Pedagoger möter utmaningar i arbetet med dokumentation och det är rektorn som bedriver förskolan och ansvarar för att höja utbildningens kvalitet. Studiens syfte är därmed att ta reda på vilka diskurser som kommer till uttryck i rektorers resonemang om dokumentationsarbetet på förskolan samt belysa de uttalanden som rektorerna ger uttryck för om stödet till pedagogers arbete med pedagogisk dokumentation. De resultat som presenteras i föreliggande studie har för avsikt att bidra till utvecklingen av arbetet med pedagogisk dokumentation på förskolan där rektorers pedagogiska ledarskap är medel för utbildningens kvalitetsutveckling. Studiens vetenskapsteoretiska grund är socialkonstruktionismen med en metodologisk utgångspunkt i diskurspsykologin, där rektorers tal analyserats. Datainsamlingen har genomförts med hjälp av ostrukturerade intervjuer, där vi i samtal med rektorerna fick ta del av deras version av verkligheten. Studien visar att ett närvarande ledarskap prioriteras av rektorerna i stödet till pedagogernas arbete med pedagogisk dokumentation. Rektorerna ger uttryck för att olika former av stöd erbjuds, utifrån rektorernas förutsättningar, men övertygar om att det är pedagogernas inställning som är avgörande för hur dokumentationsarbetet utvecklas eller försvåras. Resultatet visar att rektorerna uttrycker en avsaknad av en likvärdighet i arbetet med pedagogisk dokumentation för att kunna ge rätt stöd till pedagogerna.

Syftet med denna studie var att jämföra rektorers syn på hållbar utveckling i förskolan i två olika länder, Sverige och Thailand, samt öka kunskapen om arbetet med hållbar utveckling i förskolan. De frågor som hjälpt oss genom studien är: Hur definierar rektorer begreppet hållbar utveckling? Hur beskriver rektorer att deras förskolor arbetar med de tre dimensionerna inom hållbar utveckling? Vilka likheter och skillnader går att hitta i arbetet med hållbar utveckling på förskolor i Sverige och Thailand? Som metod för studien användes kvalitativa intervjuer där rektorer på svenska förskolor både i Sverige och Thailand inkluderas. Tidigare forskning visade att begreppet hållbar utveckling är komplext och att det inte finns någon liknande forskning sedan tidigare. Denna studie har utgått från att hållbar utveckling består av tre dimensioner; en ekologisk, en social och en ekonomisk dimension. Resultatet visade att rektorerna mestadels beskriver hållbar utveckling utifrån miljö- och naturfrågor samt att de hade svårt att sätta ord på alla tre dimensioner. Däremot beskrev samtliga rektorer på ett eller annat sätt hur ett arbete med hållbar utveckling i förskolan kan gå till. Studien visade också att det fanns likheter och skillnader i arbetet med hållbar utveckling på svenska förskolor i Sverige och Thailand trots att de följer samma läroplan.

School libraries in Sweden are intended to be an integrated part of the pedagogic curriculum. School leaders are proven to give libraries insufficient support when it comes to funding, employing adequate library staff and promoting cooperation between librarian and teachers. A new digitalization strategy initiated by the Swedish government singles out school library as one of the key actors in digitalization of the education sector. Can it fulfill this role without a professional librarian? This is a case study of a Swedish school that seeks to describe an implementation process that takes place after the policy is passed and before it is successfully implemented. Implementation theory is used to analyze the results of the semi-structured interviews.

