Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse för några kvinnliga gymnasielärares upplevelser av sin arbetssituation relaterat till krav, kontroll och stöd samt deras förväntningar på rektorers ledarskap. Dessutom inriktar sig studien på att få en bredare förståelse för hur några rektorer inom gymnasieskolan upplever kvinnliga gymnasielärares arbetssituation relaterat till krav, kontroll och stöd samt rektorernas förväntningar på det egna ledarskapet. Två intervjuguider med låg grad av strukturering utarbetades, en för intervjuerna med de kvinnliga gymnasielärarna och en för rektorerna. Urvalet bestod av fem kvinnliga gymnasielärare och fyra rektorer inom gymnasieskolan. Sammantaget visade resultatet att de kvinnliga gymnasielärarnas upplevelse av sin arbetssituation var varierande. Några upplevde höga krav och andra upplevde låga krav. Flera av gymnasielärarna upplevde en hög egenkontroll medan andra upplevde en lägre egenkontroll. En del av de kvinnliga gymnasielärarna upplevde att arbetstiden var tillräcklig medan andra upplevde en tidsbrist. Rektorerna upplevde deras roll att stötta lärare som betydelsefull. De kvinnliga gymnasielärarna upplevelse av rektorernas stöd, framkom i studien som varierande. Dock upplevde de ett gott stöd från kollegor. Samtliga intervjupersoner framhöll betydelsen av ordnade ramar och tydlighet i ledarskapet. De kvinnliga gymnasielärarna ansåg dessutom att lyhördhet var en viktig egenskap hos rektorerna. Samtliga av rektorerna i föreliggande studie framhöll att lärares arbetskrav, på deras respektive skolor, inte var för höga. Upplevelsen av höga krav och tidsbrist, bedömde de, kom av otillräckliga strategier och för höga ambitioner. Vidare framhöll också rektorerna att det fanns goda möjligheter för lärare att uppleva hög egenkontroll i arbetet. Diskussionen berörde kvinnliga gymnasielärares arbetssituation ur ett samhällsperspektiv, organisationsperspektiv och ett individperspektiv.

Under början av 2000- talet introducerade Västernorrlands läns landsting tillsammans med Härnösands kommun ett samarbete där syftet var att ur skolsköterskornas hälsosamtal med elever få tillgång till hälsostatistik om barn och ungdomar. Denna så kallade Västernorrlandsmodell har spridit sig till fler län och kommuner i norra regionen. Kunskap saknas om hälsostatistik och information från hälsobesöken bidrar till preventiva och hälsofrämjande insatser på grupp- och organisationsnivå inom skolan. Syftet med denna studie var att undersöka hur skolsköterskor och rektorer uppfattar att informationen från hälsobesöken påverkar det förebyggande och hälsofrämjande arbetet på gruppnivå och organisationsnivå inom skolan. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Sex intervjuer med rektorer och skolsköterskor genomfördes. Resultatet visar att rektorer hade skiftande erfarenheter kring om hälsostatistiken bidrog till hälsofrämjande insatser, från att hälsostatistiken endast nyttjades vid kvalitetsredovisningar, till att de bidrog till åtgärder på individ- och gruppnivå. Skolsköterskor ansåg att hälsostatistiken gav ett bra underlag för förebyggande och hälsofrämjande insatser samt ansåg att hälsostatistiken bidrog till förbättringar av elevernas skolmiljö. Både skolsköterskor och rektorer uppgav bristen på tid och resurser som ett hinder i det hälsofrämjande arbetet. Skolsköterskor upplevde ibland svårigheter att föra fram resultatet från hälsostatistiken till rektorer samt uppgav brister i databasen som ett hinder i nyttjandet av statistiken. Att utveckla arbetet med analysen och återföringen av hälsostatistiken ansågs vara förbättringsområden. Resultatet talar för att information från hälsosamtalen och hälsostatistiken kan utvecklas och användas mer på strategisk nivå än det görs idag.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2007. / S. 216-229: Bibliografi.

