Som rektor i kommunal verksamhet förväntas man vara ledare, chef, utvecklare och arbetsgivare samtidigt som man är anställd. Rektorers roll är ofta förknippad med begrepp som komplexitet och otydlighet vilket gör att det inte är enkelt att kunna axla denna typ av roll. Dessutom har tidigare forskning visat att det är vanligt att arbetet skiljer sig mellan organisationens formella dokument, så som arbetsbeskrivningar och organisationsschema, och det faktiskt utförda arbetet. Med bakgrund av detta har uppsatsens frågeställning varit ”hur rektorer förstår och förhåller sig till sina arbetsbeskrivningar i relation till den egna rollförståelsen”. För att kunna besvara forskningsfrågan valdes en kvalitativ metod med intervjuer som tillvägagångssätt. Fyra rektorer inom förvaltningen skola och förskola i Örebro kommun intervjuades. Resultatet från intervjuerna visade att rektorerna har olika uppfattningar om arbetsbeskrivningarna och hur de använder dem i sitt dagliga arbete. En förklaring till deras skilda uppfattningar kan vara att rektorerna har varierad praktisk erfarenhet. Intervjupersonerna har även gått olika rektorsutbildningar som kan vara en ytterligare förklaring till deras olika åsikter. Intervjupersonerna hade en bra och tydlig förståelse av deras uppdrag som rektor. Gemensamt var att alla rektorer var lärare i bakgrunden, vilket delvis kan förklara deras förståelse av uppdraget. Rektorsutbildningen ansågs även vara en förklaring till deras insikt i uppdraget, då de får med sig mycket kunskap och förståelse via utbildningen. En annan intressant aspekt utifrån intervjuerna var att alla intervjupersoner beskrev rektorsuppdraget som en roll och att de är noga med att befinna sig i rollen på arbetsplatsen.

Syftet med min studie är att ta reda på hur lärare och rektorer i grundskolan beskriver att de arbetar med formativ bedömning för att stärka lärande. I forskningsläge presenterar jag teori och forskningar om formativbedömning och dess nyckelprocesser. I resultatet beskriver jag lärares och rektorers uppfattningar om begrepp och genomförande av formativ bedömning samt hinder som de upplever med arbetet. Resultatet visar att informanterna anser att tydlig information om målen kan underlätta lärande. Återkopplingen kan också utveckla elevs kunskaper. Genom självbedömning kan eleverna få djupare förståelse för sin nivå. Kamratbedömning ger eleverna möjligheter att få höra återkoppling på ett annat språk. Hela processen kräver att lärare och rektorer fungerar som vägledare. Avslutningsvis presenterar jag nya forskningsfrågor som kan komplettera min studie.

Mellan skolverkets regler samt Sveriges lag- ordningar har skolinspektionen under en kvalitetsgranskning (2010) påträffat brister i rektorers arbete i Sverigesgrundskolor. I en annan kvalitetsundersökning under samma år framgick det även att trakasserierna i skolor har ökat (Skolinspektionen, 2010). I denna kandidatuppsats vill vi åstadkomma en bättre förståelse kring rektorers hantering av konflikter inom grundskolan. Vi har klättrat uppåt i kedjan nämligen rektorernas områdeschefer samt hur de i sin tur hanterar vidare information från rektorn om konflikter på skolan. Skolverket utgör också en del i den kedja av händelser nämligen att det är skolverket som är ansvariga för att meddela rektorer om vilka ändringar som har gjorts i form av lagar, olika planer mm. Samt att det är skolverket som delger rektorerna en så kallad mall som skall följas för bästa hantering av konflikter på skolan. I slutändan måste dock kommunen godkänna allt som sker inom kommunen, där av deras delaktighet i denna kandidatuppsats.Under studiens gång har vi intervjuat två rektorer på två olika skolor i Göteborgskommun för att skapa oss en förståelse ur deras perspektiv hur arbetet kring konflikthantering går till. Vi har dessutom träffat respektive rektors områdeschef för att informeras om deras roll i arbetet.Det vi har kommit fram till är att rektorernas tolkningar av skollagen är vad som ligger till grund för arbetet på respektive grundskola. Skolverket har endast informationsskyldighet av skollagen till rektorerna och har inte som arbetsuppgifter att hjälpa rektorerna till hur de skall gå tillväga vid konflikthantering eller att tolka dessa lagar. Områdescheferna finns till som stöd för rektorerna, men i slutändan är det endast rektorerna som bär ansvaret samt fattar besluten på sina skolor där av uppstår skillnader från varje skola, till hur konflikthanteringen går till. / Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi

<p>Under vår tid på lärarprogrammet har vi på flera kurser diskuterat varför inte skolan implementerat alla delar av Lpo 94 fullt ut och snart får vi en ny läroplan. Samtidigt har vi i lärarrummet hört lärare klaga över olika förändringsarbeten som har pågått samtidigt som andra efterfrågat desamma eller andra förändringar. Ofta har det varit rektorn som har varit föremål för den här kritiken. Den här studien syftar till att ta reda på hur ett antal rektorer upplever förändringsarbetet generellt och i synnerhet implementationen av Lpo 94 från sitt skolledarperspektiv. Vilka möjligheter och vilka hinder upplever dessa rektorer att det finns för att bedriva förändrings arbete inom skolans värld? Vi frågar oss även om det är någon skillnad på rektorernas upplevelser beroende på deras bakgrund, skolformen och vilken typ av kommun skolan ligger i.</p><p>För att få svar på våra frågor intervjuade vi 7 st olika rektorer på 6 olika skolor. Generellt upplever dessa rektorer att ett förändringsarbete måste få ta tid, kulturen på skolan måste tillåta att det under diskussionerna är högt i tak och att det måste vara tillåtet att misslyckas. De stora hindren är att det bland lärarna naturligt finns många ledare som gärna tycker att deras perspektiv är det rätta samt när kommunala politiker och tjänstemän i detalj styr skolans verksamhet. När det gäller Lpo 94 är alla utom en rektor eniga om att den inte är fullt ut implementerad på skolorna. Det beror enlig rektorerna på bristande verktyg från skolverket och att den för många är svårtolkad.</p><p>Några rektorer upplever att det är ett hinder att det på skolorna arbetar lärare med en lärarutbildning som bygger på gamla läroplaner men även de som hävdar att det finns brister i dagens lärarutbildning.</p><p>Studien visar att om rektorerna själva är välinsatta i styrdokumenten, förändringsbenägna och lyckas skapa enpositiv skolkultur på skolan finns det en stor förändringskapacitet på skolorna. Vidare finns det förhoppningar omatt den nya läroplanen skall var det verktyg som gör att Lpo 94 tillslut implementeras fullt ut i den svenska skolan.</p>

<p>Denna studie tar upp rektorers uppfattning kring den individuella utvecklingsplanen (IUP) och implementeringen av denna på sex högstadieskolor i en kommun i Halland. Undersökningen visar också hur rektorerna uppfattar att kommunen har bidragit med stöd kring arbetet med IUP. Metoden som används i studien var kvalitativa intervjuer som genomfördes med sex rektorer. Det insamlade materialet analyserades utifrån olika implementeringsperspektiv.</p><p>Studien visar att rektorerna uppfattar IUP på ett relativt överensstämmande sätt och de påpekar att implementeringen av IUP är en lång process. Genomförandet av IUP har på skolan oftast skett i samarbete mellan personal och rektor. Syftet med samarbetet var att komma fram till ett gemensamt synsätt och arbetssätt kring IUP. Det kan konstateras att det i arbetet kring IUP inte har funnits något genomgripande organiserat samarbete mellan kommun och skola. Rektorernas inställning till IUP-s framtid är positiv och de framhåller att det synsätt som skall genomsyra IUP är viktig för skolans framtid. </p><p>Det kan konstateras att arbetet kring IUP på våra informanters skolor inte är avslutat utan är en pågående process. Vi menar därför att ett bättre samarbete mellan kommun och skola samt skolor emellan hade skapat bättre förutsättningar för implementeringen av IUP.</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka hur rektorer på olika skolor uppfattar och arbetar med Skolverkets uppdrag gällande implementering av skriftliga omdömen. Dessutom ska skillnader och likheter i upplägget av införandet samt skillnader i de skriftliga omdömenas utformning analyseras. Studien bygger på sex kvalitativa intervjuer med rektorer verksamma i grundskolan. Intervjuerna analyseras utifrån en fenomenografisk ansats. I studiens resultat framkommer att omdömenas utformning skiljer sig mellan skolorna och ibland även inom skolorna. Det har även framkommit att rektorernas uppfattningar av upplägg kring skriftliga omdömen skiljer sig. I resultatet framkommer även att rektorernas uppfattningar av lärande verkar ha bidragit till deras val av tillvägagångssätt vid införandet av de skriftliga omdömena.</p>

