AbstraktJacobsson, Liselott & Thiborg, Jenny (2012) Faktorer som bidrar till användningen av pedagogisk handledning En studie av två stadsdelar (Contributing factors for the use of guidance A study of two districts)Specialpedagogik Skolutveckling och ledarskap Lärande och samhälle Malmö högskolaVilka faktorer bidrar till användning av pedagogisk handledning i skolor?Syftet med vårt arbete är att studera två stadsdelar med olika förutsättningar för att utröna faktorer som bidrar till den pedagogiska handledningens användande. Den teoretiska referensram vi använt oss av är systemteorin. Vi valde en kvalitativ datainsamling och utförde 12 halvstrukturerade intervjuer med rektorer och pedagoger. Informanterna har alla erfarenhet av pedagogisk handledning i någon form. Intervjuerna från de två stadsdelarna redovisas under sex teman: pedagogisk handledning, förekomst och användning av pedagogisk handledning, effekter och möjligheter med pedagogisk handledning, faktorer som bidrar till användningen av pedagogisk handledning, information och framåtblick kring pedagogisk handledning. Resultatet visar att pedagogisk handledning används på skolor i de båda stadsdelarna. Förekomsten styrs inte till så stor del av de olika förutsättningarna i stadsdelarna utan mer av hur man använder resurserna på skolorna. Det framkom sju faktorer som bidrar till användningen av pedagogisk handledning. Dessa faktorer är ekonomi, inställning, prioritering, tid, efterfrågan, information och behov. / AbstractJacobsson, Liselott & Thiborg, Jenny (2012) Contributing factors for guidance A comparison of two districtsWhat factors contribute to the use of guidance at schools?The aim of our study is to compare two districts with different conditions to determine factors that contribute to the use of guidance. The theoretical framework that we used is systems theory. We chose a qualitative research and conducted twelve semi-structured interviews with principals and teachers. All of the informants have experience of guidance in some form. The interviews from the two districts are presented under six themes: guidance, the presence and use of guidance, effects and possibilities with guidance, factors that contribute to the use of guidance, information and future visions about guidance.The result shows that guidance is used in schools in both districts. The presence of guidance is controlled not so much of the different conditions in the two districts but more of how recourses are used in the schools. In the study it was found seven factors which contribute to the use of guidance. These factors are economy, approach, prioritization, time, demand, information and needs.

2001 startade den nya lärarutbildningen. 2005 tyckte Lars Leijonborg och Jan Björklund att man lika gärna kunde stänga lärarhögskolorna och satsa på universiteten istället. Den nya lärarutbildningen har fått mycket kritik, både av högskoleverket, av pedagoger och av andra. Syftet med mitt examensarbete har varit att ta reda på hur skolledare ställer sig till anställningsbarheten efter avslutade studier inom den nya lärarutbildningen. Detta gjordes genom att jag först skickade ut enkäter till 100 rektorer i Sverige, varav 28 användes i själva studien. Jag har sedan gjort uppföljande intervjuer med fyra av dessa rektorer. Enkäterna och intervjuerna har haft som syfte att ta reda på huruvida lärarutbildningen lever upp till de krav som ställs på studenterna efter examen eller inte. Jag kommer i arbetet fram till att lärarutbildningen inte lever upp till alla de krav som ställs på studenterna när de kommer ut på arbetsmarknaden, varför anställningsbarheten riskerar att bli låg. Jag ger dock förslag på hur blivande lärare kan bli mer attraktiva på arbetsmarknaden och på hur lärarutbildningen skulle kunna reformeras för att bättre passa arbetsmarknaden, bland annat genom ett nytt antagningssystem samt genom nya eller förändrade kurser.

