapet i uppsatsens femte kapitel. I min undersökning kan jag konstatera att det både finns för- och nackdelar med att begreppet skälig levnadsnivå inte har preciserats i lagstiftningen. Genom att konstruera socialtjänstlagen som en ramlag har nya möjligheter öppnats när det gäller att tillgodose enskildas behov. Samtidigt uppstår det vissa avvägningsproblem för varje beslutsfattare som ska fastställa något som saknar en tydlig definition. Målet med socialtjänstlagen är att låta varje individs behov styra rätten till bistånd och därför är det positivt med ett flexibelt begrepp. I annat fall skulle det finnas en risk att enskilda faller mellan två bestämmelser och det kan minska möjligheterna att få sina behov tillgodosedda.

I denna rättsvetenskapliga studie är syftet att diskutera hur den dynamiska rättstillämpningen i fastighetsmäklarlagen förhåller sig till legalitetsprincipen under en budgivningsprocess. En övergripande lydelse av legalitetsprincipen är inget brott utan lag inget straff utan lag. Legalitetsprincipen är en central del av rättssäkerheten som främjar förutsebarhet. De olika typer av moment som tagits upp i denna studie är falska bud, återkallade bud, felaktig tolkning av bud, tidpunkt för bud samt dolda bud. För att uppnå studiens syfte tillämpas en rättsvetenskaplig metod.Rättsreglerna gällande budgivningsprocessen är inte reglerade i lagen och bud som spekulanterna lägger är inte bindande. Det kan öppna upp för problem för en mäklare under budgivningen. Generalklausulen god fastighetsmäklarsed 8 § fastighetsmäklarlagen (FML) behandlas i studien och är en dynamisk paragraf som huvudsakligen utvecklats genom praxis. En anledning till att mäklaren har svårt att förutse problem som kan uppstå är på grund av generalklausulen god fastighetsmäklarsed. Det finns även en generell konflikt mellan generalklausuler och legalitetsprincipen. FML använder sig av en generalklausul och därför försvagas legalitetsprincipen. Ii rättsområden såsom straffrätten är inte generalklausuler accepterade då legalitetsprincipen har ett obestämdhetsförbud. När rättstillämpare som exempelvis Fastighetsmäklarinspektionen (FMI) ska bedöma inkomna anmälningar är de inte skyldiga att ta hänsyn till legalitetsprincipen. Att mäklaren meddelas en påföljd även om förseelsen inte är reglerad i lagen sker bland annat till följd av FML:s utvecklande generalklausul. Detta försvårar mäklarens möjligheter att förutse konsekvenser som kan uppstå av en handling under budgivningsprocessen. Det är därför av största vikt att mäklare använder sunt förnuft för handlingar som inte är reglerade i lagen då generalklausulen inte ger mäklare fritt handlingsutrymme. Så länge god fastighetsmäklarsed saknar detaljreglering kan mäklare ställas till ansvar för en handling under budgivningsprocessen som inte är preciserad i lagen. / The purpose of this study is to investigate how the dynamic application of the law relates to the principle of legality during the bidding process. An overall formulation of the principle of legality is no crime without law no punishment without law. The principle of legality is a central part of legal certainty that promotes predictability. The different types of cases that is investigated in the thesis is false bid, retracted bids, incorrect interpretation of bids, time of the bid and hidden bids. In this legal study a jurisprudence method is used to answer the questions.Bids in Sweden are not binding and the bidding process is not regulated by law. Brokers should act carefully in everything they do in a bidding process. The real estate broker is subject to disciplinary sanctions despite the fact that the offense is not explicitly regulated in the Estate Agents Act (FML). This makes it difficult for a broker to predict consequences that may arise from an act during the bidding process. The reason for the lack of predictability is the general clause in 8 § FML and the fact that good real estate brokerage is explicitly intended to be developed through practice. There is also a conflict between general clauses and the principle of legality. Since FML makes use of a general clause, the principle of legality is weakened, and in areas of law such as criminal law, even the general clause is not accepted when the principle of legality has a ban for indefinite. When legal practitioners such as Fastighetsmäklarinspektionen assess received reports, they are not obliged to take the principle of legality into account. It is important that brokers use common sense for actions that are not regulated in the law when the general clause does not give brokers free space of action. As long as good real estate brokerage is missing a detailed regulation a real estate broker can be held responsible for an action during the bidding process even though it is not regulated in the law.

No description available.

No description available.

No description available.

