Läsförståelse är en central beståndsdel i de flesta skolämnen. Att läsa med förståelse är viktigt för alla elever i skolan eftersom det kan ge dem möjlighet att utveckla kunskap i skolans ämnen (Eckeskog, 2015, s. 5-6). Trots att läsförståelsen är av denna vikt i skolan visar resultat frånProgram for International Student Assessment (PISA) att svenska elevers resultat i läsförståelse har sjunkit (Skolverket, 2013, s. 13). Syftet med studien är därför att undersöka hur lärare i årskurs 1-3 beskriver att de planerar och genomför sin undervisning av högläsning för att utveckla elevers läsförståelse. Detta besvaras med följande frågeställningar: Hur beskriver lärare att de arbetar med lässtrategier i samband med högläsningen?, Hur ges elever enligt lärare möjlighet att arbeta med texterna i högläsningen? Och slutligen: Vilka olika texttyper väljer lärare att fokusera på i sin undervisning i utvecklingen av elevers läsförståelse? Studien har sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. Materialet samlades in genom en kvalitativ metod, semistrukturerade intervjuer. Materialet analyserades genom kodning för att finna intressanta mönster i deltagarnas beskrivningar. Resultatet visade att lärarna använder högläsning som verktyg för att utveckla elevers läsförståelse. De läser både skönlitteratur och sakprosa. Före, under och efter högläsningen använder flertalet av lärarna lässtrategierna: förutspå, klargöra, sammanfatta och ställa frågor. Elever får enligt lärarna visa sin läsförståelse genom textsamtal, skrivning och arbete med bilder. / Reading comprehension is a central part of most school subjects. It is important for all pupils to be able to understand what they read, as it can enable them to develop knowledge within the school subjects (Eckeskog, 2015, p. 5-6). Although reading comprehension is of such importance in school, results from the Program for International Student Assessment (PISA) shows that Swedish pupils results in reading comprehension have fallen (Skolverket, 2013, p. 13). The purpose of this study is, therefore, to study how teachers in grades 1-3 describe that they plan and implement their read aloud teaching to develop the pupils’ reading comprehension. This will be answered by the following questions: How do teachers describe that they work with reading strategies in connection with the read aloud? How do the teachers, according to themselves, give the pupils the opportunity to work with the texts in the read aloud? And finally: What different types of texts do teachers focus on in their teaching in the development of the pupils’ reading comprehension? The study is based on the socioultural perspective. The data was collected through a qualitative method, semi structured interviews. The data was analyzed by coding to find interesting patterns in the participants descriptions. The results showed that the teachers use read aloud as a tool to develop the pupils’ reading comprehension. They read both fiction and non-fiction. Before, during and after the read aloud most teachers use some of the reading strategies: predict, clarify, summarize and questioning. According to the teachers, the pupils show their reading comprehension through text conversation, writing and working with pictures.

This study is about teachers’ read-aloud in the classroom. Reading comprehension is important in all subjects of the school and a recurring knowledge requirement throughout the compulsory school. The purpose is therefore to investigate how teachers in grades 1 – 2 describe their read-aloud. The following questions have been the starting point of this study: What purpose do teachers have with their read-aloud? How do teachers work with read-aloud? Which advantages and disadvantages do teachers see with read-aloud? This study is based on the sociocultural theory assuming that people develop through social activities where scaffolding is important for development. Semi-structured interviews have been used and six teachers have been interviewed. The material has been analyzed and discussed in relation to the field. The result shows that the teachers have several different purposes of read-aloud. The purpose can be to create a mutual reading experience or increase pupils’ interest in reading. Also, the purpose can be to develop pupils’ reading comprehension. How and how much the teachers use read-aloud differs. According to the teachers there are major advantages of read-aloud while the disadvantages are few. / Studien behandlar lärares arbete med högläsning i sin undervisning. Läsförståelse är en viktig grund i skolans alla ämnen och ett återkommande kunskapskrav genom hela grundskolan. Syftet är därför att undersöka hur lärare i årskurs 1 – 2 beskriver sitt arbete med högläsning. Dessa frågeställningar har varit utgångspunkterna för studien: Vilket syfte har lärare med sin högläsning? Hur arbetar lärarna med högläsning i sin undervisning? Vilka för- och nackdelar ser lärarna med högläsning? Studien har sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin som utgår från att människor utvecklas genom sociala aktiviteter där stöttning är viktigt för att utvecklas. Semistrukturerade intervjuer har använts och totalt har sex lärare intervjuats. Materialet har analyserats och diskuterats i förhållande till forskning inom området. Resultatet visar att lärarna har flera olika syften med högläsning. Den kan syfta till att skapa en gemensam läsupplevelse eller öka elevers läsintresse, men syftet kan också vara att utveckla elevers läsförståelse. Hur och hur mycket lärarna använder högläsning i sin undervisning skiljer sig åt. Enligt lärarna är fördelarna med högläsning många medan nackdelarna är få.

