Särskolan har funnits i Sverige sedan mitten av 1950-talet, men som en egen skolform parallellt med grundskolan och med egen läroplan, är grundsärskolan relativt ung. Dock har dess verksamhet präglats av att inte vara tillräckligt kunskapsutmanande och anses istället anammat ett mer omsorgs fokuserat uppdrag. Oavsett skolform finns det alltid en rektor knuten till skolan, uppdraget som rektor innebär ett stort ansvar där ledarskapet är centralt. I grundsärskolan är det rektorn som bär huvudansvaret för att bedriva och ekonomiskt möjliggöra undervisning för elever med funktionsvariation samt vara chef över skolans anställda.    Denna studie undersöker några rektorers perspektiv av grundsärskolan som skolform. Hur upplever och hur ser rektorerna på undervisning för elever med funktionsvariation. Studiens empiriska del visar resultat från en kvalitativ intervjuundersökning av sex rektorer. Studien visar att rektorerna är eniga om mycket, men att det finns vissa upplevelser som sticker ut. Resultaten redovisas i form av fem teman; specialpedagogik, kompetens, undervisning, assistentens roll och utveckling. Intervjuerna gav en förståelse för hur rektorerna upplevde grundsärskolan och bidrog till en insikt om hur dess undervisning ter sig inom skolvärlden samt hur komplex grundsärskolan är.

Syfte och frågeställningar. Syftet med studien var att undersöka hur hälsoarbetet såg ut rörande hälsofrågor kring fysisk aktivitet och hälsosam kost för att främja psykisk hälsa hos elever i grundskolan. Forskarna formulerade två frågeställningar; Hur ser hälsoarbetet ut på en skola med anställd hälsopedagog, till skillnad på en skola utan anställd hälsopedagog utifrån rektorns och hälsopedagogens perspektiv? Hur arbetar Stockholms stad med hälsoarbete på grundskolor? Metod. Studiens material samlades genom intervjuer som följdes av en semistrukturerad intervjuguide. Två rektorer, en hälsopedagog och en medarbetare från Stockholms stads projekt "Spring i benen" deltog. De semistrukturerade intervjuerna hölls av båda forskarna i studien och innehöll frågor rörande hälsoarbetet på deras arbetsplatser. Svaren från intervjuerna transkriberades ordagrant av forskarna och därefter formulerades en innehållsanalys för att identifiera teman. Resultat. Av resultatet visades skillnader i arbetet. Den ena skolan hade ett preventivt och främjande hälsoarbete inom fysisk aktivitet, psykisk hälsa och kunskapsspridande om hälsosamma kostvanor och den andra skolan hade inte kommit lika långt. Till skillnad från den andra skolan hade den en tydlig hälsoprofil och en anställd hälsopedagog som arbetade dagligen med föregående sysslor. Samtliga hade en medvetenhet om den senaste forskningen om vilka negativa effekter som kan uppstå vid fysisk inaktivitet och sämre kostvanor. Det som framkom var orsakerna till de brister som fanns i det hälsofrämjande arbetet var på grund av ekonomiska aspekter samt lågt stöd från kommunen. Slutsats. Det som framgår i denna studie var att rektorerna ansåg att det bör läggas resurser på det hälsofrämjande arbetet i skolan. Skolan är den arena där många barn och ungdomar möts på vilket ger stor chans att förändra alltför stillasittande barn och ungdomar. Genom pågående projekt som omnämnts i studien och den kunskap hälsopedagogen besitter, ökar chansen till att barn och ungdomar når upp till de rekommenderade målen om 60 minuter fysisk aktivitet om dagen. Med projektet "Spring i benens" vägledande satsning för hälsofrämjande arbete på skolor skulle fler skolor kunna ta hjälp av dem och även där minska andel barn och ungdomar med någon form av psykisk ohälsa. / Aim. The aim of the study is to examine the health work at the primary school concerning health issues about physical activity and healthy diet to promote mental health on students. The researchers formulated two questions of issues; “From the perspective of the school principals and the health counselor, in what way does the school with an employee counselor work with health work compared to a school without an employee health counselor?” and “How does the health work look like in primary schools in Stockholm city?” Method. The study material was collected through interviews followed by a semi-structured interview guide. Two principals, one health educator and one employee from Stockholm City project. The project