Sammanfattning/Abstract Friman, Emma & Zettergren, Caroline (2023). Specialpedagogens roll i det systematiska kvalitetsarbetet. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Förväntat kunskapsbidrag Studiens förväntade kunskapsbidrag är att upptäcka hur specialpedagogens kompetens kring att leda förändringsarbete används i skolornas arbete med det systematiska kvalitetsarbetet. Ytterligare ett viktigt kunskapsbidrag blev under studiens gång att specialpedagogens uppdrag och profession tolkas annorlunda av olika rektorer och specialpedagoger.   Syfte och frågeställningar Syfte Syftet med studien är att bidra med kunskap och problematisera om hur specialpedagoger är involverade i arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet på skolorna och hur rektorers olika uppfattning om yrket påverkar rollen som specialpedagog.   Följande frågeställningar utgår studien ifrån: ●      Hur ser specialpedagogens roll ut i det systematiska kvalitetsarbetet och hur används specialpedagogens kompetens? ●      Hur ser rektorerna på specialpedagogens roll i det systematiska kvalitetsarbetet? ●      Vilken roll vill specialpedagogerna ha i det systematiska kvalitetsarbetet?   Teori De teorier vi utgått från är professionsteorin och systemteorin vilka vi tar spjärn mot och använder för att förstå och tolka studiens resultat.   Metod Studien genomfördes genom att först analysera enkäter och efter det genomfördes halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Våra respondenter bestod av specialpedagoger och rektorer. Det var 18 specialpedagoger som svarade på enkäten och sedan intervjuades tre specialpedagoger som svarat på enkäten och deras rektorer från tre olika skolor. Enkätresultatet och intervjuerna har tolkats och kategoriserats efter kategoriseringsmetoden. För att få ett bredare perspektiv har vårt resultat analyserats med förankring i tidigare forskning.   Resultat Resultatet visar att det finns en oklarhet kring hur specialpedagogens uppdrag uppfattas och vad hens uppdrag består av. Det är tydligt att specialpedagogerna önskar vara delaktiga i det systematiska kvalitetsarbetet i större utsträckning än de är idag men att rektorerna ofta ger det uppdraget till förstelärarna då specialpedagogernas tid inte räcker till. Detta skapar en diskrepans mellan specialpedagogernas verklighet och examensförordningen. Ett annat viktigt resultat som framkommit är att det är många av respondenterna som inte vet vad det systematiska kvalitetsarbetet innebär och hur de ska arbeta med det på skolorna.   Specialpedagogiska implikationer Den kunskap och erfarenhet som specialpedagogen fått under utbildningen kring att leda förändringsarbete på organisationsnivå gör att det är självklart att de ska vara delaktiga i att leda det systematiska kvalitetsarbetet. Genom att rektor har en förståelse för specialpedagogens och förstelärarnas uppdrag och kompetens samt vad det systematiska kvalitetsarbetet innebär kan specialpedagogen vara med och höja kvaliteten på det systematiska kvalitetsarbetet som bedrivs på skolorna. Då specialpedagogens roll är otydlig skulle det behövas en generell nationell uppdragsbeskrivning som är kopplad till specialpedagogens utbildning och examensförordning.

2020 is the year that is likely to be associated with the Covid-19 pandemic for a long time to come. The Covid-19 pandemic shook the world and changed markets and affected people's everyday lives, both privately and at work. In addition to the Covid-19 pandemic consequences for human health and well being, organizations and employees' relationship to their workplace was also affected, as increased telework became the new norm. One industry that was exposed to major challenges was the school system since the Swedish government decided that schools should be kept open as far as possible. Despite the fact that schools were expected to continue more or less as usual, schools were characterized by a more digital way of working, where upper secondary schools were the schools that would primarily conduct more teaching at a distance. Based on this, this study was based on whether the consequences of the Covid-19 pandemic have affected the staff in upper secondary schools in the form of new working methods, routines and behaviors that may be affected in the new way of working. Thus, this study aimed to investigate the impact of the Covid-19 pandemic on organizational culture. The study was based on a leadership perspective and aimed to examine variations in principals' perceptions of how the Covid-19 pandemic has affected the organizational culture. Furthermore, the study aimed to examine the lessons and insights that the principals have identified in connection with this. With a phenomenographic approach, interviews were conducted with eight principals at municipal upper secondary schools in Stockholm. The study showed that the organizational culture among the staff was influenced by the digital way of working and the starting point in which the schools were before the Covid-19 pandemic. This was identified as both opportunities and challenges among the principals. Thus, there were variations in whether the principals perceived that the organizational culture was strengthened or weakened during the Covid-19 pandemic. Furthermore, it was also shown in this study that the influence of organizational culture contributed to lessons and insights regarding opportunities for organizational change, digital development and a changed leadership. / <p>Slutseminatirum ägde rum den 2 juni 2022 på Södertörns Högskola. </p>

