Die Arbeit stellt ein umfangreiches Hilfsmittel beim Umgang mit alten Brückenkranstrukturen dar, um einen sicheren Kranbetrieb an der Grenze und beim Überschreiten der rechnerischen Lebensdauer zu gewährleisten. Sie konzentriert sich dabei auf Ermüdungsschäden in der primären Tragstruktur von Brückenkranen, da diese das größte Gefahrenpotential darstellen. Die Zielsetzung der Arbeit lässt sich im Kern mit der „Maximierung der Krannutzungsdauer bei minimalen Stillstandzeiten und sicherem Kranbetrieb“ beschreiben. Aufgrund der Komplexität von Ermüdungsrissen in Bezug auf deren Entstehung und auf den Umgang nach deren Auftreten wurde die Zielsetzung mit unterschiedlichen Lösungsansätzen verfolgt. Es wurden die drei Kernansätze – Lebensdauervorhersage, Strukturüberwachung und Struktursanierung bzw. -ertüchtigung verfolgt. Zur Reduzierung von Stillstandzeiten dient eine Lebensdauervorhersage, mithilfe welcher die verbleibende Zeit bis zum Eintreten einer Strukturschädigung abgeschätzt werden kann, was eine bedarfsorientierte und frühzeitige Strukturertüchtigung erlaubt und somit die prädiktive bzw. präventiv zustandsabhängige Instandsetzung ermöglicht. Eine Lebensdauervorhersage basiert auf Berechnungen der Ermüdungsfestigkeit, welche ertragbare Beanspruchbarkeiten und ertragene Beanspruchungen gegenüberstellen. Um die Qualität einer Lebensdauervorhersage erheblich zu verbessern, wurde ein Messverfahren entwickelt, welches die Erfassung der Kranbelastungsgrößen mit einem vergleichsweise geringen messtechnischen Aufwand erlaubt und an jedem Brückenkran nachgerüstet werden kann. Ein sicherer Kranbetrieb soll mit einer fortwährenden Strukturüberwachung kritischer Bereiche sichergestellt werden. Ermüdungsrisse in Kranstrukturen werden zumeist im Rahmen von turnusmäßig durchgeführten Sichtprüfungen oder häufig sogar zufällig festgestellt. Dies hat zur Folge, dass das Risswachstum größtenteils weit fortschreiten kann und die Struktur stark geschädigt wird oder es zum Bruch und somit zu schweren Havarien kommt. Zur Vermeidung derartiger Szenarien wurde ein Verfahren zur Erfassung von Ermüdungsrissen auf Basis der Veränderung der Materialdehnung während des Risswachstums entwickelt. Wie auch das Verfahren zur Erfassung der Belastungsgrößen zeichnet es sich durch einen geringen messtechnischen Aufwand und eine universelle Anwendbarkeit aus. Neben der qualitativen Erfassung von Ermüdungsrissen ermöglicht das Verfahren ebenfalls quantitative Aussagen in Form von Risslängen und -positionen. Durch den Abgleich mit bruchmechanischen Grenzwerten, welche im Rahmen von strukturmechanischen Simulationen ermittelt werden können, kann das Gefahrenpotenzial eines Ermüdungsrisses während des fortschreitenden Risswachstums bewertet werden. Eine Maximierung der Kranlebensdauer kann durch eine lokale Veränderung der Tragstruktur erreicht werden. Bei der Konstruktion vieler älterer Krane konnten keine strukturmechanischen Simulationen zur Bewertung kritischer Strukturdetails genutzt werden. Hierdurch kam es mitunter zur falschen Einschätzung von Kerben. Durch die nachträgliche Begutachtung bestehender Kranstrukturen mithilfe der Finiten-Elemente-Methode (FEM), können derart kritische Strukturbereiche identifiziert und darüber hinaus modifiziert werden. In der Arbeit werden verschiedene Kernansätze bei der beanspruchungsbezogenen Optimierung von Kranstrukturen extrahiert und dargestellt. Diese können entweder als Reaktion auf einen Schaden (Sanierung) oder als Prävention vor einem Schaden (Ertüchtigung) umgesetzt werden. Da die modifizierten Strukturbereiche