namn have as a quote says in swedish “spring i benen”. The interviews were held by both researchers in the study and included issues related to health work at their workplaces. The answers from the interviews were transcribed verbatim by the researchers and then formulated a content analysis to identify themes. Results. Through the results that emerged from the content analysis and the themes that identified by the researches there were differences in health promotion by the schools and the project “Spring i benen”. One school had preventive health promotion within physical activity, mental health and knowledge dissemination about healthy eating habits and the other school had a longer way to go. Unlike the other school, it had a clear health profile and an employee health counselor who works daily with the previous chores. The researches can see a red thread through the material regarding the study´s questions of issues. All of the participants have an awareness of the latest research in physical inactivity and poorer dietary habits which can have negative effects on health. The reason why the other school had an undeveloped health-promoting work is lack of financial resources and the unhelpful municipality. Conclusions. What appears in this study is that the principals believe that resources should be added to health-promoting work in the school. The school is an arena where many children and young people meet. Through ongoing projects mentioned in the study and the knowledge the health counselor possesses, the chance that children and adolescents reach the recommended goals of 60 minutes of physical activity per day increases. With the project “spring i benen” who guiding for health-promoting work in schools, more schools could take help of them and also reduce the proportion of children and young people with some form of mental illness.

<p><strong>Bakgrund</strong></p><p>Inkludering och begreppet "en skola för alla" har länge varit uttryck för en officiell policy i svensk skola, men uppfattningarna om vad som egentligen kännetecknar en inkluderande skola och "en skola för alla" varierar kraftigt.</p><p><strong>Syfte</strong></p><p>Syftet med undersökningen var att synliggöra och beskriva rektorers uppfattningar och attityder till inkludering och begreppet "en skola för alla". Utifrån syftet var frågeställningarna: Vilka personliga synsätt och värderingar kan urskiljas i rektorernas resonemang kring en inkluderande skola? Hur resonerar rektorerna kring möjligheter, mål och strategier för att realisera "en skola för alla"? Vad kännetecknar, ur ett ledningsperspektiv, en inkluderande skola?</p><p><strong>Urval</strong></p><p>Fem rektorer, verksamma inom grundskolan i en medelstor svensk stad, valdes ut efter att ha svarat positivt på en skriftlig förfrågan. Urvalsgruppen bestod av tre män och två kvinnor. En av rektorerna var även ansvarig för särskolan. Tre av rektorerna var verksamma på skolor med stor social och etnisk mångfald, medan två arbetade i socialt stabila områden med homogen elevsammansättning.</p><p><strong>Design och metod</strong></p><p>Semistrukturerade intervjuer, baserade på en intervjuguide med några få, öppna frågor genomfördes med de deltagande rektorerna. Intervjuerna varade i ungefär en timme vardera, bandades och transkriberades i sin helhet. Intervjupersonerna erbjöds att läsa en sammanfattning av intervjuerna. Analysen genomfördes utifrån ett kritiskt perspektiv, inspirerat av diskursanalys. Fokus lades på olika sätt att tala om inkludering och "en skola för alla". Utsagorna kategoriserades för vidare analys. Avsikten var att definiera olika teman och mönster i rektorernas uttalanden.</p><p><strong>Resultat</strong></p><p>Rektorerna talar om inkludering utifrån personliga värderingar, men relaterar även till olika utbildningsideologier, demokratimodeller och politiska synsätt. Resultatet visar på det komplicerade sambandet mellan samhälle, skolans styrning och realiserandet av utbildning, samt de konsekvenser skolledarskapet får i arbetet med inkluderande undervisningsformer i skolan.</p><p><strong>Slutsatser</strong></p><p>Resultatet visar på betydande likheter mellan rektorerna, men det finns samtidigt stora variationer i sättet att tala om och närma sig utmaningarna med att realisera en inkluderande skola för alla. Utifrån personliga synsätt beträffande den mening och innebörd som tillskrivs begreppet inkludering, utvecklar rektorerna olika strategier och praktiska tillvägagångssätt i tolkningen och formuleringen av sitt uppdrag.