Denna kvalitativa studie, baserad på reflexiv metod med en abduktiv ansats, är gjord i syfte att undersöka och beskriva ett lag- eller team bestående av rektorer. Rektorerna i det aktuella teamet har i uppgift att verka gemensamt för att stärka rektorsrollen, gynna en helhetssyn på de verksamheter som de är ledare för, stärka det skolområde som de är en del av, samt verka för de barn och elever som hela systemet är uppbyggt kring. I det aktuella skolområdet benämns lagarbetet mellan rektorerna som ”ledningsteam”, ”Team X” eller rätt och slätt ”rektorsteamet”. Det gemensamma arbetet för rektorerna sker i en bestämd och avgränsad grupp. Gruppen är lagom stor för att utgöra ett team, det finns gränsobjekt att samverka kring och i samarbetet överskrids de gränser som finns för varje rektors ansvarsområde. Teamet har också, enligt systemteoretiskt synsätt, en god placering i förhållande till omgivande nivåer. Trots att dessa kriterier för team som organisatorisk form är uppfyllda, är rektorsteamet inget team. Det som framträder är i praktiken ett ålagt grupparbete för rektorer, skapat av den lokala förvaltningen i syfte att kontrollera och styra. Teamet av idag arbetar främst som en administrativ enhet, vars praktik är inriktad på att samlat återkoppla givna uppgifter till förvaltning, som sedan kan använda informationen vidare uppåt. Förankringen till de verksamheter som representeras i teamet tycks näst intill obefintlig. Även om rektorerna i studien sympatiserar med teamidén, är deras engagemang för och syn på möjligheter för teamarbetet begränsat. Starkast framträder hur rektorerna balanserar mellan teamhänsyn och hänsyn till den egna verksamheten. Samtidigt är också rektorernas egen syn på sina möjligheter som team avgörande för hur teamarbetet kan fungera i praktiken. Ett framtidsscenario är att rektorerna på eget initiativ, med egen vilja och i egen kraft, definierar teamets syfte, mål och praktik För att åstadkomma ett sådant team krävs

Detta arbete syftar till att bidra till större insikt i sex- och samlevnadsundervisningen i två muslimska länder, Iran och Turkiet, och på så sätt ge förståelse för hur religion och kultur kan påverka sex- och samlevnadsundervisningen. Egna erfarenheter säger oss att sex- och samlevnadsundervisningen på mångkulturella skolor i Sverige bäddar för konflikter då invandrarföräldrars värderingar inte stämmer överens med den svenska skolans. Vi har utfört ett fältarbete i de båda länderna och intervjuat lärare och rektorer, med koppling till sex- och samlevnadsundervisningen, för att få svar på våra frågeställningar.Resultaten synliggjorde att pubertet och hygien är i fokus i sex- och samlevnadsundervisningen i de respektive länderna. Därtill uppenbarades ”tabuområden” inom ämnesinnehållet. Homosexualitet, preventivmedel och abort är exempel på ämnen som inte tas upp i sex- och samlevnadsundervisningen på grund av att homosexualitet är förbjudet enligt sharia och preventivmedel och abort är områden som är kopplade till äktenskapet. Religion, kultur och tradition har med andra ord inflytande över undervisningen.

Abstrakt Syftet med denna studie var att undersöka varför rektorer inte enbart använder sig av examinerade specialpedagoger och/eller speciallärare till att utföra de specialpedagogiska insatserna och inneha den specialpedagogiska kompetensen. Studien syftade även till att se om det fanns samband utifrån skolors regi, geografiska placering och storlek i förhållande till vilken personal som utförde insatserna. I studien undersöktes hur 100 rektorer i grundskolan begreppsliggjorde begreppet specialpedagogiska insatser, vilka samband som fanns utifrån skolors regi, geografiska placering och storlek i förhållande till vilken personal som utförde insatserna samt vilka framträdande begränsningar som fanns vid rektorers val av personal som utför de specialpedagogiska insatserna och hade den specialpedagogiska kompetensen. Studiens data samlades in genom internetbaserad enkätundersökning med såväl slutna som öppna frågor. Resultatet sammanställdes genom kategorisering och korrelationsanalyser gjordes, för att sedan sammanställas i korrelationstabeller och vilka därefter analyserades utifrån ramfaktorteorin. Resultatet visade att majoriteten av respondenterna begreppsliggjorde begreppet specialpedagogiska insatser på ett likvärdigt sätt. Respondenterna svarade att brist i ekonomi samt brist på examinerade specialpedagoger och speciallärare att rekrytera utgjorde de största begränsningarna vid valet av personal. Samband mellan skolors regi, geografiska placering och storlek gick att finna då studiens resultat visade att skolor inom friskoleregi, skolor belägna i Norrland samt mindre skolor med ett elevantal inom 0-100 elever hade högst andel övrig personal till att utföra de specialpedagogiska insatserna.