i. d. R. erheblich von den in den Normen katalogisierten Strukturstellen abweichen, sollte im Vorfeld der Umsetzung einer Strukturmodifizierung eine versuchstechnische Validierung erfolgen. Hierfür wurde eine Prüfvorrichtung entwickelt, welche speziell für große Strukturbauteile geeignet ist und die Ermittlung beanspruchbarkeitsspezifischer Parameter für nicht katalogisierte Strukturbereiche von Brückenkranen ermöglicht. Im Rahmen der Zusammenfassung wurde ein Leitfaden zur Anwendung der Arbeit in Form von mehreren Fließbildern bereitgestellt. Hierdurch soll die Nutzung der entwickelten Verfahren und Methoden einem breiten Spektrum potenzieller Anwender zugänglich gemacht werden.:1 Einführung 1.1 Ausgangssituation 1.2 Zielsetzung und Lösungsweg 2 Beanspruchung von Bauteilstrukturen 2.1 Beanspruchungskomponenten ebener Strukturen 2.2 Beanspruchungskomponenten räumlicher Strukturen 2.3 Verzerrungen ebener Strukturpunkte 2.4 Das Hauptachsensystem 2.4.1 Transformation bei reiner Schubbeanspruchung 2.4.2 Transformation bei allgemeiner Beanspruchung 2.5 Hauptnormaldehnungen 2.6 Querkontraktion 2.7 Transformierte Spannungen und Hauptnormalspannungen 2.8 Mohrscher Spannungs- und Verzerrungskreis 2.9 Bezugssystemunabhängige Vergleichshypothesen 3 Messen von Beanspruchungszuständen mithilfe von Dehnungsmessstreifen (DMS) 3.1 Wirkprinzip von Dehnungsmessstreifen (DMS) 3.2 Wheatstone’sche Brückenschaltung 3.2.1 Herleitung 3.2.2 Mechanische Anwendung 3.3 Fehlereinfluss am ebenen Beanspruchungszustand 3.3.1 Fehler infolge von Scherung 3.3.2 Fehlereinfluss der Appliziergenauigkeit 3.3.3 DMS-Rosetten zur Vermeidung von Applizierungsfehlern 4 Statische Beanspruchbarkeit von Bauteilstrukturen 5 Ermüdungsfestigkeitsberechnung und Lebensdauervorhersage 5.1 Aufnahme von Wöhlerlinien 5.2 Vorgehen bei der Lebensdauervorhersage 5.3 Rechengang am Beispiel der FKM-Richtlinie 5.3.1 Begründung der Auswahl der FKM-Richtlinie 5.3.2 Werkstoffwechselfestigkeit 5.3.3 Bauteilwechselfestigkeit (konstruktiver Einfluss) 5.3.4 Auszählen des Beanspruchungsverlaufes 5.3.5 Bauteildauerfestigkeit (Mittelspannungseinfluss) 5.3.6 Bauteilbetriebsfestigkeit (Einfluss des Beanspruchungsverlaufes) 5.3.7 Nachweis und Berechnung der Lebensdauer 6 Ermittlung des Beanspruchungsverlaufes an Brückenkrantragwerken 6.1 Hauptbelastungsgrößen des Krantragwerks 6.2 Rekonstruktion des Beanspruchungs-Zeit-Verlaufes 7 Verfahren zur Erfassung der Kranbelastungsgrößen 7.1 Bedarfsbegründung des Verfahrens 7.2 Theoretische Herleitung des Verfahrens 7.3 Verwendung zusätzlicher DMS 7.4 Aufnahme von Dehnungs-Kennlinien 7.5 Vorbereitung der Installation 7.6 Beispiel anhand realer Messdaten 7.7 Zusammenfassung und Ausblick der Weiterentwicklung 8 Verfahren zur Strukturüberwachung an Brückenkrantragwerken 8.1 Einführung 8.2 Theoretische Herleitung 8.3 Validierung des Verfahrens 8.3.1 Versuchsvorrichtung 8.3.2 Gekerbte Strukturbauteile 8.3.3 Geschweißte Strukturbauteile 8.3.4 Ergebnis 8.4 Anwendung am Brückenkran 8.4.1 Herleitung 8.4.2 Versuchstechnische Validierung 8.5 Fehlereinflüsse 8.5.1 Positionierung der DMS 8.5.2 Plastisches Werkstoffverhalten 8.6 Zusammenfassung und Ausblick der Weiterentwicklung 9 Ertüchtigung und Sanierung von Brückenkrantragwerken 9.1 Systematik der Struktursanierung 9.2 Beispiele der Strukturertüchtigung 9.3 Validierung erarbeiteter Sanierungsstrategien 9.3.1 Entwicklung eines Resonanzpulsators 9.3.2 Versuchsdurchführung 9.4 Zusammenfassung und Ausblick der Weiterentwicklung 10 Zusammenfassung und Anwendung dieser Arbeit 11 Ausblick