<p>Bakgrund: Främlingsfientlighet är ett ständigt debatterat ämne i media där det påstås att främlingsfientligheten hos barn och ungdomar ökar. Skolan har blivit en arena där främlingsfientliga organisationer kan rekrytera medlemmar. Vi är intresserade av att ta reda på hur rektorer hanterar detta. Den svenska yttrandefrihetsgrundlagen kan hamna i kollision med de demokratiska värderingar skolan skall arbeta med. Detta är ett intressant problem som behöver forskas i. I Ytterby vägrades en elev godkänt betyg i samhällskunskap då han vägrat arbeta med en elev av utländsk härkomst. Främlingsfientligheten sprider ut sig i de svenska skolorna och många elever kränks på grund av sitt ursprung.</p><p>Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka hur rektorer hanterar främlingsfientliga idéer och yttringar i skolan.</p><p>Metod: Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod för att få så detaljerade intervjuer och resultat som möjligt. Vi har intervjuat åtta rektorer i fyra olika kommuner.</p><p>Resultat: Rektorerna är överens om att främlingsfientlighet handlar om kränkningar. De säger att det inte förekommer främlingsfientliga kränkningar i större utsträckning på deras skolor, men att främlingsfientligt klotter uppmärksammats på skolor med högre antal invandrare. Det är ovanligt att elever bär främlingsfientliga kläder eller symboler. Främlingsfientliga organisationer som försöker ta kontakt med elever eller personal på skolan är också ovanligt. Gränsen för vad man får säga och göra i skolan går vid när en person känner sig kränkt, detta är samtliga skolledare överens om.</p><p>Rektorerna anser att främlingsfientlighet yttrar sig på en mängd olika sätt. Alla rektorerna tror att hemmet kan vara en källa där främlingsfientligheten gror. De tror även att kompisar, organisationer och media kan påverka. Skolledarna har svårt att bestämma vem som är det största problemet, elever med främlingsfientliga åsikter eller främlingsfientliga organisationer. De tror att det är en blandning av dessa. På de skolorna som har mycket invandrare tror rektorerna att främlingsfientligheten har ökat medan rektorerna på skolor med lite invandrare tror att det inte har ökat. Rektorerna tycker att man ska framhålla värdegrundsarbetet för att motverka främlingsfientlighet. De anser att man ska reda ut främlingsfientliga problem på individnivå. Skolledarna är helt överens om att yttrandefrihetslagen väger tyngre än skolans demokratiska värderingar. Samtliga skolor har en likabehandlingsplan som används men orden främlingsfientlighet eller rasism omnämns inte. Rektorerna tycker att de är väl insatta i de styrdokument som finns.</p>

Denna studie tar upp rektorers uppfattning kring den individuella utvecklingsplanen (IUP) och implementeringen av denna på sex högstadieskolor i en kommun i Halland. Undersökningen visar också hur rektorerna uppfattar att kommunen har bidragit med stöd kring arbetet med IUP. Metoden som används i studien var kvalitativa intervjuer som genomfördes med sex rektorer. Det insamlade materialet analyserades utifrån olika implementeringsperspektiv. Studien visar att rektorerna uppfattar IUP på ett relativt överensstämmande sätt och de påpekar att implementeringen av IUP är en lång process. Genomförandet av IUP har på skolan oftast skett i samarbete mellan personal och rektor. Syftet med samarbetet var att komma fram till ett gemensamt synsätt och arbetssätt kring IUP. Det kan konstateras att det i arbetet kring IUP inte har funnits något genomgripande organiserat samarbete mellan kommun och skola. Rektorernas inställning till IUP-s framtid är positiv och de framhåller att det synsätt som skall genomsyra IUP är viktig för skolans framtid. Det kan konstateras att arbetet kring IUP på våra informanters skolor inte är avslutat utan är en pågående process. Vi menar därför att ett bättre samarbete mellan kommun och skola samt skolor emellan hade skapat bättre förutsättningar för implementeringen av IUP.

