Syftet med denna studie har varit att undersöka hur pedagoger tänker och resonerar kring estetik och estetikens värde i Reggio Emilia-inspirerade förskolor och förskoleklasser. Vi har utfört en kvalitativ intervjustudie tillsammans med fem pedagoger i Skåne. Resultatet av intervjuerna har sedan analyserats utifrån aktuell forskning samt Vygotskijs kulturhistoriska teori. Resultatet som redovisas berör Reggio Emilia-inspirerade pedagogers olika sätt att resonera kring estetik där det bland annat beskrivs som ett sätt att kommunicera, utforska och förstå sin omvärld. Med ett förhållningssätt där barn ses som kompetenta och sociala betonar pedagogerna vikten av att skapa möjligheter i verksamheten för att barnens intressen och funderingar ska synliggöras och utmanas vidare. Pedagogerna reflekterar även kring pedagogisk dokumentation, miljö och material i relation till estetik. Vårt huvudsakliga resultat ger en bild av estetiken som en viktig del av en helhet för barns lärande och utveckling. Estetiken beskrivs som både ett verktyg för att komma i relation till och lära om något annat som ett ämne med ett intrinsikalt värde.

Sammanfattning: Syftet med vår undersökning har varit att undersöka hur tre olika pedagogiska inriktningar synliggör matematik för barnen i planerade och oplanerade aktiviteter. Vi har intervjuat förskollärare från tre olika inriktningar; traditionellt förskolearbete, Reggio Emilia inspirerat arbetssätt och Montessoripedagogik, för att ta reda på deras synsätt angående hur de arbetar och synliggör matematik för barnen i förskolan. Resultatet visar att det både finns skillnader och likheter mellan dem. Några skillnader är att i den traditionella förskoleverksamheten, ansåg förskollärarna bland annat att matematiska begrepp är betydelsefullt att använda redan i barns unga åldrar. Inom Reggio Emiliapedagogiken är huvudfokus på dokumentationen som viktig och inom montessoripedagogiken ansåg de att det är barns arbete med de konkreta didaktiska materialen som stödjer lärande. Likheterna som vi ser är i förskollärarens arbete med matematik i verksamheten, att de planerar exempelvis inte för en specifik matematikundervisning och i de oplanerade kommer matematik in i barnens vardag spontat hela tiden. En annan likhet är att förskollärarna anser att miljön ska vara kreativ och bestå av mycket material, men även att förskollärarna bör förhålla sig på ett sätt där hänsyn tas till barnens olika kunskapsnivåer, för att det ska bli ett roligt och meningsfullt lärande i matematik. Slutsatsen av denna undersökning är att matematik finns överallt i alla vardagssituationer, och att den är betydelsefull samt att det finns kunniga förskollärare som synliggör och främjar barnens matematiska lärande i förskolan. Miljön och materialen är också betydande tillgångar som bidrar till att synliggöra matematik för barnen, genom att använda konkret material och utforma en lärande miljö.

