Rekryteringsprocessen är en central del av personalhanteringen för organisationer och företag, men rekryterare stöter ofta på utmaningar som kan påverka beslutsfattandet och anställningsresultatet. Rekryterarnas egna upplevelser av rekryteringsprocessen kan ge insikter om vad dessa utmaningar är och vad som kan påverka bedömningarna av kandidater. Studien syftar till att undersöka hur rekryterare upplever och hanterar utmaningar i rekryteringsprocesser, detta genom att analysera följande frågeställningar: Vad upplever rekryterare för utmaningar i rekryteringsprocessen? Hur påverkar användandet av digitala intervjuer bedömningar av kandidater? Vad anser rekryterare vara vanliga felbedömningar då rekryteringen misslyckas? Studien genomfördes med en tematisk analys baserat på 10 intervjudeltagares svar, där samtliga arbetar inom rekrytering. Av dessa är sju kvinnor och tre män, med en medelålder på 31 år. Den mest erfarna rekryteraren har arbetat inom området i 13 år, medan den med minst erfarenhet har arbetat med rekrytering i 7 månader. Av deltagarna arbetar fem rekryterare inom offentlig sektor och fem rekryterare inom privat sektor. Resultatet presenterar teman som framkom under intervjuerna och besvarar studiens frågeställningar. Rekryterarna rapporterar kommunikationsproblem med chefer, vilket påverkar hela rekryteringsprocessen från att definiera kravprofiler till genomförandet av intervjuer. Rekryterarna beskrev hur digitala intervjuer underlättar objektiva bedömningar men begränsar möjligheten att skapa en helhetsbild av kandidaten. Vanliga felbedömningar beskrevs ofta orsakas av subjektiva bedömningar, som kan påverkas av första intryck och personliga preferenser. Studien föreslår att förbättrad kommunikation och utbildning kan minska dessa utmaningar och förbättra rekryteringsprocessen. Studien betonar vikten av tydligare kommunikation och strukturerade metoder för att säkerställa rättvisa och effektiva rekryteringsbeslut. / The recruitment process is a central aspect of personnel management for organizations and companies, but recruiters often encounter various challenges that can affect decision-making and hiring outcomes. Recruiters' own experiences of the recruitment process can provide insights into these challenges and what might influence candidate evaluations. This study aims to investigate how recruiters experience and handle challenges in recruitment processes by analyzing the following questions: What challenges do recruiters experience in the recruitment process? How does the use of digital interviews affect the evaluation of candidates? What do recruiters consider to be common misjudgments when recruitment fails? The study was conducted using thematic analysis based on responses from ten interview participants, all of whom work in recruitment. Of these, seven are women and three are men, with an average age of 31 years. The most experienced recruiter has worked in the field for 13 years, while the least experienced has been involved in recruitment for 7 months. Among the participants, five recruiters work in the public sector and five work in the private sector. The results present themes that emerged during the interviews and address the study's questions. Recruiters report communication problems with managers, which affect the entire recruitment process from defining requirement profiles to conducting interviews. They described how digital interviews facilitate objective evaluations but limit the ability to create a comprehensive view of the candidate. Common misjudgments were often described as being caused by subjective evaluations, which can be influenced by first impressions and personal preferences. The study suggests that improved communication and training can mitigate these challenges and enhance the recruitment process. The study emphasizes the importance of clearer communication and structured methods to ensure fair and effective recruitment decisions.