A quay is a structure which is constructed along the shoreline for docking purposes. When the quay is constructed using reinforced concrete, damage over time happens under the combined action of chemical and mechanical corrosion of the varied materials. The quay columns situated in the seawater are commonly corroded due to the chloride ingress and frost attack. These deteriorations significantly reduce the service life of the quay column. Reinforced concrete materials are traditionally used to repair the eroded quay structures in the present circumstances but have significant environmental impacts. As a sustainable alternative, a calcareous electrochemical precipitation, induced mineral deposition (IMD) after sea water electrolysis, has been suggested for refurbishing underwater structures. This thesis aims to evaluate the carbon footprint associated with the IMD approach from a life cycle perspective. The critical hotspots and the trade-offs of this approach are identified and compared with the concrete-based refurbishment. It is found that the primary contributors to the carbon emissions are the upstream processes involving the production of IMD materials. Similarly, a significant amount of carbon emissions occurs from the use of electricity in the downstream processes. However, IMD approach outperforms the concrete refurbishment on an overall climate change impact. The results from the sensitivity analysis also demonstrate that use of less carbon- intensive anode materials and the complete transition of grid electricity in the use phase into renewable energy resources would environmentally benefit the IMD approach. Therefore, for the refurbishment of marine quay columns, the IMD approach with asserted recommendations would be a sustainable alternative to the current practices. / En kaj är en betongkonstruktion som är byggd längs strandlinjen för dockningsändamål. När kajen är konstruerad med hjälp av armerad betong, händer skador med tiden under kombineradverkan av kemisk och mekanisk korrosion av de varierade materialen. Kajkolonner som ligger i havsvattnet kan frätas sönder (eroderas) genom inträngning från kloridsalter och frostattacker. Dessa frätskador minskar avsevärt kajkolonnens livslängd. Material av armerad betong används traditionellt för att reparera de eroderade kajstrukturerna, men har en betydande miljöpåverkan. Som ett hållbart alternativ har en kalkhaltig elektrokemisk nederbörd, ”inducerad mineral nedfall” (IMD) efter havet vatten elektrolys, föreslagits för renovering av kajkolonnens undervattensstruktur. Denna avhandling syftar till att utvärdera de koldioxidavtryck som är förknippade med IMD-ansatsen ur ett livscykelperspektiv. De kritiska ”hotspots” och kompromisser för detta tillvägagångssätt identifieras och jämförs med den traditionella betongbaserade renoveringen. Det konstateras att de främsta bidragsgivarna till koldioxidutsläppär de uppströmsprocesser som omfattar produktion av IMD-material. På samma sätt uppstår en betydande del av koldioxidutsläpp påverkan genom användning av el i de efterföljande processerna. IMD-metoden överträffar dock den traditionella renoveringen när det gäller den övergripande inverkan på klimatförändringarna. Resultaten från känslighetsanalysen visar också att användning av mindre kolintensiva anodmaterial och fullständig övergång av förnybar el i användningsfasen skulle gynna IMD-metoden utifrån ett miljöperspektiv. För renovering av betongkolonner för marina kajer skulle därför IMD-metoden med rekommendationer från denna studie vara ett hållbart alternativ till den nuvarande praxisen.

