<p>Syftet med detta arbete är att få en förståelse för hur skolledare uppfattar kvalitet i skolan och i sitt ledarskap av lärare och annan personal. Jag ska undersöka om det görs någon kvalitetsredovisning inom skolan och om ekonomin påverkar skolledarnas kvalitetsarbete.</p> / <p>The purpose of this work is to get a better understanding for how the school managers interpret quality in school and in their managing of teachers and other personnel. I will also examine if schools are performing any kind of quality audit within the school and also if the economy affects the quality work of the school managers.</p>

<p>The purpose with this essay is to study how students in elementary school are placed within the subject called “svenska som andrasspråk”, or SVA. SVA is a subject specially designed to deal with the complications that students with a different native language encounter when trying to learn Swedish.  National school documents state that a student is to be offered SVA if he or she has a different native language than Swedish and if the headmaster decides it’s “needed”. In this work I focus on the different factors which are involved in the headmasters decision whether a student should be in a SVA-class or a normal Swedish class. The four factors I especially focus on is: </p><ul><li>The headmaster’s own opinion about SVA</li><li>The students skill and knowledge of Swedish</li><li>The students and their parents opinion on SVA</li><li>What the official national documents on the subject say</li></ul><p>The method which is used in this essay is a combination of an analysis of the national school documents and interviews made with three elementary school headmasters in Stockholm. In the interviews I have used an interview method described in Birgitta Kullbergs <em>Etnografi i klassrummet. </em>In short this means that rather than using a couple of strict questions I have tried to approach the subject with broad and open questions.</p><p>The result of the study is that the decision process in which the students that are entitled to SVA are placed within one of the two subjects varies a great deal between the schools. The two factors that seem most important is the headmasters own opinion on SVA, and the students and parents opinion. It can be questioned whether SVA in it’s current form really serves the purposes it was created to serve. </p><p> </p>

Syftet med detta arbete är att få en förståelse för hur skolledare uppfattar kvalitet i skolan och i sitt ledarskap av lärare och annan personal. Jag ska undersöka om det görs någon kvalitetsredovisning inom skolan och om ekonomin påverkar skolledarnas kvalitetsarbete. / The purpose of this work is to get a better understanding for how the school managers interpret quality in school and in their managing of teachers and other personnel. I will also examine if schools are performing any kind of quality audit within the school and also if the economy affects the quality work of the school managers.

The purpose with this essay is to study how students in elementary school are placed within the subject called “svenska som andrasspråk”, or SVA. SVA is a subject specially designed to deal with the complications that students with a different native language encounter when trying to learn Swedish.  National school documents state that a student is to be offered SVA if he or she has a different native language than Swedish and if the headmaster decides it’s “needed”. In this work I focus on the different factors which are involved in the headmasters decision whether a student should be in a SVA-class or a normal Swedish class. The four factors I especially focus on is:  The headmaster’s own opinion about SVA The students skill and knowledge of Swedish The students and their parents opinion on SVA What the official national documents on the subject say The method which is used in this essay is a combination of an analysis of the national school documents and interviews made with three elementary school headmasters in Stockholm. In the interviews I have used an interview method described in Birgitta Kullbergs Etnografi i klassrummet. In short this means that rather than using a couple of strict questions I have tried to approach the subject with broad and open questions. The result of the study is that the decision process in which the students that are entitled to SVA are placed within one of the two subjects varies a great deal between the schools. The two factors that seem most important is the headmasters own opinion on SVA, and the students and parents opinion. It can be questioned whether SVA in it’s current form really serves the purposes it was created to serve.