Bakgrunden till denna studie har sin start då utbildningen till specialpedagog påbörjades på Högskolan i Kristianstad. Redan under den första terminen blir det specialpedagogiska uppdragets komplexitet tydligt och vilken påverkan interaktionen mellan rektorer, lärare och specialpedagoger har på utformningen och innehållet av det specialpedagogiska uppdraget. Tidigare forskning och rapporter kring det specialpedagogiska uppdraget bekräftar svårigheterna och utmaningarna att som specialpedagog arbeta enligt examensordningen. Istället för att ytterligare bekräfta dessa svårigheter är studiens syfte att lyfta fram var rektorer, lärare och specialpedagoger uppfattar att det specialpedagogiska arbetet blir till en gemensam framgångsfaktor. Via en enkät tillsammans med missivbrev kontaktades 25 rektorer, 25 lärare samt 25 specialpedagoger verksamma inom en större utbildningsorganisation i Sverige. I enkäten finns 7 påståenden att besvara utifrån en skala från 0 - 5 samt ange hur väl detta återspeglas i deras nuvarande verksamhet. 35 besvarade enkäten vilken utgör empirin för denna studies innehåll och resultat. Utifrån resultaten framkommer det att såväl rektorer, lärare och specialpedagoger är eniga inom flera områden där de anser att innehållet i det specialpedagogiska uppdraget blir en framgångsfaktor. I speglingen av deras nuvarande verksamhet återfinns inte framgångsfaktorn i motsvarande grad. En slutsats som kan dras utifrån denna studies resultat är att det inom verksamheterna behöver medvetandegöras om när, var och hur de upplever att det specialpedagogiska arbetet är en framgångsfaktor och tillsammans verka för att dessa framgångsfaktorer blir synliga och aktiva i verksamheten. / The background to this study begun when the education of the special educator began at the University of Kristianstad. Already during the first semester, the complexity of the special education mission becomes clear and what influence the interaction between principals, teachers and special educators has on the design and content of the special education mission. Previous research and reports on the special education mission confirm the difficulties and challenges to work as a special educator according to the degree scheme. Instead of further confirming these difficulties, the purpose of the study is to highlight where the principals, teachers and special educators perceive that the special education work becomes a common success factor. Via a questionnaire together with a letter of formal notice, 25 principals, 25 teachers and 25 specialists were contacted in a major educational organization in Sweden. In the questionnaire there are 7 statements to answer based on a scale of 0-5 and indicate how well this is reflected in their current business. 35 answered the questionnaire which constitutes the empirical content and results of this study. Based on the results, it appears that both principals, teachers and special educators agree in several areas where they consider the content of the special education mission to be a success factor. In the reflection of their current activities, the success factor is not equivalent. A conclusion that can be drawn from the results of this study is that the activities within the business need to be aware of when, where and how they feel that the special education work is a success factor and work together to ensure that these success factors become visible and active in the business.

Rektorers position på dagens skolor innefattar en rad olika arbetsuppgifter och ansvarsområden. Rektorernas ledarskap har ett direkt inflytande på skolornas lärare, och där fyller de en viktig roll för hur välfungerande och framgångsrik skolan blir. Denna studies syfte var att undersöka, kartlägga och analysera vad lärare på låg- och mellanstadieskolor uppfattar som ett framgångsrikt ledarskap hos rektorer. Metoden som tillämpats till denna studie var kvalitativa intervjuer där nio lärare på låg- och mellanstadiet utgjorde urvalet. Resultatet visade att lärarna som deltagit i vår studie uppfattar ledarskapet som framgångsrikt när en rektor är exempelvis tydlig och strukturerad, lyhörd och stöttande, närvarande och tillgänglig och slutligen har kompetens och erfarenhet. Lärarnas uppfattningar går att kategorisera in i fyra huvudområden som är av lika stor vikt för att en rektor ska uppfattas som framgångsrik. Dessa områden är: fokus på att leda, fokus på känslor, fokus på verksamhet och rektorns erfarenhet och kompetens. / <p>2020-06-08</p>