Flera personer med annan etnisk bakgrund har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden och i många fall tar det lång tid. Detta trots att flera har befunnit sig i Sverige en lång tid eller att de är födda här. Det svenska samhället behöver alla människors insatser i en välfungerande statsapparat. Den viktigaste faktorn för att bekämpa, minska segregationen och samhällsklyftorna är att få ut människor i arbete. Det framkommer i ett flertal tidigare studier och rapporter att personer med en annan etnisk bakgrund blir diskriminerade eller väljs bort vid rekryteringsprocesser. Att ha en kvalitetssäkrad rekryteringsprocess fri från diskriminering är viktigt ur ett individ- och arbetsgivarperspektiv och även för det svenska samhället.    Diskriminering är ett svårt begrepp att förklara. Diskrimineringslagen syftar till att motverka diskriminering och att främja lika rättigheter och möjligheter. Det finns flertalet anledningar till att studera individers egna upplevelser i en rekryteringsprocess. Huruvida dessa personer upplever en känsla av diskriminering. För att vidare granska om det föreligger etniskt diskriminering i en rekryteringsprocess undersöker denna studie hur arbetsgivare handhar ansökningar från personer med annan etnisk bakgrund och ett arabiskt klingande namn. Syftet är vidare att förstå vilka aktiva åtgärder arbetsgivare tillämpar för att undvika diskriminering och med hänsyn till det tolka om lagstiftningen kring etnisk diskriminering i arbetslivet är tillräcklig.

LKAB uses personality tests in the recruitment process in order to predict how candidates will act in given situations in their future work as a production manager. The company uses the Temperament and Character Inventory (TCI) and is dissatisfied with it, since the candidates personality characteristics is experienced differently in the job interview from what the test shows. On behalf of LKAB different personality tests is analyzed and compared to LKAB's requirements for production managers. Data was collected by interviews with HR- advisors at LKAB for production manager personality characteristics, the recruitment process, and the problem area. Based on the company's specifications for production managers the personality tests Gordon Personal Profile Inventory, NEO Personality Inventory-Revised, Hogan Personality Inventory, Sixteen Personality Factor and the Temperament and Character Inventory have been compared through a literature study.The results show that Gordon Personal Profile Inventory and NEO Personality Inventory-Revised were relevant to identify and predict candidates’ suitability as a production manager. Keywords: TCI test, personality test, leader recruitment, recruitment process / Validerat; 20121119 (global_studentproject_submitter)

Studien syftar till att vi bättre kan förstå varför personlighetstest implementeras vid personalrekrytering och vilka funktioner de fyller ur ett organisa­tionssociologiskt perspektiv. Fråge­ställningarna som undersökts i studien är: 1) I vilka avseenden påverkas rekryteringen positivt eller negativt av personlighetstest enligt informanterna? 2) Blir rekryteringsprocessen mer kompetensbaserad med användning av personlig­­hetstest? 3) Vilka organisationssociologiska funktioner uppfyller personlighetstesten? 4) Hur mycket förlitar sig rekryterarna på personlighetstesten? För att undersöka frågorna gjordes intervjuer med fem personer som har arbetat eller arbetar med rekrytering där de använder eller har använt sig av personlighets­test vid rekrytering. Jag har tagit hjälp av organisations­sociologiska teorier för att belysa anledningarna till att personlighetstest används vid rekrytering.    Studien visar på att omgivningen samt organisationsformen är betydelsefull eftersom personlighetstesten bedömdes som i varierande grad effektiva i rekrytering beroende på kontexten. Informanterna vittnade om att det t.ex. kan uppstå svårigheter att använda sig av personlighetstest där organisationen rekryterar till en extern tredje part. Svårigheterna ökar här eftersom den som ska besluta om anställning då oftast inte har en certifiering i att tolka personlighetstesters resultat. Den främsta orsaken till användandet av personlighetstest verkade ändå vara att användarna trodde att dess användning skulle borga för en mer kompetensbaserad rekryteringsprocess. Även med den utgångspunkten verkade det dock inte vara okomplicerat att sätta en relevant kravprofil för anställningarna som skulle fyllas. Intervjuerna gav oss skäl att tro att kandidater som skulle ha passat för anställningar missgynnades av de satta kravprofilerna, som ofta sammankopplades till personlighetstests utformning.