Textsamtal är ett viktigt moment i skolan och ett av dess mål är att utveckla elevernas läsförståelse. Även om det är tidskrävande är textsamtal väldigt givande för eleverna och något som hjälper dem att använda olika lässtrategier för att få en bättre läsförståelse. Syftet med denna kunskapsöversikt var att se vad forskning säger om textsamtal. Vi använde oss av två olika databaser, Primo och ERIC (ProQuest), för att kunna ta fram relevanta studier till vår kunskapsöversikt. Studiernas resultat visade att textsamtal är ett viktigt moment för elevernas läsförståelse men samtidigt är det ännu viktigare att använda sig av lässtrategier för att kunna utveckla läsförståelsen. Lärarna behöver modellera lässtrategierna för att få eleverna att förstå hur dessa kan användas. Reciprocal Teaching och Questioning the Author är två viktiga och användbara lässtrategier inom textsamtal i skolan som hjälper eleverna att utvecklas i sin läsförståelse. Efter att ha läst och fördjupat oss i våra valda studier har vi kommit fram till att forskarna inte alltid skiljer mellan fiktiva och icke-fiktiva texter vilket är problematiskt.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka intentioner svensklärare har med sin högläsning samt på vilka grunder de väljer ut den skönlitteratur som ska högläsas i klassrummet.Forskning på området visar att faktorer som är framgångsrika för att få till en lyckad högläsning är att välja skönlitteratur utifrån elevernas intressen samt att välja skönlitteratur ur olika genrer för att låta eleverna möta en litterär mångfald. Även om det saknas en litterär kanon i den svenska skolan finns exempel på val av skönlitteratur som tycks baseras på ett bildningsideal snarare än elevernas intressen.Detta är en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer genomförts med sex behöriga lärare i årskurs 4–6 i ämnet svenska. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv.Resultatet visar att de intentioner lärarna i studien har med sin högläsning kan sammanfattas i tre punkter: språkutveckling, att få till lugna stunder samt att uppmuntra till läsning. När det gäller de skönlitterära val som görs gällande högläsning utgick lärarna främst från eleverna och deras intressen. De skönlitterära titlarna som lärarna i studien uppgav att de använder i undervisningen visar på att det ofta finns en medvetenhet när det gäller att eleverna ska få möta skönlitteratur i varierande genrer. / <p>Svenska</p>