</p> / <p><strong>Background</strong></p><p>Inclusion and the concept of 'A School for All' have for many years been an expression of official policy for the Swedish nine-year compulsory school. Opinions as to what really constitutes an inclusive school or "one school for all" vary considerably.</p><p><strong>Purpose</strong></p><p>The aim of the study is to describe and highlight head teachers' personal attitudes and views on inclusion and the notion of the "one school for all" concept. Main questions were: How might head teachers articulate the possibilities, aims and strategies for realizing "a school for all"? What might characterize "a school for all", from a head teachers' point of view?</p><p><strong>Sample</strong></p><p>Five compulsory school head teachers, three male and two female from a medium size Swedish town, were selected on the basis of positive responses to a letter of enquiry. Two of the heads' schools were housed in the same building: one head having responsibility for F-6 and classes for children with severe learning disorders and the other for compulsory school classes. Three of the head teachers worked in schools with a large social and ethnic diversity, while two worked in schools with a more homogeneous student composition.</p><p><strong>Design and methods</strong></p><p>Semi-structured interviews, based on an interview guide with a number of open-ended questions were carried out. Interviews lasted about one hour each and were taped and fully transcribed. Interviewees were given an opportunity to read an interview summary. Using a critical perspective inspired by discourse analysis, attention was paid to different modes of articulating the notions of inclusion and "a school for all". Subjects' statements were categorized and further analysed with the intention of locating different themes and patterns in the statements taken together.</p><p><strong>Results</strong></p><p>While head teachers did express personal opinions about inclusion, their statements could also be related to different educational ideologies, models for democracy and political positions. The results indicate the complex relations between society, school governance and the realization of educational goals, including the various consequences of different ways of thinking about school leadership and how this in turn relates to inclusive education.</p><p><strong>Conclusions</strong></p><p>Interviewees' statements show significant similarities but also wide variation in how they articulate and approach the challenges of making an inclusive school for all a reality. Depending on their personal positions regarding the meaning and understanding of the term inclusion, these head teachers are developing different strategies and practices as they interpret and formulate their mission.</p>

<p>Liv och hälsa ung är en enkätundersökning bland ungdomar i skolår 7, 9 samt år 2 på gymnasiet i Örebro län. Barn och ungdomar är en prioriterad målgrupp för Sverige och Örebro län enligt regeringens folkhälsoproposition samt Örebro läns folkhälsoplan. I skolan har rektorn det yttersta ansvaret, i denna studie valdes rektorer ut för att ge ett ledarskapsperspektiv på ett användande. Uppsatsens syfte äratt undersöka hur resultatet från Liv och hälsa ung undersökningarna används avrektorer för skolår 7-9 i Örebro län. Studien är kvalitativ där nio stycken rektorer iÖrebro län har intervjuats. Datamaterialet analyserades med hjälp utav en kvalitativinnehållsanalys. Resultatet presenteras i form av fem stycken huvudkategorier;mottagning, spridning, nytta, styrning, hinder och 11 underkategorier. I diskussionen behandlas rektorernas användning utifrån studiens teoretiska referensram. Studien visar på ett komplext och varierat användande men företrädesvis används resultatet för att ge en omvärldsbild av ungdomars hälsa och livssituation till lärare och elevhälsa. Dock används resultatet från Liv och hälsaung sällan direkt i beslutsprocessen. Författarna ser möjligheter till vidare studier för att skapa en helhetssyn på användandet av Liv och hälsa ung resultatet bland Örebro läns kommuner.