在社會資源有限分配下，住宅整建已逐漸成為市容景觀改造方法之一，成為都市更新重要的一環，鑑於以往文獻可知，建物整建會增加該不動產的市場價值。僅有Yau et al.（2006）及Yau et al.（2008）藉由視覺的虛擬變數代表受影響範圍，研究建物整建後對鄰近不動產價格的影響，卻無法證實整建之價格外溢效果確實影響範圍。 本研究採用具空間變數的空間迴歸模型，預期能解決一般迴歸模型中空間自相關與估計偏誤的估計問題，並以台北市都市更新整建維護實施辦法通過的補助案例及營造股份有限公司所提供的整建案例，與房地產交易價格簡訊資料為對象進行實證。實證結果發現，台北市住宅整建後確實會產生價格的外溢效果，影響鄰近不動產，且不以視野可及之處為限，距離整建案例半徑200~500公尺內的交易樣本皆會受到影響，顯見加強策略性的地區整建，將能為都市再生帶來更顯著的影響。 / Housing refurbishment has become more important in congested living environment like Taipei. There are some studies focus on refurbishment will enhance the market value of the property. However, there have been a few empirical studies investigating the value enhanced by the refurbishment of neighborhood buildings. As a result, this study aims to empirically estimate the spillover effect of housing refurbishment in Taipei. We find that spatial hedonic model is more accuracy than traditional one, and that the refurbishment brought a significant increase in price of the buildings which located within 200~500 meter radius from the refurbished buildings. Obviously, to enhance house refurbishment is helpful to urban renewal.

Syfte: Det råder en utbredd bostadsbrist till följd av en ökad befolkningstillväxt och urbanisering i Sveriges städer och kommuner. För att hantera detta har stadsplaneringen förändrats till att förtäta staden och bygga inåt. Detta har resulterat i täta och höga byggnader med försämrade kvaliteter i form av mindre dagsljustillgång och begränsad utblick till det fria. Studier har visat på att dagsljus är av betydande roll för människors hälsa och i samband med detta har en kritik växt fram mot de föråldrade regelverk som behandlar dagsljus och en ny moderniserad standard har tillkommit. Dessutom har nya metoder tagits fram för att optimera energihushållningen och öka dagsljustillgången. Med detta känt är det intressant att utforska hur ett ökat bostadsbestånd kan möjliggöras utan på bekostnad av bostadens kvaliteter som dagsljus. Arbetet syftar till att undersöka vad en implementering av innovativa dagsljussystem kan medföra för svenska bostäder. Metod: Rapporten har inkluderat en dokumentanalys av olika innovativa dagsljussystem och fokusgrupp med yrkesverksamma för att utreda gestaltning av bostäder med avseende på dagsljus. Utifrån detta har en fallstudie utförts för att pröva implementering av innovativa dagsljussystem och vilka konsekvenser som medföljer. Resultat: Genom att kunna styra tillförseln av dagsljus kunde bostadens funktioner disponeras annorlunda. Ett innovativt dagsljussystem i form av en ljustunnel kunde föras in i en svensk byggnad och tillföra dagsljus till de mörka utrymmen i bostaden. Detta i sin tur tillåter en ombyggnad av lokaler som förlorat sitt syfte och funktion. Innovativa dagsljussystem är ett alternativ för att öka dagsljustillgången. För att se fördelarna för ett sådant system ur ett utformningsperspektiv krävs det en omvärdering av de nuvarande dagsljuskraven. En omprövning av kraven anses även kunna förebygga bristande kvaliteter i kommande bebyggelse. Konsekvenser: Det finns brister i dagens regelverk för dagsljus som förhindrar nya utformningsalternativ där bostadens kvaliteter tas tillvara. Byggnader som förlorat sin funktion kan med en ny teknik återfå sitt syfte. En moderniserad tolkning och en ny teknik för dagsljus är därmed ett sätt att uppnå hållbar