Det här arbetet syftar till att ta reda på hur svenska idrottsevenemang går tillväga när de rekryterar sina volontärer. Volontärers betydelse på det svenska samhället är otroligt stor då de skapar oerhört viktiga ekonomiska förutsättningar för flera svenska idrottsföreningar. Att rekrytera volontärer är inte enkelt då volontärerna idag förväntar sig någon sorts belöning av sin insats. Spelar storleken hos ett evenemang någon roll gällande hur man rekryterar? För att komma fram till ett resultat i studien så har det använts kvalitativa metoder i form utav intervjuer med volontärsansvariga hos varje idrottsevenemang, för att djupare kunna förstå deras tankesätt och den rekryteringsprocess de använt sig utav. Det har använts en teori framställd av Bourdieu (1991) som handlar om hur volontärer reagerar gentemot sina roller i olika evenemang och vad de förväntar sig i utbyte mot sin arbetskraft. Resultatet på vår studie visade att det finns en skillnad gällande hur stora och små evenemang rekryterar. Generellt rekryterar de stora evenemangen volontärer ifrån idrottsföreningar medan de mindre evenemangen inte har samma förutsättningar så de behöver nå ut till olika volontärssegment i form utav pensionärer, studenter etc. Hur evenemangen rekryterar genom att motivera olika sorters människor är en viktig del av resultatet.

Rekrytering är en viktig del för organisationers kompetensförsörjning. För att rekrytera medarbetare med den specifika kompetens som en organisation är i behov av bör en kompetensbaserad personalstrategi utformas. Den kompetensbaserade personalstrategin verkar för att underlätta rekryteringsprocessen och fungera som ett stöttande underlag. Syftet med denna rapport har varit att undersöka och kritiskt granska den befintliga rekryteringsstrategin och chefsstödet på en organisation i Stockholm. Samtliga chefer som har deltagit i undersökningen har personalansvar och rekrytering ingår i deras arbetsuppgifter. Fem kvalitativa intervjuer har genomförts fördelat över organisationens olika verksamheter. Undersökningen har visat att stöd är ett bra komplement i rekryteringsstrategin. Stöd från överordnad chef, personalavdelning, rekryteringsverktyg och riktlinjer inom en organisation underlättar chefernas rekryteringsarbete. Stöd är extra viktigt om vissa moment eller delar av rekryteringsprocessen anses som krångligt och tidskrävande, vilket är vanligt förekommande om chefen inte rekryterar frekvent. Stöd är därför ett bra komplement när rekryteringsstrategin inte räcker till och uppfattas som svår att applicera på verksamheter inom organisationer.

Denna studie syftar till att få en ökad förståelse för hur arenachefer i Sverige rekryteras, vi tar även upp hur rekryteringsprocessen såg ut för respondenterna som deltog i denna studie. Vi kommer även att belysa vilka arbetsuppgifter och ansvarsområden de arenacheferna vi har intervjuat har. Arenacheferna är verksamma på arenor vars hemmahörande idrotter är på elitnivå, på dessa arenor arrangeras även allt ifrån uppträdanden med världsartister inom musikbranschen till mindre företagsevent. Ur resultatet framkommer det att rekryteringsprocessen, ansvarsområden och arbetsuppgifterna skiljer sig mellan de olika arenacheferna. Gemensamma nämnare för arenacheferna är att samtliga har ett ansvar för personal, ekonomi och säkerhet. / The aim of this study is to gain a better understanding of the recruitment of arena managers in Sweden, and also the recruitment process for the managers participating in this study. Furthermore we will highlight the job tasks and areas of responsibility of the managers interviewed in this study. The managers are employed at arenas that host everything from professional sports to music events featuring world renowned artists and minor company events. The results of this study show that the recruitment process, areas of responsibility and job tasks differ among the arena managers. What unites them is that they all have a responsibility for personnel, finances and security.

