Vi är två snart färdigutbildade gymnasielärare som har gjort ett delvis gestaltande examensarbete. Arbetet består av två delar. Den första skriftliga delen består av en undersökning av vad tre gymnasielärare inom medieämnet anser om, och hur de arbetar utifrån, de kursplaner som berör ämnena i kurserna medieproduktion A samt rörlig bild A. Vi ville genom de intervjuer vi genomförde med lärarna undersöka vilka metoder de använder när de går igenom de teoretiska respektive praktiska momenten kring videoproduktion. Målsättningen var att undersöka vilken typ av läromedel lärarna använder i de här ämnena, på grund av att vi själva har upplevt att det är en brist på undervisningsmaterial i dessa ämnen, och att lärarna ofta sätter ihop eget. Vi sökte svar på våra frågor för vår andra del och huvudsyftet med detta arbete, var att producera ett eget läromedel för vår egen skull som blivande lärare i medieämnet och till kommande elever. Vi har även forskat kring hur man skapar ett läromedel och vad man ska tänka på för att främja lärande genom en litteraturgenomgång. Det vi har kommit fram till är att de intervjuade lärarna följer styrdokumenten men väljer att ibland lägga till eller ta bort något moment. Skälen till detta varierar, men oftast handlar det om att eleverna behöver kunskap om något extra i sina projekt, eller att de går igenom de momenten på andra kurser. Lärarna ansåg att det viktigaste i kurserna var att eleverna skulle få en helhetssyn på videoproduktion, från ide till färdig produktion. Metoderna som lärarna använde sig av i undervisningen var likartade. De började oftast med att ha lite teori i början av varje moment, för att eleverna skulle få en grund att stå på, för att sedan låta eleverna arbeta praktiskt med uppgifterna. Lärarna gick sedan runt i grupperna och hjälpte eleverna om de stötte på problem. En av lärarna brukade gå igenom en del moment gruppvis, som till exempel redigeringen. Det som lärarna undervisade om när det gällde videoproduktion var allt från synopsis, bildmanus, berättarkomponenter och kameravinklar till dramaturgi och grundläggande redigering. Vi hade i början lite problem med att finna forskning kring läromedel och läromedelsproduktion mentillslut kom vi i kontakt med Mayers sju designprinciper för multimedia. Vi använde oss av några av dem när vi producerade den gestaltande delen av detta arbete, ett lärmedium om de grundläggande kunskaperna man behöver för att arbeta med videoproduktion. För att komplettera arbetet skapade vi även en lathund om grundläggande redigering i Adobe Premiere.