Trots att grundskolan sedan länge har haft ett uttalat ansvar att verka för jämställdhet finns det uttryck för bristande jämställdhet bland annat i elevers kunskapsresultat, i läromedel och i de sociala relationerna i skolan (Wernersson 2010; Eilard 2009; Gillander Gådin &amp; Stein 2017). Mot bakgrund av detta är det angeläget att undersöka hur rektorer förstår läroplanens jämställdhetsuppdrag. Rektors uppdrag framstår i sig som både omfattande och komplext och detsamma kan sägas om skolans jämställdhetsuppdrag, vilket behöver undersökas ytterligare för att bidra till en ökad förståelse för jämställdhetsarbete i grundskolan. Syftet med denna studie är att undersöka hur rektorer i grundskolan förstår läroplanens jämställdhetsuppdrag. Det görs genom att analysera vilka diskurser som kommer till uttryck irektorers resonemang om rektorsuppdraget, om jämställdhetsarbete i grundskolan, om genus i grundskolan och om jämställdhet i samhället. Denna studie tar avstamp i en konstruktivistisk ansats, där kunskap inte ses som något essentialistiskt, utan som något som konstrueras (Justesen &amp; Mik-Meyer 2013). En sådan syn kan också beskriva genus, som något som konstrueras i sociala relationer snarare än som något som är biologiskt förutbestämt, och genusteori utgör en del av studiens teoretiska ramverk. I denna studie har semistrukturerade intervjuer använts för datainsamling och diskursanalys har utgjort verktyget för att analysera resultatet. Analysen visar fyra återkommande diskurser i intervjupersonernas utsagor, diskurser som ibland samverkar och ibland står i motsättning till varandra. Diskursen jämställdhet som icke-fråga handlar om att jämställdhet görs till en icke-fråga på olika sätt och på olika nivåer i grundskolan, i styrningen av rektors arbete och i rektors förståelse av sitt uppdrag.Likhetsdiskurs och särartsdiskurs visar att intervjupersonerna uttalar likhetsideal när de talar om jämställdhet ur ett elevperspektiv, men att det både i intervjupersonernas egna uppfattningar och i exempel från deras verksamhet ges uttryck för en särartspraktik. Likhetsdiskursen och särartsdiskursen kolliderar med varandra. Uppfattningar om likhet och särart uttrycks också i diskursen om pojkars rättigheter och flickors ansvar, där jämställdhetsuppdraget förstås som pojkars rätt till goda studieresultat och flickors ansvar att ta plats. I intervjupersonernas resonemang finns också uttryck för att jämställdhet handlar om vi och de andra, där föreställningar om klass och etnicitet påverkar uppfattningar om vem som bör vara föremål för jämställdhetsarbete. Avslutningsvis diskuteras resultatet med särskilt fokus på hur de identifierade diskurserna förhåller sig till varandra och hur de påverkar förståelsen av grundskolans jämställdhetsuppdrag. Det framkommer att nyliberal styrning påverkar intervjupersonernas pedagogiska ledarskap och deras förståelse av grundskolans jämställdhetsuppdrag, jämställdhet kan uppfattas som självklart men samtidigt som något som inte föranleder aktiva åtgärder.

No description available.

Syftet med den här studien är att undersöka SFI-rektorers uppfattningar om sina organisatoriska förutsättningar att leda SFI-lärares individuella, kollegiala och kollektiva lärande i relation till utbildningens specifika krav på lärares pedagogiska och didaktiska kompetens. Metod för datainsamling har varit semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fem SFI-rektorer. Metod för analys har varit tematisk analys. Resultaten visar att rektorerna över lag upplever att de har goda förutsättningar att leda lärarnas kompetensutveckling. Svårigheter och begränsningar kan härledas till olika faktorer bland annat inom den egna organisationen, i relationen till huvudman och till den egna tjänstens utformning.