stadsförtätning. Begränsningar: Studien är avgränsad till att endast behandla ett analysobjekt vilket gör arbetet mindre generaliserbart däremot är majoriteten av förutsättningarna för objektet generella i form av regelverk och bostadens kvaliteter. / Purpose: There is a housing shortage taking place in the municipalities and cities of Sweden due to an increased population and urbanization. To manage this, the urban planning has been altered and transformed into densifying the cities. The result of this strategy is dense and tall buildings with insufficient qualities such as daylighting and view out. Studies have shown that daylight is of importance for the human health, in correlation to this the criticism against the old-fashioned daylight regulations have increased and a new set have been introduced. In addition, new methods have been developed to optimize the energy balance and to increase the daylighting. By acknowledging these factors, it is of great importance to study how an increased housing stock can be made without the expense of the daylighting quality of a dwelling. The report aims to study what an implementation of innovative daylighting systems can carry out for dwellings in Sweden. Method: A secondary data analysis was conducted of innovative daylighting systems. This was made in combination with a focus group which involved professional experienced participants to review the design of dwellings in consideration of daylight. Based on the result of the methods mentioned above a case study was conducted to examine the consequences of an innovative daylighting system. Findings: By controlling the daylight supply, the functions of a dwelling could be situated differently. An IDS in the shape of a light-pipe was a suitable solution for a dwelling made accordingly to Swedish standards and provided daylight to the less illuminated areas of the apartment. With this solution a refurbishment of a complex building was made possible. As for the IDS, it is considered as an option for increasing the daylight supplement. To acknowledge further positive outcomes with the system from a design perspective, a reassessment of the current daylight regulations must be done. A re-evaluation of the regulations is considered to prevent the exploitation insufficient dwellings. Implications: The current daylight regulation is not sufficient. This prevents the opportunity to establish new design concepts which considers the quality of the dwelling. With new technology complex and empty buildings can be re-done and acquire a new purpose. A modernized interpretation and a new technology for daylight is thereby an option for achieving a sustainable urban densification. Limitations: The study is limited to only assess one building which decreases its ability to be commonly accepted. However, the majority of the buildings prerequisites are common as they apply to regulations and qualities of a dwelling.

The aim of the disertation is to improve the efficiency of the of the refurbishment process of the public buildings by using methods of multiple criteria analysis, the developed model for integrated analysis of the negotiations process for refurbishment of buildings and the Multiple Criteria Decision Support System for Refurbishment of Public Buildings developed on the basis of these models.