Syftet med denna studie var att belysa förskollärares syn på den fysiska miljön i förskolan, men även om förskolans pedagogiska inriktning påverkar arbetet med utformningen av förskolans fysiska miljö. Vi har utgått från följande frågeställningar; vad är förskollärares syn på den fysiska miljön? Hur kan förskolans pedagogiska inriktning påverka förskollärares syn på den fysiska miljön? Hur beskriver förskollärarna att den fysiska miljön utformas i relation till barngruppen? Studiens resultat är baserat på intervjuer med yrkesaktiva förskollärare som arbetar på förskolor med olika pedagogiska inriktningar. Resultatet visar att förskollärarna uttrycker att den fysiska miljön bör vara föränderlig och alltid utgå från barngruppens behov, förändras barngruppen bör miljön förändras parallellt med den. Förskollärarnas syn på miljön är relativt likvärdig, däremot har de olika tillvägagångssätt i sitt arbete med utformningen av miljön. Deras fokus ligger på olika områden i utformningen beroende på förskolans pedagogiska inriktning. Förskollärarna uttrycker att en betydande faktor som påverkar utformningen av förskolans fysiska miljö är barngruppens ålder.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vad pedagoger vid Reggio Emiliainspireradeförskolor har för uppfattningar kring skapandet av lärmiljöer för att ur dettamaterial kunna urskilja betydelsebärande faktorer för detta skapande. En diskussion förssedan kring huruvida dessa betydelsebärande faktorer är möjliga att koppla ihop medskapandet av lärmiljöer som främjar ett entreprenöriellt lärande. Studiens empiri bygger pååtta kvalitativa intervjuer som har genomförts med pedagoger och förskolechefer vid treolika förskolor där intervjupersonerna med hjälp av öppna frågor fått berätta hur de tänkerkring skapandet av lärmiljöer i förskolan. Resultatet av denna studie visar att det kan finnaskopplingar mellan hur pedagogerna på dessa Reggio Emilia-inspirerade förskolor uppfattaratt de tänker och går till väga vid skapandet av lärmiljöer och hur pedagoger skulle kunnatänka kring skapande av lärmiljöer som kan gynna ett entreprenöriellt lärande. Ett flertalbetydelsebärande faktorer kring skapande av lärmiljöer som kan tänkas gynna deegenskaper som viss forskning hävdar att entreprenöriellt lärande utvecklar harframkommit. / <p>Betygsdatum i Ladok: 2016-12-23.</p>

Denna studie tar sin utgångspunkt i förskolans inomhusmiljö, där diskurser konstrueras utifrån pedagogers tankar och visioner om den rådande inomhusmiljön, dess lärandematerial och barnsyn. Studiens syfte är att jämföra de diskurser om förskolemiljö, lärandematerial och barn som framträder i inomhusmiljön på två olika förskolor. Dessa förskolor har två skilda pedagogiska inriktningar, Montessoripedagogik respektive Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Genom intervjuer, observationer och fotografering har vi besvarat studiens frågeställningar, som utgörs av vilka diskurser som kan konstrueras i dessa pedagogiska verksamheter. Resultatets huvudfokus baseras på att lyfta fram och analysera vilka diskurser som konstrueras utifrån hur pedagogerna talar om deras inomhusmiljö. Utifrån dessa urskiljer vi likheter och skillnader mellan de deltagande förskolorna i syfte att jämföra hur de pedagogiska idéerna och visionerna präglar de olika verksamheterna. Studien bidrar med kunskap om hur förskolan, som ska vara likvärdig mellan verksamheter, kan utformas på skilda sätt. Detta diskuteras med hjälp av allmänna normer och traditioner som förskolans verksamhet utgörs av. Sammanfattningsvis kan studien bidra till att den pedagogiska yrkeskompetensen kan utvecklas och att pedagoger i svensk förskola kan inspireras av vår studie för att få syn på de diskurser som präglar deras verksamheter.

Inom området barnets utveckling borde pedagogiken och kognitionsvetenskapen samarbeta. Pedagogikinriktningen Reggio Emilia påstår bygga sin verksamhet på delar av bland annat Vygotskys teorier. I denna rapport utvärderas detta påstående utifrån frågan: Har förskollärarna inom Reggio Emilia-förskolan stöd hos Vygotskys teorier när det gäller deras roll i barnets vardagsspråkliga utveckling. Reggio Emilia-inriktningens och Vygotskys åsikter om språk och lärarens roll analyseras och jämförs med ett hermeneutiskt angreppssätt. Analysen visar att det finns skillnader mellan Reggio Emilia-inriktningens syn på förskollärarens roll när det gäller barnets vardagsspråkliga utveckling och Vygotskys teorier inom området. Trots skillnaderna visar ändå analysen att Reggio Emilia-inriktningen har fått stora influenser ifrån Vygotsky. Resultatet visar således att även om stödet från Vygotskys teorier inte är hundraprocentigt så finns det där. Undersökningen visar också att pedagogiken och kognitionsvetenskapen kan samarbeta framgångsrikt.