</p> / <p>”Liv och hälsa ung” is a survey among adolescents in school grade 7, 9 and schoolgrade 2 in upper secondary school in Örebro County. Children and youth is aprioritized target group for Sweden and Örebro County according to the government public health plan and in the public health guiding principles for Örebro County. A principal has the outermost responsibility at school, they where selected to give a leadership perspective. The aim of this study is to investigate utilization of how the result from “Liv och hälsa ung” is used by principals for school grade 7, 9 in Örebro County. The study is qualitative where nine principals in Örebro County have been interviewed. The data was analysed with a qualitative content theory analysis. The result is presented in five main categories; Reception, Dissemination, Benefit, Management, Obstacles and 11 sub categories. Thediscussion handled the principal’s utilization on the basis of the theoreticalframework of this study. The study shows a complex and miscellaneous utilizationof the result but it is mostly used to disseminate information about the adolescent’shealth and situation in life to teachers and the student health care. Although it israrely used in the decision process. The authors see possibilities for further studiesto create a whole image on the utilization of the “Liv och hälsa ung” results inÖrebro County and its municipalities.</p>

Bakgrund Inkludering och begreppet "en skola för alla" har länge varit uttryck för en officiell policy i svensk skola, men uppfattningarna om vad som egentligen kännetecknar en inkluderande skola och "en skola för alla" varierar kraftigt. Syfte Syftet med undersökningen var att synliggöra och beskriva rektorers uppfattningar och attityder till inkludering och begreppet "en skola för alla". Utifrån syftet var frågeställningarna: Vilka personliga synsätt och värderingar kan urskiljas i rektorernas resonemang kring en inkluderande skola? Hur resonerar rektorerna kring möjligheter, mål och strategier för att realisera "en skola för alla"? Vad kännetecknar, ur ett ledningsperspektiv, en inkluderande skola? Urval Fem rektorer, verksamma inom grundskolan i en medelstor svensk stad, valdes ut efter att ha svarat positivt på en skriftlig förfrågan. Urvalsgruppen bestod av tre män och två kvinnor. En av rektorerna var även ansvarig för särskolan. Tre av rektorerna var verksamma på skolor med stor social och etnisk mångfald, medan två arbetade i socialt stabila områden med homogen elevsammansättning. Design och metod Semistrukturerade intervjuer, baserade på en intervjuguide med några få, öppna frågor genomfördes med de deltagande rektorerna. Intervjuerna varade i ungefär en timme vardera, bandades och transkriberades i sin helhet. Intervjupersonerna erbjöds att läsa en sammanfattning av intervjuerna. Analysen genomfördes utifrån ett kritiskt perspektiv, inspirerat av diskursanalys. Fokus lades på olika sätt att tala om inkludering och "en skola för alla". Utsagorna kategoriserades för vidare analys. Avsikten var att definiera olika teman och mönster i rektorernas uttalanden. Resultat Rektorerna talar om inkludering utifrån personliga värderingar, men relaterar även till olika utbildningsideologier, demokratimodeller och politiska synsätt. Resultatet visar på det komplicerade sambandet mellan samhälle, skolans styrning och realiserandet av utbildning, samt de konsekvenser skolledarskapet får i arbetet med inkluderande undervisningsformer i skolan. Slutsatser Resultatet visar på betydande likheter mellan rektorerna, men det finns samtidigt stora variationer i sättet att tala om och närma sig utmaningarna med att realisera en inkluderande skola för alla. Utifrån personliga synsätt beträffande den mening och innebörd som tillskrivs begreppet inkludering, utvecklar rektorerna olika strategier och praktiska tillvägagångssätt i tolkningen och formuleringen av sitt uppdrag. / Background Inclusion and the concept of 'A School for All' have for many years been an expression of official policy for the Swedish nine-year compulsory school. Opinions as to what really constitutes an inclusive school or "one school for all" vary considerably. Purpose The aim of the study is to describe and highlight head teachers' personal attitudes and views on inclusion and the notion of the "one school for all" concept. Main