People spend major part of their life indoors – at home or in other public or private indoor environments. Clean air in the living environment is very important for the public health. Indoor air quality (IAQ) is largely dependent on the outdoor air quality, due to the continuous indoor air mixing with the ambient air. However, air pollutants in buildings are strongly linked to building indoor factors as well (emissions from building structure, fabrics, coating, furnishing, ventilation system, food preparation, occupant activities etc.). Building renovation is mostly based on economic aspects – performing cost-effective refurbishment actions assuming further savings in energy costs, without taking into account possible changes in air quality conditions. Therefore, a natural question arises whether it will be possible to ensure a comfortable and healthy living for occupants. There is a lack of methodologically robust intervention studies that support the improvement of energy efficiency measures by means of improved IAQ. It is also important to improve the knowledgebase in order to support the implementation of the related policies in Europe. In this context, overview of the results from before and after intervention measurements and emissions from building materials were presented, and the implications on IAQ were discussed. The results of the research provide data for the technical and administrative measures for the improvement of IAQ in residential buildings. / Žmonės įprastai praleidžia didžiąją dalį savo laiko patalpose - namuose ar kitų valstybinių ir privačių patalpų aplinkoje. Švaraus oro užtikrinimas gyvenamojoje aplinkoje yra labai svarbus visuomenės sveikatai. Oro teršalai patalpose yra glaudžiai susiję su pastato viduje vykstančiais procesais (emisijos iš pastato konstrukcijos, apdailos medžiagų, buitinių cheminių priemonių, ventiliacijos sistemos, maisto ruošos, gyventojų aktyvumo ir t.t.). Dėl nuolatinio vidaus oro maišymosi su išorės aplinkos oru, patalpų oro kokybė yra taip pat smarkiai įtakojama išorės oro kokybės. Pastatų renovacija daugiausia yra grindžiama ekonominiu aspektu. Atliekant ekonominius pastatų atnaujinimo veiksmus, paremtus didesniu energijos sąnaudų taupymu, neatsižvelgiama į galimus oro kokybės pokyčius. Todėl kyla natūralus klausimas ar po šių procesų pavyks užtikrinti patogią ir sveiką gyvenseną. Šiuo metu yra stygius metodologiškai stiprių mokslinių tyrimų, kurie nagrinėja energijos efektyvumo priemonių didinimo įtaką patalpų oro kokybei. Atsižvelgiant į tai, šiame darbe yra aptariami gauti rezultatai iš oro kokybės tyrimų daugiabučiuose pastatuose jų eksploatacijos metu bei aerozolio dalelių emisijos iš statybinių medžiagų pastato statybos ir atnaujinimo metu. Taip pat parengtos rekomendacijos daugiabučių pastatų atnaujinimui ir eksploatacijai, užtikrinant sveiką patalpų oro kokybę. Tyrimo rezultatai suteikia svarbios informacijos tiek techninėms, tiek ir administracinėms priemonėms, skirtoms... [toliau žr. visą tekstą]

Storstadsregionernas växande befolkning, viljan att förtäta förorterna, samt miljonprogrammets stora utbud av standardiserade flerbostadshus i ytterstaden leder oss fram till examensarbetets innehåll: en studie om våningspåbyggnad på miljonprogrammets flerbostadshus. Syftet med examensarbetet är utreda miljonprogrammets potential för en vertikal förtätning. Vertikal förtätning innebär att redan befintlig bebyggelse kompletteras med ytterligare våningsplan. Syftet är även att underlätta för kommande påbyggnadsprojekt genom att lyfta fram svårigheter som ett påbyggnadsprojekt kan medföra, samt beskriva hur en våningspåbyggnad kan utföras. För att nå rapportens syfte ska följande frågeställningar besvaras: 1. Varför ska vi bygga ovanpå miljonprogrammets flerbostadshus? 2. Hur utformas en våningspåbyggnad lämpligast med avseende på stommaterial, byggmetod och installationer? 3. Vad bör särskilt beaktas vid en våningspåbyggnad? Examensarbetet kommer att studera miljonprogrammets potential för en vertikal förtätning i främst Stockholms stads förorter. Flerbostadshusens byggtekniska förutsättningar lyfts fram. Utöver det studeras lämpliga byggmetoder, stommaterial och installationslösningar för en påbyggnad. Examensarbetet avslutas med att belysa vad som särskilt bör beaktas i ett påbyggnadsprojekt. Resultatet av examensarbetet visar att miljonprogrammets flerbostadshus har god potential för en vertikal förtätning. Våningspåbyggnaden utformas lämpligast med planelement av betong om den befintliga konstruktionen tål en tung påbyggnad utan förstärkning. I annat fall konstrueras påbyggnadens stomme lämpligast av planelement av trä för miljonprogrammets flerbostadshus. För att fritt kunna utforma våningspåbyggnadens planlösning bör en balkgrund eller ett installationsgolv installeras. Där kan de nya installationerna till påbyggnaden dras. För att undvika störningar under projektets gång är områdets förutsättningar minst lika viktiga att beakta som den befintliga konstruktionens byggtekniska förutsättningar. Hyresgästernas åsikter och skyddsrumsreglerna ska även beaktas tidigt i ett våningspåbyggnadsprojekt. / The growing population in most Swedish conurbations, the desire to densify housing in the suburbs, as well as the suitability of the so called ”the Million Programme” wide range of standardized apartment buildings in the suburbs, led us to the thesis content: a study on storey extension for “the Million Programme” apartment buildings. The aim of the thesis is to facilitate the concept development phase for future storey extension projects and overall, to investigate ”the Million Programme” buildings’ potential for vertical densification. . Vertical densification means supplying additional floors on already existing buildings. To address the purpose of the report, the following questions will be answered: 1. What are the incentives for building on top of ”the Million Programme” apartment buildings? 