Forskningsområdet fritidspedagogik är bristfällig på grund av yrkesområdets relativt nyautövande, därför är syftet med studien att bidra med kunskap om hur lärare i fritidshemuppfattar sin yrkesroll och arbetsuppgifter under skoltiden. Studien undersöker ävenrektorernas uppfattning om yrkesrollen lärare i fritidshem och deras arbetsuppgifter underskoltiden. Studien har utförts utifrån två frågeställningar: hur uppfattar lärare i fritidshem sinyrkesroll och deras arbetsuppgifter under skoltiden och hur uppfattar rektorer yrkesrollenlärare i fritidshem och deras arbetsuppgifter under skoltiden. Empirin i studien har samlats ingenom en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio informanterfrån södra Sverige. Fem arbetar som lärare i fritidshem och fem är rektorer. Datamaterialet haranalyserats, kategoriseras och diskuteras utifrån studiens syfte och frågeställningar ianknytning med tidigare forskning och de teoretiska inriktningarna: Foucaults teori om maktsamt Goffmans teori om masker och roller. Även begreppen yrkesroll och kompetens användssom komplement i studiens analysresultat. Studiens resultat visar att yrkesrollen lärare i fritidshem anses har stärkts, på grund av att denhar fått ett eget kapitel i läroplanen. Deras vanligaste arbetsuppgifter under skoltiden är att deundervisar i de praktiskt-estetiska ämnena men även agerar som resurs. Resultatet antyderäven att rektorerna anser att lärare i fritidshem väljer att vara undervisande lärare framför attarbeta på fritidshemmet. Lärarna i fritidshem menar att arbetsuppgifterna under skoltiden blirbeaktat i högre grad av skolledningen. Resultatet beskriver att flertalet lärare i fritidshemundervisar i ämnen de inte har behörighet i. Rektorerna har det huvudgripande ansvaret atttillsätta arbetsuppgifter till lärare i fritidshem, resultatet antyder således att kompetens är enviktig faktor att ta hänsyn till. Resultatet visar även att lärarna i fritidshem får arbetsuppgifterutan att de blivit tillfrågade. I resultatet uppmärksammades att rektorerna strävar efter attlärare i fritidshem helst ska följa med samma elevgrupp under skoltiden och på fritidshemmet.Lärarna i fritidshem är kluvna, de poängterar svårigheterna i förväxlingen av sina dubblayrkesroller.

Bakgrund: Arbetet har sin bakgrund i de utmaningar och strategier för verksamhetsstyrning kommunala grundskolor står för. På grund av tryck och krav från olika externa aktörer i kombination med de interna kraven om ett rimligt arbetsklimat från lärare är grundskolor komplexa organisationer. Läraromsättning är ett stort problem vilket gör det viktigt att skapa strategier för att behålla kvalificerad personal. Strategier som enligt tidigare forskning visats vara relevanta är personalstyrning och kulturell styrning där en balans av formell och informell styrning är av vikt för att styra sin personal, undvika konflikter och skapa en hälsosam arbetsmiljö. Syfte: Syftet med studien var att öka förståelsen för hur både formell och informell personalstyrning, tillsammans med kulturell styrning, används inom grundskolor. Genom att undersöka detta från både ett rektors- och lärarperspektiv avsåg studien att beskriva och analysera hur dessa styrformer tillämpas i praktiken. Metod: För att uppnå studiens syfte användes en kvalitativ metod där data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med totalt fem respondenter. Dessa respondenter bestod av två rektorer och tre lärare, som var verksamma på två olika skolor. Genom att undersöka både formella och informella metoder för personalstyrning och kulturell styrning, utifrån både ett lärar- och rektorsperspektiv, ämnade studien ge en djupgående förståelse för hur dessa styrformer används inom grundskolor.  Slutsatser: Informell personal- och kulturell styrning spelar en betydande roll i lärarnas arbete. Rektorerna indikerar ett större fokus på formell styrning än vad lärarna gör.  Trots att lärarna betonar vikten av informell styrning, kan behovet av formell styrningvara mer betydande än vad de själva kanske uppfattar.