questions were: How might head teachers articulate the possibilities, aims and strategies for realizing "a school for all"? What might characterize "a school for all", from a head teachers' point of view? Sample Five compulsory school head teachers, three male and two female from a medium size Swedish town, were selected on the basis of positive responses to a letter of enquiry. Two of the heads' schools were housed in the same building: one head having responsibility for F-6 and classes for children with severe learning disorders and the other for compulsory school classes. Three of the head teachers worked in schools with a large social and ethnic diversity, while two worked in schools with a more homogeneous student composition. Design and methods Semi-structured interviews, based on an interview guide with a number of open-ended questions were carried out. Interviews lasted about one hour each and were taped and fully transcribed. Interviewees were given an opportunity to read an interview summary. Using a critical perspective inspired by discourse analysis, attention was paid to different modes of articulating the notions of inclusion and "a school for all". Subjects' statements were categorized and further analysed with the intention of locating different themes and patterns in the statements taken together. Results While head teachers did express personal opinions about inclusion, their statements could also be related to different educational ideologies, models for democracy and political positions. The results indicate the complex relations between society, school governance and the realization of educational goals, including the various consequences of different ways of thinking about school leadership and how this in turn relates to inclusive education. Conclusions Interviewees' statements show significant similarities but also wide variation in how they articulate and approach the challenges of making an inclusive school for all a reality. Depending on their personal positions regarding the meaning and understanding of the term inclusion, these head teachers are developing different strategies and practices as they interpret and formulate their mission.

Skolledarna i grundskolan i Sverige leder verksamheten i skolorna. Skolan är en viktig arena för att barn och ungdomar ska få en jämlik och bra start i livet. Elevernas mående och hälsa är en avgörande faktor för deras kunskapsinhämtning. Uppsatsens syfte var att beskriva skolledarnas förutsättningar för att bidra till hälsoarbetet i grundskolan, och hur dessa förutsättningar påverkade hälsoarbetet som bedrevs i skolan. Sex skolledare från Göteborgs stad intervjuades. Resultaten analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I analysen framkom tre teman (eleven, skolledaren och omgivningen) och tio kategorier (elevfokus, elevens mående, lärarens/skolledarens roll, styrning och ledning, hälsoinformation, hälsoarbete, elevhälsoarbetet, delaktighet, samhället och organisatoriska förutsättningar). För skolledarna var hälsa både en individfråga och en samhällsfråga. Måendet och hälsoaspekten hos eleverna stod i fokus. Elevernas välmående kom före kunskapsmålen. I tidigare studier framgår det att hälsolitteraciteten hos skolledarna kan påverka hälsoarbetet i skolorna. Framförallt är skolledarna och personal förebilder för eleverna vilket i sin tur också kan påverka elevernas hälsolitteracitet. Ett fungerande hälsoarbete utgår från eleverna, sker systematiskt, i samverkan och utifrån ett helhetsperspektiv. / <p>Betyg i Ladok 211205.</p>

The purpose of this master`s thesis has been to both describe the prevalence of collegial learning in a municipal principal's unit, as well as to contribute to an understanding of whether competition between schools can affect the development of the principal's profession, the operations of the schools and the chain of command of the municipality. As theoretical and methodological starting points I have used ethnography, nexus analysis and learning in practice communities. Six interviews and three observations of principals' meetings have been conducted. The results show that there are collegial work processes present during the principals' meetings, albeit to a small extent, and that competition between schools affects the development of the principals' profession, the