Denna studie syftar till att belysa hur några förskollärare ser på begreppet undervisning och koppla detta till rådande styrdokument. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare har genomförts och data har bearbetats med kvalitativ innehållsanalys och analyserats med hjälp av läroplansteori. Resultatet pekar mot två teman som utgör både förskollärarnas transformering av undervisningsbegreppet utifrån deras egna praktiker men samtidigt deras negativa inställning till begreppet och deras syn på det som ett krav från den statliga nivån. Med detta i åtanke förstår vi att undervisningsbegreppet ännu inte har tagits emot i förskolan, vilket är förståeligt då det ännu inte har översatts till att passa i förskolan och framför allt att förskollärarna i studien inte har fått formulera sig kring vad begreppet betyder för dem tidigare. Vår slutsats är därför att förskollärare behöver få formulera sig kring vad undervisning är för dem samt att fortbildning behövs om undervisningsbegreppet ska kunna implementeras i förskolan.

I denna studie behandlas synliggörandet av den pedagogiska utomhusmiljö som ReggioEmiliafilosofins pedagogiska grundsyn tillskriver ett stort värde och benämner den "Den tredje pedagogen". Syftet med denna studie är att se hur barn rör sig i en skogsliknande utomhusmiljö på en förskola under sin fria lek. Att se hur barn rör sig i en välplanerad utomhusmiljö har också tillskrivits betydelse. Barnens meningsskapande och synliggörande av "Den tredje pedagogen", spelar stor roll här. Under mitt teoretiska perspektiv kopplar jag det sociokulturella perspektivet med "Grundad teori" och styrdokument för förskolan. Utgångspunkten ligger i Reggio Emilias förhållningssätt mot barn. I observationer används tekniska hjälpmedel och den metoden som används har sina grunder i "Grundad teori". Resultatet är sammanlänkat med analyserna av elva beskrivna observationer som delvis är tolkad utifrån mina tankar, belysningar, inspirationer och observationer. Resultaten visar att "Den tredje pedagogen" (utomhusmiljön) synliggör pedagogerna för barnen och barn synliggör "Den tredje pedagogen" för barn, men barn lyckas dock inte alltid synliggöra "Den tredje pedagogen" till pedagogerna på förskolan.

Idén till denna kvalitativa studie har sin utgångspunkt i våra verksamhetsförlagda utbildningar, där vi uppmärksammade hur olika förskollärare talade om hur de skapar inomhus- och utomhusmiljöer. Studiens syfte är således att undersöka innehållet i förskollärarnas berättelser om hur de skapar inomhus- och utomhusmiljöer och hur detta arbete förhåller sig till Reggio Emilia-pedagogikens idé om rummet som ”den tredje pedagogen”. Med utgångspunkt i hermeneutikens perspektiv på berättande, dialog och tolkning har vi med semistrukturerade djupintervjuer samlat in empiriskt material som sedan har analyserats med hjälp av narrativ analys. Djupintervjuerna genomfördes i ett digitalt zoom-rum med tre förskolor i tre olika kommuner. Utifrån djupintervjuerna har vi presenterat studiens resultat i tre teman: Förskollärarnas berättelser, Barn som medskapare och Varför rum och/eller hörn i resultatavsnittet. Resultaten från förskollärarnas samtal visade att barngruppernas storlek, förmågor, behov och villkor har betydelse för skapandet av inomhus- och utomhusmiljöer på förskolan. Men å andra sidan lyfter tidigare forskning att inom Reggio Emilia-pedagogiken är lärmiljöer ofta förutbestämda vilket hindrar och begränsar förskollärarnas hänsynstagande gentemot djupintervjuernas resultat. Det som identifieras i studiens slutsats är barnens behov och villkor, som enligt förskollärarnas utsagor ska komma i första hand, oavsett vilken pedagogisk inriktning förskoleverksamheterna intar. Det genom att förskollärarna ständigt utgår ifrån ett kritisk förhållningssätt där de kontinuerligt använder sig av de didaktiska frågorna: Hur, Vad och Varför, vilka har stor betydelse för skapandet av inomhus- och utomhusmiljöer, för barns samspel med miljön som tredje pedagog.