Syftet med denna uppsats är att skänka en grundläggande illustration av hur relationen bild inom bild och skräck kan se ut. Studien koncentrerar sig på estetiken och reflexiviteten hos bilderna inom bilden hos de japanska skräckfilmerna The Ring, Pulse och Dark Water. Dessa bilder består av ett videoband i The Ring, webbkamerabilder i Pulse och övervakningsbilder i Dark Water. Användningen av rörliga bilder inom rörliga bilder är reflexivt i den meningen att vi medvetandegörs om filmmediet självt som en konstruktion av bilder. Detta fenomen uppmärksammar oss också på akten att se. Syftet i skräckfilm är att skapa känslor av olust och skräck hos oss och detta åstadkoms, bland annat, genom hur bilderna ser ut och är upplagda. Ett återkommande element hos bilderna inom bilden hos våra filmer är otydligheten hos flera av dem och detta att vi inte kan se bilden tydligt kan ge upphov till olustkänslor. Något dessa bilder också har gemensamt och som kan te sig otäckt är att de är ologiska på olika sätt. Ologiska i förhållande till verkligheten, det vill säga vår verklighet utanför fiktionen, och ologiska i förhållande till det klassiska filmberättandet där åskådarna ska föreställa ”osynliga vittnen” till en händelse. / The aim of this paper is to give a basic illustration of how the relation horror and image within image can present itself. The study is concentrated upon the aesthetics and reflexivity of the images within the image in the Japanese horrorfilms The Ring, Pulse and Dark Water. The images within the image in these films consist of a videotape in The Ring, webcamera images in Pulse and images of surveillance in Dark Water. The use of moving images within moving images is reflexive in the sense that we come aware of the medium as a construction of moving images. This phenomenon also attracts our attention to the act of looking. The purpose in horrorfilm is to frighten us and to make us feel unpleasant. That is achieved, among other, by how the images look - it is the images that assault our eyes. An element that recurs is the indistinctness of several of these images, which can generate an unpleasant feeling. Another theme these images have in common and that may seem awkward is how illogical they appear. Illogical in comparison to our reality outside the fiction, and illogical in relation to classical narration in fiction film as far as the audience being invisible observers.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur svenska dagstidningar använder mediekanalen webb-tv i sitt redaktionella utbud på webben. I undersökningens första del kartlade jag vilka svenska dagstidningar som har webb-tv och om de producerar materialet själva. I den andra delen gjorde jag en närmare studie av de strategiskt valda dagstidningarna Barometern, Dagens Nyheter, Norrbottens Kuriren, Ulricehamns Tidning och Vestmanlands Läns Tidning. Jag undersökte deras webb-tv i fråga om innehåll, form och produktionsvillkor för att ta reda på varför deras webb-tv blir som den blir. I den första delen gjorde jag, under vecka 14 2009, en kvantitativ analys av alla svenska dagstidningar som finns representerade på webben. De metoder jag använde i den andra delen var kvalitativ innehållsanalys av de fem dagstidningarnas webb-tv-inslag samt kvalitativa intervjuer med en producent på varje tidning. Min kartläggning visar att 45 procent av alla svenska dagstidningar som finns representerade på nätet har webb-tv. De flesta producerar även rörlig bild själva. Innehållsanalysen klargör att de fem undersökta tidningarnas webb-tv-utbud är spretigt både vad gäller innehåll och form. Tydligt är dock att en stor del av webb-tv-inslagen är av underhållande och varaktig karaktär. Det kan hänga samman med att webb-tv inte är fullt ut integrerat i de fem tidningarnas redaktionella utbud på webben. Intervjuerna visar också att producenterna utnyttjar webbens möjlighet till interaktivitet, det vill säga ökad publikstyrning i valet av ämnen.

Journalistiken i dag går igenom en förändring till följd av bland annat ägarkoncentrationer, nedskärningar och otydligare gränser mellan publiceringsplattformer, journalister och fotografer. Tidigare forskning visar att bilder får allt större plats i dagstidningar, men att antalet fotografer minskar och att allt fler tidningsredaktioner börjar använda sig av multijournalister som ska arbeta i både text, bild och rörligt material. Syftet med vår studie var att undersöka hur den pågående förändringen av journalistiken kan ha betydelse för bildjournalistiken bland lokaltidningar.

Syftet med det här arbetet var att undersöka min konstnärliga process i skapandet av musik till rörlig bild. Detta genom att hämta en arbetsmodell från filmkompositören Katharina Nuttall och applicera den på min arbetsprocess.  Arbetsmodellen byggde på frågeställningar som: • Varför musik?• Vad berättar musiken?• Var ska musiken vara? • Vilken sorts musik?• Vem spelar? (instrumentering) Och en lista med filmmusikens huvudfunktioner: • Är att berätta vad för film vi tittar på• Förstärka stämning och känslor i scener• Följa berättelsens dramaturgiska förlopp• Visa musikaliskt vad för plats vi befinner oss på och vilken tid • Binda ihop en story samt skapa tempo i scenen• Funktion som rytmen i klipptempo Genom att arbeta utifrån dessa frågeställningar och syften kring musikens funktion i film satte jag musik till två olika filmsekvenser. Arbetet resulterade i att min konstnärliga process blev mycket mer effektiv än förr. Vikten av en god planering och förarbete tillsammans med en effektiv systematisering av arbetsprocessen framgick tydligt och blev en lärdom. Jag kunde slutföra två inplanerade projekt i tid och jag kom fram till ett färdigt resultat på ett effektivt sätt.