activities of the schools and the chain of command of the municipality. My conclusions based on this study are that collegial learning between principals could develop the profession of principals, the operations of schools and the chain of command, if the collegial work processes have a clear common goal, which principals analyze, problematize and share their activities with others, which subsequently leads to a common understanding. Collegial learning could also help counteract competition and rivalry and instead be used to create a community where principals see each other as assets and possible work partners. / Syftet med denna  mastersuppsats har varit att dels beskriva förekomsten av kollegialt lärande i en kommunal rektorsenhet, dels att bidra med en förståelse om huruvida konkurrens mellan skolor kan påverka utvecklingen av rektors profession, skolornas verksamhet samt kommunens styrkedja. Etnografi, nexusanalys samt lärande i praktikgemenskaper har använts som teoretisk och metodologisk utgångspunkt. Sex intervjuer och tre observationer av rektorsmöten har genomförts. Resultatet visar att det förekommer kollegiala arbetsprocesser under rektorsmötena, om än i ringa mån, samt att konkurrens mellan skolor kan påverka utvecklingen av rektors profession, skolornas verksamhet samt kommunens styrkedja. Mina slutsatser utifrån denna studie är att kollegialt lärande mellan rektorer skulle kunna utveckla rektors profession, skolornas verksamhet och kommunens styrkedja om de kollegiala arbetsprocesserna har ett tydligt och gemensamt mål samt att rektorerna analyserar, problematiserar och delar sin verksamhet i syfte att nå en gemensam förståelse. Kollegialt lärande skulle också kunna hjälpa till att motverka konkurrens och rivalitet och istället skapa en gemenskap där rektorerna kan se varandra som en tillgång och en möjlig samarbetspartner.

Syftet med följande studie är att bidra med kunskap och förståelse om rektorer och specialpedagogers uppfattning av arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Detta för att vidare undersöka hur organisatoriska förutsättningar kan påverka elever i behov av särskilt stöd och att inte alla elever i behov av särskilt stöd får den hjälp de är berättigade till. Forskning visar på att det rådande kategoriska perspektivet hos rektorer bidrar till att elever ses som bärare av svårigheter jämfört med det relationella perspektivet som specialpedagoger ofta intar. I det sistnämnda ställs elevens svårigheter i relation till omgivningen och de krav som finns. Ur ett internationellt perspektiv ses att resursbrist i skolan kan ge konsekvensen då ordinarie undervisning prioriteras istället för det särskilda stödet. Något som får konsekvenser för vilket stöd elever får. Studien är kvalitativ med semistrukturerade intervjuer vilka utgör studiens empiriska underlag. Genom systemteorin har empirin analyserats för att undersöka hur de olika nivåerna i skolans verksamhet påverkar arbetet kring särskilt stöd. Även specialpedagogiska perspektiv som det kategoriska, relationella och dilemmaperspektivet har använts för att bidra till en mångfald av perspektiv i synen på hur rektorer och specialpedagoger ser på elever i behov av särskilt stöd. Resultatet visar att rektorer och specialpedagogers syn på faktorer som påverkar elever elevers stödbehov skiljer sig åt och då utifrån de kategoriska och relationella perspektiven som även tidigare forskning visar på. Nytt som framträder är de olika dilemman rektorer och specialpedagoger ställs inför när de beslutar dels var resurser ska gå och vilka som ska få ta del av tillgängliga stödinsatser. Här behöver rektorn förhålla sig till att vara pedagogisk ledare men även ledare för en organisation som har en stram budget och påtryck ovanifrån i form av politiska beslut, läroplan och dylikt. Dilemman här blir mellan att välja på att prioritera den ordinarie undervisningen eller särskilt stöd vilka bägge får olika konsekvenser för verksamheten. Specialpedagogen ställs inför dilemman där denna måste välja vilka elever som ska få särskilt stöd även om detta innebär att stöd kan brista eller i värsta fall utebli. Det kan här tänkas finnas utrymme för att undersöka hur valen utifrån dessa dilemman påverkar elevers måluppfyllelse och mående vilka bägge bitar kan komma att påverka deras framtid.