Studien har till syfte att undersöka hur stor förståelsen är bland gymnasierektorer när det kommer till det nya kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer som infördes höstterminen 2022 i alla skolformer. Dessutom vill studien även ge en klarare bild av rektorernas vilja och intentioner samt hur de har agerat och skapat förutsättningar för attimplementera kunskapsområdet i deras skolverksamhet. De frågeställningar som har behandlats i studien är: Hur uppfattar och upplever rektorer det nya kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer? Hur uppfattar rektorerna att implementeringen av det nya kunskapsområdet har fungerat i praktiken samt deras egen del i processen? Hur erfar rektorerna den styrning som påverkar dem i sitt beslutsfattande, och den styrning som de själva använder? Implementeringen av det nya kunskapsområdet har gått med en rasande fart och frågan är om rektorerna har fått tillräckligt med tid att sätta sig in i dessa nya teman. Studien är baserad på semistrukturerade intervjuer och undersöker fyra gymnasierektorers syn på kunskapsområdet. Studiens resultat visar att det finns likartade uppfattningar bland rektorerna som hos de religionslärare som vår tidigare studie ”Känner mig vilse i pannkakan” visade, nämligen att det inte funnits tillräckligt med förutsättningar för att implementera kunskapsområdet på ett lyckosamt sätt. I den föregående studien gav respondenterna ett tydligt uttryck för att rektorerna inte gett dem tillräckliga resurser i form av tid, fortbildning och pedagogiskt material för att underlätta en sådan implementering. Den aktuella studien ger även den tydliga indikationer på att denna implementering inte gått till väga på ett adekvat och fungerande sätt och att rektorerna i sin tur hade behövt en tydligare och mer handfast styrning uppifrån i styrningskedjan. Därmed kan mycket av den problematik som både religionslärarna och rektorerna upplevt kring implementeringen finna sin förklaring högre upp i skolvärldens hierarki.

Engagemang är ett begrepp som ofta knyts an till förskollärares profession, men är ett forskningsområde som är relativt outforskat. Syftet med studien är därför att undersöka hur förskollärare och rektorer ser på innebörden av att vara engagerad och vilka förutsättningar som behövs för att engagemang ska uppnås i deras dagliga arbete. Studiens syfte besvaras utifrån frågeställningarna ”Vad är en engagerad eller oengagerad förskollärare enligt förskollärare?”, ”Vad är en engagerad eller oengagerad förskollärare enligt rektorer?” och ”Vilka förutsättningar behöver förskollärare för att engagemang ska uppstå enligt förskollärare och rektorer?”. Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod där empirin utgörs av intervjuer med förskollärare och rektorer i två kommuner. Analys av empirin utgår från tre teoretiska utgångspunkter; känsla av sammanhang, relationell kompetens och tyst kunskap. Frågeställningarna och materialet visar att det finns viss samsyn på vad engagemang och oengagemang är mellan förskollärare och rektorer. Studiens empiri pekar på att förutsättningarna för engagemang ses på olika sätt av förskollärare, rektorer och viss skillnad finns även mellan kommunerna. Resultatet indikerar också att förskollärare fokuserar på engagemang ur ett helhetsperspektiv där relationen mellan kollegor anses vara en viktig förutsättning. Rektorer riktar fokus på den individuella prestationen och professionalism, det innebär att olika förväntningar och förutsättningar finns för att tolka förskollärares engagemang i förskolan.

Denna studie beskriver typiska karakteristika för hur kvinnliga rektorer med barnomsorgsbakgrund förändrar. Studien utgår från Hans Åke Scherps undersökning, som visat att kvinnliga rektorer med förskollärar- eller fritidspedagogsbakgrund är mer skolutvecklingsbenägna än rektorer med lärarbakgrund (Ekholm et al.2000). Studien omfattar en genomgång av tidigare forskning som har lagt grunden till en kvalitativ intervjustudie. Där har typiska kännetecken framkommit när intervjuerna analyserats utifrån fem kategorier; grundutbildning, skolkultur, skolutveckling, ledarskap och kreativ personlighet. Resultatet av undersökningen visar på att rektorernas grundutbildnings ledord ”att sätta barnet i centrum” gjort att förändringsbenägenheten är en naturlig del av verksamheten. I mötet mellan förskola, fritidshem och grundskola ändrades kraven på rektors formella yrkesbakgrund, vilket ledde till kulturkrockar. Då framkommer vikten av att kunna känna av en skolkultur, hos en ny rektor, innan skolutvecklingen fortskrider, där inspiration, lyssnande och stödjande och hitta nya mötesplatser är några av rektors uppgifter. De kvinnliga rektorerna med barnomsorgsbakgrund har ett omtalat ledarskap idag, som kännetecknas av närvaro och god konflikthantering. Respondenterna har en inneboende jagstyrka, ett engagemang och nyfikenhet gällande skolan och sporras av utmaningar och speciella uppdrag vilket visar på en kreativ personlighet. Framtidens rektor kommer att kännetecknas av många av de förändringsegenskaper som de kvinnliga rektorerna med barnomsorgsbakgrund har idag, som i sin tur har fortsatt att utveckla sina ledaregenskaper för verksamhetens bästa.