2. How should a storey extension be designed conveniently concerning construction methods, selection of structural bearing materials and HVAC? 3. What should be considered especially during a storey extension project? The thesis will investigate potential of the buildings of ”the Million Programme” for a vertical densification, mainly in Stockholm’s suburbs. The residential buildings’ technical conditions will be highlighted. In addition, the study will also consider suitable construction methods and structural bearing materials, as well as HVAC solutions for storey extension. The thesis is rounded off by highlighting what should be considered especially during the storey extension project work to avoid or minimize disturbances during the project. The result of the thesis proves that the ”million programme” apartment buildings have good potential for a storey extension. If the existing building allows a massive storey extension without revetments, the storey extension should be made of plan elements of concrete. Otherwise the most appropriate alternative is proven to be plan elements of wood on the “million programme” apartment buildings. To freely be able to design the plan arrangements in the storey extension, an appropriate alternative is to build a beam floor or an installation floor that creates a space between the existing floor and the new floor. This space can be used for the new installations for the storey extension. Our result also proves that the area qualifications are at least as important to observe as the technical qualifications of the existing buildings. Also the opinions of the tenants in the area and shelter regulations are important things to investigate early in the project.

En av de större utmaningarna med ombyggnadsprojekt är de fall när det i byggnaden finns kvarboende eller andra brukare under tiden. En ombyggnad innehåller i regel både bygg- och rivningsarbeten som ofta medför störningar för människor som vistas i eller intill fastigheten. Samtliga störningar är påverkningsbara och kan vid god projektering och produktion minskas. Målet med examensarbetet har varit att ge konkreta förslag på hur ett fastighetsbolag kan arbeta för att öka hyresgästens kvalitetsupplevelse under en ombyggnad som sker i eller intill hyresgästens lokal. Detta har gjorts genom att identifiera vanliga störningar, genom att påvisa hur hyresgästen har påverkats av dessa störningar och genom att undersöka hur tidigare uppkomna störningar har hanterats. I samråd med fastighetsbolaget Vasakronan har tre ombyggnadsprojekt valts. På respektive ombyggnadsprojekt har kontorshyresgäster, intern projektledare och extern projektledare intervjuats.  Även observationer i form av platsbesök och litteraturstudier har genomförts. Studien har resulterat i förbättringsförslag till fastighetsbolaget. Ett av de viktigaste resultaten som studien visar är att ett fastighetsbolag genom tydlig information via olika informationskanaler och genom att säkra att de överenskomna tiderna för störande arbeten efterföljs, kan öka hyresgästens kvalitetsupplevelse vid en ombyggnad. / One of the more difficult challenges with refurbishment projects is when the building is to be kept in use by tenants throughout the time of renovation. A refurbishment project usually contains both construction and demolition activities, of which both often leads to disturbances. In order to minimize these disturbances during the time of refurbishment, and doing so without affecting the production negatively, planning is of key importance. Every disturbance is manageable, and can through good execution of planning and production be minimized. The goal of this study has been to provide the property company with concrete proposals on how to increase tenants quality experience during the time of renovation. This has been achieved by identifying the most common disturbances, how these disturbances have been affecting the tenants and finally how these disturbances have been handled in the past. In consultation with the property company Vasakronan three refurbishment projects of office buildings has been selected for analysis. In addition to interviews that have been carried out with tenants and project managers on each of the three projects, site visits and literature studies have also been performed. The study shows that a property company through the efficient use of communication through various information channels, in conjunction with enforcing that the time periods for production activities classified as sources of disturbances is followed, in fact can increase the level of experienced quality of their tenant during a refurbishment project.