Högläsning är en av de aktiviteter som har störst inverkan på barns språk och kommunikation. För att få en inblick i hur förskollärare och vårdnadshavare uttrycker sig kring högläsning har denna studie genomförts. Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare och vårdnadshavare uttrycker sig kring barns användande av språk och kommunikation i samband med högläsning. I studien har också undersökts hur den vuxne uttrycker sig kring sitt förhållningssätt till högläsning och hur det kan påverka barns intresse för språk och kommunikation. Skriftliga intervjufrågor sändes ut till deltagande respondenter som de sedan fick ge skriftliga svar på och återsända.  Resultatet visar att både förskollärare och vårdnadshavare anser att högläsning är viktigt för barns språkutveckling och att högläsning påverkar barns språk och kommunikation positivt både under planerade och spontana lässituationer. Resultatet visar även att läsarens förhållningssätt har betydelse för barnens intresse och fokus. Om läsaren visar ett intresse och en positiv inställning till högläsning och böcker är det lättare att fånga barnens intresse. / Reading aloud is one of the activities that has the greatest impact on children’s language and communication. In order to gain an insight in how preschool teachers and guardians express themselves about reading aloud, this study was conducted. The purpose of the study was to investigate how preschool teachers and guardians express themselves about children’s use of language and communication in connection with reading aloud. The study also examined how the adults, both preschool teachers and guardians, expresses his or her attitude towards reading aloud and how it may affect interest in language and communication. Written interview questions were sent to participating respondents and as they were done answering the questions, they sent them back.  The result shows that both preschool teachers and guardians believe that reading aloud is important for children’s language development and that reading aloud positively affects children’s language and communication during both planned and spontaneously reading situations. The result also shows that the reader’s attitude towards read-aloud is important for the children’s interest and focus. If the reader shows an interest and a positive attitude towards books and reading, it becomes easier to capture the children’s interest.

Denna litteraturstudies syfte är att ta reda på vad forskning säger om hur lärare använder sig av högläsning i svenskämnet som en didaktisk metod och hur detta påverkar elevers ordförråd. Högläsning kan ske på olika sätt men i detta fall menas det att en person så som en lärare läser upp en bok eller en text högt. Frågeställningen lyder: Hur utvecklas ordförrådet då lärare och elever interagerar under högläsning? Med högläsning avses i denna studie den aktivitet där en lärare läser högt för sina elever oberoende av vilket ämne texten läs samt sker en interaktion mellan läraren och eleverna. Adelmann (2002) anser att lyssnandet är en central del i skolans värld där eleverna till mesta del får sitta och lyssna på olika genomgångar eller annan typ av undervisning. Inom svenskämnet syftar läroplanen att eleverna ska få möjlighet att utveckla deras kunskaper kring det svenska språket (Skolverket, 2019). I läroplanen (Skolverket, 2019) framgår det att elever ska få möjligheter till att utveckla sitt tal- och skriftspråk. Detta blir betydelsefullt i elevernas förståelse över att kommunicera och att det kan ske i olika sammanhang för en utveckling av deras språkbruk. Litteraturstudiens resultat har blivit framtaget genom att ta del av vetenskapliga artiklar och avhandlingar där olika vetenskapliga metoder tillämpas. Sökningarna har genomförts både manuellt och via databaser med stöd av sökord. I resultatdelen framkommer det forskning som stödjer att lärarens interaktion och närvaro med eleverna ger ett utvecklat ordförråd. Ordförrådet utvecklas mer hos eleverna om man har ett samtal gällande texten som läraren läser. Andra åsikter och hinder för högläsning synliggörs, som tillexempel lärarens roll, tidsaspekten samt hur samtalet kring boken ska framkomma. Dessa delar är viktiga för hur givande högläsningstillfället kommer att bli för eleverna.

The study discussed investigates the range and variability of cultural and linguistic diversity as represented in interdisciplinary text sets for science read-alouds in Grades K–3. Presenters share their analysis, discuss implications, and offer alternatives for locating texts that include culturally and linguistically relevant depictions of target topics.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken erfarenhet verksamma lärare i årskurs F-3 har av högläsning inför klassen i svenskämnet för att stimulera elevernas läs- och språkutveckling. Via semistrukturerade intervjuer valde jag att söka svar på vad lärare säger sig ha för didaktiska syften med sin högläsning samt hur de använder sig av samtal i anslutning till högläsningen. Resultatet av denna studie analyserades med stöd i ett sociokulturellts perspektivs idéer om att människan utvecklas och formas i samspelet med andra människor samt att kommunikation och språk är centrala i människans lärande. Vid insamlandet av empiri genomfördes sex intervjuer med sju lärare verksamma i årskurs F-3. Resultatet visar att lärare väljer att använda sig av högläsning i syfte att utveckla elevernas ordförråd samt ord- och begreppsförståelse. Vidare berättar lärarna hur de med hjälp av högläsning vill skapa en läsglädje och ett läsintresse hos sina elever, samtidigt som de använder högläsningen till att modellera lässtrategier som eleverna sedan kan använda sig av vid enskild läsning. Avslutningsvis motiverar lärarna högläsning med att det gynnar elevernas språkutveckling på flera plan. Gällande samtal berättar lärarna att elevernas egna erfarenheter är en viktig komponent i dessa, samtidigt som samtalen genomförs i syfte att eleverna ska få en förståelse för hur de kan använda sig av förutsägelser. Via samtal ges eleverna även en förståelse för ord och dess betydelse. Resultatet visar även att lärare väljer mellan lärarstyrda samtal och elevstyrda samtal, samt att lärarna har skilda motiveringar till detta. / <p>Svenska</p>