According to the Swedish School Act, all students are entitled to a school library. There is however no distinct definition of what a school library really is. Is it a storage space for books, or is it an educational resource program? Research results and other literature on school libraries argue that school libraries need qualified staff to be considered a resource for active learning. Many school libraries do not have school librarians and the students risk missing out on information literacy, learning through technology and other activities instructed by a professional librarian. According to the Swedish national curriculum, from grades one through nine, the ultimate responsibility of the school library media program lies on the principals, but it is found that they in general have traditional views on and inadequate knowledge of how the school library media program can support the learning program. The aim of this thesis is to gain an understanding of the principals’ views of the school library and what they believe are the essential preconditions to run a school library media program. To reach a deeper understanding of their views on this matter, it is also important to understand what views the principals have on school libraries, and on their own significance to the school library media program. The method used in this study is semi-structured interviews and thematic analysis based on Loertscher’s taxonomy for principals. It is found that the principals in this study do not believe their role is more important that anyone else’s and that they consider their preconditions of running a school library media program are quite sufficient.

Communication plays a pivotal role in fostering successful leadership and collaboration within educational setting, with preschools being no exception. This essay delves into the communication of preschool principals during meetings with staff. The study seeks to enhance our understanding of how preschool principals utilize communication and conversation skills in their interactions with employees, placing particular emphasis on their role as a direct link to effective leadership. The theoretical foundation of the essay primarily rests on Habermas (1996) notions of communication reason and contextual understanding, supplemented by Ärlestig (2008) insights into multidimensional communication.   Five participants were observed across a total of three meetings, as well as one fundamental interviewed each. The objective was to comprehend their practical use of communication and conversation skills, coupled with their conceptualization of conversation in general, in context of their role as principals. All data collection for this study was conducted in a digital way due to the covid-19 pandemic. Analyzing the data Gladding’s (2020) 34 conversation skills was essential buttress, which include various actions, as Kaminska (2016) describes as verbal and non-verbal in communication  The result indicates a considerable variation in the application of conversational skills among principals, though there is a tendency for the use of certain skills to be prevalent across the participant group. Active Listening, Clarifying and Summarizing emerged as the top three conversation skills consistently used by all principals. While individual variations were discernible based on personal styles, these three skills remained prominent across the board. During interviews, principals emphasized the need for adaptability and active listening in their professional roles for optimal success. This was supported by a number of researches, including Höög and Johansson (2005) and Kaminska (2016). Principals  often related their professional roles to experiences from their private lives, aligning with Habermas (1996) theory of the system of the private sphere. The interviews highlighted the evolving of the principal’s role over time, emphasizing the diverse and dynamic nature of the missions, reinforcing the necessity for diverse conversational skills and adaptability. Pedagogic leadership, views as an avenue for enhancing pedagogy and organized learning development, emerges as a critical and evolving area of responsibility.

Sammanfattning/Abstract: Hansson, Mette (2024). Lärares och rektorers förväntningar på den specialpedagogiskakompetensen. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap,Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag: Denna studie är tänkt att bidra med att synliggöra hur den specialpedagogiska kompetensennyttjas på två skolor, samt vilka förväntningar lärare och rektorer på skolorna har på specialpedagogen och specialläraren. Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att belysa lärares och rektorers uppfattningar om specialpedagogiskaprofessioners kompetens och uppdrag i skola. Följande frågeställningar utgår studien ifrån, • Vilka uppfattningar har rektorer om behovet av specialpedagogisk kompetens på skolor? • Vilket behov upplever lärare att de har gällande specialpedagogisk kompetensen påskolor? • Hur används den specialpedagogiska kompetensen på skolor? Teori: I studien har Bronfenbrenners (1979) ekologiska systemteori använts för att tolka resultatet,professionsteori har använts för att belysa komplexiteten i specialpedagogens roll. Därutöverhar de specialpedagogiska perspektiven: det kompensatoriska-, det kritiska ochdilemmaperspektivet använts. Metod: Semistrukturerade intervjuer har genomförts för att få en bredd och ett djup i respondenternassvar. Fyra lärare och två rektorer från två olika skolor intervjuades. Materialet analyserades utifrån tematisk analys där underteman och slutligen huvudteman utkristalliserades. Resultaten tolkades genom Bronfenbrenners (1979) ekologisk systemteori, professionsteori samt despecialpedagogiska perspektiven. Resultat: Resultatet visar att det finns en otydlighet kring specialpedagogens och speciallärarens roller.Lärarna i studien uppfattar att specialpedagogens roll handlar om generella insatser kring lärmiljöer på gruppnivå, men även kring elevers beteenden. Lärarna gav även uttryck för en önskan om att specialpedagogen ska arbeta närmre verksamheten och gärna inne i klassrummet.Speciallärarens uppdrag visade sig vara tydligare och helt kopplat till undervisning. Det blev synligt i resultatet att rektorers uppfattningar om de specialpedagogiska uppdragen hade en tydligare uppdelning, även om de använde den specialpedagogiska kompetensen på olika sätt i de olika verksamheterna. Specialpedagogiska implikationer: Studiens resultat visar att specialpedagogens uppdrag är komplext och varierar från skola till skola. Avsaknaden av jurisdiktion leder till konsekvenser som otydliga arbetsuppgifter och variationen i dessa. Ansvaret för hur specialpedagogen får utföra sitt arbete med uppgifter som harmonierar med beskrivningen i examensförordningen ligger hos rektor, som är ansvarig för att fördela arbetet och använda kompetensen på ett adekvat sätt.