Hede Wilkens, Julia & Helena Nilsson. (2005). Blommor och bild. Ett fördjupningsarbete om tolkning av kursplaner i ämnena Hantverksteknik och Rörlig bild. (Flowers and images. A in-depth study of the interpretation of the curriculums for the subjects manual crafts and moving images). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med följande arbete är att se hur olika lärare beskriver att de tolkar en och samma kurs, med samma kursmål som utgångspunkt. Arbetet ger en bakgrund till hur dagens kursmål kommit till. Med hjälp av kvalitativa intervjuer ville vi se vilka eventuella skillnader det fanns i tolkningen av kursmålen på olika skolor. Sammanfattningsvis pekar resultaten på att tolkningen av kurserna skiljer sig mer på kursen Rörlig bild än på hantverksteknik. Tillgången till teknisk utrustning är en avgörande faktor. Det visade sig också att skolorna skilde sig åt vad det gäller möjligheter att exponera sitt arbete inom skolan och för allmänheten. / Flowers and images A in-depth study of the interpretation of the curriculums for the subjects manual crafts and moving images.

Uppsatsens syfte är ta reda på hur några elever och lärare uppfattar att man utvecklar sin kreativitet. Jag ville titta speciellt på i ämnet rörlig bild, ett ämne som kännetecknas av att skapandet sker till huvuddelen i grupp, eftersom jag föreställer mig att kreativitet är något som kan var behäftat med en del romantiska konstnärliga föreställningar som sätter den skapande talangfulle individen i centrum. Den tidigare forskningen inom estetiska ämnen i grundskolan visar dessutom att den pedagogik som dominerat där under lång tid är det fria skapandet. Med tanke på detta vill jag främst se hur lärarens roll uppfattas i ett sådant här skapande ämne på gymnasienivå. Ses läraren som någon som kan bidra till den kreativa processen? Här finns som jag ser det en möjlig krock mellan en fri skapande syn och en mer yrkesmässig syn (Molander, 1996) och Vygotskij, som säger att vi skapar tillsammans. Ytterligare en fråga i studien var på vilket sätt informanterna upplever att det undervisas om kreativ utveckling i skolan och i rörlig bild. Jag använde en kvalitativ metod och intervjuade sex elever, som nyligen börjat med rörlig bild, och tre lärare som undervisar i ämnet. Frågorna delades upp i två avdelningar, dels en öppen fråga om hur informanterna uppfattar att man utvecklar sin kreativitet, och dels en där informanterna fick bedöma och rangordna hur fem faktorer utvecklar kreativiteten: eleven själv, läraren, gruppen (med andra elever), förebilder (film, tv, böcker…) och teknik. Resultatet visar att i den öppna frågeavdelningen dominerade svar som handlade om att eleven själv utvecklar kreativiteten på olika sätt. Det fanns hos eleverna några romantiska utsagor om till exempel talang. Men även hos en lärare fanns det vissa romantiska inslag, såsom att kreativiteten främst är förbehållen konstnärer, och att den utvecklas bäst när undervisningen är fri och obegränsad. Det mest anmärkningsvärda är att inga lärare och bara två elever kom in på att utveckla kreativiteten genom interaktion med andra elever och läraren. I avdelning två, när de fem faktorerna bedömdes, så visade det sig att de flesta ändå uppfattar att läraren är viktigt, vilket motsäger mina inledande funderingar. Gruppen får däremot ett mer blandat omdöme. Den kan både hjälpa och stjälpa kreativiteten. Lärare och elever bedömer faktorerna relativt lika. Det råder också stor enighet om att konkret undervisning om kreativ utveckling upplevs som är något ovanligt i skolan. Med tanke på den förändring som sker i uppfattningarna mellan studiens två delar, är min teori att en mer medveten undervisning kring kreativitet skulle kunna göra att synen på kreativitet blev mindre romantisk och individfixerad. Det tror jag skulle underlätta undervisningen i ämnet speciellt med tanke på de grupparbeten som till viss del framstår som problematiska.