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om pedagogernas uppfattningar om vilken eventuell påverkan högläsning har på barns språkutveckling. I studien har det använts en kvalitativ metod där data samlades in genom intervju av fokusgrupper. Fokusgrupperna bestod av två till fyra personer som har kompetens inom ämnet som undersökts. Fyra av fem intervjuer har skett vid fysiska möten och en intervju genomfördes digitalt på grund av pandemin. Studiens frågeställningar är: Vad är pedagogens syfte med högläsningen i utbildningen? Hur upplever pedagoger högläsning i relation till barns språkutveckling? I vilken utsträckning görs barn delaktiga genom interaktion under högläsningssituationen? Data har analyserats utifrån begreppet literacy och barns språkutveckling som teoretisk ram, samt tidigare forskning.Resultatet visade att pedagoger i förskolan har god kännedom om hur högläsning påverkar barns språkutveckling men att det förekommer skillnader mellan förskolor och synen på högläsning.

The purpose of this study is to contribute to an increased understanding of how preschool teachers work with reading aloud in preschool and what they think about reading aloud as a way of working for children's language development. To investigate this and to gather empirical evidence, we have used qualitative interviews where we interviewed ten working preschool teachers. The collected empirical evidence is processed through a thematic analysis. The investigation takes the socio-cultural theory as a point of departure, where we analyze the results based on theoretical concepts. The theoretical concepts have given us an increased understanding of the results that we have obtained. The results of this study show that reading aloud is used frequently, both spontaneously and planned in the preschool’s activities. The preschool teachers repeatedly mention in our interviews that reading aloud is a central part of the activities. The reading aloud is further described as something that can be used as a starting point for several different follow-up works. Furthermore, reading aloud is described as developing on several levels, not at least as language development. The conclusion made in this study is that reading aloud is a central part of the preschool’s activities. The reading aloud takes place both spontaneously and planned, and in this study we have been able to see how the preschool teachers continue to work with the reading aloud. / Syftet med undersökningen är att den ska bidra till en ökad förståelse för hurförskollärare arbetar med högläsning i förskolan och vad de anser omhögläsningen som ett arbetssätt för barns språkutveckling. För att undersökadetta och samla in empiri har vi använt oss av kvalitativa intervjuer där viintervjuade tio verksamma förskollärare. Den insamlade empirin bearbetasgenom en tematisk analys. Undersökningen tar utgångspunkt i densociokulturella teorin där vi utifrån teoretiska begrepp analyserar resultaten.De teoretiska begreppen har gett oss en ökad förståelse för de resultat som vifått. Resultatet av undersökningen visar att högläsning används frekvent, bådespontant och planerat i förskolans verksamhet. Förskollärarna nämneråterkommande i våra intervjuer att högläsningen är en central del iverksamheten. Högläsningen beskrivs vidare som något som kan användassom en utgångspunkt till flera olika uppföljningsarbeten. Högläsningenbeskrivs ytterligare som utvecklande på flera plan, inte minst somspråkutvecklande.Slutsatsen som görs i denna undersökning är att högläsning är en central del iförskolans verksamhet. Högläsningen sker både spontant och planerat och vihar i denna undersökning fått ta del av hur förskollärarna arbetar vidare medhögläsningen.