En förskolan med plats för varje enskilt barn och alla barnen. En förskola med gemenskap och plats för alla, samtidigt som varje enskilt, fantastiskt och unikt barn kan finna sin egna vrå.  Fokus på den förskolan jag ritat ligger i att ge plats för alla dessa unika barn, tillsammans och enskilt. Därför var mina ledord genom arbetet motsatspar så som Helhet - Del, Stort - Litet, Inne - Ute, Gemensam - Enskild, Ljud - Tystnad, Ljust - Mörkt. Jag har själv formulerat uppgiften och tagit kontakt med de aktörer som är berörda, för att ta fram all den information som behövdes kontinuerligt under arbetets gång. Det var viktigt att arbetet fick så stor verklighetsförankring som möjligt. Under arbetets gång har dialog med aktörer från kommunen varit drivande; Anders Wedin, (skolchef på bildningsförvaltningen), Henrik Hedqvist (utbildningschef på bildningsförvaltningen), David Lanthén (plan- och exploateringschef), Torkel Lindgren (handläggande planarkitekten). Nära dialog, studiebesök och enkätundersökningar med tre olika förskolor lade också grunden för mitt arbete; Sonja Derkert (förskolelärare Gökboets förskola), Personalen på Gökboets förskola, Ing-Britt Andersson (förskolechef Norrbodas förskola), Emil Spanos (kock Norrbodas förskola), Personalen på Norrbodas förskola, Susanne Johansson (verksamhetsansvarig Storstugans förskola), Emelie W Bernemyr (Stockholms universitet, Förskolelärare Storstugans förskola), Personalen på Storstugans förskola. Mitt förslag på förskola vid Ringvägen i Kungsängen kommer att vara med under utställningen inför antagandet av detaljplanen för Ringvägen. Detta tillsammans med att bildningsförvaltningen visat intresse för fortsatt dialog har gjort att mitt mål om verklighetsförankring känns uppnått. Arkitektoniskt har jag skapat en förskola av beständiga material, där möjlighet till flexibilitet över tid finns. En robust och genomarbetad grund gör att de unika karaktärsdragen bibehålls över tid även om de lösare inre delarna förändras. / A preschool with space for each child and all the children. A preschool with the community, and space for all, while each individual, amazing and unique child can find their own corner. Focus on the preschool I have designed is to make room for all these unique children, together and individually. Therefore my motto’s through the work has been opposites as Holistic - Part, Large - Small, Inside - Outside, Common - Single, Noise - Silence, Light - Dark. I have formulated the task and made contact with the actors concerned, in order to provide all the information needed continuously during the work. It was important that the work was as realistic as possible. During the work the dialogue with the actors from the municipality has been driving; Anders Wedin, (skolchef at bildningsförvaltningen), Henrik Hedqvist (utbildningschef at bildningsförvaltningen), David Lanthén (plan- och exploateringschef), Torkel Lindgren (handläggande planarkitekten). Close dialogue, field visits and questionnaires with three different preschools also laid the foundation for my work; Sonja Derkert (preschool teachers Gökboets preschool), staff at Gökboets preschool, Ing-Britt Andersson (preschool head Norrbodas preshool), Emil Spanos (chef Norrbodas preschool), staff at Norrbodas preschool, Susanne Johansson (preshool head Storstugans preschool), Emelie W Bernemyr (Stockholm University, Preschool Teacher Storstugans preschool), staff at Storstugans preschool. My suggested preschool at Ringvägen in Kungsängen will be featured during the exhibition for the acceptance of the new zoning of Ringvägen. This, together with that the bildningsförvaltningen expressed interest in continuing the dialogue has made my goal of reality reached. Architecturally, I have created a nursery with resistant materials with the possibility of flexibility over time. A robust and thorough basis makes that the unique characteristics are maintained over time, even if the more loose internal parts change.