This diploma project aims to explore the importance of details and small gestures in architecture.  Whether its a technical detail, a choice of material or a lighting fixture, these seemingly small gestures all influence how we experience a room. It is my belief that these little details, can make a big difference to how we experience our everyday life and that they communicate care and thoughtfulness. What difference does a minor change in material, division of space or a door handle do to the experience of a room as a whole; which are those small gestures that show care and thoughtfulness?  The project has explored details and small gestures in three categories: Division of space, Materiality & Elements, partially though case studies of renowned buildings from architects such as Alvar Aalto, Josef Frank and Sigurd Lewerentz, as well as though the proposal of a redesign of the courthouse of Katrineholm, into a Municipal Archive. The redesign tested small gestures in relationship the room as a whole, to each other and to its surroundings.  “We should work for simple, good, undecorated things, but things which are in harmony with the human being and organically suited to the little man in the street” - Alvar Aalto / Detta examensarbete ämnar utforska vikten av detaljer och små gester inom arkitekturen. Oavsett om det handlar om en teknisk detalj, ett val av material eller en lampa, har de små gesterna inom arkitekturen inflytande på hur vi upplever rum. Det är min övertygelse att de små detaljerna gör en stor skillnad på hur vi upplever vår vardag och att de uttrycker en omtanke för vår omgivning. Vilka detaljer gör mest skillnad för upplevelsen av ett rum och vilka är då dessa små gester som uttycker omtanke och värdighet? Projektet har undersökt detaljer i tre kategorier: Division of space, Materiality och Elements (Rumsindelning, Materialitet & Objekt), dels genom studier av kända byggnader från arkitekterna Alvar Aalto, Josef Frank och sigurd Lewerentz, och dels genom att rita ett förslag på en ombyggnad av Tingshuset i Katrineholm till kommunarkiv. Ombyggnaden har testat olika små gester, som till exempel bord, stenläggningar och dörrhandtag, deras förhållande till varandra och byggnaden som helhet.  “We should work for simple, good, undecorated things, but things which are in harmony with the human being and organically suited to the little man in the street” - Alvar Aalto

Between 1965 and 1975 a major housing project was carried out in Sweden to resolve a major housing crisis, the so-called one million housing program (Swedish: miljonprogrammet). To raise the standards and create a more attractive housing in these areas is currently a very relevant topic in Sweden.Evidence-based design is the process of basing decisions of the built environment on credible research and studies to achieve the best possible outcome. This method is primarily used in the healthcare sector to improve quality of care and reduce costs by creating healthy environments.The possibility of refurbish apartment buildings from miljonprogrammet using evidence-based design has been studied by means of an extensive literature review and a closer examination of the residential area, Husby in Stockholm, which has been chosen to represent the miljonprogrammet in its entirety. Furthermore, the evidence-based research has been limited to seven fields; nature, noise, color, wayfinding, safe environment, daylight and thermal comfort which has been assessed to be applicable on housing. In order to obtain a comprehensive overview of the different fields, four different subjects were chosen to investigate further within each field; research and studies, laws and regulations, constructional aspect and Husby. The analysis has shown that the seven fields to varying degrees can be applicable to miljonprogrammet. The thesis concludes that an evidence-based method can be used for refurbishment of miljonprogrammet. Some of the fields investigated in the thesis may need further development, in particular; nature, color and wayfinding. Some of the benefits of the evidence-based design process may be to give architects an instrument to justify their design decisions which were earlier based on experience and intuition rather than credible research.