Moving images and sounds are processed creatively after they have been recorded or computer generated. These processes consists of design activities carried out by workers that hold ‘agency’ through the crafts they exercise, because these crafts are defined by the Moving Image Industry and are employed in practically the same way regardless of company. This thesis explores what material constraints there are for such creativity in contemporary Swedish professional moving image postproduction. The central aspects concern digital material, workflow and design work as distributed activities. These aspects are coupled to production quality and efficiency at the postproduction companies where production takes place. The central concept developed in this thesis is ‘creative space’ which links quality and efficiency in moving image production to time for creativity, capacity of computer tools, user skills and constitution of digital moving image material. Creative spaces are inhabited by design agents, and might expand or shrink due to material factors. Those changes are coupled to parallel changes in quality and efficiency. / Audiovisuella Medier

Syftet med studien är att undersöka om textbaserad information på sociala medier blir mer intressant om det sker i rörlig bild med animerad text. Studien bygger på en målgrupp bestående av unga Facebookanvändare där användare och deras digitala konsumtion på den sociala plattformen undersöks. Empirisk datainsamling har genomförts i form av enkäter som digitalt distribuerats till den utvalda målgruppen. Djupgående, kvalitativa och kompletterande intervjuer med slumpmässigt utvalda respondenter har genomförts för att säkerställa en kvalitativ ansats i studien. Studiens resultat visar på en jämn fördelning för föredragen form av nyhetsrapportering i form av rörlig bild och bild med kompletterande text där det tydligt framkommer spetsegenskaper för de olika alternativen. Undersökningen visar att de olika alternativen för informationsförmedling har tydliga kopplingar till olika motiveringar. Tillgänglighet och intressant är synonymt med rörlig bild medans informativt och tydligt är synonymt med bild med kompletterande text. Studien visar även på att det är ett område som kräver vidare forskning.

I denna studie presenteras de reflektioner och analyser som legat till grund för mitt musikskapande till rörlig bild, med fokus på musik till protestfilmer från Chiles aktuella protestvåg. Protesterna, som visar på ett starkt folkligt missnöje, inleddes den 18 oktober 2019 och har, till dagens datum, inte sett ett slut.    Filmerna sprids via sociala medier, vilka har uppfyllt en fundamental roll genom att sprida materialet på ett massivt och snabbt sätt. Det audiovisuella materialet som sprids genom dessa sociala medier är nytt i sin genre eftersom det gestaltar protestvågen på ett, som jag anser, nyskapande sätt. Videon kännetecknas av att de visar genuin och äkta information i korta och skakande filmer som skildrar demonstrationerna inifrån, men utanför de officiella massmedierna, såsom press och TV. Protestfilmerna fokuserar ofta på den som kommit att kallas för ”Primera Línea”, Frontlinjen.     Det visuella materialet innehåller symboler och uttrycker känslor som kan analyseras dels utifrån ett semiotiskt perspektiv, dels en subjektiv synvinkel som går ut på att undersöka hur jag själv känner när jag ser filmerna. Utifrån denna analys har jag haft som syfte att skapa egen musik till filmerna, men en önskan att berika och förstärka filmernas budskap. Analysen har även legat till grund för valet av instrumentation och arrangemang. Detta tillvägagångssätt har jag tillämpat igenom hela processen, från planeringen av musikskapandet till färdig produkt.    De semiotiska element som jag har hittat i filmerna är, bland annat, territorium, etnicitet, folkidentitet, förnyelse samt förstörelse och våld. Dessa är med i alla de 5 filmer som jag har arbetat med. De första två element har fått mig att välja instrument som kan associeras till ursprungsbefolkningen i Chile. Resterande filmer och dess musikskapande beskrivs ingående i denna studie utifrån dels ett semiotiskt perspektiv, dels en känsloanalys utifrån mitt egna perspektiv.