Målet  med  denna  fenomenologiska  undersökning  baserad  på  kvalitativa  intervjuer  är  att   undersöka  rektorers  syn  på  drama  och  dramapedagogik.  Undersökningen  är  baserad  på   intervjuer  av  fyra  rektorer  som  är  eller  har  varit  yrkesverksamma  som  skolledare  i  Skånska   grundskolor.  Det  som  blev  tydligt  under  undersökningen  var  att  rektorerna  är  positivt  inställda   till  drama  och  dramapedagogik  i  svensk  skola.  Däremot  saknar  rektorerna  möjlighet  att   anställa  dramapedagoger  endast  för  att  undervisa  i  drama  eftersom  ämnet  inte  finns   representerat  i  Lgr  11.  För  att  undervisa  i  ett  ämne  måste  det  finnas  inom  ramen  för   lärarexamen,  vilket  drama  ej  gör.  Rektorernas  förslag  är  att  dubbla  examina  skulle  ge  dem   möjlighet  för  skolan  att  tillgå  dramapedagogers  expertis.  I  Lissabonagendan  (Consortium,   2010)  framhålls  vikten  av  att  nationell  och  internationell  styrning  och  dokumentation  som   nödvändig  för  att  säkerställa  utveckling  och  kvalitetssäkring  inom  drama.  Detta  gäller  även  för   svensk  del.  Avsaknaden  av  riktlinjer  inom  läroplanen  har  påverkat  drama  och   dramapedagogiken  inom  svensk  skola  i  den  grad  att  dramapedagogiska  tjänster  har  minskat.   Detta  trots  att  rektorerna  ser  stora  vinningar  inom  drama  som  metod  för  kreativt  lärande,   praktisk  kunskapsinlärning  och  gruppdynamiskt  utvecklande.

Föreliggande arbete tar avstamp i tidigare forskning som behandlar hur skolan bemöter elever med svenska som andraspråk. Både forskning samt diverse myndigheter rapporterar om att barn med utländsk bakgrund utsätts för trakasserier, diskriminering samt rasism i svensk skola. Detta strider mot ett av skolans mest fundamentala arbete, det vill säga demokratiuppdraget. Uppsatsen undersöker vad svenska som andraspråkselever och skolledare på en gymnasieskola i ett multikulturellt, urbant område har för uppfattningar samt erfarenheter av interkulturellt arbete samt inkludering. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer, där två elevgrupper samt en grupp med rektor och biträdande rektor intervjuades. Resultatet indikerar att det finns en avsaknad av interkulturellt arbete på skolan, samt att skolledarna har en svag- samt formell syn på begreppet inkludering, som främst fokuserar på det arbete som explicit går att hitta i diverse styrdokument som skolledningen har skyldighet att följa. En eventuell förklaring till detta kan vara att inkludering i relation till mångfald samt interkulturalitet är mer diffust uttryckta i exempelvis GY11 och därför blir det upp till den enskilda rektorn hur man ska tolka och arbeta med dessa frågor.

The purpose of this study is to find out more about teachers’ and principals’ perceptions of the Swedish national test in mathematics for the third grade. The study is based on interviews with eight teachers and two principals and focuses the preparation, implementation and consequences of the national test and if it has changed over time. The result shows that preparation is done mostly to prepare and calm the students. Regarding consequences, the teachers say that they use the test to evaluate their work, rather than to evaluate the students. The principals’ highlight possible consequences for the school, as the results from the national test are being used to compare schools with each other. A discourse analysis of the interviews shows that teachers and principals portray the test as big, heavy, a measuring tool, too easy and time consuming.

Detta examensarbete är en kvalitativ studie där insamling av data skedde genom semistrukturerade intervjuer av rektorer och företrädare för ungdomsförbund samt läsning av styrdokument. De teoretiska utgångspunkterna är läroplansteori och demokratiteori. Syftet är att få kunskap om ungdomsförbund i gymnasieskolan, hur deras roll ser ut idag, vilken roll de borde ha och hur det förhåller sig till styrdokumenten ur ett demokratiskt perspektiv. Resultatet gjordes genom kodning och tematisering av intervjuerna samt genom en framställning av det demokratiska uppdraget utifrån relevanta styrdokument. De teman som empirin resulterade är objektivitetskravet, yttrandefrihet kontra värdegrund och demokratiideal. Dessa teman i kombination med det demokratiska uppdraget utifrån styrdokument utgör grunden för analysen. I diskussionen besvaras forskningsfrågorna utifrån empirin och analysen.