Syftet med studien var att utforska vad lärare och rektorer har tillägnat sigför erfarenheter genom att arbeta med pulshöjande fysisk aktivitet igrundskolan. Fysisk aktivitet har visat sig vara betydelsefullt och bidrar medpositiva hälsoeffekter hos individer. Teoretiska referensramen för studieninnefattas av Ramfaktorteorin och Sense of coherence. Författarna hargenom studien utgått från en hermeneutisk utgångspunkt med en abduktivansats. Sex lärare och fyra rektorer har intervjuats genom videosamtal medtvå semistrukturerade intervjuguider, en för lärarna och en för rektorerna.Alla intervjuerna spelades in, transkriberades och har analyserats genom enkvalitativ innehållsanalys. Resultatet påvisar rektorers och läraresbeskrivningar kring vikten av samarbete mellan samtlig personal och ävenhur de värdesätter elevers delaktighet vid planering och genomförande avaktiviteterna. Resultatet indikerar även hur rektorer och lärare prioriterarelevers fysiska aktivitet och ser det som en investering, men samtidigtupplever schematekniska hinder och bristande lokalförutsättningar vidbedrivandet. Lärare och rektorer beskriver även hur aktiviteterna genereradei ökad koncentrationsförmåga och tryggare skolmiljö för eleverna.Avslutningsvis beskriver rektorer och lärare likartade uppfattningar ocherfarenheter gällande bedrivandet av pulshöjande fysisk aktivitet, därsamtliga betonar vikten av samarbete och att inkludera eleverna vidplanering och genomförande.

AbstraktJacobsson, Liselott & Thiborg, Jenny (2012) Faktorer som bidrar till användningen av pedagogisk handledning En studie av två stadsdelar (Contributing factors for the use of guidance A study of two districts)Specialpedagogik Skolutveckling och ledarskap Lärande och samhälle Malmö högskolaVilka faktorer bidrar till användning av pedagogisk handledning i skolor?Syftet med vårt arbete är att studera två stadsdelar med olika förutsättningar för att utröna faktorer som bidrar till den pedagogiska handledningens användande. Den teoretiska referensram vi använt oss av är systemteorin. Vi valde en kvalitativ datainsamling och utförde 12 halvstrukturerade intervjuer med rektorer och pedagoger. Informanterna har alla erfarenhet av pedagogisk handledning i någon form. Intervjuerna från de två stadsdelarna redovisas under sex teman: pedagogisk handledning, förekomst och användning av pedagogisk handledning, effekter och möjligheter med pedagogisk handledning, faktorer som bidrar till användningen av pedagogisk handledning, information och framåtblick kring pedagogisk handledning. Resultatet visar att pedagogisk handledning används på skolor i de båda stadsdelarna. Förekomsten styrs inte till så stor del av de olika förutsättningarna i stadsdelarna utan mer av hur man använder resurserna på skolorna. Det framkom sju faktorer som bidrar till användningen av pedagogisk handledning. Dessa faktorer är ekonomi, inställning, prioritering, tid, efterfrågan, information och behov. / AbstractJacobsson, Liselott & Thiborg, Jenny (2012) Contributing factors for guidance A comparison of two districtsWhat factors contribute to the use of guidance at schools?The aim of our study is to compare two districts with different conditions to determine factors that contribute to the use of guidance. The theoretical framework that we used is systems theory. We chose a qualitative research and conducted twelve semi-structured interviews with principals and teachers. All of the informants have experience of guidance in some form. The interviews from the two districts are presented under six themes: guidance, the presence and use of guidance, effects and possibilities with guidance, factors that contribute to the use of guidance, information and future visions about guidance.The result shows that guidance is used in schools in both districts. The presence of guidance is controlled not so much of the different conditions in the two districts but more of how recourses are used in the schools. In the study it was found seven factors which contribute to the use of guidance. These factors are economy, approach, prioritization, time, demand, information and needs.