Undersökningen bygger på en abduktiv ansats av intervjuer av tre rektorer på skolor i en kommun. Jag genomförde 3 semistrukturerade intervjuer av rektorer för att undersöka hur rektorer styr och leder sina förstelärare samt vilka faktorer och övertygelser som upprätthåller ledarskapet. Jag sände även ut enkäter till 12 förstelärare för att jämföra deras upplevelse av rektorernas ledarskap. I analysen framkommer att rektorer leder och styr sina förstelärare olika och rektorerna har olika faktorer och övertygelser som upprätthåller ledarskapet. Rektorer har olika uttalade teorier som ligger till grund för deras ledarskap av förstelärare. De bruksteorier som framträder hos rektorerna kring styrning är hierarki och tillit. När det gäller rektorernas uttalade teori kring stilen de använder i sitt ledarskap framträder både transaktionellt ledarskap och transformativt ledarskap. De framkommer även att en uttalad teori från samtliga rektorer att det inte är tydliga med sina förväntningar på förstelärarna och de faktorer som upprätthåller rektorernas uttalade teori är olika organisatoriska förutsättningar som att man har haft fokus på drift snarare än utveckling, att man ärvt en organisation eller att man inte skapat forum för förstelärarna att träffas. Det är även övertygelser som att de leder sina förstelärare individuellt som upprätthåller rektorernas uttalade teori. Det framkom även att rektorer värderar undervisningen högre än tid för förstelärarna att arbeta skolutvecklande. Förstelärarnas upplevelse av rektorernas bruksteori stämde överens när det gällde upplevelsen av förstelärare som kompetenta och som tar ansvar, vilket kan påverka motivationen. Förstelärarna verkar erfara att rektorerna pekar ut riktningen för deras arbete och att de därefter får frihet att organisera sitt arbete trots att rektorerna beskriver att de inte är så tydliga i detta. Vilket visar att förstelärarnas upplevelse av rektorernas bruksteori inte stämmer överens med rektorernas uttalade teori. För att en skola ska kunna bedriva ett kontinuerligt förbättringsarbete behöver resultat följs upp och analyseras. Att tänka att rektor ska leda alla förbättringsprocesser själv är att ställa orimliga krav. Det operativa förbättringsarbetet behöver ledas av flera och rektor behöver hålla fokus på innehållet och målet för respektive uppdrag. För att kunna uppnå intentionen med förstelärarreformen visar denna studie att det behöver finnas uppdragsbeskrivningar där det tydliggörs på vilken arena försteläraren förväntas verka och vad för slags processer försteläraren ska leda. Rektor behöver i sitt ledarskap vara tydlig med förväntningar på sina förstelärare och klargöra skillnaden mellan lärare och förstelärare, skapa lärande gemenskaper för förstelärare, följa upp förväntningar och utforska det gemensamma lärandet. När förstelärare är involverade i beslutsprocessen kan det innebära att de upplever sig själv som värdefulla medlemmar i organisationen. Förstelärarna behöver se sig själv som ledare och koppla tillhörigheten till andra förstelärare.

Detta arbete är en fenomenologisk studie som fokuserar på inkludering av elever som har kommit till Sverige som flyktingar. Syftet med studien är att ta reda på föräldrars och rektorers uppfattningar kring flyktingelevers inkludering i den svenska skolan. Genom semistrukturerade fokusgruppintervjuer med föräldrar och rektorer till flyktingelever har jag lyft fram deras personliga uppfattningar om hur de upplever flyktingelevers inkludering. Jag belyser dessa uppfattningar med hjälp av en beskrivande fenomenologisk analysmetod. Vid analys av empirin framkommer essensen av föräldrars och rektorers upplevelser av inkludering av flyktingelever som fenomen som en känsla av acceptans som ofta är kopplad till skolprestationer och det svenska språket, en känsla av tillhörighet som ofta begränsas av rasism och kulturkrockar samt ett undervisningsnära problem. Rektorerna inser att de behöver jobba mer aktivt med flyktingelevers inkludering.

Studiens syfte var att undersöka betygets påverkan på undervisningen. Metodvalet var en semistrukturerad intervjuform där lärare och rektorer medverkade. Analysmetoden i studien är fenomenografisk. Resultaten visade att lärarna inte anser att betygsättning påverkar undervisningen. Betyg kan ses som en metod för att motivera elevers lärande och det kan även vara en stressfaktor. Resultatet visade att betyg kan vara fördelaktigt då eleverna blir förberedda för framtida utmaningar exempelvis betyg i högstadiet och gymnasiet. Utmaningen för lärarna blir att få eleverna att titta på matrisen och inte endast bokstaven i betyget. Slutsatsen som kan dras av studiens resultat är att feedback till elever bidrar till ett utvecklat lärande. Ett betyg utan feedback bidrar inte till elevers lärande. Skolverkets införande av betygsättning från årskurs fyra har ifrågasatts och vår studie belyser både för och nackdelar med fenomenet.

The principal profession has historically been a male-dominated profession. However, as women entered the industry and became the majority, both salary and status decreased. With that, the responsibility and the amount of work tasks increased to the principal’s role. In the past, studies around female leadership have been focused on the woman in a minority position within a male-dominated industry. Hence, the purpose of this study was to explore how women in a female-dominated industry experience their leadership in relation to their professional role. This has been done with a qualitative study that was carried out using semi-structured interviews, where seven female principals in Uppsala were interviewed about their experiences regarding what it is like to be a female leader in a female-dominated industry. The study was based on an inductive approach where the goal was to be able to present a result based on the empirical data collected through the interviews. Yvonne Hirdman's theories on gender structures and gender contracts was used as the main theory to analyze the results, but also how power is interpreted through theories by Wahl et al. and Kanter. To structurize the result and analysis, a thematic analysis was used. Contrary to what previous leadership research has presented, the results showed that gender has little or no significance when it comes to how the women experienced their leadership and the situation they were in. According to the women in the study, the important parts of their leadership was creating good relationships with their co-workers and involving them in the activities to run the school together. The major parts that were highlighted in their leadership styles, was clarity in their leadership as well as transparency. The resistance and difficulties that could be an effect of the fact that they are female leaders were by the informants as likely to be referred to personal and individual reasons, as to reasons of being women.