The purpose of this master's thesis is to examine and compare the process of starting a school library at schools which haven't had a school library before, and to examine and compare the experience of this process according to the principals and the persons responsible for the school library. I have examined two Swedish independent primary schools (age 6-15 years). I have made qualitative interviews with the principals and the persons responsible for the new school library. In all, I have made seven interviews. As requested by the new Swedish Educational Act, both schools had recently started creating school libraries. One of the schools had recruited a half-time teacher-librarian and the other had no staffing at all. In the interviews, I have examined the attitudes of the informants towards school libraries, if this attitude has changed during the process of starting the school library, the informants' experiences during this process and the informants' views on the school library as an agent for student achievement. I have used David V. Loertscher's taxonomies for the principal, the school librarian and the student, to analyze the statements of the informants. The result of the study shows that at the school without library staff, the person responsible for the library had a hard time starting it as there were no time allocated. The work was easier and quicker done at the school with the part-time teacher-librarian. The views of the school library and of its possibilities for student achievement, that the informants expressed, were positive at the school with the staffed library,as well as their experiences. At the other school, the attitudes and experiences were more negative. The conclusion of the study is that staffing is an important factor for a successful school library, and that starting a school library requires a great amount of planning, knowledge, time and resources. This is a two years master's thesis in Archive, Library and Museum studies.

Denna uppsats undersöker vilken roll två rektorer för gymnasieskolor spelar för hur den nya skollagen tolkas och implementeras. Tidigare forskning kring rektorrollen i Sverige har visat att  kommunaliseringsreformerna under 1990-talet ledde till att styrdokumenterna fick mycket större utrymme för tolkning. I detta läge har kontextuella faktorer blivit allt viktigare för att avgöra hur rektorer förhåller sig till styrdokumenterna.  Begrepp såsom styrmedel, ledarskapsnormer samt personliga normer är relevanta i detta avseende. Utgår man från fallstudiens empiriska material kan det föreslås att de två skolornas profil och organisation har en viktog roll i att avgöra vilka delar av skollagen de respektive rektorerna väljer att fokusera på. De här faktorerna bidrar således till hur rektorer väljer att betrakta sin roll in skollagens genomförande. Fallstudiens resultat diskuteras i ljuset av såväl tidigare forskning som samhällsdebatten kring utbildningsreformerna. På basis av den empiriska materialet resonerar uppsatsen att rektorerna har behållit ett visst mått av tolkningsutrymme vad gäller specifika åtgärder, trots att skollagen ökar statens juridiska makt överlag. Däremot anser rektorer att skollagens tydlighet på många punkter har gjort att rektorer upplever skollagens tolkningsutrymme som relativt begränsat. / This dissertation explores the role of two Swedish upper secondary school principals in the process of interpreting and implementing the Education Act. Previous research around the role of school principals in Sweden has shown that decentralization reforms in the 1990’s has resulted in much broader interpretative frameworks for central steering documents. In this situation contextual factors are important for determining how principals relate to central steering documents. Concepts such as governing tools, leadership style and personal norms are relevant in relation to this process. Based on the empirical material gathered in the case study it is suggested that the profile and internal organization of the two schools in question play an important role in determining which parts of the Act the respective principals choose to focus on. These factors thus help shape how the principal sees his/her role in the implementation of the Act. The results of the case study are discussed in the light of such previous research, as well as a wider political debate around the recent educational reforms. On the basis of the empirical material it is proposed that although the Education Act increases the judicial powers of school principals, principals still retain some independence vis-à-vis the state with regard to the implementation of certain specific measures contained within the Act. Nevertheless, principals express the view that the clarity of the Act on many points has ensured that the degree of free interpretive space experienced by principals with regard to the Act has been relatively small.

The purpose of this study is to review the legal situation of the psychosocial work enivronment for principals. The purpose is also to get an increased understanding for how the principals work environment can affect people involved in the swedish school. The psychosocial work environment is explained through studying European law, national law and case law. The principals work situation is studied by different sources, for example from the Work Environment Agency and a report from the Swedish School Agency. The legal dogmatic method has been applied with the legal sociology method to analyze the material. Four interviews have been conducted with principals in Växjö municipality.   The results point out that Sweden needs to claify the legalisation in the area of the psychosocial work environment area. A very unique trial regardning the municipality of Krokom where a man committed suicid, is causing uncertainty in the legal sitaution. Two supervisors were just acquitted from the accusation by the Swedish Court of Appeal, despite they were earlier sentenced in the District Court. The analyze shows that principals in Sweden have a high workload and that they wish for a decrease of aministrative assignments. The four principals that were interviewed agree to that their high workload negatively influences the school. The principals dont have time to participate during lecturing hours in order to provide teachers with feedback.

Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar av specialpedagogens roll som finns ute i en skola hos pedagoger, rektorer och specialpedagogen. Frågeställningarna blev besvarade genom en kvalitativ intervjustudie som genomfördes i södra Sverige. Intervjuerna spelades in via Iphone.  Intervjuerna möjliggör en analys som resulterade i olika beskrivningskategorier. Dessa kategorier benämns från A till H. Uppfattningarna i de olika beskrivningskategorierna synliggör att specialpedagogens roll innehåller stor variation, allt från utredningar till handledning och skolutveckling. Det som resultatet visar är att det finns en medvetenhet hos pedagoger och rektorer om vad specialpedagogens roll är. Vilket skapar förutsättningar för att arbeta vidare med skolutvecklingen eftersom specialpedagogen har möjlighet att föra pedagogiska frågor tillsammans med pedagoger och rektorer. Resultatet visar också att samspel mellan pedagoger, rektorn och specialpedagog där specialpedagogen används som bollplank och i handledningstillfällen har en stor betydelse i denna fallstudie. Samarbetet påverkar även individen eftersom det är genom samspel med olika professioner som skolan kan skapa möjligheter för alla elever i skolan.

Inledning Engelskundervisning introduceras olika tidigt på olika skolor i Sverige.Skillnaderna kan bidra till att de svenska eleverna ges olika förutsättningar attutveckla sina engelskkunskaper beroende på var de går i skolan. Eftersom densvenska skolan förväntas uppfylla de krav som finns om att ge alla elever enlikvärdig utbildning ifrågasätter denna studie bristen på riktlinjer.Syfte Studiens syfte är att undersöka rektorers uppfattningar kringengelskundervisning och det beslut som finns på deras skola när det gällervilken årskurs engelskundervisningen introduceras. Syftet är även attundersöka om elevernas engelskkunskaper påverkas av vilken årskursengelskundervisningen introduceras.Metod För studiens syfte används kvantitativ metod och enkät samt dokumentanalyssom verktyg för datainsamling. Metoden möjliggör datainsamling från ett stortantal kommuner på spridda platser i Sverige och ökar därför studienstillförlitlighet.Resultat Resultatet visar att merparten av rektorerna har en positiv inställning till tidigspråkundervisning och att de värderar engelskkunskaper högt. Beslutet omvilken årskurs engelskundervisningen ska introduceras tas dock av olikapersoner med olika förutsättningar på olika skolor. De skilda beslutenresulterar i olika tidigt introducerad engelskundervisning, något som enligtresultatet kan påverka elevernas engelskkunskaper.

Denna studie syftar till att undersöka hur rektorer tolkar den senaste läroplanens tillägg gällande att barnen ska ges förutsättningar att utveckla adekvat digital kompetens. Studien vill också synliggöra rektorers implementeringsarbete av de digitala verktygen och hur de följer upp samt utvärderar undervisningen. Studiens ansats är baserad på semistrukturerade intervjuer som insamlingsmetod. Empirin baseras på åtta yrkesverksamma rektorers subjektiva uppfattningar kring digitala verktyg. Studien utgick från en utvecklingsekologisk systemteori för att synliggöra rektorernas förutsättningar i implementeringsfasen av digitala verktyg. Genom systemteorin blir det synligt att de olika systemen behöver fungera tillsammans för att det som bestäms inom politiken ska komma att påverka barnens utveckling och lärande i förskolan. Sammanfattningsvis framgick det att rektorer har en övervägande positiv inställning till digitala verktyg i förskolan och att tillägget i den senaste läroplanen var väntad i och med den digitaliserade utvecklingen som sker i samhället. Rektorer tolkar läroplanens skrivelser om digitala verktyg att de ska användas i förskolan som ett komplement med det analoga materialet i undervisningen, också att barns digitala användning i förskolan ska komplettera den användning barnen utvecklar i hemmiljön.