Detta är en kvalitativ studie som  kartlägger synen på personlighet inom sex olika företag inom rekryteringsbranschen. Studien beskriver hur och i vilket syfte personlighetstester används samt vilken betydelse de har i rekryteringsprocessen för chefsrekryteringar. Utifrån denns studie kan vi kunde vi att personlighetstester används för att kartlägga personligheten i syfte att göra en matchning med kravprofilen för att se om personen har de kvaliteter som önskas i ett rekryteringssammanhang. Vi fann dock en tveksamhet inför att vilja uttrycka personlighetstesters tyngd i urvalet. Vi kom också fram till att informanterna hade delade meningar om huruvida det är den objektiva eller den subjektiva bilden av personen som är av värde för att prognostisera framtida beteenden. Utifrån denna diskurs ställer vi oss undrande till om det är kandidatens självuppskattade bild eller omgivningens uppfattning som borde vara mest relevant för en lyckad rekrytering. Vidare fann vi att intervjuer enligt de flesta av våra informanterna har större betydelse för det slutgiltiga urvalet i rekryteringsprocessen än personlighetstester. Vad som dock är intressant att påpeka är att testresultatet ligger till grund för vad som diskuteras under intervjun och på så vis får en styrande funktion.

Problem: Det sägs att medarbetarna hör till företagets viktigaste tillgångar och i vår bakgrund kan man läs om problematiken kring att rekrytera nya medarbetare, detta ledde oss till vår problemformulering. Problemformulering: Hur fungerar rekryteringsprocessen inom detaljhandeln och vad tittar rekryterarna på, vid urval bland kandidater till en tjänst? Syfte: Syftet med denna rapport är att få en inblick i rekryteringsprocessen inom detaljhandeln för att vi som framtida butikschefer bör ha kunskapen kring detta ämne. Viss önskan finns också om att få kunskaper och information om rekryterarnas tankebanor i processen för vårt framtida sökande av arbete. Metod: Vår rapport undersöker hur rekryterare går till väga för att gallra bland kandidaterna till en aktuell tjänst inom detaljhandeln. För att genomföra undersökningen valde vi att göra fyra stycken halvöppna intervjuer i fyra olika detaljhandelskedjor. Vid genomförandet användes hjälpmaterial i form av inspelningsanordning samt gammal hederlig penna och papper. Slutsats: Svaren vi fick under våra intervjuer visade att rekryteringsprocessen i stort sett ser likadan ut i alla de företag som vi besökt. Det var bara detaljer i processen som skiljde sig mellan företagen. Det visade sig också att rekryteringsprocessen som helhet inte skiljer sig nämnvärt mellan teori och empiri. Våra huvudsakliga slutsatser är att rekryterarna tittar på CV, kandidatens arbetslivserfarenhet, utseende och familjesituation vid urval till en tjänst.

<p>Problem: Det sägs att medarbetarna hör till företagets viktigaste tillgångar och i vår bakgrund kan man läs om problematiken kring att rekrytera nya medarbetare, detta ledde oss till vår problemformulering. Problemformulering: Hur fungerar rekryteringsprocessen inom detaljhandeln och vad tittar rekryterarna på, vid urval bland kandidater till en tjänst?</p><p>Syfte: Syftet med denna rapport är att få en inblick i rekryteringsprocessen inom detaljhandeln för att vi som framtida butikschefer bör ha kunskapen kring detta ämne. Viss önskan finns också om att få kunskaper och information om rekryterarnas tankebanor i processen för vårt framtida sökande av arbete.</p><p>Metod: Vår rapport undersöker hur rekryterare går till väga för att gallra bland kandidaterna till en aktuell tjänst inom detaljhandeln. För att genomföra undersökningen valde vi att göra fyra stycken halvöppna intervjuer i fyra olika detaljhandelskedjor. Vid genomförandet användes hjälpmaterial i form av inspelningsanordning samt gammal hederlig penna och papper.</p><p>Slutsats: Svaren vi fick under våra intervjuer visade att rekryteringsprocessen i stort sett ser likadan ut i alla de företag som vi besökt. Det var bara detaljer i processen som skiljde sig mellan företagen. Det visade sig också att rekryteringsprocessen som helhet inte skiljer sig nämnvärt mellan teori och empiri. Våra huvudsakliga slutsatser är att rekryterarna tittar på CV, kandidatens arbetslivserfarenhet, utseende och familjesituation vid urval till en tjänst.</p>