Under vår tid på lärarprogrammet har vi på flera kurser diskuterat varför inte skolan implementerat alla delar av Lpo 94 fullt ut och snart får vi en ny läroplan. Samtidigt har vi i lärarrummet hört lärare klaga över olika förändringsarbeten som har pågått samtidigt som andra efterfrågat desamma eller andra förändringar. Ofta har det varit rektorn som har varit föremål för den här kritiken. Den här studien syftar till att ta reda på hur ett antal rektorer upplever förändringsarbetet generellt och i synnerhet implementationen av Lpo 94 från sitt skolledarperspektiv. Vilka möjligheter och vilka hinder upplever dessa rektorer att det finns för att bedriva förändrings arbete inom skolans värld? Vi frågar oss även om det är någon skillnad på rektorernas upplevelser beroende på deras bakgrund, skolformen och vilken typ av kommun skolan ligger i. För att få svar på våra frågor intervjuade vi 7 st olika rektorer på 6 olika skolor. Generellt upplever dessa rektorer att ett förändringsarbete måste få ta tid, kulturen på skolan måste tillåta att det under diskussionerna är högt i tak och att det måste vara tillåtet att misslyckas. De stora hindren är att det bland lärarna naturligt finns många ledare som gärna tycker att deras perspektiv är det rätta samt när kommunala politiker och tjänstemän i detalj styr skolans verksamhet. När det gäller Lpo 94 är alla utom en rektor eniga om att den inte är fullt ut implementerad på skolorna. Det beror enlig rektorerna på bristande verktyg från skolverket och att den för många är svårtolkad. Några rektorer upplever att det är ett hinder att det på skolorna arbetar lärare med en lärarutbildning som bygger på gamla läroplaner men även de som hävdar att det finns brister i dagens lärarutbildning. Studien visar att om rektorerna själva är välinsatta i styrdokumenten, förändringsbenägna och lyckas skapa enpositiv skolkultur på skolan finns det en stor förändringskapacitet på skolorna. Vidare finns det förhoppningar omatt den nya läroplanen skall var det verktyg som gör att Lpo 94 tillslut implementeras fullt ut i den svenska skolan.

Bakgrund: Främlingsfientlighet är ett ständigt debatterat ämne i media där det påstås att främlingsfientligheten hos barn och ungdomar ökar. Skolan har blivit en arena där främlingsfientliga organisationer kan rekrytera medlemmar. Vi är intresserade av att ta reda på hur rektorer hanterar detta. Den svenska yttrandefrihetsgrundlagen kan hamna i kollision med de demokratiska värderingar skolan skall arbeta med. Detta är ett intressant problem som behöver forskas i. I Ytterby vägrades en elev godkänt betyg i samhällskunskap då han vägrat arbeta med en elev av utländsk härkomst. Främlingsfientligheten sprider ut sig i de svenska skolorna och många elever kränks på grund av sitt ursprung. Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka hur rektorer hanterar främlingsfientliga idéer och yttringar i skolan. Metod: Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod för att få så detaljerade intervjuer och resultat som möjligt. Vi har intervjuat åtta rektorer i fyra olika kommuner. Resultat: Rektorerna är överens om att främlingsfientlighet handlar om kränkningar. De säger att det inte förekommer främlingsfientliga kränkningar i större utsträckning på deras skolor, men att främlingsfientligt klotter uppmärksammats på skolor med högre antal invandrare. Det är ovanligt att elever bär främlingsfientliga kläder eller symboler. Främlingsfientliga organisationer som försöker ta kontakt med elever eller personal på skolan är också ovanligt. Gränsen för vad man får säga och göra i skolan går vid när en person känner sig kränkt, detta är samtliga skolledare överens om. Rektorerna anser att främlingsfientlighet yttrar sig på en mängd olika sätt. Alla rektorerna tror att hemmet kan vara en källa där främlingsfientligheten gror. De tror även att kompisar, organisationer och media kan påverka. Skolledarna har svårt att bestämma vem som är det största problemet, elever med främlingsfientliga åsikter eller främlingsfientliga organisationer. De tror att det är en blandning av dessa. På de skolorna som har mycket invandrare tror rektorerna att främlingsfientligheten har ökat medan rektorerna på skolor med lite invandrare tror att det inte har ökat. Rektorerna tycker att man ska framhålla värdegrundsarbetet för att motverka främlingsfientlighet. De anser att man ska reda ut främlingsfientliga problem på individnivå. Skolledarna är helt överens om att yttrandefrihetslagen väger tyngre än skolans demokratiska värderingar. Samtliga skolor har en likabehandlingsplan som används men orden främlingsfientlighet eller rasism omnämns inte. Rektorerna tycker att de är väl insatta i de styrdokument som finns.