Språkstörning är en relativt okänd funktionsnedsättning som kan medföra stora konsekvenser för barn/elever både socialt och i inlärningssituationer. För att motverka dessa konsekvenser är det av stort vikt att barn och elever får bäst möjliga stöd i förskolan och skolan. Studiens syfte var att genom intervjuer med rektorer, specialpedagoger, förskollärare och grundskollärare undersöka hur det särskilda stödet för barn/elever med språkstörning utformas i förskolan och grundskolan. Specifikt undersöktes organiserandet, genomförandet, kompetensen, förutsättningarna och samverkan kring det särskilda stödet. Läroplansteorin användes för att analysera hur yrkesgrupperna tolkar och realiserar styrdokumenten om det särskilda stödet. Studiens resultat visade att det saknas kompetens angående språkstörning i samtliga organisationsled både i förskolan och grundskolan och att det behövs ett samarbete mellan de olika yrkesgrupper samt andra spetskompetenser för att kunna realisera stödet. Resultaten visade också på gemensamma uppfattningar om att resurser i form av tid, kompetens och utbildad personal saknas. I studien framkom att specialpedagogisk kompetens är av vikt för att kunna organisera och i förlängningen genomföra det särskilda stödet. Resultaten visade även på skillnader mellan grundskolan och förskolan i hur de realiserar det särskilda stödet. Det framkom vilken syn förskolan och grundskolan har på specialpedagogens roll som en stödfunktion i arbetet med att utforma en tillgänglig lärmiljö eller individuella insatser. Studien visade också på att specialpedagogens kompeten behövs vid kartläggningarna av barn/elever med språkstörning både i förskolan och i grundskolan och att ansvariga rektorer ansåg att deras uppgift var att organisera detta.

Hållbar utveckling har blivit en oundviklig del av våra liv. Att arbeta med hållbar utveckling poängteras i Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018). Rektorer i förskolan spelar stor roll i framgången av det pedagogiska arbetet för hållbar utveckling. Studiens syfte var att undersöka hur rektorer uppfattar sin ledarroll och ämnet hållbar utveckling. Det empiriska materialet bestod av 14 semisturkturerade intervjuer med rektorer i förskolan från sju län i Sverige. En av deltagarna var biträdande rektor. Den teoretiska ansatsen som tillämpades i studien var av fenomenografiskt perspektiv. Kvalitativ dataanalys gjordes i programvaran NVivo. Uppfattningar som identifierades var verka för måluppfyllelse och vara tillgänglig som ledare. Visionen för hållbar utveckling uppfattades som hållbarhet i allt och möjlighet att påverka. Analys av rektorernas utsagor visade också att arbeta med hållbar utveckling är av stor vikt för vår framtid. Att arbeta med alla tre dimensioner av hållbar utveckling poängterades men även svårigheten i det uppdraget lyftes fram. Det fanns även uppfattning av att arbeta med fler ämnen än bara traditionellt innehåll som återvinning. Avslutningsvis presenteras förslag på vidare forskning. / Sustainable development has become an unavoidable part of our lives. To work with topics related to sustainability is highlighted in the Curriculum for the preschool (Skolverket, 2018). The preschool principals are playing a major role in making work with the questions related to sustainable development successful. The aim of this study was to examine how principals at the preschool perceive the role of their leadership and the sustainable development topic. The empirical material consisted of 14 semi-structured interviews with preschool principals from seven regions in Sweden. One of the participants was an assistant principal. The theoretical approach applied to the study is of phenomenografical perspective. Qualitative data analysis was made with the computer program NVivo. The perceptions which were identified were to work for goal fulfillment and to be available as a leader. The vision of sustainable development was perceived as sustainability in everything and the opportunity to influence. The analysis also showed that principals perceived working with sustainable development as crucial for our future. The importance of working with all the dimensions of sustainable development was pointed out but even the difficulty of the assignment was stressed. There was a perception of the desire to work with more topics than just traditional content like recycling. At the end suggestions for future research are presented.