Syftet med arbete är att visa vilka hinder och möjligheter för samverkan mellan fritidshemmet och skolan, som klasslärare och lärare i fritidshemmet ger uttryck för samt hur samverkan skulle kunna utvecklas. Studien uppmärksammar framförallt vilka behov lärare i fritidshem och klasslärare uttrycker av samverkan. Studien har även för avsikt att synliggöra hur samverkansprocesser i skolan kan utvecklas samt vilka positiva effekter en fungerande samverkan har för skolverksamheter. I vår studie har vi utifrån en kvalitativ metod valt ett strategiskt urval av respondenter, samt semistrukturerade intervjuer. Tre legitimerade klasslärare och tre legitimerade lärare i fritidshem medverkade. Resultatet visar att båda yrkesgrupperna, lärare i fritidshem och klasslärare, uttrycker ett behov av att ha planeringstid tillsammans för att samverkan ska fungera. Framgångsfaktorerna som nämns i resultatet kan ge en vägledning på hur samverkan kan utvecklas. Lärare i fritidshem uttrycker även ett behov av tydligare styrning och ledning av rektorer på grund av den, som de beskriver det, otydliga läroplanen. Klasslärare menar också att rektorer kan ha en avgörande roll i samverkan. Av klasslärare beskrivs det dessutom att det inte bara finns positiva effekter med samverkan för samtidigt beskrivs samverkansprocesser vara någonting som är för tidskrävande att hinna genomföra. Studiens resultat påvisar brister i samverkan mellan verksamheterna, det i sin tur gör att skolans och fritidshemmets potentiella utvecklingsprocesser stagnerar.

The aim of this master´s thesis is to analyse what factors have an impact on the quality of school libraries. The research questions are: How do some school principals, school librarians and school inspectors view quality in school libraries and what has an impact on quality?How do they view some existing quality criteria?How important do they think the integration of the school library into the curriculum is?The theoretical approach is derived from research about school libraries by David Loertscher and by Sharon Markless and David Streatfield. The empirical material has been collected through half structured qualitative interviews. The informants chosen are principals and school librarians from three Swedish primary schools (6-15 years). The schools are chosen because their libraries have been awarded the title school library of the year. Two school inspectors have also been interviewed. Some of the aspects of quality that both the research literature and the interviews show as important factors are cooperation and collaboration between school librarians and teachers, learning by ICT and students' information literacy. The investigation shows that earlier research is valid for this thesis also. The views of the informants are that school libraries can play a vital role in schools. The investigation confirms the importance of support from principals and of evaluation of your work, by the help of school inspections and existing quality criteria.

<p>Syftet med detta arbete är att få en förståelse för hur skolledare uppfattar kvalitet i skolan och i sitt ledarskap av lärare och annan personal. Jag ska undersöka om det görs någon kvalitetsredovisning inom skolan och om ekonomin påverkar skolledarnas kvalitetsarbete.</p> / <p>The purpose of this work is to get a better understanding for how the school managers interpret quality in school and in their managing of teachers and other personnel. I will also examine if schools are performing any kind of quality audit within the school and also if the economy affects the quality work of the school managers.</p>

<p>The purpose with this essay is to study how students in elementary school are placed within the subject called “svenska som andrasspråk”, or SVA. SVA is a subject specially designed to deal with the complications that students with a different native language encounter when trying to learn Swedish.  National school documents state that a student is to be offered SVA if he or she has a different native language than Swedish and if the headmaster decides it’s “needed”. In this work I focus on the different factors which are involved in the headmasters decision whether a student should be in a SVA-class or a normal Swedish class. The four factors I especially focus on is: </p><ul><li>The headmaster’s own opinion about SVA</li><li>The students skill and knowledge of Swedish</li><li>The students and their parents opinion on SVA</li><li>What the official national documents on the subject say</li></ul><p>The method which is used in this essay is a combination of an analysis of the national school documents and interviews made with three elementary school headmasters in Stockholm. In the interviews I have used an interview method described in Birgitta Kullbergs <em>Etnografi i klassrummet. </em>In short this means that rather than using a couple of strict questions I have tried to approach the subject with broad and open questions.</p><p>The result of the study is that the decision process in which the students that are entitled to SVA are placed within one of the two subjects varies a great deal between the schools. The two factors that seem most important is the headmasters own opinion on SVA, and the students and parents opinion. It can be questioned whether SVA in it’s current form really serves the purposes it was created to serve. </p><p> </p>