Introduction: This study adult guardianship for people with impaired decision- making capacity will be analysed. Three different counties in Skåne, Sweden will be studied with the perspective of their recruitment process and the supervision of the adult guardian. The purpose of the study is to look closer at how the counties quality assures their work and how they can guarantee legal certainty to the people with impaired capacity. In today’s society there’s an increasing amount of people in need of an adult guardian, both in Sweden and around the world. To have an adult guardian is a drastic restriction in a person’s life, as they lose all their legal rights, whereas the guardianship is allowing another person to take over their decision making. Therefore this measure should only be used as the last resort of action. Today we’re often fed with different horror stories about non- working adult guardians, who misuse their power-position in another person’s life and the society speculates whether this measure is for the person’s best or not. Therefore this study will be looking closer at how this procedure is implemented in practice in the countys.Method: This study is a documentary study based on swedish laws, national guidelines, public documents and internal guidelines from each county. The collected material was analyzed with a thematic analysis method.Result: Current laws and national guidelines leave a room for interpretation for the countys to organise their work with the procedure of adult guardianship. The study showed both differences and similarities in the counties work procedure. The studied counties were variously generous with sharing their internal guidelines and documents. Some counties used the national guidelines more frequently, while others had established more internal guidelines for the employee to use.Conclusion: All the counties had established routines and guidelines which can be seen as measures in the form of both quality assuring and legal certainty for the people with impaired decision-making capacity. The area of adult guardianship is unexplored, which could benefit from the counties sharing their experiences with each other and be further explored.

Syftet med studien är att undersöka faktorer som påverkar socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd när de fattar avslagsbeslut. Frågeställningarna har utformats för att särskilt fånga upp aspekter kopplade till känslor.  Kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer har använts för att ge svar på studiens frågeställningar. Sammantaget visar studien att grad av professionalitet hos socialsekreteraren, dennes dagsform, värderingar och förmåga till att relatera till den sökande påverkar vad hon känner vid avslagsbeslut. Vidare påverkar även brukarens uppförande samt stress och kollegialt stöd i organisationen.  Genom studien förtydligas länken mellan kända faktorer som påverkar vid beslut och vad socialsekreterarna känner. Utifrån detta blir det relevant att fråga huruvida större fokus inte ska läggas på forskning kopplat till emotioner och beslutsfattande.

No description available.

Under senare tid har bristen på likvärdighet inom vårt utbildningssystem gjort sig allt mer påmind både medialt och från myndighetshåll. Min nyfikenhet och mitt intresse kring denna brist har tagit sin utgångspunkt i en undersökning av vad forskningssamhället har att säga kring ämnet samt vad som eventuellt i detta material enligt mig skulle kunna fungera som en väg kring nämnda problematik då denna trots åtgärder till stor del tycks bestå. Till min hjälp har jag använt mig av en normativ ansats med deliberativa kvaliteter som handlar om ett tillförande av en bördimension i arbetet med min textanalys angående nämnda problematik genom ett systematiskt övervägande kring olika alternativ för att nå eventuella förbättringar i ärendet. När det gäller resultaten har min litteraturgenomgång påvisat en omedelbar brist på likvärdighet inom det svenska skolväsendet gällande betyg och bedömning. Mina egna slutsatser är att något måste göras och då inte nödvändigtvis det nu ordinerade; mer av samma medicin fast i en tydligare förpackning och tillförandet av fler inspektioner för att säkerställa likvärdigheten. Istället lyfter jag fram en alternativ väg eller rättare sagt en ny tillämpning av rådande urvalsverktyg som enligt mig skulle kunna motverka de problem som redan finns inbyggda i vårt kriterierelaterade betygssystem. Eftersom detta system i sig inte är utformat för att differentiera, är det enligt mig nödvändigt att införa ett obligatoriskt högskoleprov som tillsammans med betygen ska utgöra urvalsgrunden för vidare studier.

The essay is a comparative legal study between law in Sweden and Norway. The study focuses on the regulations regarding the authority's obligation to investigate cases legally and without unnecessary delay. The purpose of the delay requirement is to ensure that the rights of every individual citizen are met. The administration therefore has the obligation to ensure that the processing takes place quickly, efficiently and with legal certainty. An analysis of similarities and differences as well as strenghts and weaknesses has been carried out regarding Sweden's and Norway's legal system. Supervisory decisions have been the basis for the implementation and the contribution to a closer understanding of the problem regarding slow processing. A recurring reason referred to by the authorities in both countries is the heavy workload. This in turn causes discussion about how this can affect the authority's position towards the citizens. The study shows that there are shortcomings in the authority's position towards the citizens. The study shows that there are shortcomings in the authority's way of handling a case in both countries but also in the legislation itself in both Sweden and Norway. From this reslut, it can be concluded that processing of or amendements to the legislation in both countries may need to be done.